Olaus Petri Niurenius (1580 - 1645)

‹ Back to Petri Niurenius surname

Is your surname Petri Niurenius?

Research the Petri Niurenius family

Olaus Petri Niurenius's Geni Profile

Records for Olaus Petri Niurenius

500,901 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Nicknames: "Olof Persson"
Birthplace: Prästgården, Njurunda (Y), Sweden
Death: Died in Umeå Landsförsamling, Västerbotten, Sverige
Occupation: Kyrkoherde i Umeå landsförsamling, Prost, Rektor, Magister
Managed by: Åsa Anita Sjöberg
Last Updated:

About Olaus Petri Niurenius

Länk att läsa om släkten Njurenius :http://www.solace.miun.se/~blasta/herdamin/umealands.pdf

Kyrkoherde i Umeå lfs (AC).

Född 1580 i Njurunda (Y). Död i Umeå. Kyrkoherde i Umeå lfs. Student vid Uppsala universitet 1599, inskriven vid universietet i Helmstedt 1605-10-15 promoverades där till fil. mag. 1607. Efter kortare uppehåll vid Greifsvalds universitet lät han immatrikulera sig vid universitet i Wittenberg 27 oktober samma år. Omkring 1611 anställning vid Gävle skola, 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hill församling. Med sin svärfar ärkebiskop P. Kenicius på en visitiationsresa till Torneå.Då kh Rudbeckius tillkännagivit sin avsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna 1618-02-24 en supplik, som remiterades till ärkebiskopen vilken i brev rikskansleren Axel Oxerntierna 1618-05-07 hemställde,>>M. Olaus rector scholæ Gefvaliensis, som är Petri son, fordom pastoris i uma, må komma därtill efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom, och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne, som dit skulle förordnas<<. Niurenius tillträdde pastoratet i Maj 1619 och upplade en bok över kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721. Utnämnd till prost 1623 blev han en nitisk främjare av själavården ej blott inom moderförsamlingen utan även bland den underlydande lappmarkens befolkning, vilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte,offentliga fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblivna lapparna, genom anläggande av en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till den första lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola den s. k. Skytteanska inrättades i Lycksele,där undervisningen började 1632. Till lärjungarnas nytta utgav han ett par läroböcker, och hans intresse för lappfolkets liv, åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen av en på latinaffattad Lapplandsbeskrevning, vilken ej hann bli tryckt under hans livstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts av senare forskare.Ivrigt verksam för att Umeå stad skulle få en skola, Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer, Iskrivelse till ärkebiskopen 1638-04-24 anhåller Niurenius att bliva förskonad från en av domkapitlet nyutnämnda 2:dre kapellan Laurentius Phalonis, emedan det var svårt för honom att ha två gifta kaplaner att löna och föda och ringa har att göra. >>Ty så snart jag icke predikar hvar söndagh blifver jag af församlingen tiltalter<<, slutar prosten sin inlaga, som emellertid ej hade åsyftad verkan. Hans död inträffar 1645-09-24 helt oförmodadt efter en hård, häftig sjukddom, och han begravdes i landskyrkans kor under den sten han därlåtit lägga över sin föräldrars gravställe. Bland hans jordiska kvarlevor i den vid en omläggning av korets golv öppnade graven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade glasögon. Källa: Bygdén, Härnösands stifts herdaminne.

--------------------

http://www.tjocka.nu/heritage/i610.htm#i2938

--------------------

...åtminstone

har den icke blifvit tryckt. Jag har visserligen i Qvigstads och min

bibliografi, s. 16, antagit, att den första lapska öfversättningen af Luthers lilla

katekes i dess helhet, hvilken år 1633 utgafs af Olaus Petri Niurenius,

likaledes skulle härröra från Nicolaus Andreæ...

ur Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång IX. 1922 /

Niurenius, Olof Petri. Född i Njurunda prästgård, äldste son till kyrkoherden därst., sedermera prosten Petrus Olai Gestricius i Umeå n. Födelseåret uppgifves vara 1580. Han inskrefs som stud. vid Upsala univ. 1599 och uppflyttades i astronomiska klassen 4 okt. 1604, begaf sig sedan till utlandet och blef inskrifven vid universitetet i Helmstedt 15 okt. 1605 på samma gång som sin landsman Domenicus Olai Arnæsius samt promoverades där till fil. mag. 1607. Efter ett kortare uppehåll vid Greifswalds univ. lät han immatrikulera sig vid univ. i Wittenberg 27 okt samma år. Omkr. 1611 torde han fått anställningvid Gefle skola, blef 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hille församling. Såsom sådan var han följande år sin svärfader ärkebiskop P. Kenicius följaktig på en visitationsresa ända upp till Torneå. Sedan khde. P Rudbeckius tillkännagifvit sin afsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna 24 febr. 1618 en supplik, som af K M:t remitterades till ärkebiskopen, hvilken i brev till rikskansleren Axel Oxenstierna 7 maj 1618 i anslutning till församlingens önskan hemställde, att för den händelse Rudbeckius framhärdade i sin mening «M. Olaus rector scholæ Gefvaliensis, som är M Petri son, fordom pastoris i Uma, må komma därtill, efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom, så är ock Uma en förnämlig försambling, och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne, som dit skulle förordnas» (C. Annerstedt, Upsala Univ. hist. Bih. I, s 144) Niurenius tillträdde pastoratet 1 maj 1619 och upplade redan den 19:de samma mån. en bok öfver kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721. Utn. till prost 1623 blef han en nitisk främjare af själavården ej blott inom moderförsamlingen utan äfven bland den underlydande lappmarkens befolkning, hvilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte, som i offentliga ärenden färdades genom Norrland åren 1620 och 1629, fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblifna lapparna, hvilket enligt hans mening bäst kunde ske genom anläggande af en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till, att den s.k. lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola , den s.k. Skytteanska, inrättades i Lycksele, där undervisningen började 1632. Förtjänsten af dess tillkomst kan delas mellan Skytte, hvilken genom frikostiga donationer lade den ekonomiska grundvalen, och Niurenius i hans egenskap af initiativtagare, organisator och skolans förste inspektor. Till lärjungarnas nytta utgaf han ett par läroböcker, och hans intresse för lappfolkets lif, åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen af en på latin affattad Lapplandsbeskrifning, hvilken ej hann bli tryckt under hans lifstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts af senare forskare (t.ex. Schefferus i hans 1673 utkomna Lapponia) Äfven var han ifrigt verksam för att den nygrundade Umeå stad skulle få en skola, men fick ej upplefva stadskyrkans fullbordande. Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer, kreatursbesättningen 3 hästar, 3 fålar, 1 tjur, 3 stutar, 20 kor, 2 kvigor m.m. och prästbordets utsäde belöpte sig till 12 t:r. I skrifvelse till ärkebiskopen 24 april 1638 anhåller N. att blifva förskonad från en af domkapitlet nyutnämnd 2:dre kapellan Laurentius Phalonis, emedan det var svårt för honom att hafva två gifta kaplaner att löna och föda och ringa hafva till att göra. «Ty så snart jag icke predikar hvar söndagh blifver jag af församlingen tiltalter», slutar pastorn sin inlaga, som emellertid ej hade åsyftad verkan. Hans död inträffade 24 sept. 1645 heldt oförmodadt efter en hård, häftig sjukdom, han begrofs i landskyrkans kor under den den sten han där låtit lägga öfver sina föräldrars grafställe. Bland hans jordiska kvarlefvor i den vid en omläggning af korets golf öppnade grafven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade glasögon. (Tr. Eenfallighe och korte spörsmål öfuer wår Christeligha hufvudstyckior och troonnes articklar vti wår lille Cathechesi, eenfalligen stälte för vngdomen i Lappmarken aff O. P. N: Sthm 1632. --- Same nolmay Catechesis, thet är. Wår Christeligha hufwudh stycken, eller troos artiklar med D. Luth. förklaring vppå Lappe-språk förwändt, och bestält til at tryckias med Lappeske scholans eghen bekostnadt procurante O. P. N. Sthm 1633 --- Efterlämnade i handskrift: Laplandia seu Descripto orbis illius Arctori, quem in remotissima Scandiæ seu Sveciæ parte Lappi inhabitant (eft. sonen Er. Plantins sv. öfvers. i utdrag af prof. K. B. Wiklund. Bidr. till Sv. Landsmålen 17:4 Ups. 1905) (Litt: N. Ahlund: Bröderna Niurenius . Västerbotten, årsbok 1924 -- 1925, s 181.) Kyrkoherde i Umeå. Prost i Umeå. Rektor i Gefle 1616. Född 1580. Död 1645-09-24.

--------------------

Länk att läsa om släkten Njurenius :http://www.solace.miun.se/~blasta/herdamin/umealands.pdf

Kyrkoherde i Umeå lfs (AC).

Född 1580 i Njurunda (Y). Död i Umeå. Kyrkoherde i Umeå lfs. Student vid Uppsala universitet 1599, inskriven vid universietet i Helmstedt 1605-10-15 promoverades där till fil. mag. 1607. Efter kortare uppehåll vid Greifsvalds universitet lät han immatrikulera sig vid universitet i Wittenberg 27 oktober samma år. Omkring 1611 anställning vid Gävle skola, 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hill församling. Med sin svärfar ärkebiskop P. Kenicius på en visitiationsresa till Torneå.Då kh Rudbeckius tillkännagivit sin avsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna 1618-02-24 en supplik, som remiterades till ärkebiskopen vilken i brev rikskansleren Axel Oxerntierna 1618-05-07 hemställde,>>M. Olaus rector scholæ Gefvaliensis, som är Petri son, fordom pastoris i uma, må komma därtill efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom, och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne, som dit skulle förordnas<<. Niurenius tillträdde pastoratet i Maj 1619 och upplade en bok över kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721. Utnämnd till prost 1623 blev han en nitisk främjare av själavården ej blott inom moderförsamlingen utan även bland den underlydande lappmarkens befolkning, vilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte,offentliga fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblivna lapparna, genom anläggande av en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till den första lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola den s. k. Skytteanska inrättades i Lycksele,där undervisningen började 1632. Till lärjungarnas nytta utgav han ett par läroböcker, och hans intresse för lappfolkets liv, åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen av en på latinaffattad Lapplandsbeskrevning, vilken ej hann bli tryckt under hans livstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts av senare forskare.Ivrigt verksam för att Umeå stad skulle få en skola, Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer, Iskrivelse till ärkebiskopen 1638-04-24 anhåller Niurenius att bliva förskonad från en av domkapitlet nyutnämnda 2:dre kapellan Laurentius Phalonis, emedan det var svårt för honom att ha två gifta kaplaner att löna och föda och ringa har att göra. >>Ty så snart jag icke predikar hvar söndagh blifver jag af församlingen tiltalter<<, slutar prosten sin inlaga, som emellertid ej hade åsyftad verkan. Hans död inträffar 1645-09-24 helt oförmodadt efter en hård, häftig sjukddom, och han begravdes i landskyrkans kor under den sten han därlåtit lägga över sin föräldrars gravställe. Bland hans jordiska kvarlevor i den vid en omläggning av korets golv öppnade graven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade glasögon. Källa: Bygdén, Härnösands stifts herdaminne.

--------------------

http://www.tjocka.nu/heritage/i610.htm#i2938

--------------------

...åtminstone

har den icke blifvit tryckt. Jag har visserligen i Qvigstads och min

bibliografi, s. 16, antagit, att den första lapska öfversättningen af Luthers lilla

katekes i dess helhet, hvilken år 1633 utgafs af Olaus Petri Niurenius,

likaledes skulle härröra från Nicolaus Andreæ...

ur Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång IX. 1922 /

Niurenius, Olof Petri. Född i Njurunda prästgård, äldste son till kyrkoherden därst., sedermera prosten Petrus Olai Gestricius i Umeå n. Födelseåret uppgifves vara 1580. Han inskrefs som stud. vid Upsala univ. 1599 och uppflyttades i astronomiska klassen 4 okt. 1604, begaf sig sedan till utlandet och blef inskrifven vid universitetet i Helmstedt 15 okt. 1605 på samma gång som sin landsman Domenicus Olai Arnæsius samt promoverades där till fil. mag. 1607. Efter ett kortare uppehåll vid Greifswalds univ. lät han immatrikulera sig vid univ. i Wittenberg 27 okt samma år. Omkr. 1611 torde han fått anställningvid Gefle skola, blef 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hille församling. Såsom sådan var han följande år sin svärfader ärkebiskop P. Kenicius följaktig på en visitationsresa ända upp till Torneå. Sedan khde. P Rudbeckius tillkännagifvit sin afsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna 24 febr. 1618 en supplik, som af K M:t remitterades till ärkebiskopen, hvilken i brev till rikskansleren Axel Oxenstierna 7 maj 1618 i anslutning till församlingens önskan hemställde, att för den händelse Rudbeckius framhärdade i sin mening «M. Olaus rector scholæ Gefvaliensis, som är M Petri son, fordom pastoris i Uma, må komma därtill, efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom, så är ock Uma en förnämlig försambling, och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne, som dit skulle förordnas» (C. Annerstedt, Upsala Univ. hist. Bih. I, s 144) Niurenius tillträdde pastoratet 1 maj 1619 och upplade redan den 19:de samma mån. en bok öfver kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721. Utn. till prost 1623 blef han en nitisk främjare af själavården ej blott inom moderförsamlingen utan äfven bland den underlydande lappmarkens befolkning, hvilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte, som i offentliga ärenden färdades genom Norrland åren 1620 och 1629, fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten att förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblifna lapparna, hvilket enligt hans mening bäst kunde ske genom anläggande af en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till, att den s.k. lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola , den s.k. Skytteanska, inrättades i Lycksele, där undervisningen började 1632. Förtjänsten af dess tillkomst kan delas mellan Skytte, hvilken genom frikostiga donationer lade den ekonomiska grundvalen, och Niurenius i hans egenskap af initiativtagare, organisator och skolans förste inspektor. Till lärjungarnas nytta utgaf han ett par läroböcker, och hans intresse för lappfolkets lif, åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen af en på latin affattad Lapplandsbeskrifning, hvilken ej hann bli tryckt under hans lifstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts af senare forskare (t.ex. Schefferus i hans 1673 utkomna Lapponia) Äfven var han ifrigt verksam för att den nygrundade Umeå stad skulle få en skola, men fick ej upplefva stadskyrkans fullbordande. Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer, kreatursbesättningen 3 hästar, 3 fålar, 1 tjur, 3 stutar, 20 kor, 2 kvigor m.m. och prästbordets utsäde belöpte sig till 12 t:r. I skrifvelse till ärkebiskopen 24 april 1638 anhåller N. att blifva förskonad från en af domkapitlet nyutnämnd 2:dre kapellan Laurentius Phalonis, emedan det var svårt för honom att hafva två gifta kaplaner att löna och föda och ringa hafva till att göra. «Ty så snart jag icke predikar hvar söndagh blifver jag af församlingen tiltalter», slutar pastorn sin inlaga, som emellertid ej hade åsyftad verkan. Hans död inträffade 24 sept. 1645 heldt oförmodadt efter en hård, häftig sjukdom, han begrofs i landskyrkans kor under den den sten han där låtit lägga öfver sina föräldrars grafställe. Bland hans jordiska kvarlefvor i den vid en omläggning af korets golf öppnade grafven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade glasögon. (Tr. Eenfallighe och korte spörsmål öfuer wår Christeligha hufvudstyckior och troonnes articklar vti wår lille Cathechesi, eenfalligen stälte för vngdomen i Lappmarken aff O. P. N: Sthm 1632. --- Same nolmay Catechesis, thet är. Wår Christeligha hufwudh stycken, eller troos artiklar med D. Luth. förklaring vppå Lappe-språk förwändt, och bestält til at tryckias med Lappeske scholans eghen bekostnadt procurante O. P. N. Sthm 1633 --- Efterlämnade i handskrift: Laplandia seu Descripto orbis illius Arctori, quem in remotissima Scandiæ seu Sveciæ parte Lappi inhabitant (eft. sonen Er. Plantins sv. öfvers. i utdrag af prof. K. B. Wiklund. Bidr. till Sv. Landsmålen 17:4 Ups. 1905) (Litt: N. Ahlund: Bröderna Niurenius . Västerbotten, årsbok 1924 -- 1925, s 181.) Kyrkoherde i Umeå. Prost i Umeå. Rektor i Gefle 1616. Född 1580. Död 1645-09-24.

--------------------

Från Ingvar Bengtssons forskning - utskrift

Olaus Petri Njurenius

Född år 1580

Kyrkoherde i Umeå

--------------------

Levnadsbeskrivning

Änkling 1622 i Härnösand/Y.

Olaus Petri Niurenius född omkring 1580 i prästgården, Njurunda. Död 1645-09-24 i Umeå. Begravd i kyrkans kor i Umeå landsförsamling. Rector Scolae Gefvalensis, Kyrkoherde i Umeå landsförsamling. Föfattare. Student i Uppsala 1599. Magister i Helmstedt i Tyskland 1607. Efter studier vid andra tyska universitet blev han 1611 lärare, 1615-19 rektor i Gefle. Kyrkoherde i Hille 1615. Prost i Umeå 1623. Inrättade skola för lappar i Lycksele, den s k Skytteanska skolan. Han utgav en kateches på lapska "Same nolmany Cathechesis", 1633. År 1640 Inrättade han en större skola i Umeå. Lapparnas seder och bruk skildrade han i "Laplandia". (Finns översatt från latin på kungl. biblioteket) Det är en på latin avfattad Lapplandsbeskrivning. Den hann ej komma i tryck under hans levnadstid, då han dog 1645-09-24, efter en hård, häftig sjukdom.

Gifte och barn

Magdalena Zachrisdotter Bure. Ansedel Född 1604-09-01 i Själevad/Y.

Död 1689 i Umeå/AC.

Gift omkring 1625

	Magdalena Olofsdotter Plantin. Ansedel Född 1623 i Umeå/AC.
	Zacharias Plantin. Ansedel Född omkring 1625 i Umeå/AC.

Död 1688 i Offerdal/Z.

Prost och Kyrkoherde i Offerdal.

	Margareta Plantin. Ansedel Född 1627-09-30 i Umeå/AC.

Död 1701-05-12 i Anundsjö/Y.

	Nicollaus Olai Plantin. Ansedel Född 1629-01-24 i Umeå/AC.

Död 1685 i Stockholm/A.

Begravd 1685-04-20 i Nederluleå/BD.

Kontraktsprost.

	Andreas Plantin. Ansedel Född 1631 i Umeå/AC.

Död 1708 i Umeå/AC.

Häradshövding över Jämtland.

	Ericus Olai Plantin. Ansedel Född omkring 1633 i Umeå/AC.

Död 1688-11-07 i Umeå/AC.

Regementspastor i Umeå.

	Magdalena Plantin. Ansedel Född omkring 1635 i Umeå/AC.

Död 1657 i Skellefteå/AC.

	Olof Plantin. Ansedel Född omkring 1640 i Umeå/AC.

Död 1689 i Nordmaling/AC.

Kyrkoherde i Nordmaling.

	Daniel Plantin. Ansedel Född 1642 i Umeå/AC.

Död 1711 i Stockholm/A.

Räntmästare i Wiborg.

	Barbara Plantin. Ansedel Född 1644 i Umeå/AC.

Barbara Kenicia. Ansedel Död 1622 i Härnösand/Y.

Gift 1613 -------------------- "Rector Scholae Gevalanesis". Kyrkoherde i Umeå lfs (AC) 1619-1645. Har skildrat samernas seder och bruk i "Laplandia". Om Niurenius se Svenska Kyrkans Historia IV:1, Stockholm 1938. (Fader till Nicolaus Olai Plantin, kyrkoherde i Själevad (Y) 1668-1681). Ur Härnösands stifts herdaminne (något moderniserat språk): Han var prost i Umeå 1619-1645. Född i Njurunda prästgård 1580. Inskrevs som student vid Uppsala universitet 1599 och uppflyttades i astronomiska klassen 4 okt 1604. Begav sig sedan utomlands och blev inskriven vid universitetet i Helmstedt 15 okt 1605 samtidigt som sin landsman Dominicus Olai Arnesius. Han provmoverades till fil.mag. 1607. Efter ett kortare uppehåll vid Greifswalds universitet lät han inmatrikulera sig vid universitetet i Wittenberg 27 okt samma år. Omkring 1611 torde han fått anställning vid Gefle skola och blev där rektor och tillika förste prebendepastor i Hille församling. Som sådan var han följande år sin svärfar, ärkebiskop Petrus Kenicius följaktlig på en visitationsresa ända upp till Torneå. Sedan kyrkoherde Rudbeckius tillkännagivit sin avsikt att frånträda Umeå pastorat, insände församlingsborna den 24/2 1618 en supplikation som av Kungl. M:t remitterades till ärkebiskopen, vilken i brev till rikskanslern Axel Oxenstierna den 7/5 1618 i anslutning till församlingens hemställan att Niurenius efterträder Rudbeckius som kyrkoherde i Umeå.Han tillträdde pastoratet den 1 maj 1619 och upplade redan den 19:e samma månad en bok över kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721. Utnämnd till prost 1623 blev han en nitisk främjare av själavård, inte enbart inom moderförsamlingen utan även bland den underlydnande lappmarkens befolkning vilken under företrädarens tid fått nöja sig med predikan endast en gång per år i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte som i offentliga ärenden färdades genom norrland åren 1620 och 1629, fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändigheten i att förbättra den andliga upplysningen bland de "mycket efterblifna lapparna" vilket enligt hans mening bäst kunde ske genom anläggandet av en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till att den första lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola, den sk Skytteanska, inrättades i Lycksele där undervisningen började 1632. Förtjänsten av dess tillkomst kan delas mellan Skytte, som lade den ekonomiska grundvalen genom frikostiga donationer, och Niurenius i hans egenskap av intiativtagare och organisatör som skolans förste inspektor. Niurenius gav ut ett par läroböcker. Han intresserade sig även för lappfolkets livsåskådningar och sedvänjor som resulterade i en Lapplandsbeskrivning på latin. Den hann inte tryckas under hans livstid, men har i stor utsträckning kommit senare forskare tillgodo. Han dog oväntat av en hård och häftig sjukdom den 24 sep 1645, och begravdes i landskyrkans kor under den sten han låtit lägga över sina föräldrars grav. Vid en omläggning av golvet öppnades graven och man fann en röd sammetskalott och ett par mässingsbågade glasögon. Gift 1:a gången med Barbara Kenicia, d 162(2), dotter till ärkebiskop Petrus Kenicius. -------------------- Olaus Petri Niurenius Kyrkoherde i Umeå. Blev högst 65 år.

Far: Petrus Olai Gestricius (1545 - 1607) Mor: Malin Nilsdotter (1545 - (efter 1624))

Född: 1580 Njurunda, Sundsvall 1) home.swipnet.se/genealog/bure/11-301_1840.htm Död: 1645-09-24 Umeå (AC) 1) home.swipnet.se/genealog/bure/11-301_1840.htm

-------------------------------------------------------------------------------- Familj med Magdalena Malin Zackariadotter Bure (1604 - 1689) Barn: Nils Olai Plantin (1629 - 1685)

-------------------------------------------------------------------------------- Källor

1)  Leif Boströms hemsidor http://home.swipnet.se/leifbostrom/ 
 
 

<< Startsida --------------------------------------------------------------------------------

Skapad av MinSläkt 3.4, Programmet tillhör: Susanne Åström

http://www.dravelsviken.se/harald/p1d9ac220.html -------------------- Olaus Petri NIEURENIUS är morfars morfars farmors mormors farfar till Märta Harriet Elisabet Hellberg

Inskrivs som student vid Uppsala universitet 1599 och uppflyttades i astronomiska klassen 1604-10-04,begav sig sedan till utlandet och blev inskriven vid universietet i Helmstedt 1605-10-15 på samma gång som sin landsman Dominicus Olai Arnæsius samt promoverades där till fil. mag.1607. Efter kortare uppehåll vid Greifsvalds universitet lät han immatrikulera sig vid universitet i Wittenberg 27 oktober samma år.Omkring 1611 torde han fått anställning vid Gävle skola,blev 1615 dess rektor och tillika förste prebendepastor i Hill församling. Såsom sådan var han följande år sin svärfar ärkebiskop P.Kenicius följaktligen på en visitiationsresa ända upp till Torneå. Sedan kyrkohede P. Rudbeckius tillkännagivit sin avsikt att frånträda Umeå pastorat,insände församlingsborna 1618-02-24 en supplik,som av K. m:t remiterades till ärkebiskopenvilken i brev rikskansleren Axel Oxerntierna 1618-05-07 i anslutning till församlingens önskan hemställde,att för den händelse Rudbeckius framhärdade i sin mening >>M.Olaus rector scholæ Gefvaliensis,som är Petri son, fordom pastoris i umeå komma därtill efter han hafver tjänt vid skolan öfver 6 år och församblingen eljest begärer honom,så är ockUmeå en förnämlig församling,och det tjänar vara en skickelig man både till lärdom och lefverne,som dit skulle förordnas<<. Niurenius tillträdde pastoratet i Maj 1619 och upplade redan den 19:e i samma månad en bok över kyrkans inventarier och räkenskaper, den enda bevarade från tiden före 1721.Utnämnd till prost 1623 blev han en nitisk främjare avsjälavården ej blott inom moderförsamlingen utan även bland den underlydande lappmarkens befolkning,vilken under företrädarens tid fått åtnöja sig med predikan endast en gång om året i Lycksele lilla kapell. För riksrådet Johan Skytte,som i offentliga ärenden färdades genom Norrland åren 1620 och 1629,fick Niurenius tillfälle att framhålla nödvändighetenatt förbättra den andliga upplysningen bland de mycket efterblivna lapparna,vilket enligt hans mening bäst kunde ske genom anläggande av en skola på deras egen mark. Förslaget ledde till att den första lappskolan i Piteå prästgård nedlades och en ny skola den s.k.Skytteanska inrättades i Lycksele,där undervisningen började 1632.Förtjänsten av dess tillkomst kan delas mellan Skytte,vilken genom frikostiga donationer lade den ekonomiska grundvalen, och Niurenius i hans egenskap av initiativtagare,organisator och skolans förste inspektor. Till lärjungarnas nytta utgav han ett par läroböcker,och hans intresse för lappfolkets liv,åskådningar och gamla sedvänjor tog sig formen av en på latinaffattad Lapplandsbeskrevning,vilken ej hann bli tryckt under hans livstid, men i stor utsträckning tillgodogjorts av senare forskare.Även var han ivrigt verksam för att den nygrundade Umeå stad skulle få en skola, men fick ej uppleva stadskyrkans fullbordande.

Prostens hushåll omfattade 1628 14 personer, kreatursbesättningen 3 hästar,3 fålar,1 tjur,3 stutar, 20 kor,2 kvigor m. m.och prästbordets utsäde belöpte sig till 12 t:r. Iskrivelse till ärkebiskopen 1638-04-24 anhåller Niurenius att bliva förskonad från en av domkapitlet nyutnämnda 2:dre kapellan Laurentius Phalonis,emedan det var svårt för honom att ha två gifta kaplaner att löna och föda och ringa har att göra. >>Ty så snart jag icke predikar hvar söndagh blifver jag af församlingen tiltalter<<,slutar prosten sin inlaga,som emellertid ej hade åsyftad verkan. Hans död inträffar 1645-09-24 helt oförmodadt efter en hård,häftig sjukddom,och han begravdes i landskyrkans kor under den sten han därl åtit lägga över sin föräldrars gravställe. Bland hans jordiska kvarlevor i den vid en omläggning av korets golv öppnade graven fann man en röd sammetskalott och ett par mässingbågade glasögon. (Bygdén,Härnösands stifts herdaminne) .

view all 21

Olaus Petri Niurenius's Timeline

1580
August 18, 1580
Prästgården, Njurunda (Y), Sweden
1613
1613
Age 32
Arnnäs
1613
Age 32
1620
1620
Age 39
Umeå landsförs (AC)
1620
Age 39
Umeå lfs
1625
1625
Age 44
1625
Age 44
1626
1626
Age 45
Umeå, Västerbotten, Sweden
1627
September 30, 1627
Age 47
Umeå landsförs (AC)
1629
January 24, 1629
Age 48
Umeå Landsförsamling, Västerbottens län, Sverige