Arvid Henriksson Tandefelt

Rapalasssa 1644-1653 Arvid Tandefelt oli suomalainen ratsumestari ja aatelisen Tandefelt-suvun kantaisä.

Suomen asutuksen yleisluettelon opas - Sysmä 1674-1693, jakso 59, sivu 59: Rapoila; Kansallisarkisto: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=687254

Arvid Henrikinpojan vanhemmat olivat Akseli Kurjen joukkojen ratsumies Henrik Persson (Rapala) ja Malin Henrikintytär. Henrik Persson toimi Hauhon ja Hollolan voutina 1603–07 ja vuodesta 1605 myös Hattulan voutina. Hän omisti Rapalan tilan, joka myöhemmin periytyi lapsille. Henrik Persson kuoli 1612. Arvid Henrikinpojan äidinisä Henrik Lydekinpoika toimi Porvoon läänin voutina 1577–78, ja hänen äitinsä oli Gunilla Grabbe oli käskynhaltija Arvid Tawastin vaimon sisarentytär.

Arvid Henrikinpoika palveli Henrik Hornin komentamassa Uuden­maan ja Hämeen läänin ratsuväki­rykmentissä. Häneltä ammuttiin kolme hammasta suusta Breitenfeldin taistelussa 1631. Arvid haavoittui uudelleen viitisen vuotta myöhemmin Leipzigin suunnalla suuhun sillä seurauksella, että kuula jäi hänen kitalakeensa. Kuula pysyi kitalaessa vuoteen 1640 asti, jolloin Arvidin veljen leski onnistui kaivamaan kuulan ulos. Arvid nai välittömän esimiehensä, komppanianpäällikkö ja majoitusmestari Henrik Larsson Ekestubben tyttären Britan. Vuonna 1647 Arvid sai komppanian komentajuuden itselleen.

Vuonna 1650 kuningatar Kristiina myönsi hänelle aatelisarvon. Samana vuonna hän sai säterivapauden Sysmän Voipalaan. Menettämiensä hampaiden vuoksi hän sai aateloituna nimen Tandefelt, ja samasta syystä sukuvaakunassa on kolme hammasta ja kuula.

Arvid Tandefelt osallistui tämän jälkeen vielä Kaarle X Kustaan sotaan Puolassa, jossa hän kuoli vuonna 1656.

////// J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden (1909);

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36 https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tandefelt_nr_631

Ätten, som icke varit representerad i Sverige efter 1809, immatrikulerades på riddarhuset i Finland 1818 under nr 51 bland adelsmän. En medlem av ätten blev i nämnda land upphöjd i friherrlig värdighet 1809, men avled 1822. Hans brorson adopterades som friherre 1811 men hans ättegren utgick 1904.

Arvid Henriksson, adlad Tandefelt. Fänrik med två hästar under Henrik Månssons fana 1614. Deltog i kriget i Ryssland och i Livland samt därefter i kriget i Tyskland och tjänade sig upp till ryttmästare vid Nylands och Tavastehus kavalleriregemente. Fick 1650-02-17 drottning Christinas brev på säterifrihet för Voipala i Sysmä socken. Adlad 1650-08-20 (introd. 1655 under nr 600, vilket nummer sedan ändrats till 631). Stupade 1656 i Polen.

"Han fick i slaget vid Leipzig d. 7 sept. 1631 tre tänder bortskjutna och blev i slaget vid Lützen den 6 nov. 1632 för andra gången skjuten i munnen med den påföljd att lodet fastnade i halsen. Först 1640 lyckades det för hans broders änka Brita Sigfridsdotter att uttaga detta bysselod, som dittills trotsat alla läkares försök och vållat honom grymma obehag. Denna blessyr gav även anledning till att han vid adlandet erhöll namnet Tandefelt och i vapnets övre fält trenne tänder.". 

//////

Tandefelt-suvusta: Riddarhuset Tandefelt, släkten härstammar från Finland. Som äldste stamfader anges en Sigfrid Persson (1500-talets förra del), vilken anges varit fogde i Övre Hollola härad i Tavastehus län. Detta har dock inte kunnat dokumenteras. Den med visshet äldste kände stamfadern är häradsskrivaren sedan lagläsaren och fogden i Hollola härad, Per Sigfridsson (var död 1584). Hans sonson, ryttmästaren vid överste Henrik Horns regemente, Arffwidh Hendersson (död 1656), adlades 1650 20/8 på Stockholms slott med namnet Tandefält, och introducerades 1655 25/6 under nuvarande nr 631.

Arvid Henricsson, Nobil. Tandefelt, Ryttare under Generalen Thorsten Stålhandske 1622; Var 1626, 27 Mönsterskrifvare vid Ryttmästare Hans Bengtsson Gyllenloods kompani; Korporal 1630; Slutligeu 16(?)4. Ryttmästare vid samma Stålhandskes, sedermera Ofverste Henrik Horns reg:te; Adlad 1650 (introd. 1655 under N:o 631); Slagen 1657 under kriget i Polen. Han fick i slaget vid Leipzig d. 7 Sept. 1631 tre tänder bortskjutna, och blef i slaget vid Liitzen den 6 Nov. 1632 for andra gången skjuten i munnen, at genom nacken ; erhöll der före vid adlandet namnet Tandefelt och i vapnets Öfra fält trenne tänder. — Gift pS 1630-talet med Brita Ekestubbe, i hennes l:a gifte. + 1695 *V 3 och begrafven i Syssmä moderkyrka; dotter af Majoren Henric Larsson, Nobil. Ekestubbe. N:o 285, till Olkela, med hans 2:a fru, Margaretha Lemnia, samt oingift med Löjtnanten David Reeth, N:o 508, till Luhango.