Abel Persson

+24.4.1925 i Trehörningsjö förs.: "Abel Persson, inhyses i Lomviken, f. 1842 1/10. Ålderdomssvaghet. Begr. d. 3/5."

18421001

Persson, Abel

Lomviken

Död 24/4 1925.

Kyrkobokförd i Trehörningsjö (Västernorrlands län, Ångermanland).

Född 1/10 1842 (ingen uppgift om födelseort)

Gift man.

Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:

Trehörningsjö, Örnsköldsviks kn (Västernorrlands län, Ångermanland)

Källor:

SCB

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nybyggaren Stråle och hans ättlingar i Norrforsbygden

                        '''Av Tyko Lundkvist'''

Berättelsen om min farfars farfars farfars farfar

Som traditioner och hävder veta berätta, har många av Nordmalings övre byar upptagits av finländare. Vi har tidigare behandlat en hel del sådana nybyggen. Denna gång skall vi ta ett exempel, där en mindre långväga utsocknes slagit sig ned som nybyggare i dessa trakter. Det gäller den förste åboen i Långvattnet, Fredrik Königsson-Stråle. Hans sonson skulle också i sinom tid bli den som upptog det första nybygget, där stationssamhället och kyrkplatsen Norrfors nu ligger.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Soldaten Stråle

Vem var då denne förste Stråle och varifrån kom han? Jo Fredrik Stråle var född 1726 i Tegs by i Umeå socken, där hans far var smed och bonde vid namn König Sigfridsson Lund. Som yngling blev han soldat vid Västerbottens regemente. Det är därför mycket möjligt, att Fredrik Stråle var med i kriget mot ryssarna 1741-1743. I så fall skulle han också ha varit med i slaget i Villmanstrand den 23 augusti 1741, där regementet tappert kämpade mot övermakten. Under återtåget året efter gjorde regementet även ett djärvt angrepp i Kemi och lyckades i någon mån återställa den svenska arméns ära; armén retirerade nämligen med endast tredjedelen av sitt manskap i behåll. Stråles ungdom, 15 år 1741, var ingen ovanlighet under dåtida krig. Underlöjtnant Vilhelm von Schwerin i finska kriget 1808 var ju endast 15 år gammal.

"Jag har har ett liv i min styrkas vår Det bott i mitt hjärta blott femton år Säg skall jag ej våga det bjuda Jag vill se, vem min gärd försmår!" (Fänrik Stål)

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Stråle på Svensnäset

Omkring 1745 ingick den hemvändande soldaten äktenskap med Marta Jonsdotter från Hädanberg i Anundsjö. Var de bodde de första åren är okänt. År 1767 återfinna vi honom i alla fall i Bjurbäck efter Lögdeälven. Detta ställe hade ett tiotal år tidigare upptagits av en finne, som ännu bodde kvar där. Från Bjurbäck synes han ha flyttat till Olofsfors bruk, där han troligen haft arbete vid smedjan. Här blev han med sina stora familj till år 1777, då de flyttade till Långvattnet, eller Svensnäset, som nybygget kallades de första åren. Det står i en av Nordmalings kyrkböcker, att han upparbetat detta ställe "under ris och rot". Även meddelar oss samma bok att "han hade ej just alltid det bästa rykte om sig, men skall senare åren fått nåd att vara betänksammare i sin vandel, skall och till slut Christerligen ha berett sig till döden."

Fredrik Stråle erhöll vid insyningen av Långvattnet aderton frihetsår från skatt och knektebesvär. Skattläggningen skulle således ske 1795. Dit hann varken han eller hans hustru. Redan år 1785 den 11 februari dog han endast 59 år gammal, efter att ha besvärats en tid av håll och stygn. Hans hustru hade dött något innan. Hon hade då fött honom femton barn. Av dessa levde dock endast tre vid faderns bortgång, och av dessa tre, dog den ene sonen året efter.

Följande söner känna vi:

Jonas f. 1749 (farfars farfars farfars far)

Fredrik f. 1753

Anders f. 1757 d. 1786

Carl f. 1767 d. 1767

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nybygget till sönerna

När Fredrik Stråle dog 1785, hade han tre vuxna gifta söner, som stannat kvar på Svensnäset. Detta måste betyda, att nybygget hunnit bli någorlunda väl upparbetat. Redan år 1786 dog dock Anders Stråle. Hans hustru, Ingeborg Johansdotter f. 1761 flyttade våren därpå till sin hemförsamling Arnäs och medförde dottern Maria Catharina f. 1786.

Fredrik Fredriksson Stråle, den näst äldste sonen, var gift med Catharina Mikaelsdotter f. 1751. De bodde på nybygget till 1789, då de utflyttade till okänd församling. Döttrar voro: Anna Cajsa f. 1783 och Maria Elisabet f. 1787. Inhyses svärmodern, Lisa Granberg f. 1712 följde även med.

Så återstod då endast Jonas Stråle av sönerna. Denna man hade varit en riktig flyttfågel, och någon god förvaltare av nybygget blev han aldrig. Redan 1775 hade han gift sig med Brita Olofsdotter f. 1747. Från Långvattnet hade de flyttat till Sunnansjö år 1780. Där torde de ha stannat knappt ett år, ty 1781----1789 återfinna vi honom i Bjurbäck, där han förut hade tillbragt sin uppväxttid. Han tycks även ha uppehållit sig någon kortare tid i Genberg omkring 1790. När brodern lämnade Långvattnet, blev detta ställe utan brukare, och Jonas Stråle återbördades nu till sin faders nybygge. Ej lång tid därefter skördades dock även han. Nybygget kom nu i främmande händer. År 1805 redovisar jordeboken, att Bjärtens byamän skattar för de tre selanden i Långvattnet och samma år redovisas Jonas Stråles änka boende i Bjurbäck med de sju yngsta barnen hos sig.

Följande av Jonas Stråles barn känna vi:

Brita Lisa f. 1777

Maja Stina f. 1779

Olof f. 1780 4/4

Jonathan f. 1781 21/5 (farfars farfars farfar)

Stina Helena f. 1782

Erik f. 1784 22/9

Anders f. 1787

Anna Greta f. 1789

Johanna f. 1790

Av ovanstående gifte sig Anna Greta år 1814 med Erik Mårtensson f. 1786 från Bjärten. Denne sökte 1817 tillstånd att få slå sig ned någonstans på Tyskmyråsen som nybyggare. Mjösjö- och Karlsbäcksbor protesterade och lyckades förhindra intrånget. Efter att ha bott i Bjurbäck åren 1814-1818 flyttade Erik Mårtensson till Nedre Nyland.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jonathan blev nybyggare i Norrfors

Av Jonas Stråles söner är Jonathan Jonsson-Stråle f. 1781 den som vi bäst känner. Han gifte sig 1806 med Ulla Ersdotter f. 1780, dotter till Erik Ersson f. 1741 i Bjurbäck. Hustrun dog dock redan samma år efter att ha fött en dotter. År 1809 gifte Jonathan om sig med Greta Persdotter f. 1786. Hon var dotter till Per Danielsson f. 1752, vilken nu bodde i Bjurbäck. Tidigare hade denne man bott i Brännland vid Hörnsjö. Dit hade han 1776 inflyttat från Spöland i dåvarande Umeå socken.

(Per Danielsson f. 1752 var inte Greta Persdotter f. 1786 fader, därför att Gretas mor Margareta Johansdotter f. 1747 gifte om sig med Per Danielsson när hennes far Per Ersson f. 1748 avlidit 1794 i Näsland, drunknade i Öreälven å kunde året därpå 1795 begravas när hans kropp hittades).

Om Jonas Stråle hade varit en flyttfågel så var sonen Jonathan det i ännu högre grad. Efter andra giftet 1809 flyttade familjen till okänd församling. År 1817 återfinna vi familjen i Nyliden i Bjurholms socken, där han säkerligen var en bland de första åborna. Redan året därpå var han bosatt i Häggnäs efter Lögdeälven. Här bodde familjen tre år, och omkring 1821 flydde de några kilometer längre ned efter älven och upptog nybygget Norrfors. Ända till fram på 1890-talet bodde i Norrfors endast ett par åbor som regel. Först i och med att järnvägen kom, började utvecklingen. Redan 1923 stod kyrkan färdig och slutligen är det nu centrum för ett eget kyrkobokföringsdistrikt.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jonathan flyttar till Nygård

I sexton års tid bodde Jonathan Stråle, eller Jonsson, som han alltmera börja kallas i Norrfors. Men inte heller på denna plats skulle han bli bofast. Nybygget överlät han till Per Mårtensson f. 1804 från Klubbsjö, och år 1837 flyttade familjen till kronohemmanet Nygård nedanför Norrfors. Från 1841 bodde de inhyses hos sönerna. Både Jonathan och hans hustru voro ofärdiga på sina äldre dagar. Han dog 1854 och hustrun 1862.

Följande barn hade de haft:

Brita Cajsa f. 1806

Per f. 1811 (farfars farfars far)

Anna Stina f. 1814

Olof f. 1817

Greta Sofia f. 1820

Johanna f. 1823

Brita Lisa f. 1828

Av ovanstående gifte sig Brita Cajsa med nybyggaren i Nordås, Nils Ersson f. 1785, som bl. a. är stamfader för släkterna Bergholm i Stennäs och Villmark och Falk i Sunnanå.

Brita Lisa, yngsta dottern, gifte sig 1860 med Johan Andersson i Nygård.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jonathans söner

I Nygård var det bättre hävd på jorden, och därför kunde Jonathan Jonsson låta båda sina söner bo kvar på hemmanet. Tidigare hade det brukats av Johan Jonsson f. 1806. Denne man och hans familj flyttade först till Genberg och sen till Sunnansjö 1840

Den yngre sonen, Olof Jonathansson-Stråle f. 1817 gifte sig 1840, efter att i sin ungdom ha tjänat som dräng i Halvpundsjö, med Anna Greta Johansdotter f. 1815 från Gideå församling. Olof dog redan 1851. Långt liv har tydligen sällan förunnats släkten.

Hans efterlämnade följande barn:

Stina Greta f. 1841

Johan Petter f. 1843

Jonathan f. 1844 d. 1847

Johanna f. 1847

Anna Sofia f. 1848

Olof Efraim f. 1850

Jonathans äldste son kallades endast Per Jonathansson. Han hade gift sig 1833 med Brita Kristina Ersdotter f. 1811 och året därpå flyttat till Lilla Nordsjö inom dåvarande Gideå socken. När fadern köpt hemmanet, återvände sonen 1841 till Nygård, där han sedemera blev bofast, allt eftersom familjen växte. Hans hustru dog 1851 efter en dotters födelse. Hon hade då fött honom tio barn. Om ett år gifte han om sig med Brita Stina Persdotter f. 1825, och denna hans hustru födde honom elva barn.

Här följer förteckningen över 21 barn i två giften:

Per f. 1833, Aspeå, d. 1858, ogift

Erik f. 1835

Sara Greta f. 1836, piga i Stavsjöholm på 1850-talet

Jonas Vilhelm f. 1837, d. 1837

Jonas f. 1838, till USA 1869, tillnamn Edholm, död i Nordingrå åkte aldrig till USA.

Abel f. 1842, dräng i Västansjö d. 1925 i Lomviken. (farfars farfar)

Carl Johan f. 1844

Johanna Leontina f. 1847, Sunnansjö, gift Norgren

Brita Kristina f. 1849, d. 1851

Sofia Alexandra f. 1851, Levar, gift Lundkvist

Olof Petter f. 1853, d. 1858

Gustava Maria f. 1855, d. 1858

Karolina f. 1857, Genberg, gift Hägglund

Maria Matilda f. 1859, Nygård, gift Johansson

Olof Petter f. 1861, Nygård, tillnamn Landström

Clara Kristina f. 1862, Boden

Amanda f. 1864, till USA, d. 1949

Gustava f. 1865

Robert Vilhelm f. 1866, Nygård, tillnamn Persson

Johan f. 1867, Nygård

Constantin f. 1871, Boden, d. 1909

Att Per Jonathansson verksamt bidragit till släktens utbredande på jorden, därom råder ingen tvekan. Dottern Karolina gifte sig också med Johan Hägglund i Genberg och födde honom femton barn till hans fyra barn i ett tidigare gifte.

Fast de nutida ättlingarna inte direkt ägna sit åt det numera omoderna nybyggaryrket, har dock många av dem fortsatt att förkovra den norrländska torvan.

//Skrivit ner från en artikel som fanns i Västerbottens folkblad på 50-talet, mvh Alexander Lindquist

+24.4.1925 i Trehörningsjö förs.: "Abel Persson, inhyses i Lomviken, f. 1842 1/10. Ålderdomssvaghet. Begr. d. 3/5."

1842-10-01

Persson, Abel

Lomviken

Död 24/4 1925.

Kyrkobokförd i Trehörningsjö (Västernorrlands län, Ångermanland).

Född 1/10 1842 i Nordmaling (Västerbottens län, Ångermanland).

Gift man (21/11 1867).

Källor:
DBU, FS

Post-ID:
SDB7_07385779

Nybyggaren Stråle och hans ättlingar i Norrforsbygden

                        '''Av Tyko Lundkvist'''

Berättelsen om min farfars farfars farfars farfar

Som traditioner och hävder veta berätta, har många av Nordmalings övre byar upptagits av finländare. Vi har tidigare behandlat en hel del sådana nybyggen. Denna gång skall vi ta ett exempel, där en mindre långväga utsocknes slagit sig ned som nybyggare i dessa trakter. Det gäller den förste åboen i Långvattnet, Fredrik Königsson-Stråle. Hans sonson skulle också i sinom tid bli den som upptog det första nybygget, där stationssamhället och kyrkplatsen Norrfors nu ligger.

Soldaten Stråle

Vem var då denne förste Stråle och varifrån kom han? Jo Fredrik Stråle var född 1726 i Tegs by i Umeå socken, där hans far var smed och bonde vid namn König Sigfridsson Lund. Som yngling blev han soldat vid Västerbottens regemente. Det är därför mycket möjligt, att Fredrik Stråle var med i kriget mot ryssarna 1741-1743. I så fall skulle han också ha varit med i slaget i Villmanstrand den 23 augusti 1741, där regementet tappert kämpade mot övermakten. Under återtåget året efter gjorde regementet även ett djärvt angrepp i Kemi och lyckades i någon mån återställa den svenska arméns ära; armén retirerade nämligen med endast tredjedelen av sitt manskap i behåll. Stråles ungdom, 15 år 1741, var ingen ovanlighet under dåtida krig. Underlöjtnant Vilhelm von Schwerin i finska kriget 1808 var ju endast 15 år gammal.

"Jag har har ett liv i min styrkas vår Det bott i mitt hjärta blott femton år Säg skall jag ej våga det bjuda Jag vill se, vem min gärd försmår!" (Fänrik Stål)

Stråle på Svensnäset

Omkring 1745 ingick den hemvändande soldaten äktenskap med Marta Jonsdotter från Hädanberg i Anundsjö. Var de bodde de första åren är okänt. År 1767 återfinna vi honom i alla fall i Bjurbäck efter Lögdeälven. Detta ställe hade ett tiotal år tidigare upptagits av en finne, som ännu bodde kvar där. Från Bjurbäck synes han ha flyttat till Olofsfors bruk, där han troligen haft arbete vid smedjan. Här blev han med sina stora familj till år 1777, då de flyttade till Långvattnet, eller Svensnäset, som nybygget kallades de första åren. Det står i en av Nordmalings kyrkböcker, att han upparbetat detta ställe "under ris och rot". Även meddelar oss samma bok att "han hade ej just alltid det bästa rykte om sig, men skall senare åren fått nåd att vara betänksammare i sin vandel, skall och till slut Christerligen ha berett sig till döden."

Fredrik Stråle erhöll vid insyningen av Långvattnet aderton frihetsår från skatt och knektebesvär. Skattläggningen skulle således ske 1795. Dit hann varken han eller hans hustru. Redan år 1785 den 11 februari dog han endast 59 år gammal, efter att ha besvärats en tid av håll och stygn. Hans hustru hade dött något innan. Hon hade då fött honom femton barn. Av dessa levde dock endast tre vid faderns bortgång, och av dessa tre, dog den ene sonen året efter.

Följande söner känna vi:

Jonas f. 1749 (farfars farfars farfars far)

Fredrik f. 1753

Anders f. 1757 d. 1786

Carl f. 1767 d. 1767

Nybygget till sönerna

När Fredrik Stråle dog 1785, hade han tre vuxna gifta söner, som stannat kvar på Svensnäset. Detta måste betyda, att nybygget hunnit bli någorlunda väl upparbetat. Redan år 1786 dog dock Anders Stråle. Hans hustru, Ingeborg Johansdotter f. 1761 flyttade våren därpå till sin hemförsamling Arnäs och medförde dottern Maria Catharina f. 1786.

Fredrik Fredriksson Stråle, den näst äldste sonen, var gift med Catharina Mikaelsdotter f. 1751. De bodde på nybygget till 1789, då de utflyttade till okänd församling. Döttrar voro: Anna Cajsa f. 1783 och Maria Elisabet f. 1787. Inhyses svärmodern, Lisa Granberg f. 1712 följde även med.

Så återstod då endast Jonas Stråle av sönerna. Denna man hade varit en riktig flyttfågel, och någon god förvaltare av nybygget blev han aldrig. Redan 1775 hade han gift sig med Brita Olofsdotter f. 1747. Från Långvattnet hade de flyttat till Sunnansjö år 1780. Där torde de ha stannat knappt ett år, ty 1781----1789 återfinna vi honom i Bjurbäck, där han förut hade tillbragt sin uppväxttid. Han tycks även ha uppehållit sig någon kortare tid i Genberg omkring 1790. När brodern lämnade Långvattnet, blev detta ställe utan brukare, och Jonas Stråle återbördades nu till sin faders nybygge. Ej lång tid därefter skördades dock även han. Nybygget kom nu i främmande händer. År 1805 redovisar jordeboken, att Bjärtens byamän skattar för de tre selanden i Långvattnet och samma år redovisas Jonas Stråles änka boende i Bjurbäck med de sju yngsta barnen hos sig.

Följande av Jonas Stråles barn känna vi:

Brita Lisa f. 1777

Maja Stina f. 1779

Olof f. 1780 4/4

Jonathan f. 1781 21/5 (farfars farfars farfar)

Stina Helena f. 1782

Erik f. 1784 22/9

Anders f. 1787

Anna Greta f. 1789

Johanna f. 1790

Av ovanstående gifte sig Anna Greta år 1814 med Erik Mårtensson f. 1786 från Bjärten. Denne sökte 1817 tillstånd att få slå sig ned någonstans på Tyskmyråsen som nybyggare. Mjösjö- och Karlsbäcksbor protesterade och lyckades förhindra intrånget. Efter att ha bott i Bjurbäck åren 1814-1818 flyttade Erik Mårtensson till Nedre Nyland.

Jonathan blev nybyggare i Norrfors

Av Jonas Stråles söner är Jonathan Jonsson-Stråle f. 1781 den som vi bäst känner. Han gifte sig 1806 med Ulla Ersdotter f. 1780, dotter till Erik Ersson f. 1741 i Bjurbäck. Hustrun dog dock redan samma år efter att ha fött en dotter. År 1809 gifte Jonathan om sig med Greta Persdotter f. 1786. Hon var dotter till Per Danielsson f. 1752, vilken nu bodde i Bjurbäck. Tidigare hade denne man bott i Brännland vid Hörnsjö. Dit hade han 1776 inflyttat från Spöland i dåvarande Umeå socken.

(Per Danielsson f. 1752 var inte Greta Persdotter f. 1786 fader, därför att Gretas mor Margareta Johansdotter f. 1747 gifte om sig med Per Danielsson när hennes far Per Ersson f. 1748 avlidit 1794 i Näsland, drunknade i Öreälven å kunde året därpå 1795 begravas när hans kropp hittades).

Om Jonas Stråle hade varit en flyttfågel så var sonen Jonathan det i ännu högre grad. Efter andra giftet 1809 flyttade familjen till okänd församling. År 1817 återfinna vi familjen i Nyliden i Bjurholms socken, där han säkerligen var en bland de första åborna. Redan året därpå var han bosatt i Häggnäs efter Lögdeälven. Här bodde familjen tre år, och omkring 1821 flydde de några kilometer längre ned efter älven och upptog nybygget Norrfors. Ända till fram på 1890-talet bodde i Norrfors endast ett par åbor som regel. Först i och med att järnvägen kom, började utvecklingen. Redan 1923 stod kyrkan färdig och slutligen är det nu centrum för ett eget kyrkobokföringsdistrikt.

Jonathan flyttar till Nygård

I sexton års tid bodde Jonathan Stråle, eller Jonsson, som han alltmera börja kallas i Norrfors. Men inte heller på denna plats skulle han bli bofast. Nybygget överlät han till Per Mårtensson f. 1804 från Klubbsjö, och år 1837 flyttade familjen till kronohemmanet Nygård nedanför Norrfors. Från 1841 bodde de inhyses hos sönerna. Både Jonathan och hans hustru voro ofärdiga på sina äldre dagar. Han dog 1854 och hustrun 1862.

Följande barn hade de haft:

Brita Cajsa f. 1806

Per f. 1811 (farfars farfars far)

Anna Stina f. 1814

Olof f. 1817

Greta Sofia f. 1820

Johanna f. 1823

Brita Lisa f. 1828

Av ovanstående gifte sig Brita Cajsa med nybyggaren i Nordås, Nils Ersson f. 1785, som bl. a. är stamfader för släkterna Bergholm i Stennäs och Villmark och Falk i Sunnanå.

Brita Lisa, yngsta dottern, gifte sig 1860 med Johan Andersson i Nygård.

Jonathans söner

I Nygård var det bättre hävd på jorden, och därför kunde Jonathan Jonsson låta båda sina söner bo kvar på hemmanet. Tidigare hade det brukats av Johan Jonsson f. 1806. Denne man och hans familj flyttade först till Genberg och sen till Sunnansjö 1840

Den yngre sonen, Olof Jonathansson-Stråle f. 1817 gifte sig 1840, efter att i sin ungdom ha tjänat som dräng i Halvpundsjö, med Anna Greta Johansdotter f. 1815 från Gideå församling. Olof dog redan 1851. Långt liv har tydligen sällan förunnats släkten.

Hans efterlämnade följande barn:

Stina Greta f. 1841

Johan Petter f. 1843

Jonathan f. 1844 d. 1847

Johanna f. 1847

Anna Sofia f. 1848

Olof Efraim f. 1850

Jonathans äldste son kallades endast Per Jonathansson. Han hade gift sig 1833 med Brita Kristina Ersdotter f. 1811 och året därpå flyttat till Lilla Nordsjö inom dåvarande Gideå socken. När fadern köpt hemmanet, återvände sonen 1841 till Nygård, där han sedemera blev bofast, allt eftersom familjen växte. Hans hustru dog 1851 efter en dotters födelse. Hon hade då fött honom tio barn. Om ett år gifte han om sig med Brita Stina Persdotter f. 1825, och denna hans hustru födde honom elva barn.

Här följer förteckningen över 21 barn i två giften:

Per f. 1833, Aspeå, d. 1858, ogift

Erik f. 1835

Sara Greta f. 1836, piga i Stavsjöholm på 1850-talet

Jonas Vilhelm f. 1837, d. 1837

Jonas f. 1838, till USA 1869, tillnamn Edholm, död i Nordingrå åkte aldrig till USA.

Abel f. 1842, dräng i Västansjö d. 1925 i Lomviken. (farfars farfar)

Carl Johan f. 1844

Johanna Leontina f. 1847, Sunnansjö, gift Norgren

Brita Kristina f. 1849, d. 1851

Sofia Alexandra f. 1851, Levar, gift Lundkvist

Olof Petter f. 1853, d. 1858

Gustava Maria f. 1855, d. 1858

Karolina f. 1857, Genberg, gift Hägglund

Maria Matilda f. 1859, Nygård, gift Johansson

Olof Petter f. 1861, Nygård, tillnamn Landström

Clara Kristina f. 1862, Boden

Amanda f. 1864, till USA, d. 1949

Gustava f. 1865

Robert Vilhelm f. 1866, Nygård, tillnamn Persson

Johan f. 1867, Nygård

Constantin f. 1871, Boden, d. 1909

Att Per Jonathansson verksamt bidragit till släktens utbredande på jorden, därom råder ingen tvekan. Dottern Karolina gifte sig också med Johan Hägglund i Genberg och födde honom femton barn till hans fyra barn i ett tidigare gifte.

Fast de nutida ättlingarna inte direkt ägna sit åt det numera omoderna nybyggaryrket, har dock många av dem fortsatt att förkovra den norrländska torvan.

//Skrivit ner från en artikel som fanns i Västerbottens folkblad på 50-talet, mvh Alexander Lindquist