Nils Andersson (1654 - 1713)

‹ Back to Andersson surname

View Nils Andersson's complete profile:

  • See if you are related to Nils Andersson
  • Request to view Nils Andersson's family tree

Share

Death: Died in Morkarla (C)
Occupation: Bondeståndets talman
Managed by: Christer Lyrholm
Last Updated:

About Nils Andersson

12-man domare. Levnadsbeskrivning

Vart man än kommer finns detaljer som gömmer en spännande historia och som därför är värd att berätta. Till och med i det lilla och något avsides belägna Morkarla finns det så mycket intressant att det kan kännas som att en livstid inte är nog om man verkligen vill lära känna socknen och dess historia.

Bland socknens märkvärdigheter finns bland annat en Gustav Vasa bibel från 1541 och två gamla gravstenar värda att notera. Den ena ligger till vänster om gången framför kyrkan in mot vapenhuset och den andra framme i koret inne i kyrkan. En orsak till att samtidigt nämna Gustav Vasa bibeln, talman Nils Andersson i Svensarva och regementsprästen Johan Clementis beror på ett samband mellan dessa. Gustav Vasabibeln hör hemma i Morkullen i Svensarva, varifrån även bonden och talmannen Nils Andersson härstammade. Hans mor, Elisabeth Nilsdotter, hade tidigare varit gift med Johan Clementis, vars gravsten finns inne i kyrkans kor.

Morkullen har inte stått likadant genom århundradena. Huvudbyggnaden, som vi ser idag, är uppförd 1889-90. Boden är äldre men uthusen av tämligen sent datum. När man från Östanå viker av in på Svensarvavägen, så passerar man först en transformatorstation och strax därefter Botbyn. Vägen bär sedan uppför och på höjden ligger Morkullen, som från början hette Mårtenskulla. Gården är egentligen en utjord till Svensarva, som för övrigt inte är någon av Morkarlas äldsta byar, som man kan tro, den nämns överhuvudtaget inte i några medeltida urkunder. Första gången man träffar på namnet är i handlingar från 1541, där namnet skrivs Swesaffue och det är fråga om en enda gård. Den växte i sen tid ut till den by det är idag.

Tydligen har samma släkt, som från början hade Svensarvagården, bott kvar och odlat Morkullen. Enligt ett släktregister, som dåvarande komminister Holmqvist, sedermera kyrkoherde i Film, upprättade år 1914 så hade gården övertagits led från led från far till son sedan 1650. Ett senare och mer komplett släktregister har utarbetats av Harry Åkerman och den äldre historien har klarlagts av Gustaf Holmgren i en uppsats med titeln "Nicolaus Andreae Sarf Uplandus" och underrubriken "Bondeståndtes talman vid riksdagen 1697". Holmgren anger att det var farfadern till Nils Andersson, Hans i Svensarva, som köpte Mårtenskulla/Morkullen år 1589. Fadern Anders var inte bara bonde i Svensarva utan tydligen en studerad karl, läs- och skrivkunnig, nämndeman och politiskt verksam. I en domstolshandling omtalas han som Anders Ersson Sarf. Tillnamnet Sarf är antagligen bildat som en sammandragning av Svensarvet och användes också av sonen Nils bland annat då han var student i Uppsala. Nils Andersson från Svensarvet blir här Nicolaus Andraea Sarf.

Nils Anderssons självbiografi Om Nils Andersson har vi vissa intressanta uppgifter. På Carolina Rediviva i Uppsala finns nämligen resterna av hans självbiografi. Här anges att han föddes "till denna werden" 24 mars 1654. Han lärde sig läsa av en student, som tillfälligtvis vistades i Morkarla. Så gick han fem år i Uppsala skola och studerade därefter vid universitetet. Det måste ha varit ovanligt att få en sådan utbildning för en bondson från en avsides socken på 1600-talet. Hur han sedan kom att bli herredagsman och hamnade i riksdagen framgår inte av anteckningarna. Efter Uppsalatiden återkom han tydligen till hemsocknen. Men 1670-talet blev ett besvärligt årtionde, vilket tydligt framgår av Gustaf Holmgrens sammanställning. År 1670 brann hela Svensarva gård med lösöre och allt, däribland en stor kista med dokument och handlingar.

År 1674 dog modern Elisabeth Nilsdotter och begrovs bredvid sin förste man, Johan Clementis "i Morkare Kyrkia fram i Coren". År 1675 skiftade fadern Anders Ersson hemmanet mellan sönerna Sven och Nils och det året rådde hungernöd i socknen. År 1676 gifte sig Nils med Karin Kristiernsdotter från Bol (hustru 1). Hon avled dock året efter i barnsäng. År 1678 blev svärfadern, Kristiern i Bol, dräpt i slagsmål. Året efter gifte Nils om sig, nu med Margareta Staffansdotter från Knaby.

Turbulent riksdagsår Man får anta att Nils Andersson gjorde vissa avbrott i jordbrukandet för att under perioder deltaga i riksdagsarbetet och här uppmärksammades han tillräckligt för att under år 1697 bli bondeståndets talman. Från 1687 3/2 finns han som nämndeman, och som den förnämste och äldste i nämnden blir han 1710 15/2 häradsdomare. Han omtalas också som en av socknens två kyrkvärdar. Han måste ha varit en representativ person. Vid alla officiella tilldragelser ankom det på bondeståndets talman att företräda folkets flertal. Främst gällde det givetvis sådant som direkt angick riksdagsarbetet till exempel riksdagens öppnande. Det var under ett i många avseenden skickelsedigert år som Nils Andersson kom att stå i det politiska rampljuset. Den 5 april dog Karl XI och en förmyndarregering under änkedrottningens ledning utsågs, som verkade tills den unge Karl XII förklarades myndig ett halvår senare och kröntes till kung. Bara en månad efter Karl XI:s död utbröt den 7 maj den stora branden, som ödelade det gamla slottet Tre Kronor. Kungafamilj, regering och myndigheter, som hade lokaler i slottet måste inrymmas på andra håll. Riksdagen 1697, till vars viktigaste uppgifter hörde att närvara vid Karl XI:s begravning och att överlämna riksstyrelsen åt den då 15-årige Karl XII erbjuder, om man frånser det sista ärendet, också föga av intresse.

På det personliga planet blev år 1697 också ett dramatiskt år för Nils Andersson. Inte nog med att han måste vara hemifrån för att presentera det fjärde ståndet i huvudstaden. Hemma i Morkarla dog hans andra hustru, Margareta (hustru 2) och efterlämnade fyra minderåriga barn. Gamle Anders Ersson hade också nu sitt hem hos Nils. Ekonomin var tydligen skral, så man nödgades blanda bark i mjölet och utan en husmor i hemmet blev det än värre.

År 1698 gifte sig Nils för tredje gången. Hustrun hette Karin Johansdotter (hustru 3) och kom från Halvbygda. Svårigheterna tycktes aldrig ta slut. Brodern Sven häftade i skuld till Österby bruk så fädernehemmet löpte risk att förvandlas till frälsehemman under Österby. Nils lyckades dock att gälda skulden och lösa in gården. Ytterligare en svår olycka kom att drabba honom på hans ålders höst. Av protokollet från hösttinget 1710 framgår. att hans nybyggda skattehemman Svensarva tidigare under året ödelagts av eld. Skadan upppgår till över 1.500 daler kmt, av vilka han i brandstod av häradet erhöll något mer än hälften till hjälp med husets återuppbyggnad.

Tre år senare dog han och man kan inte låta bli att sätta inskriptionen på hans gravsten på Morkarla kyrkogård i samband med de tragiska händelserna som drabbade honom:

PSALMEN DEN 102 V. 4 TY MINE DAGAR ÄRO BORTGÅNNE SÅSOM EN RÖÖK OCH MIN BEN ÄRO FÖRBRÄNDE SÅSOM EN BRAND

Inom en lagerkrans på stenens mitt står: H.H. DEN ANNO 1713 DÖDE NILS ANDERSSON SVENSARFVET SAMT EFTERKOMMANDE

och längst ned

PSALMEN DEN 102 V. 5 MITT HIERTA ÄR SLAGIT OCH FÖR- TORKAT SÅSOM HÖÖ SÅ ATT JAGH FÖRGÄTER ÄTA MIT BRÖD

Exakt kopia på Nils biografi som finns på Carolina Rediviva:

Anno 1654: den 24 martii ... iag född hijt till denna werlden. Ao 1664 Begynte iag Läsa i Book, här hemma hooss en student som heet Petrus Hamnelius. Och än Ao 1666 kom iag i Upsala Schola där iag gick i 5 åhr, sedemera var disponerad i 2 åhr. 1674 Bleef min K. Sahl Moder H Elisabett Nilz Dotter dödh och begroft i Morkare Kyrkia i Coren den 31 Maij. 1675 den 26 April skiffte wår K. fader And:Erss. hemmanedt emellan mig och min broder Swän, då jag var 21 åhr gl: Och thetta åhrett åto folckett nog barcken. 1683 den 25 januarij blef min K fader Anderss Erssin död och den 18 Feb: näst efter begrafwen i Morkarle Kyrkia wijd sine 2ne första hustrurs grifter, Men min Moder , ligger i Coren under sin egen sten. <<

Återvände hem efter avbrutna studier 1670 och tog över hallva fädernesgården Svensarva. Med ekonomin var det dåligt beställt. I biografin förekommer "stor fattigdom" i ett sammanhang som avser familjen men som i övrigt på grund av textförlusten är oklart. Längre ner, i samma stycke, heter det: "Jag tillijka med min g:la fader måste alt till nysäden mäst nähra oss med Barck och ganska litett miöhl och Miölk".

Källor 1. Sonen Nils Anderssons självbiografi 2. Morkarla E:1 sid 44

http://web.comhem.se/~u48187005/000/0010/807.htm

view all

Nils Andersson's Timeline