Klas Lydekesson Djäkn

Is your surname Djäkn?

Research the Djäkn family

Klas Lydekesson Djäkn's Geni Profile

Records for Klas Djäkn

9,256 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Klas Lydekesson Djäkn (Diekn)

Swedish: Klas Lydekesson Diekn
Birthdate:
Birthplace: Münster, Westfalen, Germany
Death: Died in Åbo (Turku), Finland
Immediate Family:

Son of Lydeke Olofsson Djäkn
Husband of Christina Jönsdotter Djäkn; Elina av Orkovakkis; Nn and Kristina Jönsdotter Garp
Father of Karin Claesdotter Djäkn; N. N. Claesson Djäkn; Cecilia Claesdotter Djäkn; Henrik Klasson Djäkn; Tomas Nicolai Claesson Djäkn and 5 others
Brother of Bengt Lydekesson

Occupation: Fogde i Åbo, Turunlinnan käskynhaltija 1411-1434., ritari, Fogde på Åbo slott, Linnanpäällikkö, kihlakunnantuomari, Häradshövding i Finland, fpgde på Åbo slott, linnanpäällikkö
Managed by: Sveneric Rosell
Last Updated:

About Klas Lydekesson Djäkn

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Dj%C3%A4kn,_Lydikas%C3%B6nernas_%C3%A4tt#TAB_2 1. Klas Lydekesson Djäkn, är troligen den Klas Djäkn, som uppträder som domare i Tavastland 1383—90; var från 1407 häradshövding i Norrfinne och nämnes som sådan i Masku härad 1413—34; synes redan 1409 ha varit fogde på Åbo slott och förblev hövitsman där till slutet av 1434; gjorde testamente 22 jan. 1435; var d. 7 mars 1437.

G. 1) m. Elin från Orkovackis, enligt en på 1550-talet nedskriven uppgift, hänförd till dottersonen Klas Kurck. Det uppgives därvid också, att D. skulle dräpt denna hustru jämte en nyfödd son. Uppgiften återgår i en bekant finskspråkig folkvisa (»Elinan surma») men är misstänkt bl. a. till följd av folkvisans synbara beroende av en dansk ballad; 2) m. Kristina Jönsdotter, som levde 1435, »ättad av Letala storgård» (Garp?), med vilken D. hade 2 söner och 7 döttrar. Biografi

Som hövitsman på Åbo slott utövade D. en betydande verksamhet, Han synes ha tillvunnit sig konung Eriks av Pommern förtroende och fick 1411 fullmakt att skifta kronans allmänningar, var de än låge, åt hugade nybyggare. Uppdraget, som skulle utövas med tillhjälp av särskild nämnd, innefattade igångsättande av en kolonisation av de vidsträckta obygderna och påminner om liknande åtgärder under senare århundraden. Tyvärr känna vi ej, hur D. fullföljt uppdraget. Mera veta vi om en annan sida av hans verksamhet. Konung Eriks tid var prövande för handeln till följd av konflikterna med hansestäderna. D. gjorde dock allt för att upprätthålla ett gott förhållande till den närmaste av dem, Reval. I skriftväxlingen med dess myndigheter förde han ett diplomatiskt smidigt språk och visade stort tålamod under de slitningar, som tidens vilda seder gjort oundvikliga. Vid åtminstone ett tillfälle förmedlade han Revals sak hos konungen. Han undvek att alltför strängt tillämpa straffskalorna för den för utlänningar förbjudna handeln på orter norrom Åbo, då det gällde Revalsborgarna. När hansestäderna 1427 riktat sin uppsägelseskrift till konung Erik, skyndade sig D. att förvissa sig om Revals fortsatta vänskap och underrättade något senare staden, att även hövitsmannen på Stockholms slott Hans Kröpelin liksom han själv vore villig att tillåta Revals borgerskap fri seglation. De fredliga förhållanden, som så upprätthöllos, kommo Åbo till godo, särskilt som hövitsmannen på Viborgs slott Krister Nilsson (Vasa) genom sina trakasserier försvårade Viborgs handel på Reval. D:s fogdetid medförde ekonomisk blomstring för Åbo stad.

Man har skäl att förmoda, att D: s sympatier voro på konung Eriks sida, då unionsstriderna började, men han behövde kanske ej taga ställning till dem. I aug. 1434 namnes han sista gången uttryckligen som hövitsman på Åbo slott; han upprättade nyåret 1435 sitt testamente. Hövitsmannaskapet på Åbo slott övertogs synbarligen av sonen Henrik Klasson (se nedan 2). Det är ovisst, om D. avlidit kort efter det han avfattat sitt testamente; våren 1437 är han i varje fall död. D. hade samlat betydande jordegendom. Genom sitt testamente instiftade han tre själamässor i veckan för sig, sin hustru och sina barn i vårfrukoret i Åbo domkyrka, en from tradition, som fullföljdes av släktens övriga medlemmar. http://fi.wikipedia.org/wiki/Klaus_Lydekenpoika_Dj%C3%A4kn http://runeberg.org/frfinl/0090.html http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17574 http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17572 Ramsay, Jully: Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden. s. 85; Klas Lydekesson Diekn. Väpnare. Domhafvande i Tavastland 1390. Förekommer såsom domhafvande egentliga Finland 1405 till 1418. Kallas „fogde på Åbo", i fullmakt 16.1.1411, att i hela Finland utskifta kronans allmänningar åt dem som ville bruka dem mot skatt. Höfvidsman på Åbo slott ännu 1434. Stiftade 1435 tre mässor att hvarje vecka sjungas i vårfrukoret i Åbo domkyrka, och gaf till desammas uppehållande en gård och en gatubod i Åbo stad, ett gods Huukais i Lemo socken, samt hundra engelska nobler; † före 7.3.1437. Han egde Nynäs i Nousis, Harviala i Vånå socken och Suontaka i Tyrväntö kapell. Klas Lydekesson Diekn har genom det mord han begick på sin första hustru gifvit upphof till den finska folkdikten Elinan surma. Däri tillskrifves handlingen visserligen hans dotterson, Klas Kurck till Laukko i Vesilaks, sannolikt till följd af att sägnen, lokaliserad i Vesilaks, där blifvit upptecknad. Gift l:o med Elin, „ättadh af Orkowachese i Virmo, hvilken han uppbrände med den enda och första barn, och det gifte blef arf lös". 2:o med Kristina Jönsdotter, som lefde 1435, „ättad af Letala storgård", antagligen af ätten Garp, uradel.

Claes Lydekesson Diekn. Death: ABT 1437. Note: Hämeen tuomarina 1383 - 1392, Turun linnan isäntänä 1411 - 1434. Father: Lydeke Olofsson Diekn b: 1350 in Munster Stadt, Westfalen, Preussen. Mother: Sophie Eriksdotter Lovenbalk b: 1356 in Lysgaard, Viborg, Denmark. Marriage 1 Christina Jönsdotter Garp b: in Lettala Storgård. Married: in Lettala, Storgård. Children; Brita Claesdotter Diekn b: 1418, Martta Claesdotter Diekn, Anna Clausdotter Diekn.


Häradshövding, Slottsfogde Klas (Lydekasson) Djäkn. Blev ca 68 år. Far: Lydeke (Olofsson) Djäkn (1350 - ) Född: omkring 1369 Westphalen, Tyskland 1379? Död: mellan 1435 och 1437-03-07

Familj med Kristina (Jönsdotter) Garp (1380 - 1435). Vigsel: 1399 Borgå, Finland. Noteringar; Troligen inflyttad till Finland från Westfalen. Herre till Nynäs i Nousis sn, m.fl. gods. Häradshövding i Masku härad åtminstone 1413-34, fogde på Åbo slott 1409-35. [ÄSF].

Väpnare. Domhavande i Tavastland 1390.Förekommer som domhavande i Egentliga Finland 1405-118. Kallas "fogde på Åbo" i fullmakt 16.1 1411 att i hela Finland utskifta kronans allmänningar åt dem som ville bruka dem mot skatt. Hövitsman på Åbo slott ännu 1434. Stiftade 1435 tre mässor att varje vecka sjungas i Vårfrukoret i Åbo domkyrka, och gav till desammas uppehållande en gård och en gatubod i Åbo stad samt hundra engelska nobler. Han ägde Nynäs i Nousis, Harviala i Våno socken och Suontaka i Tyrväntö kapellsocken. Klas Lydekesson Dieken har genom det mord han begick på sin första hustru givit upphov till den finska folkdikten "Elinan surma". Däri tillskrives handlingen visserligen hans dotterson Klas Kurck till Laukko i Vesilahti, sannolikt till följd av att sägnen lokaliserad i Vesilahti där blivit upptecknad.

ÄKTENSKAP: Gift 1:o med Elin "ättad af Orkowachese i Virmo, hvilken han uppbrände med den enda och första barn, och gifte blef arflös". Gift 2:o med Kristina Jönsdotter, som levde 1435, "ättad af Letala storgård", antagligen av ätten Garp. Far: Jöns Andersson Garp Mor: Ragnhild Eriksdotter

M Barn 1: Henrik Klasson Djäkn, M Barn 2: Arvid Klasson Djäkn, M Barn 3: Tomas Klasson Djäkn, K Barn 4: Birgitta Klasdotter Djäkn, K Barn 5: Marta Klasdotter Djäkn, K Barn 6: Anna Klasdotter Djäkn, K Barn 7: Karin Klasdotter Djäkn, K Barn 8: Cicilia Klasdotter Djäkn, K Barn 9: N.N. Klasdotter Djäkn, K Barn 10: N.N. Klasdotter Djäkn, K Barn 11: N.N. Klasdotter Djäkn

--------------------

Klaus Lydekesson Diekn, k. 1435, oli saksalaissyntyinen Turun linnan vouti (n. 1409-1435) ja ilmeisesti erityisen varakas mahtimies. Maan huomattavin mies 1400-luvun alkupuolella (Tapio Vähäkangas, Henrik Svärdin perilliset, Genos)

Klaus Lydekenpojan isä Lydeke, patronymikoniltaan ehkä Olavinpoika, on ollut saksalaisperäinen henkilö ja jossakin virka-asemassa Suomessa.

Lisänimen djäkn, teini, herra Klaus ilmeisesti sai siitä, että opiskeli kohtuullisen pitkälle. Hänen menestyksensä virkaurallakin saattaa selittyä kirjallisten taitojen kautta.

Klaus Djäkn meni naimisiin Kerstin Jonnesdotterin, isänsä Laitilan Isonkartanon herran Jöns Anderssonin ja veljiensä tulevan perijättären kanssa ja sai ainakin yhden pojan, Henrikin, joka opiskeli Pariisin yliopistossa. Hänellä oli mahdollisesti peräti kolme poikaa, ja useimmat heistä ainakin opiskelivat tullakseen kirkonmiehiksi. Ilmeisestikään kukaan pojista ei jättänyt jälkeläisiä.

Heillä oli useita tyttäriä, joille kaikille Klaus järjesti mittavat myötäjäiset: iso kartano kullekin. Nämä tyttäret naivat Suomen keskiaikaisia kotimaisia mahtisukujen perillisiä, ja heistä polveutuvat monet myöhäiskeskiajan ja varhaisen uuden ajan johtavat suomalaiset aatelissuvut.

Suontaka ritari ; omisti ainakin Nousiaisten Nyynäisen, Vanajan Harvialan, Tyrvännön Suontaan, Mynämäen (Mietoisten kappeli) Kaskisen, Pöytyän Ylänteen ja Maskun Kankaisen; tuomari Hämeessä 1383-1392 Katso tarkemmin viite 24 ja myöhemmin Varsinais-Suomessa (ainakin vuodesta 1405), ja Pohjois-Suomessa 1407 14 ja Maskussa 1407 25-1434 1; Turun maaoikeuden jäsen 15; Turun vouti 1411-1420 16; Turun linnanpäällikkönä 1416-1434 17, pyrki tällöin rakentamaan rauhanomaisia suhteita balttilaisiin kauppakeskuksiin, kuten Tallinnaan, silloinkin kun Hansa oli sodassa Ruotsin kanssa, seurauksena tästä Turku suuresti vaurastui keskellä yleistä rauhattomuutta 3; perusti Turun tuomiokirkkoon kolme viikottaista messua ja lahjoitti tätä varten kirkolle kaupunkitalon ja tilan Turusta, sekä Huukaisen Lemusta ja 100 englannin nobleria;1 Klasin sukunimi (Djäkn = teini) viittaa siihen, että hän olisi käynyt Turun koulua, tästä johtuen hänellä oli suomalaiselle rälssille vielä harvinainen luku-, lasku- ja kirjoitustaito, mistä saattaa johtua hänen nousunsa merkittävään asemaan 6; (oli? se "Elinan surma"-runon ylimys, joka mustasukkaisuudessaan poltti Elina-vaimonsa ja vastasyntyneen poikansa, tätä rikosta ei ole kuitenkaan voitu osoittaa hänen tekemäkseen3. 28, runohan mainitsee surmatyön tekijäksi Klausin tyttärenpojan Klaus Kurjen ja onhan sekin mahdollisuus että balladi kuvaa ollenkaan historiallista tapahtumaa 28, Yrjö Punkari on pohtinut runon todenperäisyyttä, ); kuoli n. 1437. - (1. puoliso? Elina Mynämäen Orkovakkisista)  2. puoliso Kristina Jönsintytär, joka eli 1435. (Garp, Laitilan Storgård).1

Pasted from <http://www.juhasinivaara.fi/ralssis/ralssidl.htm>

Suontaka . Ostaja Klaus Lydekenpoika (Djekn) sen sijaan on aikansa tunnetuimpia nimiä. Hän on ollut lautakunnan jäsenenä 1405 ja tuomarina 1407 lähtien Varsinais-Suomessa ja Turun linnan voutina 1413 ja sen jälkeen. Vielä 1435 hän on ollut elossa. Mutta hänet maini­taan jo 1300-luvulla Hämeessä. Siellä tuomarina noin vuosina 1383 - 1390 toiminutta Klaus Djekniä, jonka isännimeä tosin ei mainita, ei näet ole syytä epäillä eri henkilöksi kuin Klaus Lydekenpoika, joka oli maan­omistajana Suontaassa, Hämeen tuomarien vanhalla pesäseudulla. Suon­taan tilan kauppa on voinut tapahtua jo 1300-luvulla Klaus Lydeken­pojan toimiessa Hämeessä, mutta tarkempaa arviota kaupan ajankoh­dasta ei voida tehdä. Källa: Suontaan ja Lepaan Kartanot sekä niiden herrat keskiajalla, Martti Kerkkonen Suomen historiallinen seura no. 57 1961

--------------------

Klas Lydekenpoika omisti ainakin Nousiaisen Nyynäsen, Vanajan Harvialan, Tyrvännön Suontaan, Mynämäen Kaskisen, Pöyryän Ylänteen ja Maskun Kankaisen. Tuomari Hämeessä 1383-1392 ja myöhemmin Varsinais-Suomessa ainakin vuodesta 1405 ja Pohjois-Suomessa 1407 ja Maskussa 1407. Turun maaoikeuden jäsen, Turun vouti 1411-1420, Turun linnanpäällikkönä 1416-1434, pyrki tällöin rakentamaan rauhanomaisia suhteita balttilaisiin kauppakeskuksiin, kuten Tallinnaan, silloinkin kun Hansa oli sodassa Ruotsin kanssa, seurauksena tästä Turku suuresti vaurastui keskellä yleistä rauhattomuutta, perusti Turun tuomiokirkkoon kolme viikottaista messua ja lahjoitti tätä varten kirkolle kaupungitalon ja tilan Turusta, sekä Huukaisen Lemusta ja 100 englannin nobleria. Klasin sukunimi (Djäkn=teini) viittaa siihen, että hän olisi käynyt Turun koulua, tästä johtuen hänellä oli suomalaiselle rälssille vielä harvinainen luku-, lasku- ja kirjoitustaito, mistä saattaa johtua hänen nousunsa merkittävään asemaan. -------------------- Klas Lydekesson Diekn (tab. 1). Väpnare. Domhafvande i Tavastland 1390 (2). Förekommer såsom domhafvande i egentliga Finland 1405 till 1418 (3). Kallas „fogde på Åbo", i fullmakt 1411 i6/lf att i hela Finland utskifta kronans allmänningar åt dem som ville bruka dem mot skatt (4). Höfvidsman på Åbo slott ännu 1434 (5). Stiftade 1435 tre mässor att hvarje vecka sjungas i vårfrukoret i Åbo domkyrka, och gaf till desammas uppehållande en gård och en gatubod i Åbo stad, ett gods Huukais i Lemo socken, samt hundra engelska nobler (6); — † före 1437 ¾ (7). Han egde Nynäs i Nousis, Harviala i Vånå socken och Suontaka i Tyrväntö kapell.

Klas Lydekesson Diekn har genom det mord han begick på sin första hustru gifvit upphof till den finska folkdikten Elinan surma. Däri tillskrifves handlingen visserligen hans dotterson, Klas Kurck till Laukko i Vesilaks, sannolikt till följd af att sägnen, lokaliserad i Vesilaks, där blifvit upptecknad (8). — Gift l:o med Elin, „ättadh af Orkowachese i Virmo, hvilken han uppbrände med den enda och första barn, och det gifte blef arf lös" (8). — 2:o med Kristina Jönsdotter, (6), som lefde 1435, „ättad af Letala storgård" (8), antagligen af ätten Garp, uradel. enl Jully Ramsay

Klas Lydekesson hade tre söner, bland dessa Henrik Klas son (se nedan 2) och riddaren Arvid Klasson, omnämnd 1439—59 (var d. 1460), samt sju döttrar. Fem av de till vuxen ålder komna blevo ingifta i Finlands främsta frälsesläkter: Tawast, Svärd, Kurck, Bidz (se bd 4, s. 140) och Horn. En stor del av Klas Lydekessons rika jordagods gingo genom dem över till nya ätter, ty Klas' ättegren utdog med sönerna.

view all 20

Klas Lydekesson Djäkn's Timeline

1379
1379
Münster, Westfalen, Germany
1386
1386
Age 7
Tanska
1399
1399
Age 20
Borgå
1400
1400
Age 21
Finland
1401
1401
Age 22
1403
1403
Age 24
1405
1405
Age 26
Tenala
1407
1407
Age 28
1407
Age 28
Nousis
1407
Age 28
Nordfinland