Is your surname Trulsson?

Research the Trulsson family

Dyre Trulsson's Geni Profile

Records for Dyre Trulsson

92,089 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Dyre Trulsson

Birthdate:
Birthplace: Säby Sörgård, Säby, Stenkyrka, Tjörn, Bohuslän, Sverige
Death: Died in Säby, Stenkyrka, Tjörn, Bohuslän, Sverige
Immediate Family:

Son of Truls i Säby and NN NN
Husband of Maret Sörensdotter
Father of Helge Dyresson; Nils Dyresson and Anders Dyresson
Brother of Ollu Trulsdotter

Managed by: Private User
Last Updated:

About Dyre Trulsson

Ting i Kyrkofjäll i Klövedals socken 14 januari 1669

Länsman Johan Olsson i Säby stämmer sina grannar Dyre (Trulsson) med hans söner Anders och Helge Dyressöner samt Nils (Germundsson), alla i Säby, för slagsmål på gården den 22 maj. Johan berättar att när han släppt sina oxar från plogen om aftonen för att beta hade grannarna låtit sina barn kasta sten och jaga bort djuren. När Johan protesterat hade grannarna överfallit honom med störar, yxa och stridshammare. Om inte hans bror och hans drängar rusat till undsättning kunde han ha blivit dödad. Johan redogör sedan för vilka skador han fått, vilket intygas av Erik (Kristoffersson) i Hovlanda och Måns (Börjesson) i Bäck, som besiktigat honom efter överfallet. Johan hävdar också att en förlikning från 1667 brutits av motparten och kräver därför dom i äldre tvister och oegentligheter. Förlikningen hade ingåtts efter det att parterna råkat i slagsmål. Bland annat hade man beskylt varandra för stöld av en ”deela”?. Denna stöld hade länsmannen Hans Rasmusson i Rävsal utrett med hjälp av lagrättsmännen Greger (Tollesson) i Rörvik VA och Olof Ivarsson (i Myggenäs.) Fogden Anders Larsson kräver att bönderna i Säby straffas för överfallet, som borde anses extra grovt eftersom man angripit och misshandlat en tjänsteman, som på kronans vägnar bland annat uppbär skatt. Dyre med söner och granne Nils beklagar sig över att Johan Olsson är hård och trotsig mot dem. Oxarna släppte han i deras äng och ej på egen mark vid Rörholmen som uttagits. Anders Dyresson vittnar att Johan sedan slagit honom med en ”bandstake”, som gått sönder i tre delar, innan Anders med de andra gick till motanfall. Tingsrätten finner att båda bondfamiljerna i Säby på grund av överfallen på länsman Johan Olsson förbrutit sitt gårdsarrende. De döms att lämna sina gårdar nästa vår 1670 och flytta någon annan stans utan någon som helst ersättning.


Johan Olufsson i Säby hade her för heradtzretten instembt hans grannar nembligen Dyre i Säby med hans söhner Anderss och Helge, sampt gårdman Nielss jbidem för begångit slagzmåhl på hans egen åkermark i Säby uthj nestförleden wåhr den 22 maij passerat, och war detta Johan Olufzsons klagemåhl, som effterfölgier: För det första angaf Johan och sadhe, at ner han tog sine oxar ifrån plogen och slepte dem om afftonen i soehlglaningen uthj sin engh i beeth, då hafuer hans granner Dyre, Nielss, Helge och Anders jbidem, skickat sine små söhner effter oxerna och låtit jaga dem uthur engen, och kastat dem medh steehn. 2:o: Då Johan blef det warsse at dee sloge oxerna för honom hafuer han luppit neder till dem och ropat at dee icke wille slåå hans oxer, men dee sådant alt oachtat, utan alt innar fort slagit dem och jagat dem fort, men Nielsses dreng språng ifrån dem, dock fölgde Dyres fortt effter, och när Johan badh honom icke så slåå oxerna, brukadhe han på honom een nässewijss mun, dermedh kom Dyre löpandes medh ett stort ahlebrott eller stöör, som war så när een fambn lång, jtem hans sohn Anders med een hammer af järn, som war een aln långh skafft på, hans sohn Helge med een yxa, huilcket dee undher sine klädher fördult hade, och hans gårdsman Nielss medh een stohr apellpååk, och widh det dee alle stormandes till honom blef han redd, och gick fortaste han kunde hemåt, så sprungo dee alle effter honom och språngh Johan af wägen för dem och wille vndwijka deras onda förhafuande, och kom han så in på sin egen åker, menandes sig der fredelig at wara. I dett samma så slog Dyres sohn Anders till Johan Olufson et slagh öfuer hans hufuudh medh stridzhammaren, och Dyre slog honom öfuer axlerna medh stören 2 slagh, och Helge slog honom uthj sin vänstra sijdha medh een yxhammer 4 slagh, der med föhl Johan omkuhl i marcken, så han blef deröfuer bådhe blåå och blodigh slagen, huilcket han nu för retten med 2:ne boofaste witnen beuijste, som war Erick i Hoflanna och Månss uthj Bäck, som honom samma affton Johan blef slagen besynte, hafua ett såår på sin hyfft, och een stoor hoop håår som Dyre och hans söhner hade dragit af honom, såsom bemälte Johan Olufssons drenger fick see detta, at deras huussbonde blef omkullslagin på marcken, då kommo dee medh hans broder /: som samma gångh war i Säby :/ springandes och skulle taga fredh, der med slog Dyre till hans broder strax eet slagh uthj hufuudet och eet slag på ryggen med stöhren, och Nielss stodh tillredz medh sin stohre pååk, och trugadhe Johan Olufzsons drengiar om dee honom hielpa welle, så skulle han strax slå dem, at dee sig aldrig mehra röra skulle, hade då icke Johan Olufsons drengar warit så manlige, at dhee medh macht kunnat tagit honom ifrån dem, då hade dee slagit honom till dödz. Wijdare angaf lendzmannen Johan Olufson uthj sitt skrifftelige libell, hurusom han in anno 1667 hade warit af bemälte sine grannar öfuerfallen uthj een och annor måtte, huarföre han hafuer warit förorsakat, at kalla cronans befaldningzman med länssmannen och lagrättzmännerne till sig at rätta på dem, för sådant derass öfuerfallandhe, då hafua dee dem emellan oprättat ett förlijgellssemåhl, Johan och hans wederparter, af sådanne conditioner, at huilcken af parterne bemälte förligelsemåhl wore brytandes, då skule den hafua förlijst eet par oxer så goda om 12 rdlr, och samma saak öpen ståå, som blef till wijthe satta, och förligellse måhlet wara ophäfwet. Dy påstodh Johan Olufsson williandes denna saak i lijka måtto med sine wederparter lagligen at utföra, som bestodh af föliande påster nembligen: At anno 1667 den 14 augustij hafuer Dyre och han kommet uthj retta om ett skiöörfolck som Johan legdt hade, och Dyre sedan wille tubba ifrån honom, då hafuer Dyre skiält honom och sagt, alt det du hafuer, det hafuer du med orätt, än beskylte bemälte Johan Olufson bemälte Dyre i Säby, at han hade stulit ½ deela, som har suttit på Johans wägg, huilcket honom Dyre och är blefuet öfuerbeuijst, förmedelst deelan sedan fanns i Dyres bååth. Tuenne af lagretzmennerne, Gregers, Oluf Ifuerson sampt cronans lendzman Hans Rassmusson witnadhe och bekändhe, at bemälte Dyre hadhe bekändt för dem, at samma deela hörde honom till, då hafua dee proberat deelan på Johans wägg och concorderat med hollit, der den för suttit hade, huaraf dee kundhe sluta samma dehla Johan Olufson tillhöra., försöcktes samma deehla på Dyres wägg, huartill den icke kunnat passa. Nock beskylte bemälte Johan Olufson bemälte Dyre för det han låter sine sönner gåå in uthj hans egen gård, och sleppa hans bandhundh at giöra skada på fremmande folckz fåår, för det öfrige beskylte Johan Olufson Dyre för det han haar opfödt een hund som giör honom skadhe, och betit till dödz een gammal sööd för honom den 6 novembris anno 1666. Cronones befaldningzman Anders Larson begerte at förskrefne Johan Olufssons wederparter för sådant otillbörligit öfuerfallande lagligen måtte plichta, emedan man på sådant sätt icke kan giöra sitt embethe, ner öfuerheetens tienare icke må hafua fredh uthj landit, ty om dee hade slagit honom ihiäll, då hade blefuit suårt at wtreeda eller fåå rett på dee räkenskaper som honom hafua warit betrodde. Heremot at suara mötte föreskrefne Dyre med sin sohn Anders och gårdmannen Nielss her för heradtzretten och beklagade sig at förbemälte Johan Olufsson deras granne, ansteller sigh emot dem hårdeligen och trådtzeligen, och huru dee i förleden wåhr hafuer wijst deras pijga medh hans oxer neder på deras marck Rörholmen, som dem andelt war, då hafua dee sendt budh till honom, att der han icke sielf wille låta kiöra oxarna af engestycket, då skulle dee dem sielf dädan kiöra. Så hafuer han trådsat dem, om dhee tordhe giöra det, och ner dee då hafua sendt deras barn at kiöra oxerna af deras marck, då skulle Johan Olufsson slagit den ene som han hinde, at han ropadhe så det kunde höras till byss, men den andre undlöpp, då dee det hörde, luppo dee neder och badh honom han icke skulle slåå deras barn, så sade han det han slog dem icke, men drengen som huggen fick sade at Johan Olufsson slog honom, men blef icke bewijst, sedan blefue dee förlickte at ingen skulle släppa sine oxer eller häster på den andres egor. Dyres sohn Anders bekände at Johan Olufsson låpp backlenges och slog honom med een bandstacke, så han gick i trenne stycken. Hertill suaradhe Johan Olufsson at dee såå medh huugg och slagh alle fyra förfulde honom jn på sin åker, så han icke kundhe stå och låta slå neder sigh, utan måste backlenges undanfly, och wärja sig medh bandstaaken., men han dock ingen skadhe giordhe, etc. RESOLUTIO: Och såsom her för retten fördhe skiähl och beuijss nembligen af lagretzmannen Erick uthj Hoflanna och Månss uthj Bäck, at dee hafua hans höggreflige excellentz lenssman Johan Olufsson i Säby besichtat, och beuitnes af dem, det han hafuer warit bådhe blå och blodig och sårigh slagen utj hans högre sijda, medh een hoop håår utaf hanss hufuud dragit som framuijstes, huar af klarligen kan slutas, at bemelte Johan Olufsson klagemåhl beståes af sanfärdigheet, dertill medh är han grofweligen blefuen öfuerfallen af sin granne Dyre med begge hans sönner Anders och Helge, sampt hans gårdman Nielss, och der öfuer oppå förfölgdt honom, medh störer, yxer och hamrar in på hans egen Åker och egendomb, at han utaf hugg och slagh måste falla neder till jorden, huilcket synnes ochristeligit wara, så handtera een öfuerheetens tienare utan saak, och der nogen förseelsse hooss honom kunnat varit då bordhe dhee icke sielf hembna sigh utan klagat honom ahn för hans förmen eller och för den som öfuer honom hafuer till at råda, huarföre finner denne heradtzrätten för godt och skäligdt wara bemälte bönder för emot Johan Olufsson deras föröfuandhe gewalt och slagzmåhl, hafua förbrutit sin fäste och lijfztijdztaga på deras åboendhe cronegårdh Säby, och den till nestkommande åhr 1670 wedh rettan fardag at wijka brucket effter Norriges lagh landzleijebalckens 1 cap. Actum ut supra. 13. Sven (Nilsson) i Kolleröd klagar över att Bryngel Reersson i Kyrkefjäll har en del av Kolleröd som utbruk och utarmar därmed den gård som Sven på sin hustru Maret Andersdotters vägnar har lösningsrätt till. Sven visar skiftesbrev från 1624 upprättat av lagmannen Jöns Kristensson samt en häradsdom från 1642 av svorenskrivaren Mårten Frost (i Mollösund). Dessa handlingar klarlägger att Bryngel efter sin far Reer Bryngelsson ärvt 8 öresbol eller 1/3 hemman Kyrkefjäll. Reers broder Anders Bryngelsson ägde 6 öresbol i Kolleröd samt 2 öresbol vardera i ödejordarna Röd och Krogeröd under gården. Han klarade ej betala skatten utan tvangs inteckna gården. Bryngel löste ut den för att hindra att den lades under kronan och menar att han som avkomling på brodergrenen också har rätt att förvärva gården. Tingsrätten konstaterar dock att eftersom Reer tillskiftats Kyrkefjäll och hans broder Anders Kolleröd, så har Anders barn förtur till Kolleröd. Bryngel döms därför att avstå både bruk och ägande i Kolleröd till Sven Nilsson och hans hustru Maret Andersdotter. Sven i Kållerödh haar her för häradtzretten instämbt Bryniell i Kyrckiofieldh för bruck han håller uthj Kållerödh, och samma helt ödhelägger och förderfwar i det han kiörer gröden af Kålleröd in på dhen part i Kyrckiefieldh han besitter, och förmehnar sigh på hans hustrus wegnar, som äger odellen i Kållerödh, rådig till bruck nermast wara, huar emot Bryngiel uthj Kyrckiefieldh dersammastedes sin arfuedeehl hafua bekommit, huilckit han medh laglige skijfftebref her för retten will beuijssa. Framlade nu för retten Suen uthj Kållerödh ett skifftebref oprättat af fordum lagmannen Jöns Christensson åhr 1624 dhen 20 septembris, sampt een hemtingzdomb af sworenskrifueren Mårten Froust vthgifuen anno 1642 den 5 decembris, huarutinan finnes förmält, at Bryngiel effter sin fadher Reer Bryngielsson tillkommer 8 öhresbohliordh i Kyrckiofiäld. Item at han effter sin fadher tillkommer 1 öhrisbohljordh och 4 pengzbohliordh i Kållerödh, som hans fadher hafuer ärft j bemälte Kållerödh, der emot Maret, Suenss hustru i Kållerödh, som henne effter hennes fadher Andhers Bryngielson arfweligen tillföhl 10 öhrisbohl iordh i Kållerödh hemman at äga. Her emot at suara mötte föreskrefne Bryngiel Reersson i Kyrckiofieldh her för tingzretten och kundhe icke neka än ju bemälte Suenss hustru Marit Anderssdotter effter sine föräldrar äger så möken odell i Kålleröd som han bruckar, och henne effter hennes fadher Anders Bryngielson j Kålleröd at tillkomma, men föregaf dhetta, såsom hennes fader som är hans farbroder Anders Bryngielsson som icke för sin stora oförmögenheet skuld kunde brucka sin egen odell utj föreskrefne gårdh Kållerödh, och wart förorsakat at pantsättia samma odell till fremmende folck, ty tänckte han, at såsom bemälte odhel war kommet utaf tuåå brorgrenar, och han Bryngiel som war af den andra brodergreen, och herförutan sadhe sigh at äga för sin arfwepart nembligen 1 öhrisbohl och 4 penningzbohl iordh i bemälte Kållerödh, emot den odell honom war tilldelt utj Kyrckiefield, alt så haar Bryngiel Reerson jnlöst samma hans farbrodhers odelssiord till bruckz i Kålleredh, och derföre gifuit och betalt 116 rdlr som Suenss hustru fader Anders hadhe utsatt förmedelst den åhrlige skatt, som han till kongl mt och cronan för samma gård är skyldigh blefuen, hadhe den icke blefuen betalt hadhe hemmanet blifuit skrifuin vnder cronan för skattewrack, med widare hans tahl war, och blef her utinan afsagdt som fölgier: RESOLUTIO: För dee skiähl in actis blef her af heradtzretten afdömbt sålundha, at efftersåsom föreskrefne Bryngiel Reersson, som befinnes at hafua sin egen odell i Kyrckiefield i Klefdahl sochn, som honom lagligen är tillskifft, och densamma besitter och bruckar, som är 8 öhresbohliord effter hans fadher Reor Bryngielson arfueligen tillfallen effter fordum lagmannenss Jenss Christenssons vthgifne skifftebref daterat den 20 septembris anno 1624, och den andre parten Suen på sin hustrus faders Anders Bryngielsons wägnar tillfallet 6 öhrisbohljord i Kållerödh, 2 öhrisbohljordh i Rödh och 2 öhrisbohljord i Krogeröd, är 10 öhresbohl jordh, alt dhette wellförståendes under Kållerödz gårdh och egendomb tillhörandes, dy böhr föreskrefne Bryngiel Reerson derföre afstå förbemälte bruck han her till dagz hafuer hafft i bemälte Kolleredh och till mehrbemälte Suen och hans hustru och arfuingar at oplåta effter lagen odelzzb. 2 cap, och Bryngiel Reersson annamma sine vthlagde penningar jgen af bemälte Suen i Kållerödh, som han skäligen beuijssa skall huru många dee hafua warit, för än Suen får trädha till sin hustrus odell i Kålleröd effter lagen odellssbalcken 8 cap., och när dhet är skeet, så skall bemälte Bryngiel Reersson wedh nestkommandhe fahrdag innewarande åhr wijka af Swenss hustrus sanna odelssiord utan nogen mootsägelsse effter lagen landzleijebalcken 7 cap, och mehrbemälte Bryngell Reersson eller hans arfuingar ingen widare odelssrätt effter denne dagh i bemälte Kållerödh gård, med laga fogh hafua at tilltahla i nogen måtto effter lagen odelssb. 1 cap.


http://www.tjsf.org/kall/16681673/16690114.htm



            
view all

Dyre Trulsson's Timeline

1642
1642
Säby, Stenkyrka, Tjörn, Bohuslän, Sverige
1656
October 1656
Säby, Stenkyrka, Tjörn, Bohuslän, Sverige
1669
1669
Säby, Stenkyrka, Tjörn, Bohuslän, Sverige
????
Säby, Stenkyrka, Tjörn, Bohuslän, Sverige
????
Säby, Stenkyrka, Tjörn, Bohuslän, Sverige
????
????
(O), Tjörns hd, Stenkyrka sn, Säby