Jakob Pontusson De la Gardie (1583 - 1652)

‹ Back to De la Gardie surname

View Jakob Pontusson De la Gardie's complete profile:

  • See if you are related to Jakob Pontusson De la Gardie
  • Request to view Jakob Pontusson De la Gardie's family tree

Share

Birthplace: Tallinn, Harjumaa
Death: Died in Stockholm, Sweden
Occupation: Riksmarsk greve
Managed by: Carl Gustav Herman Adlercreutz
Last Updated:

About Jakob Pontusson De la Gardie

http://www.adelsvapen.com/genealogi/De_la_Gardie_nr_3

Jacob Pontusson, count de la Gardie

Swedish statesman

born June 20, 1583, Reval, Swedish province of Livland [now Tallinn, Estonia] died August 16, 1652, Stockholm, Sweden


Swedish statesman and soldier who was mainly responsible for introducing advanced Dutch military methods into Sweden. He commanded the Swedish forces in Russia and against Poland and later served as one of the five regents jointly ruling Sweden during the minority of Queen Christina.

From 1606 to 1608 De la Gardie served under the Dutch military leader Maurice of Nassau, prince of Orange, and on his return acquainted the Swedish army with Maurice’s progressive military concepts.

Commissioned by King Charles IX to command his country’s forces in Russia (1608–13), De la Gardie captured Moscow (1610) and large areas in northwestern Russia but was disastrously defeated at Klushino in 1610 and failed in his efforts to place Charles IX’s second son, Charles Philip, on the Russian throne.

De la Gardie overcame these setbacks as the chief Swedish negotiator in the Peace of Stolbova with Russia (1617). He gained for Sweden a continuous territorial base extending from Finland to Estonia, which protected the Finnish frontier and blocked Russia from access to the Baltic Sea.

De la Gardie fought against Polish forces in Livonia (now in Estonia and Latvia) after 1621, but he was recalled after serving as commander in chief (1626–28). Long an advocate of peace with Poland, he acted as one of the Swedish commissioners at the Truce of Stuhmsdorf with Poland (1635) by which Sweden withdrew from Royal (Polish) Prussia and sacrificed the tolls it had levied in Prussian harbours since 1627.

A member of the state council from 1613, De la Gardie became marshal (1620) and one of the five regents ruling Sweden during Queen Christina’s minority (1632–44). Although he supported the policies of the chancellor Axel Oxenstierna, his pacifist and pro-French attitudes antagonized Oxenstierna, who directed Sweden’s forces in the Thirty Years’ War (1618–48) after the death of Gustav II Adolf (1632). The two leaders became reconciled after Oxenstierna’s return to Sweden in 1636. Although the marshal’s office came under criticism that year, De la Gardie continued to operate effectively, making large profits from leasing royal revenues and from loans to the crown.

Citations

Jacob Pontusson, count de la Gardie. (2009). In Encyclopædia Britannica. Retrieved September 11, 2009, from Encyclopædia Britannica Online:

http://www.britannica.com/EBchecked/topic/153654/Jacob-Pontusson-Greve-De-la-Gardie

--------------------

Jakob Pontusson De la Gardie (1583–1652), Fältherre, greve till Läckö. Han föddes i Reval (nuvarande Tallinn) i Estland som son till Pontus De la Gardie och Sofia Johansdotter (Gyllenhielm). Han dog i Stockholm. Jacob De la Gardie var mycket viktig i De la Gardieska fälttåget och Ingermanländska kriget.

   * Ledde det De la Gardieska fälttåget 1609–1611 och slöt De la Gardies dagtingan den 23 juni 1610
   * Intågade den 12 mars 1610 i Moskva i ledning för en svensk armé omfattande cirka 1200 man
   * Riksråd 1613
   * Greve av Läckö maj 1615
   * 1621 blev han generalguvernör över Livland
   * 1628 blev han riksmarsk och chef för krigskollegium
   * Senare medlem av Kristinas förmyndarregering
   * Byggde slotten Makalös och Ulriksdal
================================

De la Gardie, Jacob, f. 20 juni 1583, d. 12 augusti 1652, greve, fältherre, ämbetsman; jfr släktartikel De la Gardie. Medan fadern Pontus De la Gardie var med om att lägga grunden till det svenska stormaktsväldet är D:s verksamhet intimt förknippad med dess fortsatta utveckling. Uppfostrad vid bl.a. morfadern Johan III:s hov gick D. i fält 1601 i samband med Karl IX:s offensiv i Livland. Efter en tid i polsk fångenskap och officersutbildning i Nederländerna utsågs han 1608 till befälhavare i det stundande ryska kriget. D:s berömda ryska fälttåg förde honom 1610 till Moskva, varefter han intog Novgorod 1611 och medverkade till den viktiga Stolbovafreden 1617. Under tiden hade han blivit riksråd 1613 och fältherre 1615, och han utnämndes 1620 till riksmarsk. Efter Rigas fall var han generalguvernör i Livland 1622–28. Trots att han blev kritiserad av Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna för en viss försiktighet i den yttre politiken åtnjöt han dessas förtroende och blev 1630 president i Krigsrätten, senare Krigskollegium, som han varit med om att planera. I rådet var han förespråkare för adelns konstitutionella rättigheter gentemot kungamakten. D. var medlem av drottning Kristinas förmyndarregering 1633–44. Hans aktivitet avtog på 1640-talet p.g.a. en svår ögonsjukdom.

D. bedrev en ovanligt omfattande privat affärsverksamhet (spannmålshandel och bruksrörelse), och hans affärer med kronan var stora. Bl.a. härigenom blev han med tiden en av rikets största jorddrottar med gods i Sverige (bl.a. Läckö grevskap), Finland, Östersjöprovinserna och Tyskland. Han var bland de första utanför kungahuset som i representativt syfte satsade på byggenskap i stor skala (t.ex. stockholmspalatset Makalös och Jakobsdal, numera Ulriksdal). Genom giftermålet 1618 med Ebba Brahe blev D. ingift i den gamla svenska aristokratin. Tillsammans fick de 14 barn.

--------------------

http://sv.wikipedia.org/wiki/Jakob_De_la_Gardie

--------------------



1583 - 1652  (69 år) 
Fältmarskalk 1609, landshövding, guvernör och greve till Läckö slott. 


Jacob De la Gardie föddes 20 juni 1583 i Reval som son till Pontus De la Gardie och Sofia Johansdotter (Gyllenhielm). Jacobs mor dog vid hans förlossning, och 2½ år senare dog även hans far, när denne drunknade i en flod i Estland, så Jacob blev tidigt föräldralös. Jacob hade kungliga anor eftersom hans mor var en utomäktenskaplig dotter till Johan III, vilket följaktligen gjorde Johan III till Jacobs morfar. Reval var vid tiden för De la Gardies födelse i Svensk besittning (1561-1721).

Redan vid arton års ålder utnämndes han till befälhavare vid ett norrländskt infanteriregemente. Han var sedan med i Livländska kriget, där han utförde sin första vapenbragd, tillsammans med kung Gustav II Adolfs halvbror, Karl Karlsson Gyllenhielm.

Bragden bestod i att i tre månader uppehålla den polska armen under Zamoyski. De var emellertid tvungna att ge upp till slut och Jacob och Karl Karlsson Gyllenhielm blev tillfångatagna och förda till Polen, där Jacob hölls fånge i fyra år medan kungens halvbror, Karl Karlsson Gyllenhielm hölls fången i tolv år.

Sedan han blivit frigiven gick han 1605 med i Nederländernas armé, vilket då ansågs som den tidens yppersta krigsskola. Efter detta återvände han till Sverige, där Karl IX utnämnde honom till generallöjtnant 1608. I mars 1610 tågade han in i Moskva, som polackerna hållit belägrat i två år, och han hälsades med jubel av folket såsom stadens frälsare och beskyddare. Kriget har fått namn efter honom - det kallas för De la Gardieska fälttåget. Senare intog han Kexholm, som ryssarna vägrat lämna, och efter detta erövrade han Novgorod, och tvang sedan nordvästra Ryssland att välja Karl IX:s son, hertig Karl Filip, till tsar. Detta blev emellertid aldrig av.

Vid trettio års ålder (1613) blev han riksråd och två år senare (1615) upphöjdes han till greve och förlänades med Läckö grevskap och slott som . Genom freden i Stolbova 1617 var Ryssland stängt från Östersjön, vilket erbjöd ett säkert skydd från alla anfall från ryska sidan. År 1617 slogs han till riddare och samma år blev han riksmarskalk, 1619 blev han också landshövding i Estland och ståthållare i Reval.


-------------------- http://en.wikipedia.org/wiki/Jacob_De_la_Gardie

Field Marshal and Count Jacob Pontusson De la Gardie (Reval, 20 June 1583 - Stockholm, 22 August 1652) was a statesman and a soldier of the Swedish Empire.

He was appointed Privy Councilor in 1613, Governor of Swedish Estonia between 1619 and 1622, Governor General of Livonia in 1622, and Lord High Constable in 1620. He introduced reforms based on the then novel Dutch military doctrine into the Swedish army. He commanded the Swedish forces in Russia and against the Polish-Lithuanian Commonwealth. He also served as one of the five regents jointly ruling Sweden during the minority of Queen Christina.

Jacob De la Gardie was born in Reval (today Tallinn), Estonia (then part of the Swedish Empire), as a son of Pontus De la Gardie and Sofia Johansdotter Gyllenhielm, the illegitimate daughter of king John III of Sweden. His mother died giving birth, and his father perished two years later in Narva. Jacob was raised in Finland (then part of Sweden proper) by his grandmother Karin Hansdotter, the mistress of king John III.

Career

As a young adult, De la Gardie was held prisoner in Poland for four years, together with Carl Gyllenhielm. After being released, De la Gardie took part of the Dutch Revolt as a volunteer.[1] Between 1606 and 1608, De la Gardie served under the Dutch general Maurice of Nassau, Prince of Orange. Impressed with the Dutch way of waging war, De la Gardie began introducing Dutch methods into the Swedish army upon his return to the service of Sweden.

During the Polish-Russian War (1605-1618), Sweden signed an alliance with tsar Vasili IV of Russia in 1609. Sweden promised to send troops to the tsar and gained, in return, the County of Kexholm. De la Gardie was put in command of the Swedish force, which consisted of mostly mercenaries, but Swedish and Finnish soldiers as well. This campaign, which eventually took De la Gardie and his troops all the way to Moscow, is known as the De la Gardie Campaign. It ended with a devastating defeat at the Battle of Klushino in the summer of 1610, from which De la Gardie had to retreat.[1]

Not long thereafter, the Ingrian War between Sweden and Russia was initiated, during which De la Gardie played a significant part militarily. He also claimed that Sweden should take advantage of the on-going turmoil in Russia, later known as the Times of Trouble, and try to place Charles Philip, younger brother of the Swedish king Gustavus Adolphus, on the Russian throne. After some negotiating, these plans were abandoned due to lack of engagement from Gustavus Adolphus and uncertainty on the Russian side.[2]

In 1617, De la Gardie became the chief Swedish negotiator at the Treaty of Stolbovo that ended the Ingrian War, whereby Sweden was able to secure important territorial concessions from Russia, effectively closing off Russia from access to the Baltic Sea.

Between July 1619 and 1622 was Governor of the Swedish Estonia and in 1626 De la Gardie purchased an estate with a medieval castle in Haapsalu, in modern-day Estonia. His time as governor of Estonia was followed by a time as Governor-General of Swedish Livonia 1622-1628.

After 1621, De la Gardie took part in the Polish-Swedish War against his mother's half-brother King Sigismund III of Poland (former king of Sweden) in Livonia, but he was recalled after serving as commander in chief between 1626 and 1628. De la Gardie was an advocate of peace with Poland and acted as one of the Swedish negotiators at the Truce of Stuhmsdorf in 1635.

In the Privy Council

De la Gardie became a member of the Swedish Privy Council in 1613. In 1620 he became Lord High Constable and, as such, he was later one of the five regents ruling Sweden during Queen Christina's minority (1632–44). His pacifist and pro-French and pro-Polish attitudes often put him at odds with chancellor Axel Oxenstierna, who led Sweden's war effort in the Thirty Years' War after the death of Gustavus Adolphus in 1632.

As De la Gardie supported many of Oxenstierna's other policies, eventually the two leaders reconciled after Oxenstierna's return to Sweden in 1636. Although the marshal's office came under criticism that year, De la Gardie continued to operate effectively, making large profits from leasing royal revenues and from loans to the crown.

Family life

in 1618, De la Gardie married Ebba Brahe, the love of young Gustavus Adolphus. The couple had 14 children, the most famous among them being Magnus Gabriel De la Gardie, Maria Sofia De la Gardie, Axel Julius De la Gardie and countess Christina Catharine De la Gardie (1632–1704), who married Gustaf Otto Stenbock and was mother of Magnus Stenbock.

Death and legacy

Count Jacob De la Gardie died in Stockholm in 1652 and is buried in Veckholm church in Uppsala County. The city of Jakobstad in Finland is named after him.

Trivia

During the De la Gardie Campaign, the Finnish soldiers nicknamed their commander Laiska-Jaakko ("Lazy Jacob"). This name is still widely remembered in Finland.

Due to his campaign in 1610, the fighting unit consisting of Swedish and Finnish soldiers remain the only ones that have occupied Moscow as victors.

A shopping mall in Old Tallinn is named De la Gardie in honour of Jacob De la Gardie. _________________________ Jakob De la Gardie Tiedosto:Jaakko De la Gardie 1606.jpg Jaakko de la Gardie

Postimerkki "Laiska-Jaakosta" vuodelta 1934 Jaakko (Jacob) De la Gardie (20. kesäkuuta 1583, Tallinna – 12. elokuuta 1652, Tukholma) oli ruotsalainen kreivi, sotapäällikkö, valtiomies ja marsalkka. Jaakko De la Gardieta kutsuttiin Suomessa nimellä Laiska-Jaakko, koska tämän johtamat joukot miehittivät Novgorodia kuusi vuotta. Tämä sai suomalaisjoukot piruilemaan sanomalla: "Lähti suvi, lähti talvi, vaan ei lähde Laiska-Jaakko".

De la Gardien vanhemmat olivat Pontus I De la Gardie ja Sofia Johansdotter Gyllenhielm, joka oli Juhana III:n ja tämän rakastajattaren Kaarina Hannuntyttären tytär. Sofia kuoli Tallinnassa synnyttäessään poikaansa Jakobia 1583 ja Pontus hukkui Narvan jokeen pari vuotta myöhemmin. Orvoksi jäänyt Jakob de la Gardie lähetettiin Wääksyn kartanoon Kangasalle isoäitinsä hoiviin. Jakob oli naimisissa Ebba Brahen kanssa, jonka kanssa hän sai useita lapsia. Kuuluisimmat heidän lapsistaan olivat Axel Julius De la Gardie ja Magnus Gabriel De la Gardie.

De la Gardie palveli Morits Oranialaisen armeijassa Alankomaissa vuodet 1606–08. Hän oli vastuussa alankomaalaisen taktiikan käyttöönotosta Ruotsin kuningas Kaarle IX:n armeijassa. Aluksi hanke epäonnistui ja tuloksena oli Kirkholman taistelun katastrofi vuonna 1605. Myöhemmin De la Gardie onnistui paremmin ja ruotsalaiset käyttivät taktiikkaa menestyksekkäästi.

De la Gardie johti Ruotsin armeijaa Venäjällä vuosina 1608–13 ja pyrki tukemaan Ruotsin kanssa liittoutunutta tsaari Vasili IV:ää Puola-Liettuaa ja toista Vale-Dmitriä vastaan hyökkäämällä vuonna 1610 Moskovaan Novgorodista käsin. Matkalla De la Gardien pääosin suomalaisista koostuvat joukot purkivat Troitse-Sergijeva lavran piirityksen ja sen jälkeen miehittivät Moskovan. Samana vuonna puolalais-liettualaiset kuitenkin voittivat De la Gardien ja venäläisten joukot Smolenskin lähellä Klušinon taistelussa.

De la Gardie toimi vuosina 1619—1630 Baltiassa kuvernöörinä. Marsalkan arvon hän sai vuonna 1620. Jakob De la Gardie on haudattu Ruotsissa Enköpingissä sijaitsevaan Veckholmin kirkkoon. Ebba Brahen perustama Pietarsaaren kaupunki (ruotsiksi Jakobstad) on nimetty Jakob De la Gardien mukaan.[1]

view all 20

Jakob De la Gardie's Timeline

1583
June 20, 1583
Tallinn, Harjumaa
1583
1609
1609
- 1617
Age 25
1618
June 24, 1618
Age 35
Stockholm
1619
1619
Age 35
1620
1620
Age 36
1622
October 15, 1622
Age 39
Tallinn (Reval), Estonia
1624
1624
Age 40
1626
March 9, 1626
Age 42
1627
1627
Age 43
Reval (Tallinn), Harjumaa, Estland