Is your surname Danell?

Research the Danell family

Hjalmar Danell's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Hjalmar Danell

Birthdate:
Birthplace: Sund, Östergötland, Sweden
Death: Died in Skara, Skaraborg, Sweden
Place of Burial: Skånings-Åsaka kyrkogård, kv. O, nr. 1, Sweden
Immediate Family:

Son of Isak Danell and Josephina Amanda Danell
Husband of Lydia Maria Margareta Danell
Father of Sigrid Fredrika Hård af Segerstad; Nils-Hjalmar Danell; Sven Isak Danell; Claës Anders Danell; Gustaf Adolf Danell and 1 other
Brother of Valdemar Danell; Frideborg Beckman; Maria Danell; Sigrid Danell; Josef Danell and 1 other

Occupation: Bishop, Teol. prof.
Managed by: Private User
Last Updated:

About Hjalmar Danell

Danell, Hjalmar

Doctor of Theology in 1892. Hjalmar Danell's disputation — “Albrecht Ritschls lära om synden” (i.e., Albrecht Ritschl's Doctrine of Sin) — was laid forth at Uppsala University, Sweden, and in which Hjalmar took a stand for orthodox lutheranism, a postion which he later in life somewhat reviewed. In 1897 Hjalmar was assigned professor extraordinarius of dogmatics and moral theology in Uppsala. He left Uppsala in 1905 after being appointed bishop in Skara diocese.

------------------------------

  • 1870-09-02 to Norrköpings Sankt Olai from Järeda, 3 male, 2 female. (C0017407_00365).
  • Norrköpings Sankt Olai, 1868–1872. Dalskvarteret, I. p. 120. Quadrat Spiran, Kyrkoherdebostället (C0017359_00112).

------------------------------

References / Notes

  • Buried in Sweden (2008) / Begravda i Sverige (2008)
  • National Archives of Sweden (RA, SVAR). 1844–1860. (1860). Östergötland, Sund parish matricula of births and baptisms, p. 68, image 39, ID A0015170_00039. SE/VALA/00355/C/6. National Archives of Sweden (RA) & Swedish archive information (SVAR), Stockholm & Ramsele, Sweden. (accessed August 18, 2013). — birth and baptism 1860
  • National Archives of Sweden (RA, SVAR). 1855–1876. (1870). Östergötland, Norrköpings Sankt Olai matricula immigratio, p. 696, image 365, no. 187, ID C0017407_00365. SE/VALA/00273/B I/8. National Archives of Sweden (RA) & Swedish archive information (SVAR), Stockholm & Ramsele, Sweden. (accessed August 18, 2013). — to Norrköpings Sankt Olai from Järeda 1870-09-02
  • National Archives of Sweden (RA, SVAR). 1868–1872. Östergötland, Norrköpings Sankt Olai parish clerical survey, p. 120, image 112, ID C0017359_00112. SE/VALA/00273/A I/67. National Archives of Sweden (RA) & Swedish archive information (SVAR), Stockholm & Ramsele, Sweden. (accessed August 18, 2013). — household examination
  • National Archives of Sweden (RA, SVAR). 1898–1904. (1901). Uppsala Cathedral Parish matricula of births and baptisms, p. 162, image 179, ID 80002733_00179. SE/ULA/11632/C a/17. National Archives of Sweden (RA) & Swedish archive information (SVAR), Stockholm & Ramsele, Sweden. (accessed August 18, 2013). — birth and baptism of son Nils-Hjalmar 1901
  • Projekt Runeberg. Nordisk familjebok: Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis (1923); s.v. “Dammbäcken—Danev”, p. 233-234
  • Statistics Sweden (SCB), 1899 Birth & Baptism Matricula of Uppsala Domprosteri, p. 372. National Archives of Sweden, Image ID A0030487_00372. (accessed July 18, 2012). — birth of daughter Sigrid Fredrika 1899
  • Statistics Sweden (SCB), 1901 Birth & Baptism Matricula of Uppsala Domprosteri, p. 361. National Archives of Sweden, Image ID A0030547_00361. (accessed July 15, 2012). — birth of son Nils-Hjalmar 1901
  • Statistics Sweden (SCB), 1907 Birth matricula of Skaraborg, Skånings-Åsaka parish, p. 150;2, image 384. National Archives of Sweden, Image ID A0030748_00384. SE/RA/420401/01/H 1 AA/1506. (accessed July 28, 2012). — birth of son Claës Anders 1907
  • Statistics Sweden (SCB), 1908 Birth Matricula of Skaraborg, Skånings-Åsaka Congregation, p. 404. National Archives of Sweden, Image ID A0030779_00404. (accessed June 14, 2012). — birth of son Gustaf Adolf 1908
  • Svenskt biografiskt lexikon, s.v. “Danell, släkt” [Kinship]. (accessed June 13, 2012).
  • Sveriges befolkning 1880 [Swedish Census 1880], s.v. “Record 1880-5-153-7698; Household of Danell, Isak b. 1833” — National Archives of Sweden (RA), 2010.
  • Sveriges befolkning 1890 [Swedish Census 1890], s.v. “Record 849579: Household of Danell, Isak” — National Archives of Sweden (RA/SVAR) & DIGDATA, 2003.
  • Swedish Census 1900 (2006) / Sveriges befolkning 1900 (2006)

Biographical information (in Swedish)

  • Källor: Eckl.-dep. handl. 30 apr. 1897, 7 juli 1905 o. 20 maj 1914 (meritförteckn.), RA; visitationsprot., Skara domkapitels arkiv. — Allm. kyrkomötets prot. o. handl.; Handl. rör. e. o. professuren i dogmatik o. moralteologi vid Upsala universitet år 1896 (1896); L. A. Cederbom & C. O. Friberg Skara stifts herdaminne 1850—1930. 1 C1Q98")
  • Hjalmar Danell, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17256, Svenskt biografiskt lexikon (art av Emil Berglund.), hämtad 2012-06-13
  • Hjalmar Danell, urn:sbl:17256, Svenskt biografiskt lexikon (art av Emil Berglund.), hämtad 2012-06-13

------------------------------

Hjalmar Danell

  • Född: 1860-06-03 – Sunds församling, Östergötlands län
  • Död: 1938 – Skara domkyrkoförsamling, Skaraborgs län
  • Bildtext: Hj. Danell. Oljemålning av B. Kronstrand. 1925. Biskop Hj. Danell, Skara.

Sök i Nationella Arkivdatabasen : Hjalmar+Danell, Biskop

Band 10 (1931), sida 179

Meriter

1. Hjalmar Danell, f. 3 juni 1860 i Sunds församling. Föräldrar: pastorsadjunkten i Sund, sedermera kyrkoherden i Västerlösa Isak Danell och Josefina Amanda Petersson. Elev vid Norrköpings h. elementarläroverk ht. 1870; avlade mogenhetsexamen därstädes 8 juni 1878; student i Uppsala 16 sept. 1878; fil. kand. 26 maj 1882; teol. kand. 30 maj 1891; avlade prästexamen i Linköping 28 dec. 1891; prästvigd därstädes 29 dec. 1891; har företagit en studieresa till England 1899. Vik. adjunkt vid Linköpings h. allmänna läroverk ht. 1884; pastorsadjunkt i Vaksala församling 1 febr. 1892—31 dec. 1893; tillika docent i dogmatik och moralteologi vid Uppsala universitet 9 juni 1892; biträdde vid övningarna i predikoskrivning från ht. 1892; svenska kyrkans missionsstyrelses ombud och sekreterare 20 juni 1893—30 sept. 1897; redigerade »Meddelanden från studentmissionsföreningen i Uppsala» 1893—94; medutgivare av Missionstidning 1894 (erhöll utgivningsbevis 20 deci 1893); redaktionssekreterare i Kyrklig tidskrift 1895—97 (erhöll utgivningsbevis 25 okt. 1894); medutgivare av densamma 1898-1905 (erhöll utgivningsbevis 28 dec. 1897) samt ensam utgivare 1906—11; tf. e. o. professor i dogmatik och moralteologi vid Uppsala universitet från 1 juli 1895 .(kanslersbrev 10 juli 1895; erhöll på egen begäran befrielse från förordnandet för vt. 1896); e. o. professor i dogmatik och moralteologi 30 apr. 1897 med Hagby och Ramsta prebendepastorat; ledamot av svenska kyrkans missionsr. styrelse från 1898; tf. professor i dogmatik och moralteologi vid Uppsala universitet vt, 1902; har bevistat samtliga kyrkomöten från 1903; ledamot av censurkommittén vid tillsättande av professuren i systematisk teologi vid Kristiania universitet 1903; inspekterade på uppdrag av svenska kyrkans missionsstyrelse dess missionsfält i Sydafrika och Sydindien jämte Ceylon 1904; biskop i Skara stift 7 juli 1905; tillika kyrkoherde i Skånings-Åsaka prebendepastorat 1905—18; ledamot av och ordförande i svenska kyrkans diakonistyrelses skriftutskott från 8 dec. 1910; uppförd å första förslagsrummet till ärkebiskop 18 mars 1914; visiterade det sydindiska missionsfältet 1920—21 samt besökte tillika Egypten och Palestina; ledamot av Svenska diakonsällskapet och ordförande i dess styrelse från 10 okt. 1920; sakkunnig angående förslag till reviderad kyrkohandbok 3 dec. 1925—31 aug. 1926; besökte Nordamerikas förenta stater som representant för svenska kyrkan vid Minnesotakonferensens sjuttioårsjubileum 1929. Teol. doktor 16 sept. 1897; RNS:tOO 1904; LNO 1905; KNOlkl 1907; ledamot av Sällskapet pro fide et christianismo; KmstkNO 1915; G V: sJmt 1928.

Gift 1) 17 okt. 1893 i Stockholm med Sigrid Fredrika Hård af Segerstad, f. 11 apr. 1865 i Frustuna församling, d. 15 juni 1895 på Horndal, dotter till bandirektören Bror Jakob Albrekt Hård af Segerstad och Fredrika Regina Hård af Segerstad; 2) 30 juni 1898 i Synnerby med Lydia Maria Margareta Beckman, f. 6 apr. 1870 i Hassle församling, dotter till kyrkoherden i Synnerby, kontraktsprosten Klas Beckman och Fredrika Johanna Margareta Linnarsson.

Biografi

Då D. stod vid slutet av sina examensstudier i Uppsala, kände han sig starkt dragen såväl till det teologiska arbetet som till praktisk kyrklig gärning. Under sin Uppsalatid förenade han också både som docent och som professor med sin akademiska anställning praktisk kyrklig tjänstgöring. Så länge han innehade docentbefattningen, var han samtidigt svenska kyrkans missionsstyrelses ombud och sekreterare. Som sådan hade han bland annat att i olika delar av landet hålla missionsföredrag. Med professuren var förenad kyrkoherdebefattningen i Hagby och Ramsta prebendepastorat, åt vilken han ägnade sig med stort intresse. I regeln förrättade han där gudstjänst med predikan varannan predikodag. Under sommarmånaderna, då han med sin familj bodde i Hagby prästgård, arbetade han med liv och lust i sina församlingar.

Klarhet och reda utmärkte i synnerlig grad D:s lärareverksamhet vid universitetet, och han gav väckande impulser i religiöst och sedligt avseende. Det första teologiska arbete av D: s hand, som utkom i bokform, var hans docentavhandling, som ventilerades år 1893. Den behandlar Albrecht Ritschls lära om synden. D. framträder här som en avgjord motståndare till den Ritschlska teologien. Som specimen till den e. o. professuren i dogmatik och moralteologi offentliggjorde han år 1896 ett arbete med titeln »Religion och sedlighet». För övrigt har han ej på sin litteraturförteckning något större vetenskapligt arbete, men hans litterära produktion är det oaktat rätt omfattande och detta även på det direkt teologiska området. I broschyrer och tidskriftsuppsatser har han behandlat en mångfald teologiska frågor. Till större delen äro ämnena hämtade från det systematiska området. Han har emellertid även i flera tidskriftsartiklar behandlat missionsfrågor. Ur etiska synpunkter har han också i efteråt offentliggjorda föreläsningar sysslat med nykterhetsfrågan. I detta sammanhang må även erinras om att D. under sjutton år från och med år 1895 tillhört redaktionen av och slutligen ensam redigerat Kyrklig tidskrift, som har många uppsatser och bokanmälningar av hans hand.

Särskilt under Uppsalatiden karakteriserades D: s teologiska ståndpunkt merendels med uttrycken »ortodox» eller »konservativ». Hans skarpa opposition mot Ritschl och av honom mer eller mindre influerad teologi lade grunden till detta omdöme. Givetvis är det emellertid här som alltid vanskligt att med dylika etiketter känneteckna den, som icke är den ena eller andra riktningens osjälvständige eftersägare. De som nu söka placera Skarabiskopen i något teologiskt fack, välja nog vanligen ett, som har underskriften »frisinnad», »modern» eller något sådant. Vad som är säkert är ju, att han hör till dem, som icke stelnat i sin en gång intagna ståndpunkt. Att det verkligen skett en utveckling, ser man, om man jämför hans tidigare produktion med vad han skrivit under det sista årtiondet, t. ex. hans föredrag över ämnet »Vad missionen kräver av teologien», hållet i Uppsala vid svenska kyrkans missions femtioårsjubileum år 1924 (Svensk missionstidskr. 1924), en broschyr från år 1925 med titeln »Tro och teologi» och hans prästmötes-föredrag i Skara år 1928 över ämnet »Trosstadier». I D: s teologiska tänkande är det dock en tydlig kontinuitet. Det är en utveckling, som kan betecknas som en mognad till större vidsynthet, större erövrarlust och större frimodighet. D: s fortsatta intresse för teologiskt vetenskapliga frågor har efter förflyttningen till Skara icke blott yttrat sig i ett fortsatt författarskap på området utan även på annat sätt. Så har under hans ledning en äldre teologisk förening, avsedd närmast för stiftets präster, återupplivats. Biskopens inflytande har betytt åtskilligt till att vidga blicken och utjämna motsatserna bland prästerskapet i stiftet. De senare åren har dock från en del håll förmärkts en rätt skarp opposition mot hans förment »moderna» uppfattning.

Som biskop i Skara har D. utfört ett mycket omfattande arbete. Han har stått i livlig beröring med sitt prästerskap och med stiftets församlingar. Han har personligen besökt alla pastoraten, de allra flesta flera gånger. Enligt den plan för visitationsverksamheten han följt har i varje pastorat, där särskilda förhållanden icke föranlett undantag, visitation förrättats vart sjätte år, i regeln varannan gång av biskopen och varannan av vederbörande kontraktsprost. Härtill hava kommit besök av biskopen i pastoraten vid kyrkoherdeinstallationer och kyrkoinvigningar, ofta nog även då kyrka efter genomgången restaurering ånyo öppnats för gudstjänstligt bruk liksom vid invigning av ny eller tillökad begravningsplats. Ej sällan har D. dessutom i stiftets skilda delar medverkat vid församlings-veckor, kyrkliga ungdomskurser och andra högtidstillfällen.

Biskop D:s herdabrev handlade om själavården. Det pekar på 'vad som' från början stod i centrum av hans intresse, när det gällde den biskopliga gärningen. Själavårdssynpunkterna hava från olika sidor varit de dominerande i de många tal, han hållit vid möten i stiftsstaden eller i de, olika församlingarna. Med blick för olika religiösa riktningars olika kynnen och med förmåga att upptäcka och uppskatta de goda sidorna hos olika riktningar har han lämpat sig efter förhållandena. Klandret har, där det förekommit, ofta kommit mot bakgrunden av ett erkännande. Vid hans visitationer har det talats, mycket litet om okyrkliga religiösa rörelser, och det som sagts har ej varit ägnat att giva näring åt oppositionen mot kyrkan. D. har emellertid ingalunda förbisett frågor av yttre art. Vid visitationer har han sökt göra sig förtrogen med allt, som hört samman med det kyrkliga livet och arbetet. Han har t. ex. sökt främja intresse bl. a, för tilltalande och värdiga anordningar i fråga om kyrkor och griftegårdar, för ändamålsenligt tillvägagångssätt vid kollekters upptagande m. m. Kyrkans uppgift bland barn och ungdom har legat D. om hjärtat. Betänkligheter gentemot nyare arbetsformer på detta område voro vid hans tillträde av. biskopsbefattningen ganska vanliga i stiftet. De äro nu i stort sett övervunna. På detta liksom på andra områden har han varit angelägen att betona, hurusom arbetsformerna böra lämpas efter behovet och förhållandena på olika orter, att ett nytt arbetssätt ej i onödan bör användas, där det gamla gör god tjänst, men att, då förhållandena kräva en ny metod, den utan tvekan bör tillgripas.

Såväl folkskolan som övriga skolor i stiftet ha på ett särskilt sätt varit föremål för D: s intresse. I mycket stor omfattning har han vid årsavslutningarna i seminarier, läroverk och flickskolor varit närvarande. Hans skoltal hava ofta burit prägeln av allvar och frisk humor, i förening. I samband med visitationerna har biskop D. i regeln besökt varje folkskola i pastoratet och i flertalet fall i varje skolklass åhört. skolundervisningen samt själv med barnen lett synnerligen medryckande samtal, vilka lärarna ofta funnit mycket värdefulla. I fråga om folkskoleväsendet ha under de båda sista årtiondena ju skett viktiga förändringar såväl i organisationen genom folkskoleöverstyrelsens tillkomst som i arbetssätt genom undervisningsplanen av år 1919. Fullt nöjd var icke biskop D. med någon av dessa reformer. I fråga om undervisningsplanen här han vid olika tillfällen med styrka pekat på dess mycket stora förtjänster även i fråga om kristendomsämnet. Men med vemod har han också framhållit, vad han ansett som väsentliga brister, och vid möten i stiftet, i biskopsmötet och i kyrkomötet deltagit i framställningar till K. M: t om ändring. Likaså har han tydligt uttalat som sin personliga uppfattning, att varannandagsläsning i folkskolan under vissa förhållanden innebure ett företräde framför en del av de skoltyper, som. genom bestämmelserna till undervisningsplanen med vissa undantag betecknas som de enda tillåtliga. Trots detta var emellertid D:s ståndpunkt, när det gällde tillämpningen av de nya bestämmelserna, genast fullt klar: lagen skall, så länge den gäller, respekteras och efterlevas. När det för folkskoleinspektörerna gällde att få de nya. föreskrifterna genomförda, mötte de ofta rätt stort motstånd, såsom naturligt var i en provins, där varannandagsläsning på landsbygden var allmän och där mångenstädes både minskningen av tiden för kristendoms undervisningen och »katekesens». undanträngande upprörde sinnena, Understundom hava striderna varit, både långvariga och här och var ganska allvarliga. Förtroendet för och kärleken till skolan har stått på spel. I det stora hela har dock den nyä ordningen kunnat genomföras i lugn och ro. Biskopens ställning torde härvid hava spelat en mycket stor roll. Vid visitationerna ute i församlingarna har han varit angelägen att tala om. undervisningsplanen och den nya ordningen på sådant sätt, att motståndet skulle övervinnas och förtroendet för skolan och dess lärare bibehållas och stärkas. Bland stiftets lärare och lärarinnor har D., också blivit i stigande, grad föremål för hög uppskattning.

I domkapitlet har. D. vad flertalet ärenden angår själv varit föredragande. I medelpunkten av hans intresse hava givetvis även här de ur kyrklig synpunkt centrala ärendena stått. Men även med övriga frågor har han gjort sig förtrogen. Saklighet och reda hava utmärkt hans sätt att leda förhandlingarna. Formalistisk byrå-kratism är honom främmande, men respekt för gällande ordning håller han på. Samarbetet mellan honom och övriga domkapitulares liksom med domkapitlets tjänstemän har varit det bästa. Villig att lyssna till andras meningar kan han också inför talande skäl ändra mening. Reservationer hava i ringa utsträckning förekommit i Skara domkapitel. Då alltför många boställsärenden eller skolfrågor av ungefär samma slag hotat att göra sammanträdena enformiga eller då det någon gång hänt, att tonen i en skrivelse varit mindre lämplig, har ofta ordförandens humor kastat en solglimt över det hela.

D. har varit ledamot av allmänna kyrkomötet sedan år 1903. Bland motioner, som han där väckt, märkas följande: motion om upphävande av tillåtelsen för barnaföderska att undandraga sig att uppgiva sitt namn (vid både 1903 och 1908 års möten), om rätt att utbyta aftonsångsgudstjänst mot annan gudstjänst eller andaktsstund (1910 och 1915), om biträden å pastorsexpeditionen i folkrikare församlingar (1910), om en varsam revision av kyrkohandboken (1925) samt jämte flertalet övriga biskopar vid 1929 års kyrkomöte om allsidig utredning rörande vissa med frågan om vidgad rätt till utträde ur svenska kyrkan sammanhängande kyrkoorganisatoriska frågor. Då D. föreslår åtgärder för anställande av expeditionsbiträde i större församlingar, motiveras saken bl. a. därmed, att prästernas arbetskraft behöver frigöras för en planmässigt övad barn- och ungdomsvård. Intresset för sistnämnda angelägenhet ligger också bakom motionerna om rätt att anordna annan gudstjänst i stället för aftonsång: därmed kunde särskilda barn- och ungdomsgudstjänster lättare möjliggöras. Att döma av kyrkomötesprotokollen har D. särskilt intresserat sig för frågor rörande kyrkohandboken. Hans motion vid 1925 års möte öm handboken åsyftade en varsam revidering i ett sammanhang, varigenom de på senare tid ständigt återkommande förslagen om partiella förändringar skulle bliva överflödiga. Med bifall till motionen beslöt mötet att hos K. M: t anhålla om utarbetande av ett förslag till ny kyrkohandbok. D. blev sedan en av de tillkallade sakkunniga, vilka till 1926 års kyrkomöte hade sitt förslag färdigt. Förslaget har dock ännu ej lett till något resultat.

D. har på åtskilliga sätt genom innehavda förtroendeuppdrag fått tjäna svenska kyrkan i dess helhet. Betydelsefullast är hans gärning i Svenska kyrkans missionsstyrelse. Ingen av dess nuvarande eller tidigare ledamöter har tillhört den så länge som han. Till följd av den erfarenhet och den förtrogenhet med missions- och sjömansvårdsarbetet och dess problem, som han förvärvat sig, har hans röst vid styrelsens rådslag och beslut och överhuvud taget i ledningen av vår kyrkomission helt naturligt kommit att betyda mycket. Under en inspektionsresa till Indien 1920—21 fick han i en ytterst vansklig situation medverka till lösandet av den luterska tamulkyrkans författningsfråga och invigde därefter dess förste biskop. Vid flera tillfällen har D. såsom styrelsens representant företagit utrikes resor även i Europa. Av olika anledningar har han besökt alla världsdelar utom Australien.

Resor med öppna ögon bruka ju vidga blicken. Kanske D: s resor bidragit till att han i ovanlig grad är fri från trångsynthet. På samma gång som han är vidsynt, är han emellertid fast rotad i den evangeliska kristendomens centrum och i kärleken till »fädernas kyrka i Sveriges land». D. har stundom sammanställt uttrycken fasthet och rörlighet och betonat, att de båda böra vara förenade. Kanske kan hans egen personlighet och hans egen kyrkliga ståndpunkt bäst och kortast karakteriseras så, att båda kännetecknas av solid fasthet i förening med en frisk rörlighet.

Författare

Emil Berglund.

view all 12

Hjalmar Danell's Timeline

1860
June 3, 1860
Sund, Östergötland, Sweden
June 4, 1860
Sund, Östergötland, Sweden
1899
August 25, 1899
Age 39
Uppsala, Uppsala County, Sweden
1901
March 20, 1901
Age 40
Uppsala domkyrkoförsamling, Sweden
1903
November 25, 1903
Age 43
Uppsala, Uppland, Sweden
1907
June 23, 1907
Age 47
Skånings-Åsaka, Skaraborg, Sweden
1908
November 6, 1908
Age 48
Skånings-Åsaka, Skaraborg, Sweden
1916
June 20, 1916
Age 56
Uppsala cathedral parish, Sweden
1938
January 22, 1938
Age 77
Skara, Skaraborg, Sweden
January 31, 1938
Age 77
Sweden