Gustav Mauritz Armfelt (1757 - 1814)

‹ Back to Armfelt surname

Is your surname Armfelt?

Research the Armfelt family

Gustav Mauritz Armfelt's Geni Profile

Records for Gustav Mauritz Armfelt

83,951 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Nicknames: "Kustaa Mauri Armfelt", "Gustav Moritz"
Birthplace: Tarvasjoki, Finland
Death: Died in St Petersburg, Ryssland
Occupation: General friherre
Managed by: Lasse Söderström
Last Updated:

About Gustav Mauritz Armfelt

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Armfelt_nr_213#TAB_5

http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=57

http://runeberg.org/minnespfin/2/0020.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Mauritz_Armfelt -------------------- Gustaf Mauritz Armfelt, född 31 mars 1757 i Jufva kaptensboställe i Tarvasjoki i S:t Mårtens, i sydvästra Finland, död 19 augusti 1814 i Tsarskoje Selo, S:t Petersburg. Svensk hovman, diplomat, kungagunstling och friherre sedermera finsk statsman och greve.

Armfelt kom ursprungligen från Finland och var son till generalmajor Magnus Vilhelm Armfelt och hans hustru Maria Catharina Wennerstedt. Han var student i Kungliga Akademien i Åbo 1770-1771 och Amiralitetskolan i Karlskrona 1771-1773 och blev gardesfänrik vid hovet 1774 men var tvungen att lämna Sverige 1778 efter att ha varit inblandad i en duell, och bodde i Paris ändå till 1780.

Gustav III:s gunstling

Då Gustav III besökte Spa i Belgien 1780 uppsöktes han av Armfelt, som från och med detta möte blev kungens förklarade gunstling. Han överhopades med titlar och ärebetygelser: kapten vid livgardet av kronprins Gustav Adolf 1781, överkammarjunkare 1783, direktör för Kungliga Svenska Dramatiska Teatern och Operan, ledamot nr 110 av Kungliga Musikaliska Akademien 1788[1], ledamot och ordförande för Svenska Akademien 1786-1794, generaladjutant och kommendör för Nylands infanteriregemente 1787 efter farbrodern Carl Gustaf Armfelt. Han deltog i Gustav III:s ryska krig 1788-1790 och blev i stridet vid Savitaipale 1790 allvarligt sårad i axeln. Han sändes även till Dalarna för att värva friskaror till kriget. Efter kriget utnämndes han till generalmajor och serafimerriddare, och blev samtidigt kansler för Kungliga Akademien i Åbo. Några politiskt betydelsefulla poster fick han inte förrän 1790, då han ledde fredsförhandlingarna med Ryssland i Värälä.

Armfeltska konspirationen

Efter Gustav III:s död utnämndes han 1792 till minister i Neapel av Gustaf Adolf Reuterholm, den starke mannen i förmyndarregeringen för Gustav IV Adolf. Den förbittrade Armfelt hade lösa planer på att störta Reuterholm, men hans planer upptäcktes och han dömdes 1794 till döden av Svea hovrätt. Då hade han dock redan satt sig i säkerhet i Kaluga i Ryssland, där han var landsförvisad 1794-1797. Armfelt bodde bl.a. i Dresden och Berlin 1797-1799 och i Hertig av Kurlands familj i Schlesien och Böhmen 1799-1802. Efter att Gustav IV Adolf blivit myndig kung återtogs domen 1799 och Armfelts karriär tog ny fart. Han blev Sveriges minister d.v.s. sändebud i Wien 1800-1802, militarkommendant över svenska Vorpommern och överbefälhavare vid Västra armén i kriget mot Frankrike 1804-1807.

Tillbaka i Finland

1809 eller 1810, efter finska kriget och förlusten av Finland till Ryssland, beslutade Armfelt att flytta tillbaka till Finland. Han kunde inte acceptera att Jean Baptiste Bernadotte, en av Napoleons före detta generaler, var utsedd till tronarvinge efter Karl XIII och Vasaätten. Kronprinsen kom till Sverige 1810 och regerade de facto efter det. Armfelt utvisades 1811 och flyttade tillbaka till Finland, gick i tjänst hos tsar Alexander I av Ryssland och blev dennes generaladjutant, ordförande vid Kommittén för Finska Ärenden, t.f generalguvernör i Finland, samt upphöjt till greve i finländska riddarhuset 1812 och kansler för Kejserliga Akademien i Åbo, före detta Kungliga Akademien i Åbo. Gustav Mauritz Armfelt anbefallde starkt tsar Alexander I att upprätthålla den gällande svenska 1734 års lag i Finland och godkänna landets status som autonoma Storfurstendömet Finland under den ryske tsaren.

Armfelt hade stort inflytande i Alexanders beslut att 1812 inlemma det s.k. Gamla Finland (dvs. redan i 1721 och 1743 till Ryssland förlorade områden och därmed gammalt från ryskt perspektiv) i storfurstendömet och flytta huvudstaden från Åbo till Helsingfors.

Armfelts förhållanden och barn

Gustaf Armfelt hade flera förhållanden och barn. Mest känd var grevinnan Magdalena Rudenschöld (1766-1823), som var hans älskarinna 1785-1793. Med den parisiska skådespelerskan Mademoiselle L'Eclair hade han en son Mauritz Clairfelt (1780-1841). Under exilen i Kurland 1794-1799 var han gäst hos den kurländske hertigen Peter von Biron. Med Wilhelmine av Kurland skall han ha haft två döttrar, Gustava Wilhelmina Charlotta (Mina) Armfelt (1798-1863), och Adelaide Gustava Aspasie (Vava) Armfelt (1801-1881). Mina uppgavs officiellt vara dotter till kusinen Fredrik Armfelt. Vava adopterades 1812 till adliga ätten Armfelt.

Gift 7 augusti 1785 i Drottningholms slott med grevinnan Hedvig Ulrika De la Gardie (1761-1832), dotter till greve Carl Julius De la Gardie och grevinnan Magdalena Christina Stenbock.

Barn (i äktenskapet):

1.Maria Magdalena Catharina Augusta Armfelt, (1786-1845), grevinna

2.Gustaf Fredrik Armfelt, (1788-1789).

3.Carl Armfelt, född och död 1788.

4.Magnus Armfelt, född och död 1788.

5.Gustav Magnus Armfelt, (1792-1856), generalmajor, greve

6.Alexander Armfelt, (1794-1876), kapten, ministerstatssekreterare, verkl. geheimråd, greve

7.Constantin Armfelt, (1796-1797).

8.Carl Magnus Wilhelm Armfelt, (1797-1878).

Gustaf Mauritz Armfelt är begravd i familjegraven i Halikko kyrka i sydvästra Finland,[2] i närheten av sina gods Åminne herrgård vars karaktärhus han förnyade 1811-1814.

Källor

1.^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie: Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995, Musikaliska akad., Stockholm 1996, Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84. ISBN 91-85428-99-X (inb.). Libris 7749167.

2.^ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 17

Svensk Uppslagsbok, Lund 1930

Armfelt, Claes i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (2:a upplagan, 1906)

Externa länkar

http://www.sls.fi/blf/artikel.php?id=2556

http://www.kansallisbiografia.fi/kenraalit/?gid=18

Se även

Göran Magnus Sprengtporten

Villa Armfelt på Frescati

view all 20

Gustav Mauritz Armfelt's Timeline

1757
March 31, 1757
Tarvasjoki, Finland
1780
December 12, 1780
Age 23
Paris, France
1785
August 7, 1785
Age 28
Lovö, Stockholms län, Sverige
1786
1786
Age 28
Stockholm
1788
January 2, 1788
Age 30
Stockholm, Sweden
1788
Age 30
1788
Age 30
1792
April 2, 1792
Age 35
Stockholm, Stockholm County, Sweden
1794
April 18, 1794
Age 37
Riga, Latvia
1796
1796
Age 38