Henrik de Trij (de Try) (1601 - 1669)

public profile

68

Matches

0 0 68
Adds middle name, residence, sibling(s), spouse(s) and child(ren).

View Henrik de Trij (de Try)'s complete profile:

  • See if you are related to Henrik de Trij (de Try)
  • Request to view Henrik de Trij (de Try)'s family tree

Share

Birthdate:
Birthplace: Liége, Belgium
Death: Died in Gusum, Östergötland, Sweden
Occupation: Brukspatron, Industriledare
Managed by: Per Malmborg
Last Updated:

About Henrik de Trij (de Try)

Levnadsbeskrivning Henrik de Try:

Född i Liége, Belgien.

Död 13 oktober 1669 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).

Industriledare, Brukspatron.

Född något av åren kring sekelskiftet 1500-1600, anges på sitt porträtt vara född 1601 men uppgift saknas varifrån detta årtal kommer. (SoH1976:3, s134).

Är 1630 myntsmed i Nyköping. Trots att myntverket läggs ned stannar han kvar i staden till 1636, då han flyttar till Norrköping. Han är redan före 1630 gift, men hustrun avlider trol omkr 1636, varefter Henrich under 1630-talets senare del gifter om sig med Catharina de Besche. Genom hennes släkt erhåller han anställning som arbetsledare vid industrierna i Norrköping. Därmed påbörjas en karriär som industrimagnat och brukspatron. Henrich grundar Gusums bruk 1652 och blir medintressent vid tillkomsten av Överums och Ankarsrums bruk 1655. Han bor kvar i Norrköpin

g till 1661, då han flyttar till Gusum. Där avlider han 13/10 1669. Jordfästning äger rum i St Olai församling i Norrköping 7/12 1669. (Vallonsläkter under 1600-talet; Kjell Lindblom).

------

http://web.telia.com/~u13607243/landeen/0001/6322.htm

f arfar till henrik som dör 1669 i gusum:

Henry de sur Trixhe.

far till henrik som dör 1669 i gusum:

Pierre de sur Trixhe. Smidesmästare i Liége.

Gift. Barbe "Barbro" Kock. Var änka före 1625. (SoH1976:3 s.134).

bror till henrik som dör 1669 i gusum:

Daniel de Trij. Vapenhantverkare.

Död 1630.

HENRIK själv:

Henrik de Trij. Industriledare, Brukspatron.

Född i Liége, Belgien.

Död 13 oktober 1669 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).

Född något av åren kring sekelskiftet 1500-1600, anges på sitt porträtt vara född 1601 men uppgift saknas varifrån detta årtal kommer. (SoH1976:3, s134).

Är 1630 myntsmed i Nyköping. Trots att myntverket läggs ned stannar han kvar i staden till 1636, då han flyttar till Norrköping. Han är redan före 1630 gift, men hustrun avlider trol omkr 1636, varefter Henrich under 1630-talets senare del gifter om sig med Catharina de Besche. Genom hennes släkt erhåller han anställning som arbetsledare vid industrierna i Norrköping. Därmed påbörjas en karriär som industrimagnat och brukspatron. Henrich grundar Gusums bruk 1652 och blir medintressent vid tillkomsten av Överums och Ankarsrums bruk 1655. Han bor kvar i Norrköping till 1661, då han flyttar till Gusum. Där avlider han 13/10 1669. Jordfästning äger rum i St Olai församling i Norrköping 7/12 1669. (Vallonsläkter under 1600-talet; Kjell Lindblom).

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.vallon.se/wiki/index.php?title=Vallonsl%C3%A4kter

de Trij

GUSUMS BRUK 1653 - 1988 1653: Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger Gusums Bruk, ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på vattenkraft, skog och handel det är bara 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret. 1655 grundar de Try Överums och Ankarsrums Bruk. 1661 upprättas ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663. 1666 upphör järnbruket. 1668 får de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Kapellet förföll snart (ersattes 1731 av Gusums kyrka, då också bruksherrgården uppfördes). 1669 avlider de Try 69 år gammal och hans änka övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum där hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem för bruket och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy—Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström och Abel Reenstierna.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://jowe.no-ip.com/Genealogi/Nina/Farmor/0001/1_831.htm

(ej släkt till oss, men till Frasses CatarinaÅström född Bengtsson)

Jönsdotter, Malin

Född 1585 i Snällebo, Tryserum (E).

Gift.

(Malins fader: JÖNS Jönsson. Född 1540 i Snällebo, Tryserum (E). Död 1600 i Snällebo, Tryserum (E).)

Malins levnadsbeskrivning

I domstolsprotokoll,Tjusts Härads dombok 1676,skrives:(Ärendet, som omfattar 7 brev,handlade om försäljning av Snällebo Skattegård till Hindrich de Trij):Säljare är Håkan Jönssons arvingar.Dessa är bl.a.Ingolf Håkansson(1461),pigan Elin Jonsdotter(401),Per Bengtsson(1497),Lars Bengtsson(1499),Kerstin Bengtsdotter(1498),Ingrid Håkansdotter(1488),Jöns och Per Bengtssöner,Joan(1522) och Botvid(1523) Håkanssöner,Joan(1264) och Bengt(1487) Simonssöner,Olof Olofsson(1484),gift med Cicela(1483) Simonsdotter,Erik(1511) Hanssons hustru Kerstin Håkansdotter(1510),Per Johansson i Knappemåla,Erik Johanssons hustru (en dotter till Håkan(1141),troligen Malin(1524).Joan och Per Bengtssöner hade löst in sin fars faster Malin Jönsdotters arvingar för 15 daler kopparmynt.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/11376.html?1058766411

Anders S. Bockgård Postat söndagen 23 juli 2000 - 10:17

--------------------------------------------------------------------------------

De Try är som ovan nämns en väl dokumenterad vallonsk släkt, som etablerade sig på gården Snällebo i Tryserum (omkr. 1670-1870) och gården Larum i Hannäs sn på 1730-talet. Larum ur släkten (kvinnolinje) så sent som omkr. 1990. Larum gårdsarkiv förvaras i Tryserum-Hannäs Kulturhist. Stiftelses arkiv.

Läs i övrigt om sockennamnet och släkten De Try i Tryserum i Tjust, av Manne Hofrén och Tryserum-Hannäs Kulturhist. Stiftelses årsböcker Gård och Släkt 1996-2000, den senaste årgången med register.

++++++++++++++++++++++++++

http://henrik.detry.se/henrik400.html

Historik

Henrik de Try kom till Sverige 1625.

Han var född i Liege 1601 och

dog en klar höstdag 1669 I Gusum. Östergötland.

Han var gift med Chatarina de Besche från Holland.

Henrik och Chatarina fick fem barn.

Gå tillbaka och klicka på högtalaren vid "Historik",

där berättar jag mer.

 Familjevapnet är
från Frankrike
Liège Anno 1601   

++++++++++++++++++++++++

http://www.familysearch.org/Eng/search/frameset_search.asp?PAGE=search_all1.asp&clear_form=true

Husband

Henric De Try 
 Birth:     

Christening:

Marriage:

Death:

Burial:

 

Wife

Catharina De Besche 
 Birth:     

Christening:

Marriage:

Death:

Burial:

 

Children


1. Peter De Try

  Male   
  Birth:  About 1645  Of, Lofta, Kalmar, Sweden 

Christening:

Death:

Burial:

+++++++++++++++++++++++++

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/2450/12973.html?966728082

Ishbel Cormack

Postat torsdagen 22 juni 2000 - 21:25       

--------------------------------------------------------------------------------

It would be great to hear if anyone else knows anything about the DeTrij or DeTri family. See DeFry ... for past discussions.


ser

Postat fredagen 23 juni 2000 - 10:18       

-------------------------------------------------------------------------------

Dear Ishbel!

I think we have been in contact earlier. My wife Gunnel has those people you and Jorge are discussing. Here you have the ancestors of one of Henry de Trij´s children, Peter(Pierre).

The sources are to be found elsewhere on this site in a discussion I had with Sam Blixt!

Stig

.............................................

Proband

de Trij, Peter(Pierre). Född omkring 1638. Död 1699. Brukspatröm, Överums bruk. Började som sin faders bokhållare vid Gusum. Gift 1668 med --. (Far 1, s 1, Mor 2, s 1)

-- Noé, Elisabett. Född 1650. Död 1729-02-17.

Barn:

de Tri, Hubert. Döpt 1691-12-06. Död 1748-09-25.

Generation I

1 f

de Trij, Henry. Född omkring 1600. Död 1669-10-13. Brukspatrom på Gusum och grundare av bruken i Överum och Ankarsrum Gift omkring 1637 med efterföljande ana. (Barn Proband, s 1, Far 3, s 1, Mor 4, s 1)

-- de Besche, Catharina. Född 1616. Död våren 1686.

2 m

de Besche, Catharina. Född 1616. Död våren 1686. Gift omkring 1637 med föregående ana. (Barn Proband, s 1, Far 5, s 1, Mor 6, s 1)

-- de Trij, Henry. Född omkring 1600. Död 1669-10-13. Brukspatrom på Gusum och grundare av bruken i Överum och Ankarsrum

Generation II

3 ff

de Sur le Try, Piere. Död före 1625. Snidverkmästare. Gift med efterföljande ana. (Barn 1, s 1, Far 7, s 1)

-- Kock, Barbara.

4 fm

Kock, Barbara. Gift med föregående ana. (Barn 1, s 1, Far 8, s 1)

-- de Sur le Try, Piere. Död före 1625. Snidverkmästare.

5 mf

de Besche, Hubert. Född omkring 1582. Död på ett av sina bruk i Södermanland 1658. Slottsbyggmästare och brukspatrom på flera bruk, bl a Nävekvarn. Gift med efterföljande ana. (Barn 2, s 1, Far 9, s 1, Mor 10, s 1)

-- Rocqette, Maria. Född 1591. Död 1648-01-02. Från Langedoc, Frankrike

6 mm

Rocqette, Maria. Född 1591. Död 1648-01-02. Från Langedoc, Frankrike Gift med föregående ana. (Barn 2, s 1)

-- de Besche, Hubert. Född omkring 1582. Död på ett av sina bruk i Södermanland 1658. Begravd. Slottsbyggmästare och brukspatrom på flera bruk, bl a Nävekvarn.

Generation III

7 ff f

de sur Try(Trixhe), Henry. Bosatt i S:t Pholien i provinsen Liége Gift (Barn 3, s 1)

8 fm f

Kock, Daniel Remacle. Gift (Barn 4, s 1)

9 mf f

de Besche, Gillis. Byggmästare. Kom i slutet av Karl IX:s regering från Liége till Sverige och blev byggmästare på Skeppsholmen. Gift med efterföljande ana. (Barn 5, s 1)

-- NN, Helena.

10 mf m

NN, Helena. Gift med föregående ana. (Barn 5, s 1)

+++++++++++++++++++++++++

LÄSTIPS: boken "Gusums bruk 1653-1953"

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/716.html

Ulf Wallgren (Ulfwa) Postat måndagen 12 februari 2007 - 21:10

Hej John och Kerstin !

Gusums bruk grundades 1653 av valloner. Vallonnamnen fanns kvar i Gusum under 1700 talet. Om man läser på sidan 141 i boken "Gusums bruk 1653-1953" så namnges ett antal personer som hade plats på kyrkbänkarna i Ringarum. En av dessa var Collas Debou. Dessa bänklängder är från 1732. Min hypotes är den att Collasdotter skulle kunna häröra från det vallonska namnet Collas.

Med vänlig hälsning

Ulf Wallgren


+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

LÄS MER NEDAN OM GUSUMS BRUKS HISTORIA:

http://www.gusumsbruksmuseum.nu/

Historik

GUSUMS BRUK 1653 - 1988

1653 - Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på tillgång till vattenkraft och skog. Ur handelssynpunkt är platsen också gynnsam, då det endast är 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret.

1655 - de Try grundar även Överums och Ankarsrums Bruk.

1661 - Upprättas även ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663.

1666 - Järnbruket upphör.

1669 - de Try avlider 69 år gammal. Änkan Catharina de Try övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum. Hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy; Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström, Abel Reenstierna.

( De fakta som inte rör de Try och de Besche har klippts bort. För mer info; se hela artikeln längre ned)

1731 - En pampig bruksherrgård uppförs för de båda änkorna och deras barn (brinner ned 20 januari 1995). Gusums kyrka invigs även 1731. Redan 1668 fick de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Detta gamla kapell förföll dock snart och ersattes med kyrkan, som till stor del kunde byggas genom de båda änkornas insatser.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++

http://www.genealog.org/getperson.php?personID=6039&tree=3

Henric De Try

1601 - 1669

Personal Information

Birth 1601 Liége

Gender Male

Died 12 Nov 1669 Sankt Olai, Norrköping, (E)

Last Modified 06 Jan 2007 23:54:18


Father Pierre De sur Trixhe

Mother Barbe Kock


Family 2 Katarina De Besche, b. 1616

Married 1640

Children:

1. De Try, b. 12 Dec 1641, Sankt Olai, Norrköping, (E)

2. Henrik Henry De Try, b. 1642, Sankt Olai, Norrköping, (E)

3. Pierre Peter De Try, b. 1646

4. Elisabeth De Try, b. 1645

5. Daniel De Try, b. 28 Sep 1650

6. Katarina De Try, b. 6 Aug 1654

7. Hubert De Try, b. 8 May 1655

+++++++++++++++++++++++++++

http://www.herngard.com/WEB/1start.html

Henrik De Try

Brukspatron, Gusum. Blev högst 68 år.

Född: 1601

Död: 1669

Familj med Catharina de Besche ((ca 1600) - )

Vigsel:

Barn:

Henrik De Try d.y. (1642 - 1708)

Noteringar

Henrik De Try ägde Gusums bruk.

Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Bertil Herngård

++++++++++++++++++++++++++

http://web.telia.com/~u13607243/landeen/0001/16335.htm

Ansedel Henrik de Trij

-1669

ff

Henry de sur Trixhe.

mf

Daniel Remackle Kock. Snidesvärkmästare.

mm

Catarine Havens.

f

Pierre de sur Trixhe. Smidesmästare i Liége.

m

Barbe "Barbro" Kock.

Henrik de Trij.

Född i Liége, Belgien.

Död 13 oktober 1669 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).

Industriledare, Brukspatron.

Gift 1614.

Elisabet van Eijck. Dotter till polske myntdirektören och affärsmannen Isak v. Eijck (av gammal brabantsk adel). (SoH1976:3 s.134).

Dotter . dopvittne i St Olai 1650.

Gift 1638.

Katarina de Besche. Född 1616.

Död 13 juni 1686 i Wittvik, Tryserum (Smål).

Dotter . Begravd 12 december 1641.

Död 1641.

Hubert de Trij. Kornett.

Begravd 8 januari 1654.

Dotter . Begravd 6 augusti 1654.

Död 1654.

Peter de Trij. Brukspatron på Överums bruk.

Född 1639 i Norrköping.

Död 1699 i Överum, Lofta (Smål).

Sin ungdom tillbringar han vid Gusum, där han tidigt blir arbetsledare. Parallellt med sin verksamhet vid bruket upptas han till borgare i Söderköping 1664. I Gusum förälskar han sig i dottern till en av de vid bruket anställda arbetarna. Trots föräldrarnas motstånd mot mesalliansen gifter han sig 1668 med Elisabeth Noé. Bröllopet leder till en total brytning med familjen och Peter görs arvslös. Samma höst anställs Peter av sin morbror Gillis de Besche som skrivare vid Överums bruk. Han avancerar till förvaltare och köper 3/6 1672 tre fjärdedelar av bruket. Den återstående fjärdedelen ägs av morbrodern. Vid Överum kommer Peter att bli verksam till sin bortgång 1699. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).

Henrik de Trij. Bruksinspektör.

Född 1642.

Död 24 april 1708 i Risinge (Östg).

(SoH1976) vid faderns död 1669 inträder han som medhjälpare till modern i skötseln av bruksrörelsen. Henrik ägnar i första hand sina krafter åt Ankarsrums bruk, där han är förvaltare och delägare fram till 1679, då han flyttar till Tryserums sn. År 1691 blir Henrik bruksinspektör vid Finspång. Den 26/4 samma år äktar han sin betydligt yngre syssling Maria Fosti i Hedvigs kyrka i Norrköping. Hans mor, Catharina de Besche, har avlidit fem år tidigare. Om hon varit i livet skulle hon säkert ha ogillat även detta äktenskap, eftersom också släkten Fosti från början var en arbetarsläkt i Sverige. Henrik avlider 24/4 1708 i Risinge sn. Hustrun gifter om sig och slutar sina dagar 1750 i Tryserum sn. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).

Elisabet de Trij.

Född 1646.

Död 26 juli 1676 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).

I Snällebo, Tryserum avlider en Elisabet de Trij 1718 1/12 vilken med åldersberäkning är född 1646. Kolla!!!!

Daniel de Trij.

Döpt 28 september 1650.

Begravd 16 mars 1656.

Hubert de Besche.

Född 1655.

Begravd 17 maj 1692.

Bor kvar hos sin mor till hennes död 1686. I slutet av 1680-talet blir han militär och tillhörig Norra Skånska Kavalleriregementet. Han avlider redan efter några års tjänst och jordfästs i familjegraven i St Olai kyrka i Norrköping 17/5 1692. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).

Katarina Maria de Trij.

Döpt 2 februari 1655.

Levnadsbeskrivning Henrik de Try:

Född i Liége, Belgien.

Död 13 oktober 1669 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).

Industriledare, Brukspatron.

Född något av åren kring sekelskiftet 1500-1600, anges på sitt porträtt vara född 1601 men uppgift saknas varifrån detta årtal kommer. (SoH1976:3, s134).

Är 1630 myntsmed i Nyköping. Trots att myntverket läggs ned stannar han kvar i staden till 1636, då han flyttar till Norrköping. Han är redan före 1630 gift, men hustrun avlider trol omkr 1636, varefter Henrich under 1630-talets senare del gifter om sig med Catharina de Besche. Genom hennes släkt erhåller han anställning som arbetsledare vid industrierna i Norrköping. Därmed påbörjas en karriär som industrimagnat och brukspatron. Henrich grundar Gusums bruk 1652 och blir medintressent vid tillkomsten av Överums och Ankarsrums bruk 1655. Han bor kvar i Norrköping till 1661, då han flyttar till Gusum. Där avlider han 13/10 1669. Jordfästning äger rum i St Olai församling i Norrköping 7/12 1669. (Vallonsläkter under 1600-talet; Kjell Lindblom).

++++++++++++++++++++++++++++++

http://web.telia.com/~u13607243/landeen/0001/6322.htm

 	  	  	  

f arfar till henrik som dör 1669 i gusum:

Henry de sur Trixhe.

far till henrik som dör 1669 i gusum:

Pierre de sur Trixhe. Smidesmästare i Liége.

Gift. Barbe "Barbro" Kock. Var änka före 1625. (SoH1976:3 s.134).

bror till henrik som dör 1669 i gusum:

Daniel de Trij. Vapenhantverkare.

Död 1630.

HENRIK själv:

Henrik de Trij. Industriledare, Brukspatron.

Född i Liége, Belgien.

Död 13 oktober 1669 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).

Född något av åren kring sekelskiftet 1500-1600, anges på sitt porträtt vara född 1601 men uppgift saknas varifrån detta årtal kommer. (SoH1976:3, s134).

Är 1630 myntsmed i Nyköping. Trots att myntverket läggs ned stannar han kvar i staden till 1636, då han flyttar till Norrköping. Han är redan före 1630 gift, men hustrun avlider trol omkr 1636, varefter Henrich under 1630-talets senare del gifter om sig med Catharina de Besche. Genom hennes släkt erhåller han anställning som arbetsledare vid industrierna i Norrköping. Därmed påbörjas en karriär som industrimagnat och brukspatron. Henrich grundar Gusums bruk 1652 och blir medintressent vid tillkomsten av Överums och Ankarsrums bruk 1655. Han bor kvar i Norrköping till 1661, då han flyttar till Gusum. Där avlider han 13/10 1669. Jordfästning äger rum i St Olai församling i Norrköping 7/12 1669. (Vallonsläkter under 1600-talet; Kjell Lindblom).

++++++++++++++++++++++++++

http://blade.vastervik.se/bun/ankarsrum/anhem/ahi/sthi.htm

Stormaktstiden 1611-172

 En stor del av allt land runt Östersjön var svenskt. Åren runt 1660 var stormaktstidens höjdpunkt. Sverige var världens största producent av järn och kanoner. Under drottning Kristinas tid övergick en mängd gods från kronan till adeln, det ökade adelsinflytandet i landet märktes för Tjusts del på att ett antal av kyrkans gårdar, kronogårdar och även skattegårdar blev frälseköpta, även ett stort antal säterier nybildades. Ångersrum blev frälsegård 1647 genom att landshövdingen Gabriel Gyllenankar bytte till sig den från kronan. Säteriprivilegier, att vara befriad från alla grundskatter, instiftades omedelbart för godset och namnet blev Ångersrums säteri. Avsikten med det hela var att utarrendera hemmanet till ett bolag som kunde bygga upp ett järnbruk. Henrik de Try, hans svågrar Abraham och Hubert de Besche var intressenter. Till gården hörde även en ladugård uppförd i skiftesverk. Torpen Kannsjömåla, Kammartorp och Läppebo blev rå- och rörshemman, dessa torp fick inte ligga längre än en mil från sätesgården och hade samma skatteprivilegier den. 
 Vad det gäller torp så ägde en del sin stuga, med mycket slit så kunde torpet bli en gård. Andra torpare hyrde sina stugor och betalade hyran genom att arbeta på den gård som stugan tillhörde, det kallades för att göra dagsverken. Från slutet av 1600-talet tillkom också båtsmans-, ryttar- och soldattorp, de personer som bodde där var bönder när de inte var inkallade i flottan eller armén. Backstuga innebar att huset låg på gårdens backe, ofri grund där marken oftast var för dålig att odla på och där gräset växte lite sämre. Under senare delen av 1800-talet kallades backstugorna oftast för lägenheter.
 En masugn anses ha påbörjats tidigt, innan mitten av 1600-talet, den på Tjursbos ägor vid Kannsjön kallad Kannsjöbruk (Gustavsberg). Den 12/12 1655 fick förutom de tidigare tre nämnda vallonerna svågrarna Gillis de Besche och Gillis Willemoth privilegier på en masugn (Gustavsberg) och en hammarsmedja vid ”Ankersun” (Bruksparken). De Try avled på 1670-talet, vid denna tid låg bruksdriften och malmbrytningen nere då mycket folk utskrevs till Karl XI:s krig mot Danmark. I sina privilegier hade bruket tillförsäkrats frihet från utskrivning av bruksfolket men det respekterades inte.

Gör gärna utflykter till:

Gamla masugnen, en liten vallonhytta med överfallshjul vid Gustavsberg (Kannsjöbruk), cirka 2 km O om Ankarsrum. Den nedlades 1697. Leta efter slaggstensrester.

Kolmila och kolmilarkoja utanför Tjursbo 5 km NO om Ankarsrum. På 1600-talet var Tjursbo en by med flera gårdar enligt uppgift av karta från 1697.

Björksnäs, cirka 5 km V om samhället. Enligt ett 300-årigt kartmaterial låg torpet Björksnäs här. Öster om husgrunden finns grundstenar efter en mindre ladugård.

AV: Marianne Gustafsson

Foto: Rolf Andersson

Webmaster: Kent-Roger Svensson

+++++++++++++++++++++++++++++

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/2450/12973.html?966728082

DeTrij or DeTri continued from DeFry ...

Ämnen | Startsidan | Sök Anbytarvärd | Användarkonto | Logga ut

Anbytarforum » Discussions in English » Swedish names » DeTrij or DeTri continued from DeFry or DeFris, « Föregående Nästa »

Författare Meddelande

Ishbel Cormack 		Postat torsdagen 22 juni 2000 - 21:25  	   

It would be great to hear if anyone else knows anything about the DeTrij or DeTri family. See DeFry ... for past discussions.


ser Postat fredagen 23 juni 2000 - 10:18

Dear Ishbel!

I think we have been in contact earlier. My wife Gunnel has those people you and Jorge are discussing. Here you have the ancestors of one of Henry de Trij´s children, Peter(Pierre).

The sources are to be found elsewhere on this site in a discussion I had with Sam Blixt!

Stig

.............................................

Proband

de Trij, Peter(Pierre). Född omkring 1638. Död 1699. Brukspatröm, Överums bruk. Började som sin faders bokhållare vid Gusum. Gift 1668 med --. (Far 1, s 1, Mor 2, s 1)

-- Noé, Elisabett. Född 1650. Död 1729-02-17.

Barn:

de Tri, Hubert. Döpt 1691-12-06. Död 1748-09-25.

Generation I

1 f

de Trij, Henry. Född omkring 1600. Död 1669-10-13. Brukspatrom på Gusum och grundare av bruken i Överum och Ankarsrum Gift omkring 1637 med efterföljande ana. (Barn Proband, s 1, Far 3, s 1, Mor 4, s 1)

-- de Besche, Catharina. Född 1616. Död våren 1686.

2 m

de Besche, Catharina. Född 1616. Död våren 1686. Gift omkring 1637 med föregående ana. (Barn Proband, s 1, Far 5, s 1, Mor 6, s 1)

-- de Trij, Henry. Född omkring 1600. Död 1669-10-13. Brukspatrom på Gusum och grundare av bruken i Överum och Ankarsrum

Generation II

3 ff

de Sur le Try, Piere. Död före 1625. Snidverkmästare. Gift med efterföljande ana. (Barn 1, s 1, Far 7, s 1)

-- Kock, Barbara.

4 fm

Kock, Barbara. Gift med föregående ana. (Barn 1, s 1, Far 8, s 1)

-- de Sur le Try, Piere. Död före 1625. Snidverkmästare.

5 mf

de Besche, Hubert. Född omkring 1582. Död på ett av sina bruk i Södermanland 1658. Slottsbyggmästare och brukspatrom på flera bruk, bl a Nävekvarn. Gift med efterföljande ana. (Barn 2, s 1, Far 9, s 1, Mor 10, s 1)

-- Rocqette, Maria. Född 1591. Död 1648-01-02. Från Langedoc, Frankrike

6 mm

Rocqette, Maria. Född 1591. Död 1648-01-02. Från Langedoc, Frankrike Gift med föregående ana. (Barn 2, s 1)

-- de Besche, Hubert. Född omkring 1582. Död på ett av sina bruk i Södermanland 1658. Begravd. Slottsbyggmästare och brukspatrom på flera bruk, bl a Nävekvarn.

Generation III

7 ff f

de sur Try(Trixhe), Henry. Bosatt i S:t Pholien i provinsen Liége Gift (Barn 3, s 1)

8 fm f

Kock, Daniel Remacle. Gift (Barn 4, s 1)

9 mf f

de Besche, Gillis. Byggmästare. Kom i slutet av Karl IX:s regering från Liége till Sverige och blev byggmästare på Skeppsholmen. Gift med efterföljande ana. (Barn 5, s 1)

-- NN, Helena.

10 mf m

NN, Helena. Gift med föregående ana. (Barn 5, s 1)


Stig Rådahl Postat fredagen 23 juni 2000 - 12:58

Ishbel!

My name did not show so I make it like this! Stig R

Ishbel Cormack Postat fredagen 23 juni 2000 - 18:44

Stig:Is Gunnel's Canth connection through Maria Catharina DeTrij born 1732? Maria C. is the sister of Elisabet DeTrij born 1720 who is my connection. Good to hear from you again.I hope we can keep in contact. Thank you for all the information. What date and under what topic are your dicussions with Sam about your sources? I have not been able to find the discussion.


Stig Rådahl Postat fredagen 23 juni 2000 - 19:25

Ishbel!

Gunnel´s line is like this:

Gunnel Sjögren b. 1935

Carl-Olof Sjögren 1906-1979

Konrad Sjögren 1863-1925

Gustafa Åsberg 1821-1901

Jean Åsberg 1790-1838

Elisabett Cant 1766-

Maria de Trij 1732-1818

Hubert de Trij 1691-1748

Pierre de Trij 1638-1699

Henry de Trij 1600-1669

Piere de Sur le Try

Henry de Sur Try(Trixhe)

Is that of any help!

Best regards, Stig

I will try to look up the sources!

+++++++++++++++++++++

http://www.ostergotland.info/main.asp?ParentID=5933&CategoryID=5954

VALDEMARSVIK

Invånarantal: 7 995 (30 juni 2007)

Landareal: 747 km2

Valdemarsvik är förknippat med vatten och kommunen har en nästan 700 km lång strandlinje utmed Östersjön. Den, tillsammans med många insjöar, gör att mer än hälften av kommunens yta består av vatten. Vatten för bad, fiske och båtturer.

För den som inte är intresserad av sjön och båtliv finns naturskyddsområden med sällsynta växter och fåglar. Här finns också skogarna och ängarna med bär, svamp och vilt. Skärgårdskommunen Valdemarsvik är en del av östgötaskärgården. Vill man vara korrekt så ingår två skärgårdsområden i kommunen, Gryts- och Tjusts skärgårdar. Gryts skärgård sträcker sig ned till Valdemarsvikens mynning och söder om mynningen tar Tjusts skärgård vid. Valdemarsviken är för övrigt ostkustens enda fjord.

Historia

Området där huvuddelen av det nuvarande Valdemarsvik nu finns låg från början under vatten. Så småningom höjdes landet och vattnet drog sig tillbaka. Under bronsåldern på 1500-talet f. Kr. började det som idag är Valdemarsviks kommun få en bofast befolkning. Man livnärde sig på jakt och fiske. Ortsnamnet Wagmare, som sedan blev Wammar, nämns första gången 1383 e. Kr. Byn Wammar låg norr om den nuvarande tätorten och viken nedanför byn kom att benämnas Vammarsviken. Ett namn som sedermera omvandlades till just Valdemarsvik.

På 1530-talet växte Skeppsgården i Östra Ed fram till en last och handelsplats. Härifrån skeppades bland annat ekvirke till Wasaskeppet år 1625.

På 1600-talet växte en handelshamn och marknadsplats fram även i Valdemarsvik. Än i dag hålls här marknad fjärde onsdagen i oktober varje år.

1652 anlades Gusums Bruk av vallonen Herik de Try. Till en början tillverkades kanoner men produktionen övergick senare till mässingstillverkning. Mässingstraditionen fortsätter än idag med Outokumpu Nordic Brass som tillverkar över 40 000 ton halvfabrikat i mässing.

Kring 1830 fick Valdemarsvik sin första industri; ett kopparverk för den koppar som bröts på Fångö i Gryts skärgård. När kopparverket lades ner 1876 ersattes koppar av skinn. Garveriet Lundbergs läderfabrik blev samhällets stora arbetsplats till 1960 då företaget köptes upp och flyttades från Valdemarsvik. Istället installerade sig företagen Printing Equipment och NC-Möbler i de gamla garverilokalerna. NC-Möbler växte med tiden till Skandinaviens största tillverkare av furumöbler och byggde vidare på den lokala trätradition som Tingströms Möbel AB grundlade redan på 1920-talet i Valdemarsvik. NC-Möbler är idag ett modernt företag som 2006 tilldelades utmärkelsen Årets Möbel för stolen Tilt, designad av Peter Andersson.

I Valdemarsvik finns en gymnasieutbildning med inriktning mot formgivning och möbelhantverk, Carl Malmsten Hantverksgymnasium.

Näringsliv

Näringslivet i Valdemarsvik är mångsidigt med ett betydande antal stora och små företag drivna i hög entreprenörsanda, ledda av kunniga och initiativrika företagare. De största företagen i kommunen är Outokumpu Nordic Brass med 190 anställda, Holmbo Production AB med 100 anställda, Voith Fabrics Gusum AB med 90 anställda, och Laser Tool AQ AB med 80 anställda.

Sevärdheter och aktiviteter

- Gryts och Tjusts skärgårdar tillhör de mest örika och vackraste skärgårdarna i Sverige och med en alldeles speciell och känslig skärgårdsfauna. Det finns flera möjligheter till båtturer, förtäring av nyrökt fisk och till övernattning i skärgårdens fiskebyar eller stugbyarna på Ämtö och Bokö. På öarna Harstena och Håskö finns också stugor att hyra.

- Valdemarsviks kommun har fem campingplatser där var och en representerar olika naturmiljöer. Yxningen camping är belägen vid en insjö med samma namn. Yxningens rena vatten är också vattentäckt till orterna Ringarum, Gusum och Valdemarsvik. Valdemarsviks camping ligger på Grännäs utmed fjorden Valdemarsviken i anslutning till tätorten. Eköns camping är placerad i yttersta havsbandet i Gryts skärgård. På en halvö i Tjusts skärgård finns ytterligare två campingplatser på Lilla Kalvö.

- I kommunen finns tre etablerade havsbad; Ekön i det yttersta havsbandet, Sandgärdet i Gryt och Grännäs i Valdemarsvik. Dessutom finns ett flertal insjöbad.


- Under sommaren trafikeras hela östgötaskärgården av Skärgårdslinjen, från Arkösund i norr till Bokö i söder. Då kan du ”båtluffa” mellan öarna, bland annat till Harstena, Ämtö och den gamla fyrplatsen Häradskär. På Häradskär är möjligt att övernatta. Dagligen avgår Skärgårdslinjens båtar från Fyrudden. Här finns också flera taxi- och charterbåtar att anlita för fisketurer och utflykter. Det går också att följa med postbåten på sin runda i skärgården. Sightseeingbåten Vimman utgår från Ångbåtskajen i Valdemarsvik för guidade dagsutflykter till de största och mest intressanta öarna i skärgården.

- För den vandringslystna går ca 15 mil av Östgötaleden genom Valdemarsvik. De mest unika ledavsnitten hittar man i södra kommundelen kring Östra Ed/Skeppsgården. I de stora naturreservaten Kvädö, Åsvik och Torrö kan du vandra ända ut till havsbandet. Här finns även möjlighet att hyra kajak, sportfiska och jaga.

För cyklister är den gamla järnvägen mellan Valdemarsvik och Gusum förvandlad till cykelbana.

- Gusums Bruksmuseum visar brukets historia med bl.a. fotografier, utrustning och produkter från gångna tider, välkända bruksföremål i mässing allt från knappnålar till ljuskronor och ljusstakar. Blixtlåsets historia, Sveriges första och största blixtlåsfabrik, beskrivs. Här säljs souvenirer i form av gamla förpackningar med hårnålar, tryckknappar, vykort m.m.


- Traktormuseum beläget i Syntorp. Här finns ett 30-tal veterantraktorer från ett flertal länder, veteranbilar samt ett flertal stationära motorer.

- Tradition, yrkesskicklighet och tidlös utformning är kännetecken för de konsthantverk i mässing som tillverkas hos Gusums Mässing. Här tillverkas, utställs och säljs ett brett sortiment av signerade och årtalsmärkta bruksföremål. Ljuskronor, kandelabrar, ljusstakar, lampetter, lampor och klockor utgör det ordinarie sortimentet.

- Ringarum har en kyrka som står delvis på en grund från en 1300-talskyrka och i vapenhuset finns en runsten från 1050-talet. I trakten finns också Fyllingarums säteri där Helena Ulfsdotter Snakenborg bodde i mitten på 1500-talet. Hon blev senare hovdam i England hos drottning Elisabeth. I närheten finns en trädgårdspaviljong "Burensköldska bönekapellet" med intressanta inskriptioner. Här finns också naturreservatet Sverkersholm.

- I Tryserum finns många forngravar, järn- och koppargruvor som vittnar om flydda tiders verksamhet. Här finns två intressanta herresäten, båda i privat ägo. Det rosa Hornsberg slott och Fogelviks slott som uppförts nära den plats där Karl Knutsson Bonde residerade. Han var Sveriges konung tre gånger under 1400-talet. I Tryserums kyrka finns en 15-stämmig orgel, byggd av den berömde orgelbyggaren Pehr Schiörlin 1785. Kyrkan uppfördes vid samma tid efter ritningar av Gustaf III´s hovintendent, arkitekt Jean Eric Rehn.

+++++++++++++++++++++++++++

HUR MAN KUNDE VÄRVAS TILL ARBETE I SVERIGE:

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/99394.html?1154548369

Peter Sohtell Postat tisdagen 01 februari 2005 - 21:17

Hej Helena

Det råder en viss osäkerhet kring Abrahams ursprung, men enligt hembygdsforskaren P.M. Lijsing och hans utredning om detta i Hundare och Skeppslag no XII 1956-62 är det Arvid som är far till Abraham (som f.ö. är min mormorfarmormorfarmorfarfar). Det finns goda argument för detta i artikeln ”Släkten Anjou av Gusum och Harö”, som finns publicerad där.

Arvid var kusk på Gusums bruk och son till Constantin Anjou. Constantin, som var från Liege-Namur regionen (Vallonien), tecknade kontrakt i Amsterdam 18 mars 1631 för arbete i Sverige. Han blev fodermarsk vid Gusums Bruk. Möjligen var efternamnet ursprungligen Hansier, inte Anjou. Modern, Constantins hustru, hette Marja Machrongh (eller Mackrong).

Det finns en hel del publicerat om släkten (eller troligen de två släkterna) Anjou t.ex. i K Lindbloms "Vallonsläkter under 1600-talet".

Hälsningar

Peter

PS. Det vore förstås intressant att veta om det finns andra teorier om Abrahams ursprung och vad det i så fall finns för belägg för dessa. DS

+++++++++++++++++++++++

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gusum

Gusum

Siffrorna avser orten

Folkmängd(2005) 1 211

Area(2005) 163 hektar

Landskap Östergötland

Län Östergötlands län

Kommun Valdemarsviks kommun

Gusum var tidigare huvudort i Ringarums kommun. Vid sammanslagningen med den mindre Valdemarsviks kommun bestämdes att Valdemarsvik skulle vara huvudort.

Orten är belägen mellan Yxningen och Sankt Anna skärgård. Kommunala badplatser finns vid Yxningen, Tostebosjön samt Sandfjärden och Gropviken i Sankt Anna. Tidigare fanns även ett bad i Byngaren, vid Gusumsåns utlopp, men det stängdes när omfattningen av utsläppen i ån blev kända.

Gusum var tidigare säte för Gusums bruk, med en omfattande tillverkning av blixtlås och mässingsattiraljer. Bruket daterar sig från 1600-talet. Hendrik de Try och Hybbert de Besche köpte skattegården Gusum och anlade där 1653 ett järnbruk med masugn till styckgjuteri. Senare anlades ett mässingsbruk, med privilegier från 1661. Båda verken förföll dock. Järnbruket revs 1665 och mässingsbruket brann ner 1677, men återuppbyggdes och hade tidvis flera delägare. I slutet av 1600-talet var Georg Spalding och hans svåger M. Vesterberg delägare, och deras arvingar blev ensamma ägare av Gusums bruk i början av 1700-talet. Därefter anlades knappnålsfabrik 1742, järn- och stålmanufakturverk samt stångjärnsbruk 1821. De senare lades ner 1888. Däremot utvidgades mässingsbruket, och 1896 anlades ett metallduksväveri för alla sorters metallduk, däribland dukar för pappersmaskiner. Efter 1812 ägdes Gusums bruk endast av släkten Vesterberg. Från 1875 tillhörde egendomen Gusums bruks- och fabriksaktiebolag. Bruket stängde efter en konkurs 1988. Delar av det äldre bruksområdet finns ännu kvar, men industribyggnaderna är stadda i ett långt gånget förfall.

Denna Östergötlands län-relaterade geografiartikel är bara påbörjad. Hjälp gärna till genom att fylla i mer!

Extern länk [redigera]

Jakob Ehrensvärds bilder av "gamla bruket" vid Gusums bruk

++++++++++++++++++++++++++++

HELA GUSUMS BRUKS HISTORIA:

http://www.gusumsbruksmuseum.nu/

Historik

GUSUMS BRUK 1653 - 1988

1653 - Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på tillgång till vattenkraft och skog. Ur handelssynpunkt är platsen också gynnsam, då det endast är 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret.

1655 - de Try grundar även Överums och Ankarsrums Bruk.

1661 - Upprättas även ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663.

1666 - Järnbruket upphör.

1669 - de Try avlider 69 år gammal. Änkan Catharina de Try övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum. Hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy; Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström, Abel Reenstierna.

1707 - Ett knappmanufakturi med tillverkning av knappar, spännen och andra småartiklar i mässing startas.

1710 - Georg Spalding går in som delägare. Han är släkt med ovan nämnde Steinhausen. Under stränga vintrar och torra somrar ligger verksamheten nere på grund av dålig vattentillgång.

1713 - Magnus Westerberg, gift med Spaldings syster Maria, går in som delägare. Det är nu svåra tider för bruket. Karl XII krigar och det råder stor brist på koppar. Man köper koppar från Falun, Avesta, Bersbo och Garpenberg. Galmeja (Zink) importeras från England, Ungern, Polen och Holland.

1721 - Georg Spalding avlider.

1723 - Magnus Westerberg avlider. Barnen är minderåriga och de båda änkorna tar hand om ledningen.

1731 - En pampig bruksherrgård uppförs för de båda änkorna och deras barn (brinner ned 20 januari 1995). Gusums kyrka invigs även 1731. Redan 1668 fick de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Detta gamla kapell förföll dock snart och ersattes med kyrkan, som till stor del kunde byggas genom de båda änkornas insatser.

1742 - Knappnålsfabriken startas. Den sysselsätter cirka 200 personer. (Knappnålen är den viktigaste produkten för bruket fram till slutet av 1800-talet). Det råder nu oenighet och osämja mellan de båda ägarfamiljerna.

1752 - Familjen Westerberg startar knivfabrik. År 1760 tillverkas knivar, gafflar m.m. i 150 olika modeller. Bords-, tälj-, penn-, rak- och fällknivar finns i sortimentet.

1767 - Tillverkningen i Westerbergs knivfabrik upphör.

1810 - Ett väveri för järn- och mässingsduk startar.

1812 - Familjen Westerberg står som ensamägare till bruket.

1821 - Ett järnbruk med stångjärnssmide startar vid Ursäter, nedströms i Gusumsån.

1875 - Gusums Bruk blir aktiebolaget "Gusums Bruks & Fabriks Aktiebolag".

1881 - Tillverkningen av mässingsmanufaktur såsom ljusstakar, ljuskronor och lampetter m.m. startar.

1888 - Järnbruket vid Ursäter läggs ned.

1892 - Viratillverkningen börjar. Stjärns Bruk i Dalarna blev första kunden.

1905 - Är kraftstationerna vid Mellanbruket och Ursäter färdiga. De "lämna öfver 200 hkr för driften af verkstäder, såg, kvarn, tröskverk m.m.".

1925 - Tillverkningen av ljuskronor, ljusstakar, lampetter m.m. upphör.

1931 - Som första företag i Sverige upptar Gusums Bruk tillverkningen av blixtlås.

1949 - Tillverkningen av knappar, spännen, häktor, byglar m.m. upphör. I stället startar tillverkningen av mässingsband, och stänger (senare även kopparrör).

1966 - Rörverket flyttar till Gräsdalen en knapp kilometer väster om Gusum.

1968 - Smältverket flyttar till Gräsdalen.

1974 - Ett nytt pressverk startar vid Gräsdalen.

1981 - AB Gusums Skogar säljs.

1983 - Gusums Bruk AB köper Nordmetall AS i Danmark och försäljer viratillverkningen och dess lokaler till Scandiafelt AB.

1985 - Stångverket flyttar till Gräsdalen.

1986 - Blixtlåstillverkningen säljs och Gusums Bruk AB ombildas och blir moderbolag till Gusum Metall AB, Nordmetall AS och Gusum Trading AB.

1987 - Den 1/4 säljs Gusum Metall AB och Nordmetall AS till Boliden Bergsöe AB.

1988 - Den 15/4 går Gusums Bruk AB i konkurs.

Idag lever traditionen vidare i Gusum via:

Voith Fabrics Gusum AB som tillverkar viror.

Outokumpu Nordic Brass AB som tillverkar mässingsstänger och mäsingsmuttrar m.m.

Gusum Mässing AB som tillverkar presentartiklar m.m.

Copyright © All rights reserved Gusums Bruksmuseum

-------------------- De Try är en väl dokumenterad vallonsk släkt,

som etablerade sig på gården Snällebo i Tryserum (omkr. 1670-1870)

och gården Larum i Hannäs sn på 1730-talet.

Larum ur släkten (kvinnolinje) så sent som omkr. 1990. (???). Larum gårdsarkiv förvaras i Tryserum-Hannäs Kulturhist. Stiftelses arkiv.

Läs i övrigt om sockennamnet och släkten De Try i Tryserum i Tjust, av Manne Hofrén och Tryserum-Hannäs Kulturhist. Stiftelses årsböcker Gård och Släkt 1996-2000, den senaste årgången med register.

(Anmärkning: Dick Åströms frus släkt (förfäder) ägde gården Snällebo innan De Try köpte den.)

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

(De säljande är ej släkt till oss, men förfäder till Dicks hustru Catarina. Däremot är Hindrich de Trij förfader till oss).

Utdrag från Jönsdotter, Malin

Född 1585 i Snällebo, Tryserum (E).

Gift.

(Malins fader: JÖNS Jönsson. Född 1540 i Snällebo, Tryserum (E). Död 1600 i Snällebo, Tryserum (E).)

I domstolsprotokoll,Tjusts Härads dombok 1676,skrives:(Ärendet, som omfattar 7 brev,handlade om försäljning av Snällebo Skattegård till Hindrich de Trij):Säljare är Håkan Jönssons arvingar.Dessa är bl.a.Ingolf Håkansson(1461),pigan Elin Jonsdotter(401),Per Bengtsson(1497),Lars Bengtsson(1499),Kerstin Bengtsdotter(1498),Ingrid Håkansdotter(1488),Jöns och Per Bengtssöner,Joan(1522) och Botvid(1523) Håkanssöner,Joan(1264) och Bengt(1487) Simonssöner,Olof Olofsson(1484),gift med Cicela(1483) Simonsdotter,Erik(1511) Hanssons hustru Kerstin Håkansdotter(1510),Per Johansson i Knappemåla,Erik Johanssons hustru (en dotter till Håkan(1141),troligen Malin(1524).Joan och Per Bengtssöner hade löst in sin fars faster Malin Jönsdotters arvingar för 15 daler kopparmynt.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.vallon.se/wiki/index.php?title=Vallonsl%C3%A4kter

de Trij

GUSUMS BRUK 1653 - 1988 1653: Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger Gusums Bruk, ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på vattenkraft, skog och handel det är bara 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret. 1655 grundar de Try Överums och Ankarsrums Bruk. 1661 upprättas ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663. 1666 upphör järnbruket. 1668 får de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Kapellet förföll snart (ersattes 1731 av Gusums kyrka, då också bruksherrgården uppfördes). 1669 avlider de Try 69 år gammal och hans änka övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum där hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem för bruket och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy—Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström och Abel Reenstierna.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

LÄS MER NEDAN OM GUSUMS BRUKS HISTORIA:

http://www.gusumsbruksmuseum.nu/

Historik

GUSUMS BRUK 1653 - 1988

1653 - Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på tillgång till vattenkraft och skog. Ur handelssynpunkt är platsen också gynnsam, då det endast är 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret.

1655 - de Try grundar även Överums och Ankarsrums Bruk.

1661 - Upprättas även ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663.

1666 - Järnbruket upphör.

1669 - de Try avlider 69 år gammal. Änkan Catharina de Try övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum (SuÅ: ligger i en vik till Valdemarsviken ... in till Valdemarsvik). Hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy; Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström, Abel Reenstierna.

( De fakta som inte rör de Try och de Besche har klippts bort. För mer info; se hela artikeln)

1731 - En pampig bruksherrgård uppförs för de båda änkorna och deras barn (brinner ned 20 januari 1995). Gusums kyrka invigs även 1731. Redan 1668 fick de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Detta gamla kapell förföll dock snart och ersattes med kyrkan, som till stor del kunde byggas genom de båda änkornas insatser.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gusum

Gusum

Siffrorna avser orten

Folkmängd(2005) 1 211

Area(2005) 163 hektar

Landskap Östergötland

Län Östergötlands län

Kommun Valdemarsviks kommun

Gusum var tidigare huvudort i Ringarums kommun. Vid sammanslagningen med den mindre Valdemarsviks kommun bestämdes att Valdemarsvik skulle vara huvudort.

Orten är belägen mellan Yxningen och Sankt Anna skärgård. Kommunala badplatser finns vid Yxningen, Tostebosjön samt Sandfjärden och Gropviken i Sankt Anna. Tidigare fanns även ett bad i Byngaren, vid Gusumsåns utlopp, men det stängdes när omfattningen av utsläppen i ån blev kända.

Gusum var tidigare säte för Gusums bruk, med en omfattande tillverkning av blixtlås och mässingsattiraljer. Bruket daterar sig från 1600-talet. Hendrik de Try och Hybbert de Besche köpte skattegården Gusum och anlade där 1653 ett järnbruk med masugn till styckgjuteri. Senare anlades ett mässingsbruk, med privilegier från 1661. Båda verken förföll dock. Järnbruket revs 1665 och mässingsbruket brann ner 1677, men återuppbyggdes och hade tidvis flera delägare. I slutet av 1600-talet var Georg Spalding och hans svåger M. Vesterberg delägare, och deras arvingar blev ensamma ägare av Gusums bruk i början av 1700-talet. Därefter anlades knappnålsfabrik 1742, järn- och stålmanufakturverk samt stångjärnsbruk 1821. De senare lades ner 1888. Däremot utvidgades mässingsbruket, och 1896 anlades ett metallduksväveri för alla sorters metallduk, däribland dukar för pappersmaskiner. Efter 1812 ägdes Gusums bruk endast av släkten Vesterberg. Från 1875 tillhörde egendomen Gusums bruks- och fabriksaktiebolag. Bruket stängde efter en konkurs 1988. Delar av det äldre bruksområdet finns ännu kvar, men industribyggnaderna är stadda i ett långt gånget förfall.

Denna Östergötlands län-relaterade geografiartikel är bara påbörjad. Hjälp gärna till genom att fylla i mer!

Extern länk: Jakob Ehrensvärds bilder av "gamla bruket" vid Gusums bruk

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

view all 37

Henrik de Trij's Timeline

1397
1397
Liége, Belgium

Finns även uppgifter som anger 1397 som födelseår.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++
Wathier de Besche.

Född omkring 1397 i Liége, Belgien.

Adliga ätten: DE BESCHE, Nr 763,

Natural 1664-08-29;
introduc 1668,
utdöd 1681.

Grenar av släkten hava naturaliserats under numris 944, 1253 och 1300.

Nederländsk adlig familj från Liége i Belgien,
vilken omkring sekelskiftet 1600 inkom till Sverige,
där den gav upphov till icke mindre än
fyra adliga på Sveriges riddarhus inskrivna ätter,
varjämte oadlade släktgrenar existerar allt ännu i Norge
och anträffas i förra hälften av 1800-talet jämväl i Finland.

(Ur boken "Ättartavlor" del ll, A-G av Carpelan).

1600
1600
Liège???????, Belgium
1600
Liège, VALLONIEN, Belgium

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ ++++++++++++++++++++++++++++++++++++ REFORMERT PREDIKANT // VALLONERNAS RELIGION+++++++++++++++++++++++++++++++++ Här kommer ett litet utdrag ......för att läsa mer ....se följande länk (går då att bläddra till föregående samt efterföljande sida). LÄNK: http://runeberg.org/nfck/0282.html ------------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- REFORTMERT PREDIKANT....... (......) tur och allmänanda. Men de stora industricentra ha sedan flyttats från Brügge och Gent (Flandern) till Liège och Namur, och vallonerna taga nu ledningen i allt utom i musik, målarkonst och de sköna konsterna i allmänhet. I Belgiens nyare historia ha de spelat den mera framstående rollen, och landets förnämsta statsmän ha varit valloner. Emot vallonerna har särskildt den flamska rörelsen varit riktad (jfr Flamländska). Vallonerna i Sverige. Redan i början af 1500-talet var nejden kring Liège känd som medelpunkten för järnhandteringen i Belgien. Där voro ock de förbättrade smidesmetoder (se Vallonsmide) bekanta, som sedan af vallonerna infördes i Sverige. De förste bergsmännen och järnarbetarna från denna trakt synas ha anländt till Sverige redan under de första åren af 1600-talet, men den egentliga valloninvandringen började omkr. 1618, och den vände sig i början till Finspång, som Louis De Geer genom Welam de Besche, båda valloner, nämnda år arrenderade af kronan, och till Norrköping, där fabriker af allehanda slag anlades. Denna vallonernas inflyttning, som uppmuntrades af Gustaf II Adolf, emedan han väl insåg, hvilken stor betydelse den kunde få för Sveriges uppspirande järnhandtering och annan industri, väckte allvarsamma bekymmer hos Spaniens konung Filip IV, af hvars monarki Belgien då var en del. 1624 förbjöd denne, att några vidare skulle få låta värfva sig till Sverige till mycken skada för "oss och vårt land samt till stor själaskada för dessa smeder", och 1627 förnyade han förbudet och stadgade stränga straff för öfverträdelse däraf. Det oaktadt fortgick vallonernas invandring till Sverige under de följande åren och var störst åren 1643-50, eller strax efter det De Geer blifvit egare af Finspång och Dannemoraverken. Valloninvandringens store heros blef Louis De Geer, "den svenska industriens fader". Vallonerna åtföljdes af en läkare, en skollärare och en reformert präst (vallonerna voro nämligen i allmänhet protestanter; nu äro de i sitt hemland katoliker) och fördelades af De Geer på hans många egendomar, hvarvid D annemor averken mottogo den drygaste delen. Ehuru De Geer 1627 skaffat sig konungens förbud för andra bruksegare att draga till sig dessa valloner, kunde han ej hindra, att de spredo sig af ven till andra bruk. Nu träffas deras ättlingar såväl i Uppland och Gästrikland som i allmänhet i mellersta Sverige vid bruk, som aldrig tillhört De Geer eller hans arfvingar, öfverallt öppnade deras kända duglighet i järnhandtering ett stort fält för verksamhet, och vida omkring omskapade de denna näring genom att införa vallonsmidet, hvilket innebar en för den tiden i hög grad viktig och nyttig reform. Mellersta Sverige, särskildt de uppländska bruken vid Österby, Gimo, Löfsta, Tobo och Harg, är rikt på familjer, hvilkas namn häntyda på vallonsk härkomst. Lektor K. F. Wiberg antecknade ur kyrkoböcker och arkiv i Uppland, Östergötland, Värmland och Närke 231 namn, hvilka syntes honom ha vallonskt ursprung; en bland släkten De Geers familjepapper befintlig samtida förteckning på vallonska arbetare, som till 1633 kommit till Norrköping, innehåller 134 namn, af hvilka endast 8 finnas bland de af Wiberg upptecknade. Bland de många valloner, som utom dem af ätten De Geer i offentliga värf skaffat sig ett äradt namn, må nämnas biskop L. A. Anjou, kyrkomusikern K. L. Anjou, ecklesiastikministern G. F. Gilljam. Välkända äro ock sådana namn som Wersäll, Bédoire, Vougt, Stoye, Gauffin, Stille, Hérou, Schotte. Af vallonblod är ock bl. a. konstnären Liljefors. Från början af och t. o. m. långt efter sin inflyttning ville vallonerna gifta sig endast inbördes, men småningom ha de upp gett denna sed och blandat sig med svenskarna. Till en början hade de religionsfrihet, men Kristinas öfvergång till katolicismen (1654) hade hos svenskarna framkallat en misstämning, som betydligt inskränkte religionsfriheten för såväl katoliker som främmande protestanter, och denna intolerans torde ha gett anledning till någon utflyttning af vallonerna; åtminstone omtalas ingen inflyttning af sådana efter denna tid. Där vallonerna förblifvit tämligen oblandade, kunna de i det yttre ganska lätt skiljas från den öfriga landtbefolkningen och ha numera lockat till rasbiologiska forskningar. Vid den stora folktypsutställningen i Stockholm m. fl. svenska städer 1919 hade utställningens skapare, H. Lundborg, beredt präktigt rum för en stor mängd vallonafbildningar. De resultat, hvartill rasbiologien och forskningen kommit, finnas angifna i en uppsats af E. Hillerström (se litt.-förteckn.). Fastslaget är, att vallonerna äro brakycefaler (se d. o.), i hög grad rasbiologiskt högt stående. "Merendels äro de", säger en tecknare (kyrkoherden K. G. Kollin, predikant vid Österby bruk) om vallonerna i Uppland, "mörkletta, med bruna ögon, något uppböjd näsa och svart hår. I umgänget äro de öppna och f ritaliga, känsliga vid de minsta förolämpningar, skarpsinniga i omdöme och mycket läraktiga. Man förebrår dem en viss sträfhet och envishet, som de ha svårt att öfvervinna. I själsodling och belefvenhet stå de bestämdt öfver upplandsallmogen i allmänhet. I deras boningar råder mycken snygghet och ordning, och själfva, när de äro iklädda sina helgdagsdräkter, äro de ofta med verklig elegans utstyrda". Vid sitt arbete- begagna de ännu flera tekniska termer, hämtade från sitt hemlands språk, bl. a. orden gujar, handtlangare, gös (fr. gueuse), järntacka, lupp (loupe), liten smälta, turnej (tournée), smedernas arbets- och hvilotider, men eljest förekomma bland dem knappt några ord af franskt ursprung. Se K. F. Wiberg, "Louis De Geer et la colonisation wallonne en Suède" ("Bulletin de Plnstitut archéol. liégeois", bd 12, 1876). Jfr ock samma tidskrift, bd 21, 1889, där en af förre statsministern frih. L. De Geer meddelad namnlista finnes intagen. Se af ven P. Pehrsson, "Ur Österby bruks och vallonernas krönika" (i Upplands fornm. fören:s tidskr., XX, 1899) och "De till Sverige inflyttade vallonernas religiösa förhållanden" (akad. af h., 1905), E. Hillerström, "Om valloner och vallonättlingar i Sverige" (i H. Lundborgs "Rasfrågor i modern belysning", 1919), H. Lundborg, "Sv. folktyper" (1919). (E. H–m.) Valloner, tekn. Se Ek och Garfmedel, sp. 746. Vallonering (af fr. vallonné, småkullig, af vallon, liten dal), trädg., markens planering på så sätt, att gräsplanerna bli försedda med lägre upphöjningar för hvarje träd, buskparti och (----) [edit]

1601
1601
Liége, Belgium

Nummer 10811 i DISBYT
Sven Evert Vidén
Östra Storgatan 31 A
293 34 OLOFSTRÖM
Tel: 0.454-48.375
Ändringsdatum: 2003/03/01
Epost: manglaren2@hotmail.com
 

-------------------------------------------------- ------------------------------

Personuppgifter om Henrik d.ä. "Mäster Henrik" De Try
Henrik d.ä. "Mäster Henrik" De Try
;
f 1600 Belgien,;
d 1669 Gusum, Östergötlands län;
+++++++++++++++++++++++++++++++++

1616
1616
- 1686
Age 15
Tryserum. Wittvik, E, Sweden

Katarina de Besche. (eller Catharina)
Född 1616 i (D), Nyköping, Alla Helgona.
Gift 1638 med Henrik de Try.
Död 13 juni 1686 i (E?), Tryserum, Wittvik.
Begravd 1686 i Nrkg St Olai, Familjegraven.
(1616 - 1686)

1631
March 18, 1631
Age 30
Amsterdam, Netherlands

+++++++++++++++++++++++++++ ++++++++++++++++++++++++++++++++
HUR MAN KUNDE VÄRVAS TILL ARBETE I SVERIGE: (Obs! Ej släkt till oss!!)
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/99394.html?1154548369

Peter Sohtell Postat tisdagen 01 februari 2005 - 21:17

Hej Helena

Det råder en viss osäkerhet kring Abrahams ursprung, men enligt hembygdsforskaren P.M. Lijsing och hans utredning om detta i Hundare och Skeppslag no XII 1956-62 är det Arvid som är far till Abraham (som f.ö. är min mormorfarmormorfarmorfarfar). Det finns goda argument för detta i artikeln ”Släkten Anjou av Gusum och Harö”, som finns publicerad där.

Arvid var kusk på Gusums bruk och son till Constantin Anjou. Constantin, som var från Liege-Namur regionen (Vallonien), tecknade kontrakt i Amsterdam 18 mars 1631 för arbete i Sverige. Han blev fodermarsk vid Gusums Bruk. Möjligen var efternamnet ursprungligen Hansier, inte Anjou. Modern, Constantins hustru, hette Marja Machrongh (eller Mackrong).

Det finns en hel del publicerat om släkten (eller troligen de två släkterna) Anjou t.ex. i K Lindbloms "Vallonsläkter under 1600-talet".

Hälsningar
Peter

PS. Det vore förstås intressant att veta om det finns andra teorier om Abrahams ursprung och vad det i så fall finns för belägg för dessa. DS
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
FODERMARSK:
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/14810.html
Ur SAOB:
"person som förestår eller ombesörjer djurs utfodring; stallmästare (t ex. vid
- Strömsholms ridskola samt vid hingst- o. remontdepåer); ladugårdsförman"
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

1637
1637
Age 36
Norrköping

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Olai_kyrka.

--------------------------------
Sankt Olai Kyrka Norrköping

(....)
En dopskål i silver fick kyrkan i testamente
1638 efter Kyrkoherden Hans Matthiae (....)

1638
1638
Age 37
??????, ????, Sweden
1639
1639
Age 38
Norrköping, Östergötland, Sweden
1642
1642
Age 41