Gunilla Bielke

Gunilla Bielke (born 1568, died 1597) was the second wife and queen consort of John III of Sweden. She was a politically influential queen.

Contents

[hide]

   * 1 Early life

   * 2 Queen

   * 3 Widowhood

   * 4 References

[edit] Early life

Gunilla Bielke was the daughter of the king's cousin, the former governor of Östergötland, Johan Axelsson Bielke, and had been raised at the royal court since she was ten years old as a playmate of the king's daughter, Princess Anna. In 1582, she was made lady-in-waiting to the queen. Just like two of the previous queens, Margareta Leijonhufvud and Katarina Stenbock, she was engaged when the king decided to marry her, and initially refused the king's proposal; the king was so enraged by this that he slapped her in the face with his gloves. But her family forced her to agree, the engagement was broken, and she was married to the king in 1585, to the rage of the king's sisters, who considered it a mesalliance despite the fact that their own mother was also a noblewoman; the king's brothers and sisters all refused to attend.

[edit] Queen

Bielke was a very beautiful, blonde girl at the time of her marriage, (no portrait is said to have done her justice) and apparently, the king married her mainly due to sexual attraction and as a remedy for depression in old age, caused by the death of his first wife. These were the reasons he himself told the government and, when asked why he did not marry a princess, he told them he wished to have a beautiful wife and that portraits of foreign princesses were not to be trusted.

She was given a very large allowance and is regarded as one of the richest of the queens of Sweden. Queen Gunilla had a significant influence on the ageing king; she is credited with having influenced him in Protestantism the same way his former Queen, Catherine Jagiellon, had influenced him in Catholicism, and on several occasions, the king openly admitted to having changed his opinion and his decisions "for the sake of our mistress the dear Queen's wishes". In 1590, her husband freed a group of political prisoners, members of the parliament, on her request.

In 1589, they had a son, John, Duke of Östergötland.

[edit] Widowhood

After the king's death she remained at the Castle in Stockholm, prepared to fight for an inheritance for herself and her son. She was accused by her brother-in-law, the future Charles IX of Sweden, of staying in the capital as the only royal representative to steal from the Royal Castle's belongings. She was also accused by King Sigismund's wife Anna of Austria of having stripped the Castle when the new King and Queen arrived from Poland in 1593. The two Queens hated each other for religious reasons, but Gunilla refused to leave Stockholm before she had secured her inheritance. She was given some of it and then retired to Bråborg Castle, where she remained for the four years until her death. She was interred in Uppsala Cathedral.

--------------------

Gunilla Johansdotter (Bielke af Åkerö), född 25 juni 1568, död 19 juli 1597. Gift med Johan III, svensk drottning 1585-1592.

Dotter till Johan Axelsson (Bielke) till Häradssäter och Räfvelsta, riksråd och ståthållare över Östergötland, samt Margareta Axelsdotter (Posse).

Gunilla blev tidigt föräldralös, och fick plats vid hovet.

Halvtannat år efter Katarina Jagellonicas död 1583 började kung Johan III se sig om efter en ny drottning och hans val föll på den sextonåriga Gunilla Johansdotter Bielke. Konungens syskon, så väl hertig Karl som prinsessorna, sökte på allt sätt förmå honom att avstå från denna förbindelse och i stället välja en drottning ur något utländskt furstehus. Men Johan förblev orubblig.

Då mötte honom ett nytt motstånd, men från ett håll, där han minst väntat det, nämligen av den unga jungfru Gunilla själv. Hon hade givit sitt ja-ord åt en ung ädling Per Jonsson (Liljesparre), och då konungen meddelade henne sitt hjärtas val, fick han ett bestämt nej på sitt frieri. Häröver blev han så uppbragt, att han enligt traditionen slog henne i ansiktet med sin handske och gick sin väg.

Men Gunillas släktingar var av en annan mening, de tyckte att en förbindelse med kungahuset vore ett ärende, som icke fick släppas ur händerna, och bestormade henne med böner och hotelser, tills hon slutligen gav sitt samtycke. Det kungliga bröllopet firades i Västerås den 15 februari 1585, fast hertig Karl vägrade att delta i bröllopet.

Giftermålet blev inte utan inflytande på konungen. Vid den strängt protestantiskt sinnade drottning Gunillas sida svalnade småningom Johans iver för katolska läran, fast han aldrig lämnade sina drömmar om möjligheten att påtvinga svenska kyrkan sin liturgi.

Efter kungens död 1592 levde hon på ett livgeding, som hertig Karl försökte inskränka. Hon drog sig tillbaka till Bråborgs slott vid Bråviken i Östergötland, där sonen Johan var hertig. Slottet hade uppförts som änkesäte åt drottningen och det var där hon avled 19 juli 1597.

Gunillaklockan vid Uppsala slott är uppkallad efter henne

--------------------

Gunilla Johansdotter (Bielke af Åkerö), född 25 juni 1568, död 19 juli 1597, svensk drottning 1585-1592.

Dotter till Johan Axelsson (Bielke) till Häradssäter och Räfvelsta, riksråd och ståthållare över Östergötland, samt Margareta Axelsdotter (Posse).

Gunilla blev tidigt föräldralös, och fick plats vid hovet.

Halvtannat år efter Katarina Jagellonicas död 1583 började Johan III se sig om efter en ny drottning och hans val föll på den sextonåriga Gunilla Johansdotter Bielke. Konungens syskon, så väl hertig Karl som prinsessorna, sökte på allt sätt förmå honom att avstå från denna förbindelse och i stället välja en drottning ur något utländskt furstehus. Men Johan förblev orubblig.

Då mötte honom ett nytt motstånd, men från ett håll, där han minst väntat det, nämligen av den unga jungfru Gunilla själv. Hon hade givit sitt ja-ord åt en ung ädling Per Jonsson (Liljesparre), och då konungen meddelade henne sitt hjärtas val, fick han ett bestämt nej på sitt frieri. Häröver blev han så uppbragt, att han slog henne i ansiktet med sin handske och gick sin väg.

Men Gunillas släktingar var av en annan mening, de tyckte att en förbindelse med konungahuset vore ett ärende, som icke fick släppas ur händerna, och bestormade henne med böner och hotelser, tills hon slutligen gav sitt samtycke. Det kungliga bröllopet firades i Västerås den 15 februari 1585, fast hertig Karl vägrade att delta i bröllopet.

Giftermålet blev inte utan inflytande på konungen. Vid den strängt protestantiskt sinnade drottning Gunillas sida svalnade småningom Johans iver för katolska läran, fast han aldrig lämnade sina drömmar om möjligheten att påtvinga svenska kyrkan sin liturgi.

Efter Johan IIIs död levde hon på ett livgeding, som hertig Karl försökte inskränka.

Gift i februari 1585 med Johan III. Mor till Johan, hertig av Östergötland.

Som änka drog hon sig tillbaka till Bråborgs slott, där sonen Johan var hertig, vid Bråviken i Östergötland, vilket hade uppförts som änkesäte åt drottning Gunilla Bielke, där dog hon den 19 juli 1597.

Gunillaklockan vid Uppsala slott är uppkallad efter henne.

--------------------

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gunilla_Bielke

Gunilla Johansdotter (Bielke af Åkerö)

Från Wikipedia

(Omdirigerad från Gunilla Bielke)

Hoppa till: navigering, sök

Drottning Gunilla av Sverige (1568-1597)

Gunilla Johansdotter (Bielke af Åkerö), född 25 juni 1568, död 19 juli 1597, var gift med Johan III och svensk drottning 1585-1592.

Dotter till Johan Axelsson (Bielke) till Häradssäter och Räfvelsta, riksråd och ståthållare över Östergötland, samt Margareta Axelsdotter (Posse).

Gunilla blev tidigt föräldralös, och fick plats vid hovet.

Halvtannat år efter Katarina Jagellonicas död 1583 började kung Johan III se sig om efter en ny drottning och hans val föll på den sextonåriga Gunilla Johansdotter Bielke. Konungens syskon, så väl hertig Karl som prinsessorna, sökte på allt sätt förmå honom att avstå från denna förbindelse och i stället välja en drottning ur något utländskt furstehus. Men Johan förblev orubblig.

Då mötte honom ett nytt motstånd, men från ett håll, där han minst väntat det, nämligen av den unga jungfru Gunilla själv. Hon hade givit sitt ja-ord åt en ung ädling Per Jonsson (Liljesparre), och då konungen meddelade henne sitt hjärtas val, fick han ett bestämt nej på sitt frieri. Häröver blev han så uppbragt, att han enligt traditionen slog henne i ansiktet med sin handske och gick sin väg.

Men Gunillas släktingar var av en annan mening, de tyckte att en förbindelse med kungahuset vore ett ärende, som icke fick släppas ur händerna, och bestormade henne med böner och hotelser, tills hon slutligen gav sitt samtycke. Det kungliga bröllopet firades i Västerås den 15 februari 1585, fast hertig Karl vägrade att delta i bröllopet.

Giftermålet blev inte utan inflytande på konungen. Vid den strängt protestantiskt sinnade drottning Gunillas sida svalnade småningom Johans iver för katolska läran, fast han aldrig lämnade sina drömmar om möjligheten att påtvinga svenska kyrkan sin liturgi.

Efter kungens död 1592 levde hon på ett livgeding, som hertig Karl försökte inskränka. Hon drog sig tillbaka till Bråborgs slott vid Bråviken i Östergötland, där sonen Johan var hertig. Slottet hade uppförts som änkesäte åt drottningen och det var där hon avled 19 juli 1597.

Gunillaklockan vid Uppsala slott är uppkallad efter henne.

Barn med Johan III:

  1. Johan (1589-1618)

Se även [redigera]

   * Bielkeätten

Källor [redigera]

   * Bielke, Gunilla i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (2:a upplagan, 1906)

Företrädare:

Katarina Jagellonica Drottning av Sverige (ej regent)

1585–1592 Efterträdare:

Anna av Steiermark

   * http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=259

Sidan ändrades senast den 23 maj 2010 kl. 14.31. -------------------- Gunilla Bielke ligger i samma gravkor som sin man Johan III och hans far Gustav I Vasa och hans fruar, under golvet där Gustafs gravmonument står, och inte där Johans gravmonument står.

Bielke, Gunilla, Johan III:s drottning, född den 25 juni 1568. Föräldrar var Johan Axelsson till Häradssäter och Räfvelsta, riksråd och ståthållare över Östergötland, samt Margareta Posse. Hon skrev själv inte Gunilla, utan Gunnel.

Ett år efter Katarina Jagellonicas död började kung Johan se sig om efter en ny drottning och hans val föll på den sextonåriga Gunilla Johansdotter Bielke. Kungens syskon, hertig Carl och prinsessorna, sökte på allt sätt förmå honom att avstå från denna förbindelse och i stället välja en drottning ur något utländskt furstehus. Men Johan var orubblig. Men han fick också motstånd från ett annat håll, där han minst väntat det, nämligen från den unga Gunilla själv.

Hon hade lovat gifta sig med en ung ädling Per Jonsson (Liljesparre), och då kungen meddelade henne sitt hjärtas val, fick han ett bestämt nej på sitt frieri. Kungen blev då så upprörd, att han slog henne i ansiktet med sin handske och gick därifrån. Men Gunillas släktingar hade en annan inställning, de tyckte att en förbindelse med kungahuset var ett bra förslag, som inte kunde avvisas och de argumenterade med böner och hotelser, tills hon slutligen gav sitt samtycke.

Det kungliga bröllopet firades i Västerås den 25 februari 1585. Giftermålet betydde mycket för kungen. Vid den strängt protestantiskt sinnade drottning Gunillas sida svalnade så småningom Johans iver för den katolska läran, men hade även i fortsättningen drömmar om möjligheten att påtvinga svenska kyrkan sin liturgi.

Gunilla Bielke fick med Johan III en son, Johan, hertig av Östergötland. När hennes make dött och hertig Karl blivit kung drog hon sig tillbaka till Bråborg i Östergötland, där hon dog på sin tjugonioårsdag den 25 juni 1597.

--------------------------------------------------------------------------------

Källor

1)  Lars-Olof Larsson - Arvet efter Gustav Vasa 

-------------------- http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13306