Hallvard Ogmundsson (c.1280 - c.1347) MP

‹ Back to Ogmundsson surname

Is your surname Ogmundsson?

Research the Ogmundsson family

Hallvard Ogmundsson's Geni Profile

Records for Hallvard Ogmundsson

10,466 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Nicknames: "Halvard Agmundsson Bolt"
Birthplace: Sweden
Death: Died in Östnår Häckås, Jämtland
Occupation: Lagman i Jämtland, Lagman, Lagmann, væpner og jordeier i Jemtland, Lagmann i Jämtland 1336-1347 Væbner og Jordejer, Væpner og jordeier
Managed by: Annette Sundström
Last Updated:

About Hallvard Ogmundsson

NB! Svært usikre foreldre, kom gjerne med kilder..

Lagmannen Halvard Agmundsson, känd 1303-1347.

(Källa: Skanke ätten, Roger de Robelin)

Vid mitten av 1300-talet drabbades Europa och Asien av den svåraste och kanske mest kända farsoten, vilken i Sverige kom att benämnas digerdöden. Enligt de nordiska traditionerna inkom pesten till oss via ett engelskt fartyg, som anlände till Bergen i Norge år 1349. Härifrån spreds den sedan till det övriga Norden. Bortemot hälften av dåtidens norrmän skall ha avlidit som en följd av pesten och följdepidemierna. Inga jämtländska brev nämner pesten. Nils Ahnlund har emellertid pekat på indirekta bevis för digerdödens härjningar i landskapet, dels det faktum att de jämtländska breven drastiskt avtar efter år 1350, dels att de jämtländska lagmännen Jörund och Halvard, som nämns i brev år 1349, tycks ha avlidit.

I alla landskap finns det folkliga sägner, som berättar om digerdödens härjningar. I exempelvis Ragunda skall rök ha kommit ur endast sju skorstenar, i Alsen ur en enda. I Lockne skall endast fyra människor ha överlevt, medan bara två yngligar skulle ha blivit i livet i Hede, Härjedalen. Från Hammerdal berättas, att då man inte längre orkade med att föra liken till kyrkogården, lade man dem helt sonika på marken med stockar tvärsöver, som skydd mot rovdjur. Naturligtvis har man också satt landskapets ödesbölen i samband med digerdöden.

(Källa: Jämten 1993, sid 51 - ff, Stefan Brink)

För att det skulle finnas någon form av rättssäkerhet i landet, uppkom redan på ett tidigt stadium ett ämbete, som skulle sätta upp och hålla reda på vissa rättsregler eller lagar. Detta ämbete kom att beklädas av lagmannen, som av ålder, allt sedan heden tid, var den främste ämbetsmannen i landet. Innan lagarna blev nedtecknade, vilket skedde först i början av 1300-talet, måste han kunna lagarna utantill. Lagmannen valdes ursprungligen av bönderna för att leda det stora tinget på Frösön. Där behandlades inte bara rättsfrågor utan även allmänna ärenden, och det var där man en gång, omkring år 1050, beslöt att Jämtland skulle kristnas. Lagmannen hade länge ingen egen domsrätt, han skulle endast försvara och föreläsa lagen och besvara frågor i rättssaker. Längre fram tillsattes lagmannen av kungen och hans uppgift begränsades till att leda lagtinget, som nu endast behandlade rättstvister.

(Källa: Hammerdals och Gåxsjös historia, Gunnar Englund) -------------------- Ingen dokumentert koblng til Smør-slekten.

Kopi fra http://www.espell.se/saga/p33f04e0e.html:

Halvard Ogmundsson Lagman 1336-1349, väpnare och jordägare i Jämtland.

Född: 1280 Norge 1) Död: 1350 Hackås, Östnår, Z 1)

Familj med: ?

Barn: 1. Kristina Halvardsdotter (1305 - 1360)

Noteringar Utfärdat datum: 27 okt 1339. Utfärdat av: Halvard Ogmundsson, lagman i Jämtland, Lars Djäken, Kettil i Berga, Håkan i Öy. Halvard Ogmundsson, lagman i Jämtland, Lars Djäken, Kettil i Berga, Håkan i Öy, meddelar till kung Magnus om den rannsakning de på kungens befallning anställt rörande ett av Torkil på Olof Pæ begånget mord, samt den dom de fällt. De undrar hur med det s.k. fredköp skall förhållas, eftersom mördaren inte erhållit fred och ingen vet om han är levande eller död. (JHD:38).

Enligt Munchs åsikt (sid 378 f.) var även lagmannen Halvard Ogmundsson nämnd 1336 och 1339 norrman, eftersom han 1347-01-12 visar sig ha deltagit i en dom i Oslo; jämför JHD 61. Han uppträder emellertid i Jämtland 1349-03-18; JHD 76. Den år 1303 omnämnde Halvard lagman, JHD 8, måste ha tillhört en äldre generation. (JHH:I:213, Ahnlund)

1349-03-19 på Frösön var Halvard Ogmundsson en av dom satt med vid tinget och dömde vid ett mål. Han hade då sin lagmanstitel bevarad, men den nuvarande lagmannen hette Jörund Haversin. (JHH:I:237, Ahnlund)

Första gången som alltinget på Frösön nämns är 1339-10-27 då lagmannen i Jämtland, Halvard, rapporterar till kung Magnus Eriksson, kung över både Norge och Sverige - om ett mord begånget i Valla på Frösön. Andra gången är den 18 mars 1345 då lagmannen Lavrans Gunnesson dömer för mord en Nils Hallstensson, här i tingshuset firir berghi. Tredje gången är den 15 mars 1346 då sysslomannen Niklas Petersson och lagmannen Lavrans sammanträtt med allmogen med anledning av en tvist mellan två byar i Brunflo socken. Det har skett i tingshuset firir berghi i Frösö. (Jämtarnas historia till 1319:110, Ekerwald)

För att det skulle finnas någon form av rättssäkerhet i landet, uppkom redan på ett tidigt stadium ett ämbete, som skulle sätta upp och hålla reda på vissa rättsregler eller lagar. Detta ämbete kom att beklädas av lagmannen, som av ålder, allt sedan heden tid, var den främste ämbetsmannen i landet. Innan lagarna blev nedtecknade, vilket skedde först i början av 1300-talet, måste han kunna lagarna utantill. Lagmannen valdes ursprungligen av bönderna för att leda det stora tinget på Frösön. Där behandlades inte bara rättsfrågor utan även allmänna ärenden, och det var där man en gång, omkring år 1050, beslöt att Jämtland skulle kristnas. Lagmannen hade länge ingen egen domsrätt, han skulle endast försvara och föreläsa lagen och besvara frågor i rättssaker. Längre fram tillsattes lagmannen av kungen och hans uppgift begränsades till att leda lagtinget, som nu endast behandlade rättstvister. (HGH, Englund)

Källor

1)  Beräkning 
         

Allmogens sigill i Jämtland från 1200-talet har en okrönt sköld med det norska lejonet. På vardera sidan finns jägare, som med pilbågar siktar på ekorrar, vars vinterpäls (gråskinn) användes för att betala skatten till norska kronan. Sigillet användes mellan 1274 och 1570, då den danske kungen Fredrik II fråntog jämtarna sigillet efter den svenska ockupationen av Jämtland.


Karta över Hackås socken.

 

© Forskning av: Björn Espell, Frösön, Jämtland. Uppdaterad 2009-11-14.

http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:9lDlZQk-b44J:www.espell.se/saga/p33f04e0e.html+halvard+ogmundsson&cd=2&hl=en&ct=clnk&source=www.google.com ------------------ http://www.outport.se/mill/indiI20.html

view all

Hallvard Ogmundsson's Timeline

1280
1280
Sweden
1300
1300
Age 20
Hackås, Jämtland, Sweden
1305
1305
Age 25
Hackås, Jemtland, Sverige
1347
1347
Age 67
Östnår Häckås, Jämtland
1347
Age 67
Östnår Häckås ?
????
????
????