Georg Johan Knorring

Is your surname Knorring?

Research the Knorring family

Georg Johan Knorring's Geni Profile

Records for Georg Knorring

152,363 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Related Projects

Georg Johan Knorring

Birthdate:
Death: Died in Tyskland
Immediate Family:

Son of Frans Egenolf Henriksson von Knorr and Catharina von Hahn
Husband of Helena von Lydinghausen gen Wulf
Father of Kasper Fredrik von Knorring; Elisabet Johansdotter von Knorring; Johann Georg von Knorring; Ursula von Knorring and Christina von Knorring

Occupation: Överste, Komendant i Stettin
Managed by: Private User
Last Updated:

About Georg Johan Knorring

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Knorring_nr_809

http://runeberg.org/frfinl/0249.html

Georg Knorring (egenhänd., ursprunligen Juergen Knorr eller Knorre. son till Franz II Knorr. Han kallas i svenska handlingar vanligen Jöran men skev sig alltid Georg. Att han, såsom uppges i ättertavlorna (äv. hos Paulsen), skulle ha hetat Göran Johan (Johann Georg) och haft två förnamn är obevisat och beror säkerligen på förväxling med sonsonen Göran Johan von Knorring.

Korpral vid ett kyrassiärkompani; löjtnant vid Västgöta ryttare 1625; reformerad löjtnant vid Jurgen Anderkas' kyrassiärkompani 1626; kapten vid Åbo läns reg. 1629; major 1631: överstelöjtnant 1634; transporterad till Västra Nylands (Tavastehus) reg. 1639; överste och chef för reg:tet 1644 28/8; dog 1649 3/1 i Fuerstenwalde i Tyskland efter att vid vid Prag ha blivit utsatt för stenkastning (änligt änkans brev till pfalzgreve Carl Gustaf i Stegeborgssamlingen, E 147, RA).

Uppges ligga begraven i Stettin, där han, enligt en obestyrkad uppgift hos såväl Elgenstierna som Carpelan, skulle ha varit kommendant. Han daterade i augusti 1647 två brev i Jägerndorf i Pommern. 1641 2/10 fick han i förläning Tervalampi by i Vichtis sn i Nyland (bekräftat 1648 5/6.

Under en inkvartering i Mariestad 1625 nedsköt Knorring, eller "Knorren" som han då kallades, efter ett "perlemente" (lydnadsbrott) en kyrassiär vid namn Johan Persson. Något straff synes han härför inte ha undergått. I ett protokoll med anledning av händelsen förekommer för första gången benämningen "bussar" (benämning på den karolinska tidens soldater; av lågtysk burs: kamrat). (Mariestads råstugurätts dombok 1625 10/6; se även Nils Belfrage, Kingl. Västgöta regemente. Personhistoria 1540-1723 (1947), s. 74.)

Deltog i kriget mot Polen 1626, där han blev fången; gästade med sin trupp i Kiski i Finland 1630; kom med sitt kompani till Ekenäs från Riga 1642 1/10 (enligt stadens dombok, s.71); var senare huvudsakligen förlagd i garnison i Östersjöprovinserna, daterar brev i Riga 1643 och 1644, Lars Kagg skriver 1645 23/4: "Öffeverst Knor haver fått HK M:ts bref, att han skall koma öffever mädh sitt regemänte" och 24/5 s. å. att till Kalmar förväntas "Knors regemänte ifrån Righa" (AOSB 2:9, s. 629 och 632). Erhöll 1646 24/4 order all hålla sig "vederredo" att gå med sitt regemente över till Tyskland (Krigskollegii registratur, KrA).

Vid stormingen av Prag 1648 sägs hans regemente ha vandaliserat och plundrat det strax ovanför Hradschin belägna Strachowklostret (O. Walde, Storhetstidens litterära krigsbyte, 1, 1916, s. 324). Abboten skrev bedrövad:

"Bland annat tog överste Knorring, som anförde finnarna, större delen av kyrkokassan med sig samt den strora bröstbild av S:t Hubertus, som salig furstinnan von Lobkowitz hade låtit göra. Detta och annat kyrkobyte lämnade överste Knorring sean åt några judar i utbyte mot vanligt bordssilver" (Sven Stolpe, Drottning Kristina, Borås 1982, s. 21.

Källa: Ätterna Knorring; Helsingfors 2000 sida 127.