Hubert Wilhelm de Besche

Is your surname de Besche?

Research the de Besche family

Hubert Wilhelm de Besche's Geni Profile

Records for Hubert de Besche

608,592 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Hubert Wilhelm de Besche

Birthdate:
Birthplace: Liége, Belgium
Death: Died in Tuna, Södermanland
Immediate Family:

Son of Gilius (Gillis) Willelmsson de Besche, d.ä.; Helena de Besche and Helena de Besche
Husband of Maria Rouchette; Maria Rouchette and Märta Fridrichdotter
Father of Gillis de Besche, d.y.; Catharina de Besche; Hubert de Besche; Gillis de Besche, d.y.; Elisabeth H. de Besche and 2 others
Brother of Helena de Besche; Gillis Gilliusson de Besche; Jacob Giliusson de Besche; Willem Gilliusson de Besche; Maria de Besche and 3 others

Occupation: Slottsbyggmästare (bl en Stockholms Slott) o Brukspatron., Arkitekt, byggmästare och industriman.
Managed by: Private User
Last Updated:

About Hubert Wilhelm de Besche

Yrke: Slottsbyggmästare, Brukspatron.

Inkallades till Sverige av Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613–19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm, vilket förstördes av eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarekonsten och anlade järn- och mässingsverk. Död 1658 och begraven i Tuna kyrka, där hans gravsten med vapnet (3 fiskar) finnes. Skall av kejsar Ferdinand III hava upptagits bland tyska rikets adel. Gift 1:o med Maria Roschet (Roschette), död 1648. Gift 2:o med Märta Fredriksdotter.


http://hem.fyristorg.com/ingegard-lennart/anoringk/sida0/h_____nn.htm

------------------------------------------------------------------

Hubert var bruksdisponent, anlade flera järn- och mässingsverk och började gjuta kanoner vid Nävekvarns bruk. Han förde ett eget vapen, dock inte det traditionella vapnet för släkten, utan ett med tre fiskar. Hans son Gillis de Besche d.y. naturaliserades som svensk adelsman år 1692 och introducerades året därefter på nummer 1253. Hans första hustru var änka efter hans kusin. Denna gren av ätten skrev sig till Nävekvarn. En gren av denna ätt introducerades på Finlands riddarhus.


Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/De_Besche Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 1, Denna artikel eller delar av den är baserade på artikeln De Besche ur Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Bruksägare

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nävekvarn

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

[ Biografi ]

--------------------------------------------------------------------------------

HUBERT DE BESCHE,

f 1582, d 1658. Bruksägare i Nävekvarn.

(Son av Gillis). Född 1582. Hade idkat studier i arkitektur och bergsvetenskap, då han av konung Carl IX införskrevs från Liege till Sverige.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Byggmästare vid Gripsholm, Åkers bruk och i Gripsholms län 6/12 1609.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Byggde under åren 1613 - 1618 Tyska kyrkans torn.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Byggmästare på Stockholms slott 24/7 1616. Erhöll öppet brev på de båda tullkvarnarna i Norrström samma år 2/10.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kunglig fullmakt att vara byggmästare på Stockholms slott 2/9 1620.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Arrenderade genom kontrakt 3/2 1623 Noraskog och Lindesberg jämte Fellingsbro härad i Västmanland. Erhöll previlegium på bergsbruk 1/9 1631.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Död 1658 och begravd i Tuna kyrka i Södermanland, där hans gravsten med vapnet (3 fiskar) finns.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Som arrendator av Nyköpingsverken var han bosatt på Nävekvarn, vars kanongjuteri han förestod. Bolaget med Louise De Geer i detta arrende upplöstes 27/9 1648.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Skall av kejsar Ferdinand III ha upptagits i Tyska rikets adel. Gift 1:o med Maria Rochet från Languedoc f. 1591 död 1648 och begravd under samma sten som mannen. 2:o med Märta Fredriksdotter.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Det finns mycket att läsa om Hubert De Besche och familjen De

Besche i Björn Holmfrids "Norrköpings Historia 1568-1719" samt i

"Holmen öden under fyra sekler".

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

G 1 m

MARIA ROSCHET, f 1591, d 1648.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

G 2 m

MÄRTA FREDRIKSDOTTER, d (bg 1696) i V. Torsås (G). Bosatt i Grövik, Almundsryd sn.


++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.d.lst.se/lstweb/Common/Templates/NormalPage.aspx?

NRMODE=Published&NRORIGINALURL=%2Fd%2Famnen%2FKulturmiljo%2Fbebyggelse%2Fkyrkor%2Findex.htm&NRNODEGUID=%7BE05AF0FA-B5EA-4D55-A785-FF54E34EE4A0%7D&NRCACHEHINT=Guest&print=true

Kyrkor

Svenska kyrkans byggnader, kyrkotomter och begravningsplatser utgör en omistlig del av vårt kulturarv och är skyddade enligt lag.

Tuna kyrka i Nyköpings kommun

Enligt kulturminneslagen ska alla kyrkobyggnader och kyrkotomter som tillhör Svenska kyrkan samt alla begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. För byggnader och anläggningar som tillkommit före 1940 gäller att de inte på något väsentligt sätt får ändras utan Länsstyrelsens tillstånd. Detta tillståndskrav gäller också för vissa, särskilt utvalda byggnader och anläggningar som är yngre och som har höga kulturhistoriska värden. Kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde ska förvaras och vårdas väl. Varje församling ska föra en förteckning över sådana inventarier.

I kyrkobyggnader krävs tillstånd för att:

bygga om eller bygga till

ändra, tillföra eller flytta bänkar, dopfunt, altare, konstnärlig utsmyckning m.m.

ändra eller göra nya installationer

ändra färgsättning eller ytskikt göra andra ingrepp i eller ändringar av exteriör, interiör eller fast inredning

På kyrkotomt eller begravningsplats krävs tillstånd för:

utvidgning eller annan väsentlig ändring

uppförande eller ändring av byggnader, murar, portaler eller andra fasta anordningar

större förändring av planteringar, beläggning på gångar m.m.

Kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde får inte utan tillstånd:

avyttras eller flyttas från den plats där de sedan gammalt hör hemma

avföras från förteckningen över kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde

ändras eller repareras/konserveras

Normalt underhåll får utföras utan tillstånd under förutsättning att de utförs med material och metoder som är lämpliga med hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Vid tveksamhet om en åtgärd är tillståndspliktig rådfråga alltid Länsstyrelsen eller Sörmlands museum.

Att ansöka om tillstånd

Här kan du hämta hem en blankett i pdf-format som stöd för vad som bör finnas med i ansökan.

Läs mer:

Kuturminneslagen i sin helhet

Planera ändring och underhåll

Sök tillstånd

Sök bidrag

Senast uppdaterad: 2008-04-04

Sidansvarig: Bo G. Svensson

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.nsb.norrkoping.se/bildarkiv/bilder1.asp?fritext=besche

Bild: by1081

foto: Peter KvickIndustrilandskapet byggnader | Kvarnholmen 3

Sommar 2006

Holmentornet. Kvarnholmen 3. Det första tornet på platsen uppfördes 1629 efter ritningar av Hubert De Besche, läs mer om honom. Första och möjligen andra våningen byggdes i trä. Vid ryssarnas härjningar 1719 förstördes överbyggnaden. Tornet reparerades provisoriskt och försågs 1735 med en klocka gjuten vid Magnus Hultmans verkstad i Norrköping. Byggnadsminne 1990-12-07. Se karta

Bild: by1083

foto: Peter KvickIndustrilandskapet byggnader | Kvarnholmen 3

Sommar 2006

Holmentornet. Kvarnholmen 3. Efter ritningar av murmästaren Johan Georg Strubel, läs mer om honom, fick Holmentornet 1750-1751 sitt nuvarande utseende med bottenvåningen kvar från 1629. I tornhuven hänger 1735 års klocka. På ömse sidor om tornet låg 1623-1793 de brännhyttor vari Holmens mässing framställdes. Mässingsbruket anlades 1621 av Wellam Gilliusson De Besche. Byggnadsminne 1990-12-07.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://web.comhem.se/kulturiuppland/kiu04.pdf

(.....) DE FÖRSTA BRUKEN. (rubrik)

Det var inte bara Dannemora gruva som startades genom kungligt initiativ. Även bruken dominerades länge av staten. I början av 1600-talet arrenderade Willem de Besch och Louis de Geer Lövsta. Medan de Besch var den som introducerade vallonsk teknik i Sverige så var de Geer den store organisatören och finansiären. de Geer fick på 1640- talet tillstånd att förvärva Lövsta, Österby och Gimo bruk.

VALLONERNA

Dannemora gruva var den enskilt viktigaste förutsättningen för uppkomsten av bruken. Tillgången till yrkeskunnigt folk var också av stor vikt. Gustav Vasa hade rekryterat tyskar

till bergshanteringen men under 1600-talet invandrade sammanlagt cirka 1000 yrkeskunniga valloner med sina familjer till Norduppland. Vallonerna kom från södra delen av det som nu är Belgien. De talade en fransk dialekt och var kalvinister. I anställningskontrakten skrevs in att de fritt skulle få utöva sin religion i det lutheranska Sverige. De kom också att länge behålla sitt språk men försvenskades så småningom. Namn som Baudou, Gauffin, Gille, Hübinette,

Martin, Mineur, Pousette och Vervier markerar ättlingar till de valloner som invandrade till Sverige på 1600-talet.

(..............)

----------++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/1596.html

bo johansson Postat fredagen 17 februari 2006 - 16:05

Hej Björn

Jag vet inget porträtt av Hübert. Han ligger begravd i Tuna kyrka, rakt under predikstolen. Tuna ligger strax intill E4 mellan Norrköping och Nyköping. På gravsten finns hans SpanskaNederlänskaTyskaBelgiska adelsmärke, tre fiskar. Jag gissar att alla porträtt av honom försvann då Ryssarna brände alla herrgårdar och vapenfabriker utmed hela Svenska ostkusten i mitten 1700-talet???

från bosse i Va´stena


+++++++++++++++++++++++

http://www.gruvstugan.com/masugn.htm

Järnhanteringen på 1600-taletNäverqvarn: Under 1600-talets första hälft växte små hyttor och järnbruk upp lite varstans i Kolmårdsskogarna. I Sörmland låg man steget före och det var ägarna till dessa anläggningar som sökte sig ner i Kolmårdsskogarna för att leta järnmalmsstreck. Den första masugnen byggdes i Näverkvarn av bröderna Gillis och Hubert de Besche och den stod klar 1623. Familjen de Besche utvidgade sedermera sin verksamhet och anlade en masugn vid Tibble i Jönåker och en stångjärnshammare vid Ålberga. De kanaliserade Kilaån för att med pråmar forsla järn och malm mellan sina anläggningar.

På bilden ser du den klassiska Näverkvarnspisen. Klicka på bilden för att se den större.

++++++++++++++++++++++

http://wc.rootsweb.com/cgi-bin/igm.cgi?op=Search&includedb=&lang=en&ti=&surname=de+Besche&stype=Exact&given=&bplace=li%E8ge&byear=&brange=0&dplace=&dyear=&drange=0&mplace=&myear=&mrange=0&father=&mother=&spouse=&skipdb=&period=All&submit.x=Search

de Besche, Hubert 1582 Liège 1658 Tuna,D janeur Census

Newspapers Histories

   	

Father: Gillis de Besche

Mother: Helena de Besche

Spouses: Maria Roschuette von Hegersten, Märta Fredriksdotter

de Besche, Hubert 1582 Liège, Belgien 1658 Tuna, D :3121341 Census Newspapers Histories

Father: Gillis de Besche

Mother: Helena de Besche

Spouses: Märta Fredriksdotter, Maria Rochet

de Besche, Hubert 1582 Liège, Belgium 1658 Tuna, Södermanlands län Sweden don_erickson Census Newspapers Histories

Father: Gillis Willemsson de Besche

Mother: Helena de Besche

Spouses: Maria Roquette\\Rochet, Märta Fredriksdotter

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://worldconnect.genealogy.rootsweb.com/cgi-bin/igm.cgi?op=REG&db=don_erickson&id=I50273

9. Hubert de Besche (Gillis Willemsson de Besche3, Vilhelm de Besche2, Johanna de Roxelle1) was born 1582 in Liège, Belgium, and died 1658 in Tuna, Södermanlands län Sweden.

He was buried in Tuna Kyrka Östergötlands län Sweden.

He married Maria Roquette\\Rochet. She was born 1591 in Languedoc, France, and died 2 JAN 1648 in Tuna, Södermanlands län Sweden.

He married Märta Fredriksdotter.

	 

Child of Hubert de Besche and Maria Roquette\\Rochet is: +

20 i. Gillis de Besche was born 26 JUL 1624 in Lindesberg (T), Guldsmedshyttan, and died 16 APR 1709 in Nävekvarn (D), Tunaberg.

Child of Hubert de Besche and Märta Fredriksdotter is:

21 i. Helena de Besche was born 1654. She married Magnus Jonae Uhr.

+++++++++++++++++++++++++++

http://worldconnect.genealogy.rootsweb.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=don_erickson&id=I50280

Name: Hubert de Besche

Sex: M

Birth: 1582 in Liège, Belgium

Death: 1658 in Tuna, Södermanlands län Sweden

Death: 1664

Burial: Tuna Kyrka Östergötlands län Sweden

Occupation: Byggmästare

Father: Gillis Willemsson de Besche b: abt 1540 in Liége, Belgium

Mother: Helena de Besche b: abt 1552 in Liege, Belgium

Marriage 1 Maria Roquette\\Rochet b: 1591 in Languedoc, France

Children

Gillis de Besche b: 26 JUL 1624 in Lindesberg (T), Guldsmedshyttan

Marriage 2 Märta Fredriksdotter

Children

Helena de Besche b: 1654

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://medlem.spray.se/olofzachrisson/Html/pf410c91e.html

6512 Hubert Gillisson De BESCHE

Byggmästare på Stockholms slott. Blev högst 82 år.

Far: 13024 Gillis Gillisson De BESCHE (- 1656)

Mor: 13025 Helena De BESCHE

Född: 1582 Belgium, Liège

Död: 1664 Sweden, (W), Stora Tuna

Familj med 6513 Maria ROSCHETTTE (1591 - 1648)

Barn:

3256 Gillis Hubertusson De BESCHE (1624 - 1709)

Noteringar

De B. inkallades till Sverige af Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613-19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm, hvilket förstördes af eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarekonsten och anlade järn- och mässingsverk.

<< Startsida

Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Olof Zachrisson

+++++++++++++++++++++++++++

http://www.genealog.org/getperson.php?personID=6063&tree=3

Hubert De Besche

1582 - 1658

Children:

	1. Abraham De Besche
	2. Hubert De Besche
	3. Gillis De Besche, b. 1624
	4. Elisabeth De Besche, b. 1628
	5. Katarina De Besche, b. 1616

++++++++++++++++++++++++++++++

http://worldconnect.genealogy.rootsweb.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=don_erickson&id=I50280

KOLLA ÅRTALEN PÅ DETTA!!!

Name: Hubert de Besche

Sex: M

Birth: 1582 in Liège, Belgium

Death: 1658 in Tuna, Södermanlands län Sweden

Death: 1664

Burial: Tuna Kyrka Östergötlands län Sweden

Occupation: Byggmästare

Father: Gillis Willemsson de Besche b: abt 1540 in Liége, Belgium

Mother: Helena de Besche b: abt 1552 in Liege, Belgium

Marriage 1 Maria Roquette\\Rochet b: 1591 in Languedoc, France

Children

Gillis de Besche b: 26 JUL 1624 in Lindesberg (T), Guldsmedshyttan

Marriage 2 Märta Fredriksdotter

Children

Helena de Besche b: 1654

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://runeberg.org/sbh/debeshub.html

	Svenskt biografiskt handlexikon / 

2. De Besche, Hubert

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>

 Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |     

2. De Besche, Hubert,

byggmästare. Den föregåendes bror. Född 1582. De B. inkallades till Sverige af Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613-19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm, hvilket förstördes af eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarekonsten och anlade järn- och mässingsverk. Död 1664.

Gift 1: med Maria Roschuette von Hegerstern och 2: med Märta Fredricsdotter.

´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´´++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.vallon.se/discus/messages/11/210.html?1121265400


Erland de Flon Postat den Söndagen den 05 Mars, 2000 - 16:58:

Nej det gör jag inte. Men jag är intresserad av det eventuella släktskapet mellan mannnen George och Hubert Willem de Besche f 1582 Liège Belgien vigd 1:a gången med Maria Rocquette f 1591, d 1648 deras dotter Catharina f 1615, d 1686-06-13 samt till Maria de Besche f omkring 1580 begravd 1650-12-23.


Marianne Arvidsson Postat den Torsdagen den 02 Augusti, 2001 - 22:02:

Hej,

Jag har en kopia av "Stamtafla öfver Adeliga Ätten De Besche No 7634" där finns bl a Hubert De Besche med (min anfader) född i Liege 1582, gift första gången med Maria Rocquette född 1591, dog 1648, gifte sig 2a gången med Märta Friedrichsdotter. Maria de Besche, född 156.., gift i Liege (Lüttich) 1a gången med Jean de Flon, se adel: ätten Adlercrona No 868, andra gången 1593 med Jean Moyal. Catharina de Besche föd 1616 - dog 1686, var Hubert de Besches och Maria Rocquettes dotter. Hon gifte sig 1637 i Norrköping med Henrik de Try, född 1601 - dog 1669, vid Gusums Bruk, de fick 3 söner och 2 döttrar. En George De Besche var son till Huberts bror Gerard de Besche, ägare av Forsmark och Berklinge. George föddes 1641, dog 1711 gifte sig 6/6 1666 med Althea Bothler från Amsterdam, född 17/10 1646. De fick också en son; George född 1669 - dog 1730, bruksägare vid Forsmark gifte sig 1709 med Anna Katarina Boor född 18/2 1684, dog 1749 29/5. De fick 8 barn.

Kära hälsningar

Marianne -------------------- Slottsbyggmästare (bl en Stockholms Slott) o Brukspatron.

+++++++++++++++++++

Hubert de Besche

Född 1582, död 1658 Hubert de Besche

f.1582

d.1658

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

Bruksägare

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

Nävekvarn

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

[Biografi]

-------------------------------------------------- ------------------------------

Hubert de Besche,

f 1582, d 1658. Bruksägare i Nävekvarn.

(Son av Gillis). Född 1582. Hade idkat studier i arkitektur och bergsvetenskap, da han av konung Carl IX införskrevs från Liege till Sverige.

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

Byggmästare vid Gripsholm, Åkers Bruk och i Gripsholms län 6 / 12 1609.

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

Byggde under åren 1613 - 1618 Tyska kyrkans torn.

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

Byggmästare på Stockholms Slott 24 / 7 1616. Erhöll öppet brev på De båda tullkvarnarna jag Norrström Samma år 2 / 10.

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

Kunglig fullmakt Att vara Byggmästare på Stockholms slott 2 / 9 1620.

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

Arrenderade Genom kontrakt 3 / 2 1623 Noraskog och Lindesberg Jämte Fellingsbro härad i Västmanland. Erhöll previlegium på bergsbruk 1 / 9 1631.

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

Död 1658 och begravd i Tuna kyrka i Södermanland, dar hans Gravsten med vapnet (3 fiskar) finns.

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

Som arrendator av Nyköpingsverken var han Bosatt på Nävekvarn, VARS kanongjuteri han förestod. Bolaget med Louise De Geer jag Detta arrende upplöstes 27 / 9 1648.

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

Skall av Kejsar Ferdinand III ha upptagits i Tyska ri

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

Det Finns Mycket att läsa om Hubert De Besche och familjen De

Besche i Björn Holmfrids "Norrköpings Historia 1568-1719" samt i

"Holmen öden under fyra sekler".

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

G 1 m

MARIA ROSCHET, f 1591, d 1648.

-------------------------------------------------- -------------------------------------------------- ----------------

G 2 m

MARTA FREDRIKSDOTTER, d (bg 1696) i V. Torsås (G). Bosatt i Grövik, Almundsryd sn.

+++++++++++++++++++++++

http://www.gruvstugan.com/masugn.htm

Järnhanteringen på 1600-taletNäverqvarn: Under 1600-talets första hälft växte små hyttor och järnbruk upp lite varstans i Kolmårdsskogarna. I Sörmland Låg man steget före och det var Ägarna till Dessa anläggningar som sökte sig ner i Kolmårdsskogarna för Att leta järnmalmsstreck. Den första Masugnen byggdes i Näverkvarn av Bröderna Gillis och Hubert de Besche och den stod klar 1623. Familjen de Besche sedermera utvidgade sin verksamhet och anlade en masugn vid Tibble i Jönåker och en stångjärnshammare vid Ålberga. De kanaliserade Kilaån för Att med pråmar forsla järn och malm anläggningar Mellan SINA.

På bilden ser du den klassiska Näverkvarnspisen. Klicka på bilden för Att se den större.

++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ +++++++

http://runeberg.org/sbh/debeshub.html

Svenskt biografiskt handlexikon /

2. De Besche, Hubert

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Biography and Genealogy, Reference

Table of Contents / Innehåll | <<Previous | Next>>

Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |

2. De Besche, Hubert,

Byggmästare. Den föregåendes bror. Född 1582. De B. inkallades till Sverige av Carl IX och var från 1613 Byggmästare på Stockholms slott. 1613-19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm, hvilket förstördes af eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarekonsten och anlade järn-och mässingsverk. Död 1664.

Gift 1: med Maria Roschuette von Hegerstern och 2: med Märta Fredricsdotter.

'+ +++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ ++++++

++++++++++++++++++++++++++

http://www.nsb.norrkoping.se/bildarkiv/bilder1.asp?fritext=besche

Bild: by1081

Foto: Peter KvickIndustrilandskapet byggnader | Kvarnholmen 3

Sommar 2006

Holmentornet. Kvarnholmen 3. Det första tornet på Platsen uppfördes 1629 efter ritningar av Hubert De Besche, läs mer om Honom. Första och möjligen Andra våningen byggdes i trä. Vid ryssarnas härjningar 1719 förstördes överbyggnaden. Tornet reparerades PROVISORISKT och försågs 1735 med en klocka gjuten vid Magnus Hultmans verkstad i Norrköping. Byggnadsminne 1990/12/07. Se karta

Bild: by1083

Foto: Peter KvickIndustrilandskapet byggnader | Kvarnholmen 3

Sommar 2006

Holmentornet. Kvarnholmen 3. Efter ritningar av murmästaren Johan Georg Strubel, läs mer om Honom, fick Holmentornet 1750-1751 Sitt Nuvarande utseende med bottenvåningen kvar från 1629. Jag tornhuven hänger 1735 års klocka. På ömse sidor om tornet Låg 1623-1793 de brännhyttor Vari Holmens mässing framställdes. Mässingsbruket anlades 1621 av Wellam Gilliusson De Besche. Byggnadsminne 1990/12/07.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://web.comhem.se/kulturiuppland/kiu04.pdf

(.....) DE FÖRSTA Bruken. (rubrik)

Det var inte bara Dannemora gruva som startades Genom kungligt initiativ. Även Bruken Länge dominerades av staten. I Början av 1600-talet arrenderade Willem de Besch och Louis de Geer Lövsta. Medan de Besch var den som introducerade vallonsk Teknik i Sverige så var de Geer den store organisatören och finansiären. de Geer fick på 1640 - talet tillstånd Att förvärva Lövsta, Österby och Gimo bruk.

VALLONERNA

Dannemora gruva var den Enskilt Viktigaste förutsättningen för uppkomsten av Bruken. Tillgången till yrkeskunnigt folk var också av stor vikt. Gustav Vasa hade rekryterat tyskar

till bergshanteringen män under 1600-talet invandrade sammanlagt cirka 1000 yrkeskunniga valloner med SINA familjer till Norduppland. Vallonerna kom från södra delen av det som nu är Belgien. De talade en fransk dialekt och var kalvinister. Jag anställningskontrakten skrevs in Att de fritt skulle Ladda utöva sin religion i det lutheranska Sverige. De kom Också Att Länge behålla sitt språk män försvenskades Så småningom. Namn som Baudou, Gauffin, Gille, Hübinette,

Martin, Mineur, Pousette och Vervier markerar ättlingar till de valloner som invandrade till Sverige på 1600-talet.

(..............)

-------------------- Hubert de Besche (son av Gillis de Besche, Tab. 1), född 1582. Slottsbyggmästare, Brukspatron. Inkallades till Sverige av Carl IX och var från 1613 byggmästare på Stockholms slott. 1613–19 uppförde han Tyska kyrkans torn i Stockholm, vilket förstördes av eld 1878. Han införde i Sverige styckgjutarekonsten och anlade järn- och mässingsverk. Död 1658 och begraven i Tuna kyrka, där hans gravsten med vapnet (3 fiskar) finnes. Skall av kejsar Ferdinand III hava upptagits bland tyska rikets adel. Gift 1:o med Maria Roschet (Roschette), död 1648. Gift 2:o med Märta Fredriksdotter.

-------------------- Hubert De Besche var byggmester, og ble hentet til Sverige av Carl IX. Han var fra 1613 byggmester på Stokholms slott. 1613-1619 oppførte han Tyske kirkens tårn i Stokholm.

view all 37

Hubert Wilhelm de Besche's Timeline

1582
1582
Liége, Belgium

"Stamtafla öfver Adeliga Ätten De Besche No 7634"

där finns bl a Hubert De Besche med (min anfader)
född i Liege 1582,

gift första gången med Maria Rocquette
född 1591,
dog 1648,

gifte sig 2a gången med Märta Friedrichsdotter.

Maria de Besche,
född 156..,
gift i Liege (Lüttich) 1a gången med Jean de Flon, se adel: ätten Adlercrona No 868,
andra gången 1593 med Jean Moyal.

Catharina de Besche föd 1616 - dog 1686,
var Hubert de Besches och Maria Rocquettes dotter.
Hon gifte sig 1637 i Norrköping med Henrik de Try, född 1601 - dog 1669, vid Gusums Bruk,
de fick 3 söner och 2 döttrar.

En George De Besche var son till Huberts bror Gerard de Besche, ägare av Forsmark och Berklinge. George föddes 1641, dog 1711 gifte sig 6/6 1666 med Althea Bothler från Amsterdam, född 17/10 1646. De fick också en son; George född 1669 - dog 1730, bruksägare vid Forsmark gifte sig 1709 med Anna Katarina Boor född 18/2 1684, dog 1749 29/5. De fick 8 barn.

1609
December 6, 1609
Age 27
Gripsholm, Sweden

Byggmästare vid Gripsholm, Åkers bruk och i Gripsholms län 6/12 1609.
Byggmästare vid Gripsholm, Åkers bruk och i Gripsholms län 6/12 1609.

December 6, 1609
Age 27
Gripsholm, Sweden

Byggmästare vid Gripsholm, Åkers Bruk och i Gripsholms län 6 / 12 1609.
Byggmästare vid Gripsholm, Åkers Bruk och i Gripsholms län 6 / 12 1609

1613
1613
- 1618
Age 31
Stockholm, Tyska Kyrkans torn (Gamla Stan), AB, Sweden

Byggde under åren 1613 - 1618 Tyska kyrkans torn.

1613
- 1618
Age 31
Stockholm (Gamla Stan), A, Sweden
1616
July 24, 1616
Age 34
Stockholm, AB, Sweden

Byggmästare på Stockholms Slott 24 / 7 1616.
Erhöll öppet brev på De båda tullkvarnarna jag Norrström Samma år 2 / 10.

July 24, 1616
- October 2, 1616
Age 34
Stockholm, AB, Sweden

Byggmästare på Stockholms slott 24/7 1616.
Erhöll öppet brev på de båda tullkvarnarna i Norrström samma år 2/10.

October 2, 1616
Age 34
STOCKHOLM, AB, Sweden

Byggmästare på Stockholms slott 24/7 1616. Erhöll öppet brev på de båda tullkvarnarna i Norrström samma år 2/10.

October 2, 1616
Age 34
Stockholm, AB, Sweden

Byggmästare på Stockholms Slott 24 / 7 1616.
Erhöll öppet brev på De båda tullkvarnarna jag Norrström Samma år 2 / 10.

1616
Age 34