Nanny Forsberg (1870 - 1950)

‹ Back to Forsberg surname

Is your surname Forsberg?

Research the Forsberg family

Nanny Forsberg's Geni Profile

Records for Nanny Forsberg

285,782 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Birthplace: Skellefteå, Degerbyn, Västerbottens Län, Sverige
Death: Died in Sverige
Occupation: Telephone operator
Managed by: Ulf Lars (Lasse) Fredrik Bergström
Last Updated:
view all

Immediate Family

About Nanny Forsberg

Nanny Forsberg -fader o-ä-okänd, was working as a telephone operator-eller telegrafist- in 'Ratan' , said to be close to Umeå, situated in between Umeå and Skellefteå, Robertsfors municipality, Bygdeå, County of Västerbotten, (Hette tidigare Skinnarbyn och utgjorde centralort i Bygdeå socken. Numera heter det Bygdeå församling och motsvarar samma geografiska område som Robertsfors kommun. ) in northern Sweden.

http://kartor.eniro.se/?click_id=googlewordse

http://skelleftebygdens-slaktforskare.se/efterlys.htm

Svar har lämnats av medlem Stig Lagergren. Nanny Forsberg född Hällgren 18701113-068 död 19500823 i Bromma,Stockholm,hon är född i Degerbyn och utom äktenskap,hon var även telegrafist enligt INDIKO:husförhör AI:14E sid 155 Rad 13 står hon som E.O telegrafist Nanny.Nanny gifte sig 18970725 med handelsföreståndaren/bokhandlaren Wilhelm Forsberg f:18590919 i Luleå domkyrkoförsamling.SF och avled 19010531 och begravd 19010607 Bureå/Ske-å. 18980613 föddes Ebba Forsberg i Bure såg INDIKO sid 286 rad 1,Wilhelm inflyttade till Ske-å 18781118. Ebba Bergström avled 19800718 och begravning 19810205,hon gifte sig med Gustaf Mauritz Bergström f:18930222-065 död 19580723 men var han är född är okänt likaså okänt när han ingick äktenskap med Ebba. De reg som använts är INDIKO,Sveriges bef 1890 och 1900 samt Sveriges dödbok 1947-2006,jag hoppas att du kommer ett stycke på vägen med detta. Ang. uppgifter om Ratan så har jag hittat en websida som du kan titta på,http://www.ratan.se och det finns fler sidor om du googlar. st.lagergren@bredband.net

Ang. telegrafstationen, ur Telegrafstyrelens underdåniga berättelse; 1873 och 1882.

http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS_I/Telegrafvasendet%20I%20Historisk%20statistik%201800-talet%201873.pdf

'Samtliga under Styrelsens inseende stälda elektriska och optiska telegrafstationer, hvilkas hela antal under år 1873 ökades med 9 af förra slaget eller till 151, voro, med afseende å tjenst- göringstiden, vid årets utgång indelade i klasser sålunda:

Första klassen, med oafbruten tjenstgöring dag och natt: Göteborg, Malmö och Stock-

holm, eller 3 stationer. Andra klassen, med hel dagstjenst: Borås, (etc.)Eski-

vall*), Söderhamn, Söderköping, Södertelje, Trelleborg, Uddevalla, . 1873.

Tredje klassen, med inskränkt dagstjenst:

a) elektriska statsstationerna: Arboga, Arholma, Askersund, (etc), Ratan.

Samt; Bland de år 1873 verkstälda arbeten för underhållet af telegraflinierna och stationerna torde såsom de vigtigaste här få omnämnas: a) fullständig reparation af de linier, der nya ledningstrådar blifvit upphängda; b) reparation och s. k. fotbesigtning af linierna Stockholm—Öregrund—etc; samt

c) förbättrad inredning eller förflyttning till andra lokaler af stationerna i Piteå, Ratan.

Då emellertid i sistberörda bref meddelades Telegrafstyrelsen

tillåtelse att med vederbörande träffa aftal derom, att denna station, i likhet med de närbelägna stationerna Ratan och Ursvik, hölles för korrespondens öppen under sex månader årligen, eller från och med den 16 maj till och med den 15 november, under vilkor att kostnadsfri lokal för stationen fortfarande upplätes och att telegrafverket tillförsäkrades ersättning för hvad porto- inkomsten vid stationen under berörda tid kunde komma att understiga sex hundra kronor för år, så har uppgörelse härom träffats sålunda, att enskilda personer åtagit sig att tillhandahålla stationslokal och Burträsks församling att ansvara för berörda ersättning. I följd häraf hölls den ifrågavarande stationen fortfarande öppen under året till och med den 15 november.

Äldre gårdar bevarade

Flera äldre gårdar finns bevarade i Ratan, t ex Isbergs gård, vilken bl a varit värdshus och telegrafstation, Granströms gård, den Röseska gården samt tullgården, som uppfördes 1868, då tullstationen flyttades från Båkskäret till fastlandet. Den norra delen av kajen har byggts om och fungerar som gästhamn. Vid den södra kajen ligger tre sammanbyggda timrade magasin från hamnepoken.

Ratan är historiskt känt, tämligen nyligen efter då Nanny måste ha arbetetat där; Sveriges sista militära slag.

'Träffningen vid Ratan ägde rum den 20 augusti 1809 i Västerbotten.

Efter att Gustaf Wachtmeister dagen före hade förlorat slaget vid Sävar retirerade förbandet till Ratan, där svenska skärgårdsflottan låg förtöjd, nyligen ditseglad med 120 fartyg och 10 000 man. Ryssarna, under ledning av Nikolaj Kamenskij, följde efter och gick omedelbart till anfall. Det svenska fältartilleriet, som var uppställt med sju pjäser på Ledskär och två på Rataskär, lyckades med stöd av kanonsluparnas pjäser stoppa det ryska anfallet. Striden utkämpades på stranden, vilket gjorde att även fartygens kanoner kunde användas. Efter sex timmars strid var ryssarna slagna och tvingades återtåga mot Sävar. Svenskarna förlorade totalt 1 000 man och ryssarna 1 500.

Före träffningen vid Ratan hade Kamenskij även planer på att snabbt slå till mot den andra svenska styrkan som befann sig söder om Sävar, men hans trupper var efter Ratan alltför utarmade. Den 23 augusti retirerade ryssarna norrut mot Skellefteå och kom senare att plundra Piteå, förföljda av de förenade två svenska förbanden.

Finska krigets avslutande vapenstillestånd ingicks i Frostkåge gästgivaregård norr om Skellefteå den 2 september 1809. Enligt avtalet skulle ryssarna vara förlagda i Piteå och svenskarna i Umeå.

Slaget har skildrats skönlitterärt av Björn Holm i Affairen vid Ratan (2003).

Mer om Ratan,

http://www.ratan.se/

Utdrag: 'under 1800-talet bosatte sig flera sjökaptener och köpmän i byn. Under senare hälften av århundradet visade sig den nya tidens tekniska framsteg även i Ratan. Byn fick då telegraf- och poststation. Ångfartyg, som gick i passagerartrafik på Stockholm angjorde Ratan. Lotsverksamheten utökades med fotogendrivna fyrar vid södra inloppet och på Skäret och fyrpersonal bosatte sig i byn.

Tullverksamheten flyttades från Ratan 1905 och telegrafstationen drogs in 1906-1907. Detta hindrade dock inte att Ratan upplevde en allmänt livlig kommers i början av 1900-talet. Mellan 1906 0ch 1918 drevs en ångsåg vars produkter skeppades ut från hamnen. Ångbåtar blev allt vanligare och man började också bogsera timmer. Segelfartygens storhetstid var då förbi. Ratan fick nu betydelse som nödhamn för bogserbåtar med timmersläp och kol till ångbåtarna bunkrades i hamnen. Allt detta bidrog till att skapa en högkonjunktur i byn som sträckte sig ända in på 1940-talet Många bybor fick arbete i de olika verksamheterna. Fiske var också en vanlig syssla i Ratan.'

http://gravar.se/Skellefteå%20landsförsamling/113/Nanny%20Forsberg

Gravplats;

Nanny Forsberg

Födelsedatum:1870-11-13

Avliden: 1950-08-23

Ort:

Gravnummer: VK 104 1, 2

Kyrkogård: 1 Västra kyrkogården

Församling: Skellefteå landsförsamling

view all

Nanny Forsberg's Timeline

1870
November 13, 1870
Skellefteå, Degerbyn, Västerbottens Län, Sverige
1897
July 25, 1897
Age 26
1950
August 23, 1950
Age 79
Sverige
????
Skellefteå, Västerbottens Län, Sverige