Kristina Nilsdotter Gyllenstierna (1494 - 1559)

public profile

Is your surname Nilsdotter Gyllenstierna?

Research the Nilsdotter Gyllenstierna family

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna's Geni Profile

Records for Kristina Nilsdotter Gyllenstierna

1,240,875 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Nicknames: "Fru Kristina"
Birthplace: Hörningsholms slott, Tryserum (E)
Death: Died in Trosa
Occupation: Adelsdam, försvarare av Stockholm mot Christian II
Managed by: Dag Henrik Gösta Lundqvist
Last Updated:

About Kristina Nilsdotter Gyllenstierna

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13412

http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=230

Hennes staty står inne på Borggården, Stockholms slott

Efter Sten Sture dy, (hennes make) död, så regerade hon Sverige en kortare tid på ett berömligt sätt.

--------------------

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristina_Nilsdotter_Gyllenstierna

Died at Hörningsholm:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hörningsholms_slott -------------------- Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna),

född 1494,

död 5 januari[1] 1559 på Hörningsholms slott,

begravd i Trosa,

är en av den svenska historiens mest berömda kvinnor; gift med regenten (riksföreståndaren) Sten Sture den yngre,

ledde hon efter hans död den svenska frigörelsekampen mot Danmark,

organiserade landets försvar

och ledde försvaret av Stockholm

mot den av riksrådet utpekade tronföljaren Kristian II.


Biografi  

Kristina Nilsdotter

var dotter till Nils Eriksson (Gyllenstierna)

och

Sigrid Eskilsdotter (Banér),

halvsyster till Gustav Vasas mor Cecilia Månsdotter. Kristina var alltså moster till Gustav Vasa.

Den 16 november 1511 (17 år gammal)

gifte hon sig med den 18-årige Sten Sture den yngre i Stockholm,

och 1512,

året efter, blev han landets regent,

vilket i praktiken gjorde henne till drottning;

hon kallades under sin livstid allmänt för "Fru Kristina".

Stockholms blodbad  [

Efter sin 27-årige makes död i en släde på sjön Mälarens is 1520 ledde hon motståndet mot Kristian II;

Hon valdes till regent i Uppsala[2]

och försvarade sedan Stockholm mot den invaderade danska armén under Kristian av Danmark,

men kapitulerade efter löfte om amnesti av kungen.

I amnestibrevet utfärdat i september 1520 av Kristian utlovas amnesti för Kristina, hennes döde make, 

samt alla deras medhjälpare

för vad som gjorts mot kung Kristian,

dennes far kung Hans (unionskonung)

samt dennes farfar kung Kristian I.

I och med detta skulle hotet om påvlig bannlysning vara avvärjt.

Kristina gavs dessutom ekonomiska garantier.

Hon skulle få behålla Tavastehus slott och län,

Kuhmo gård i Finland,

Hörningsholm i Södermanland

samt Eksjö i Småland.

Kristina samt befälhavarna på Stockholms slott

utfärdade därefter ett brev där de förpliktigade

sig att överlämna Stockholms slott den 7 september till Kristian.

Kung Kristian svek dock sitt löfte till Kristina

strax efter sin kröning i november 1520.

Detta löftesbrott manifesterades i Stockholms blodbad.

Efter kröningen ordnades en stor bal och festligheter som varade i tre dagar.

Efteråt kallades den svenska adeln till ett möte av kungen på slottet; Kristina var också närvarande.

Då mötet inleddes stängdes dörrarna,

vakter sattes ut och kungen anklagade dem alla för avsättandet av den dansklojale biskop Trolle.

Kristina steg då fram och påpekade att dokumentet för Trolles avsättning signerats av alla i rummet som deltagit i upproret.

Det skulle innebära att kungen inte kunde bestraffa dem för detta, då avsättningen av biskopen varit en del av det uppror, som kungen beviljat dem amnesti för.

Kristina påpekade att det fanns bevis för det, då dokumenten fanns på slottet[2].

Dessa fördes då fram.

Dokumenten visade upp alla namn som deltagit i avsättandet av biskopen och därmed upproret; på grund av amnestin trodde man att detta nu var klargjort och saken utagerad.

Men det fanns en sak som varken Kristina eller någon annan av svenskarna verkar ha tänkt på.

Och det var, att avsättandet av en biskop räknades som ett brott mot kyrkan, alltså kätteri, något kungen inte kunde bevilja amnesti för, vilket han nu gjorde klart för dem.

Det innebar alltså att kungen hittat ett sätt att straffa dem för upproret trots amnestin, under täckmanteln att straffa dem för kätteri[källa behövs].

Ett flertal av Kristinas nära släktingar och anförvanter avrättades under blodbadet,

bland annat hennes två bröder Erik och Eskil.

Dessutom hämtades kvarlevorna efter hennes make och hennes yngsta barn (som troligen avlidit under sommaren 1520)

från begravningsplatsen och brändes på bål.

Inga kvinnor avrättades,

men det var nära att Kristina blev den enda[2];

hon var trots allt själv symbolen och ledaren för upproret[källa behövs].

Kung Kristian kallade på henne och frågade henne vad hon föredrog; att brännas på bål eller begravas levande? Hon kunde inte svara utan svimmade av skräck, och inget av dessa straff blev heller verkställda.

Kristina var fängslad på Stockholms slott till augusti[3] 1521.

Hennes två söner Nils och Svante fördes sommaren 1521 tillsammans med Kristinas moder Sigrid Eskilsdotter till Danmark i fångenskap.

Ett par månader senare fördes även Kristina till Danmark och hon satt 1521-1524 fängslad i Blåtårn i Danmark. 1524 släpptes hon fri och återvände till Sverige.

Efter hennes frigivning ryktades det att hon var villig att äkta Søren Norby mot att han hjälpte henne och hennes barn till makten.

Gustav Vasa ogillade detta och Kristina förnekade sedan dessa planer i ett brev från 1525.

Åter i frihet  

Kristina gifte sig 1527 på Lindholmens Slott med Johan Turesson, son till Ture Jönsson Tre Rosor som två år senare flydde Sverige efter att ha deltagit i Västgötaherrarna uppror.

Johan Turesson var kusin till Gustav Vasa.

Kristinas son Nils uppges av Peder Swart ha avlidit 1527, en uppgift som dock motsägs av att han omnämns i brev under nästkommande år.

Ett år senare i samband med ett misslyckat uppror i Dalarna framträder en upprorsledare den s.k Daljunkern och hävdade att han var Sten Stures och Kristina Nilsdotters son Nils.

Kristina skrev på Vasas begäran ett intyg att Daljunkern inte var hennes son.

Daljunkern blev sedan gripen och avrättad i Rostock. Modern forskning tyder på att Daljunkern verkligen var identisk med Nils Sture.

Familj  

Gift 16 november 1511 i Stockholm med Sten Sture den yngre (död 1520)

--------------------------------

Barn i första giftet:

1.Nils Stensson Sture (1512 - 1528)

2.Iliana Stensdotter Sture (1514 - )

3.Magdalena Stensdotter Sture (1516 - 1521)

4.Svante Stensson Sture (1517 - 1567)

5.Anna Stensdotter Sture (1518 - )

6.Gustav Sture (1519 - 1520)

--------------------------------

Barn i andra giftet:

1.Gustav Johansson (Tre Rosor)

--------------------------------

Referenser  

Noter

1.^ Sverige och dess regenter under 1000 år, Lars O. Lagerqvist, Bonnier Förlag, Stockholm 1982 ISBN 91-0-041538-3 s. 122

2.^ [a b c] Gert Z. Nordström: Stockholms blodbad (1979)

3.^ Alla Sveriges drottningar, Åke Ohlmarks, Almqvist & Wiksell Förlag, Stockholm 1973 ISBN 91-20-04795-9 s. 100

Källor

Herman Lindqvist: Historien om Sverige. Gustav Vasa och hans söner och döttrar (1997)

Gert Z. Nordström: Stockholms blodbad (1979)

Ohlmarks, Åke: Alla Sveriges drottningar (1976)

view all 17

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna's Timeline

1494
1494
Tryserum (E)
1511
1511
Age 17
1512
1512
Age 18
1514
1514
Age 20
1516
1516
Age 22
1517
May 1, 1517
Age 23
Stockholms slott
1518
1518
Age 24
1519
1519
Age 25
1524
1524
Age 30
Visborgs slott
1524
Age 30