Olof Eriksson «the Treasurer» Skötkonung

Is your surname Skötkonung?

Research the Skötkonung family

Olof Eriksson «the Treasurer» Skötkonung's Geni Profile

Records for Olof Skötkonung

5,841 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Related Projects

Olof «the Treasurer» Skötkonung (Eriksson), King of Sweden

Nicknames: "Olof Skötkonung", "Olof Skotkonge", "Olav Svenske", "Olav Skattekonge", "Olawær skotkonongær", "Óláfr sænski", "крал ОЛОФ Скьолмкокунг", "/Skotkonung/", "Olaf /Sktkonung/", "Skotkonung", "Olaf Eiríksson", "Skötkonung", "Olaf Eiriksson"
Birthdate:
Birthplace: Uppsala, Uppsala, Sweden
Death: Died in Stockholm, Sweden
Cause of death: Martyred at Stockholm after refusing to sacrifice to pagan gods
Place of Burial: Husaby kyrka, Husaby, Götene , Västergötland, Sverige
Immediate Family:

Son of Erik VII, "Segersäll" Björnsson, King of the Svear; Erik VIII "Segersäll" Eriksson av Sverige; Erik VIII "Segersäll" Björnsson av Sverige; Sigrid Tostesdotter «the Haughty» Storråde; Swietoslava Sygryda Sweden Bjornsson and 2 others
Husband of Gunhild Svendsdotter; Astrid Inegrid av Obotriterna; Edla; Astrid (Inegrid) av Obotriterna; Agnes and 1 other
Partner of Edla av Vendia
Father of Anund Jakob Olafsson av Sverige; Ingegard Olafsdotter av Sverige; Astrid Olafsdotter av Sverige; Emund Olofsson "the Old" den Gamle; Astrid Olofsdotter, av Sverige and 2 others
Brother of Hólmfríðr Eriksdotter, Prinsesse av Sveariket
Half brother of Estrid (Margaret) Svendsdatter; Gyda Svendsdatter; Santslaue Svendsdatter; Gunnhild Svendsdatter and Olava

Occupation: Kung i Sverige ca995-1022, King of Sweden, King, Konge av Sverige, Kung av Sverige, Skotakonungur, Kung i Sverige
Managed by: Private User
Last Updated:

About Olof «the Treasurer» Skötkonung (Eriksson), King of Sweden

Olof Skötkonung + Estrid (wife)

1. Anund Jacob

2. Ingegerd (married to Yaroslav the Wise)

Olof Skötkonung + Edla (partner)

3. Astrid

4. Emund (Emund den Gamla / Emund the Old)

A fifth child, Homfrid (married to Sven Ladejarl), is sometimes mentioned as daughter of Edla and sometimes as the sister to Olof. She can of course be both….

Olof Skötkonung: http://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Sk%C3%B6tkonung

Estrid: http://sv.wikipedia.org/wiki/Estrid_av_obotriterna

Edla: http://sv.wikipedia.org/wiki/Edla_%28frilla%29

Sven Ladejarl: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_Ladejarl

From the Foundation for Medieval Genealogy page on Sweden:

http://fmg.ac/Projects/MedLands/SWEDEN.htm#OlofIdied1022A

OLOF I 995-1022, ANUND JAKOB 1022-1050, EMUND 1050-1060


OLOF, son of ERIK "Segersäll/the Victorious" King of Sweden & his wife Sigrid "Storråda/the Haughty" ([before 985]-[1022]).

Adam of Bremen names Olav as son of King Erik & his (unnamed) wife who later married Svend King of Denmark[38]. Snorre names "Olaf the Swede" as the son of "the Swedish king, Eirik the Victorious" and his wife Sigrid[39].

According to Saxo Grammaticus, after his father's death, he returned to Sweden [from Denmark] with "his mother Syritha, and stayed there exercising his sovereignty under his mother's tutelage"[40].

He succeeded as OLOF I "Skotkonung/under-King" King of Sweden.

Adam of Bremen records that King Olof invaded Denmark and expelled King Svend, but allowed him to return to his kingdom because "matrem suam habuerit"[41].

He converted to Christianity and was baptised as "JACOBUS"[42].

m ESTRED of the Obotrites, daughter of ---. Adam of Bremen names "filiamque Sclavorum Estred nomine de Obodritis" as wife of "Olaph rex Sueonum"[43].

Mistress (1): EDLA, daughter of ---, from Vinland.

Snorre names "Edla, a daughter of an earl of Vindland" as the concubine of King Olof[44].

King Olof & his wife had two children:

1. INGIGERD Olafsdottir ([1000/03]-10 Feb 1050).

Snorre names "the king's daughter Ingegerd" when recording that she was used as intermediary to effect a reconciliation between her father and Olav Haraldson King of Norway, and that her marriage to the Norwegian king was proposed[45]. Adam of Bremen names "filius Iacobus et filia Ingrad" as the children of "Olaph rex Sueonum" and his wife Estred, specifying that Ingrad married "rex sanctus Gerzlef de Ruzzia"[46].

Morkinskinna names “Queen Ingigerdr the daughter of King Óláfr the Swede” as wife of “King Yaroslav [of] Russia”[47].

Her birth date range is estimated based from the birth of her oldest child in 1020, and her youngest known child in [1036].

Snorre records the betrothal of "Ingegerd the king's daughter" and "King Jarisleif…from Russia"[48]. The Historia Norwegie records the marriage of "sororem Olaui Sueonensis…Margaretam" and "rex Iarezlafus de Ruscia" at her brother's instigation, after her betrothal to Olav of Norway was terminated[49].

It is more probable that she was the daughter rather than sister of King Olof if it is correct that she had 10 children by her husband. She is referred to as IRINA in Russian sources[50].

The Primary Chronicle records the death of "the Princess wife of Yaroslav" 10 Feb [1048/50][51].

m (1019) as his second wife, IAROSLAV I Vladimirovich Grand Prince of Kiev, son of VLADIMIR Grand Prince of Kiev & his first wife Rognoda of Polotsk ([978]-20 Feb 1054).

2. ANUND JAKOB (-[1052]).

Adam of Bremen names "filius Iacobus et filia Ingrad" as the children of "Olaph rex Sueonum" and his wife Estred, in a later passage clarifying that the son was "Anund…dictus est Iacobus"[52].

He succeeded his father in [1022] as ANUND JAKOB King of Sweden.

m as her first husband, GUNHILD Svensdatter, daughter of Jarl SVEN Haakonsson & his wife Holmfrid of Sweden (-1060 or after).

The primary source which confirms her first marriage has not yet been identified. Adam of Bremen refers to the marriage of "rex iuvenis Suein" and "consanguineam a Suedia", the king being threatened with excommunication by the Archbishop of Bremen and papal letters, his wife being named "Gunhild [vel Giuthe] reginam" in a later passage which records that after her separation she devoted herself to charitable activities on her estates[53].

Her parentage is referred to in Knytlinga Saga[54]. Snorre records that "Gunhild, Earl Svein's other daughter" was married to "the Danish king Svein Ulfson"[55].

She married secondly (1052) as his first wife, Svend II King of Denmark.

King Olof had three illegitimate children by Mistress (1):

3. ASTRID.

Snorre names "Emund, Astrid, Holmfrid" as the children of King Olof by his concubine Edla, specifying that Astrid was brought up in West Gautland in the house of Egil[56].

Adam of Bremen records that the wife of Olav King of Norway was "rege Sueonum…filiam"[57]. The Historia Norwegie records that Olav married "soror Margarete" after his betrothal to the latter was terminated by her marriage to "rex Iarezlafus de Ruscia"[58].

Snorre records the marriage of King Olav and "Astrid, daughter of the Swedish king Olaf"[59]. Her marriage was arranged to appease Swedish opposition to King Olav II's recently assumed rule. She remained in Sweden with her daughter when her husband left for Russia[60].

m (Feb 1019) OLAV II King of Norway, son of HARALD "Grenske" King of Vingulmark, Vestfold and Agder & his wife Asta Gudbransdatter (maybe posthumously 995-killed in battle Stiklestad 29 Jul 1030, bur in a sandbank in the river at Trondheim, transferred to St Clement's church which later became Trondheim Cathedral).

4. HOLMFRID .

Snorre names "Emund, Astrid, Holmfrid" as the children of King Olof by his concubine Edla[61].

5. EMUND (-1060).

Snorre names "Emund, Astrid, Holmfrid" as the children of King Olof by his concubine Edla, specifying that Emund was sent to Vindland to be fostered by his mother's relations where "he for a long time neglected his Christianity"[62]. Adam of Bremen names "Emund" as son of "rex Olaph…a concubina"[63].

He succeeded in [1052] as EMUND Slemme "den Gamle/the Old" King of Sweden.

m [firstly] ---. The name of Emund's first wife is not known. [m secondly as her second husband, ASTRID Njalsdotter, widow of RAGNVALD Ulfsson Jarl of Västergötland, daughter of NJAL --- & his wife ---.

The primary source which confirms her parentage and two marriages has not yet been identified.

Her supposed second marriage to Ragnvald may be nothing more than a guess based on Adam of Bremen recording that "nepos eius [=rex Sueonum Emund] Stinkel" succeeded on the death of Emund[64].]

King Emund & his [first] wife had [two] children:

a) ANUND (-before 1056).

The primary source which confirms his parentage has not yet been identified.

b) [daughter .

According to Europäische Stammtafeln[65], Stenkil married the unnamed daughter of King Emund. The primary source on which this is based has not yet been identified.

It is possible that the marriage is uncorroborated in contemporary documentation but was assumed by later genealogists to explain Stenkil's succession as king. However, the accession could have been justified solely on the basis of his being the king's stepson, although it is not impossible that it was also confirmed by subsequent marriage to his predecessor's daughter, if indeed he had one[66].

m STENKIL Ragnvaldson, son of RAGNVALD Jarl of Västergötland & his wife Ingeborg of Norway (-1066).

He succeeded his father-in-law in 1060 as STENKIL King of Sweden.]

---------------

Olof Skötkonung, född omkring 980, död sannolikt under vintern 1021-1022, var kung av Sverige cirka 995-1022.

Han var son till Erik Segersäll och Sigrid Storråda. Olof är den förste kung som bevisligen regerade över både Mälardalen och Västergötland. Han var den förste sveakung som döptes och förblev kristen. Olof Skötkonung var dessutom först med att prägla mynt i Sverige. Det faktum att han lät prägla mynten i Sigtuna tyder på att han hade sin maktbas i Mälardalen och det är i egenskap av svearnas kung som han omnämns i källorna. I slutet av sitt liv blev han dock avsatt av svearna och tvingad att regera över enbart Västergötland som lydkung åt sin son Anund Jakob.

--------------------

Förste konung i Sveriges Kungalängd under Medeltiden ca 995- ca 1022. Tillsammans med sin bundsförvant Sven tveskägg besegrade han den norske kungen Olav Tryggvasson i det omdiskuterade slaget vid Svolder ca år 1000. Olofs namn är knutet till Husaby i Västergötland. Omkring 1008 hade Olof Skötkonung låtit döpa sig vid Husaby källa i Västergötland av S:t Sigfrid, och varit bosatt under senare delen av sitt liv. Enligt traditionen skall de stenkistor som finns utanför Husaby kyrka vara hans och hans drottnings. Kistorna är dock av ett senare datum. I sigtuna, som efterträtt Birka som handelscentrum, lät Olof engelska myntmästare prägla silvermynt vilka bär inskriften "Olof, svearnas konung" (på latin).

Yrke: Kung av Svealand ca 995-1022

Far: Erik Segersäll (930 - 995)

Mor: Sigrid Storråda (- 1000) (Finns på annan plats i släktkrönikan)

 

Född: omkring 980 1)

Döpt: omkring 1008 Skara Husaby, Västergötland 2)

Död: 1022 1)

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Estrid av Mecklenburg (979 - 1032)

Barn:

1. Ingegerd 'heliga Anna av Novgorod' Olofsdotter (1001 - 1050)

2. Anund Jakob (1007 - 1050)

----------------------------------------------

http://www.thepeerage.com/p4289.htm#i42889

http://books.google.com/books?id=6B4CAAAAYAAJ&pg=PA135&dq=skotkonung&lr=& ei=pmPYSNiILJbQzATd9_DrDg#PPA148,M1

"There is some debate about the meaning of the name, Skotkonung, but the most reasonable explanation is that it stems from skattekonung, meaning 'treasure king', since he was the first king to mint money of Sweden." by Martina Sprague, Sweden, pg. 62.

--------------------

association (1): Edla

Marriage (2): Estrid of the Obotrites

Another name for Olof was Olaf the Tax King.

General Notes:

Olof lot seg døpe i Husaby i Västergötland som nå ble en støtte for de kristne konger i deres strid mot Upsveerne. Det store offerstedet i Upsala forble enda i et århundre hedenskapens faste borg.

Sverige hadde fred under Oluf, som sies å ha holdt mest av å sitte hjemme, hvor han førte et prektig hoff. Han var neppe spesielt likt av sitt folk, spesielt ikke av upsveerne, som ikke kunne tilgi at han hadde gått over til kristendommen. De tvang ham til å slutte forlik med Olav den Hellige i Norge som han hadde stilt seg fientlig til. Da han ikke holdt seg til avtalen, ble han avsatt av upsveerne som valge hans sønn, Anund Jakob, til konge. Olov beholdt imidlertid kongeverdigheten til sin død i 1021. Kort tid tidligere ble det holdt et møte mellom ham og Olav den Hellige hvor han måtte gå med på fred og forbund med Norge.

Samtidig kildemateriale om Olof foreligger dels i form av noen hundre mynt med innskrifter, som nevner ham og flere myntmestere samt pregningsbyen Sigtuna, dels i form av et dobbeltsidig blyavtrykk fra denne myntpregning funnet ved utgravinger der. Myntene er etterligninger av anglosaksiske typer fra slutten av 900-tallet. Den Olav som i henhold til en anglosaksisk krønika angrep London i 994 sammen med Svend Tveskjegg, kan derfor ha vært Olof Skötkonung og ikke Olav Trygvesson som man har antatt tidligere. Olof er den første av de svenske konger som det kan bevises har latt prege mynt. Slike foreligger også fra hans sønn og etterfølger, Anund Jakob, men den svenske myntningen synes deretter å ha stanset opp og har først blitt igjenopptatt mot slutten av det følgende århundre.

I "Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum" skrevet på 1070-tallet av Adams av Bremen, oppgis at Olofs far, Erik Segersäll, beseiret Svend Tjugeskjegg og besatte Danmark, at Svend tok sitt rike i besittelse etter Eriks død, samt at Olof fordrev ham og erobret Danmark. Da Svend hadde giftet seg med Eriks enke, ble han gjeninnsatt av Olof. Hvorvidt dette er riktig har blitt trukket i tvil, man har antatt at det kun vitnet om Adams kritiske syn på Svend. Senere har det imidlertid blitt påpekt at informasjonen skulle kunne stamme fra Svends dattersønn kong Svend Estridsson.

Adam av Bremen oppgir også at Olof var aliert med Svends sønn Knut den mektige da denne erobret England i 1015. Videre skal Olof i følge Adam ha ønsket å rive ned det hedniske tempelet i (Gamle) Uppsala. Han grundet biskopsetet i Skara og sendte store gaver til erkebiskop Unwan i Bremen gjennom formidling av Thurgot, den første biskopen i Skara.

King of Sweden whose efforts to impose Christianity were frustrated by the leading non-Christian Swedish chieftains.

The son of King Erik the Victorious, Olaf opposed the development of a strong Norwegian state and joined Sweyn I Forkbeard, king of Denmark, and his allies in a victorious war against Norway in 1000.

Olaf subsequently married his illegitimate daughter Holmfrith to the earl Sweyn, one of the Danish viceroys in Norway. Initially opposed to Olaf II Haraldsson, king of Norway, he later made peace with him and married his other illegitimate daughter, Astrid, to the Norwegian ruler. His legitimate daughter, Ingigerth, married Yaroslav I the Wise, grand prince of Kiev.

A committed Christian, Olaf was prevented by advocates of the native Norse religion, based at the temple at Uppsala, from personally enforcing conversion. Missionaries from many European countries, however, carried out the work of conversion. Olaf's life is described extensively in Icelandic sagas of the 13th century.

Noted events in his life were:

• Acceded: King of Sweden, Cir 995.

Olof had children with Edla.

--------------------

Died in winter, Husaby in Västergötland

--------------------

From the Swedish-language Historiska Personer i Sverige och Norden page on Olof Skotkonung - Eriksson (English below):

http://historiska-personer.nu/min-s/pea1bc5fa.html

Olof >> Skötkonung (Eriksson)

Yrke: Kung i Sverige ca 995 - ca 1022

Far: Erik >> Segersäll (945 - 995)

Mor: Sigrid Storråda (- 1000)

 

Född: omkring 980 1)

Död: 1022 2)

Begravd: Husaby, Husaby kyrka, Västergötland

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Edla

Noteringar

Vigsel: -Utom äktenskap

Barn:

1. Emund gamle "Slemme" Olofsson (995 - 1061)

2. Astrid Olofsdotter (- 1035)

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Estrid (979 - )

Barn:

1. Ingegerd "heliga Anna av Novgorod" Olofsdotter (1000 - 1050)

2. Anund Jakob >> Olofsson (1007 - 1050)

--------------------------------------------------------------------------------

Noteringar

Olof Skötkonung, född ca 980, död 1022.

Olof skall enligt uppgift ha varit den förste kung som härskade över både svear och götar, vilket han tros ha gjort från 990-talet. Han är en skugglik figur om vilken vi vet föga mer än att han faktiskt existerat, att han var kristen (enligt traditionen döpt i S:t Brigidas källa vid Husaby i Västergötland år 1008), att han var son till Erik Segersäll - moderns namn är dock osäkert. Han var den förste som lät slå mynt i Sverige och det skedde i Sigtuna, som han tycks ha grundat; myntmästarna var engelsmän.

Det är osäkert hur mycket reell makt han kan ha haft i Mälarlandskapen. I Uppland hade han i varje fall inte mycket att säga till om, ty under hans tid fortgick blotandet obehindrat i Uppsala. Han skall också ha fördrivits av svearna. Sveriges första biskopsstift upprättades dock i Skara under hans tid.

Olof skall ha deltagit i slaget vid Svolder på den danske kungen Sven Tveskäggs och jarl Eiriks sida. I slaget, som ägde rum den 9 september år 1000, besegrades den norske kungen Olav Haraldsson.

Namnet Skötkonung eller Skotkonung betyder skattkonung, men skatt verkar han aldrig ha uppburit. Möjligen åsyftas hans mynt. Enligt en teori skall de inte ha varit avsedda att cirkulera som betalningsmedel, utan delades ut som gåvor ("skatter") för att belöna bundsförvanter.

Olof var halvbror till Knut den store i Danmark och de bildade en allians av storpolitisk karaktär. I Sigtuna har påträffats mynt med Knuts namn, de s.k. Knutsmynten med texten CNUT REX SV "Knut svearnas konung" och i ett brev år 1027 kallar sig Knut den store själv för "kung över hela England och Danmark och över nordmännen och en del av sveonerna".

--------------------------------------------------------------------------------

Källor

1)  Gunnar Hedin - Sveriges kungar och drottningar under 1000 år 
2)  Lars O. Lagerqvist - Sveriges regenter - från forntid till nutid 

In English:

Olof Skotkonung (Eriksson)

Occupation: King of Sweden c.995 - c.1022

Father: Eric The Victorious (945-995)

Mother: Sigrid (d. 1000)

Born: 980

Died: 1022

Buried: Husaby, Husaby Cathedral

Family with Edla:

Children:

1. Edmund gamle "Slemme" (The Elder) Olofsson (995-1061)

2. Astrid Olofsdotter (d. 1035)

Family with Estrid (b. 979)

Children:

1. Ingegerd "Holy Anna of Novgorod" Olofsdotter (1000-1050)

2. Anund James Olofsson (1007-1050)

Entries:

Olof was born about 980, died in 1022.

Olof is reported to have been the first king to rule over both the Swedes and the Goths (Geats), which is believed to have been achieved in the 990s. He is an obscure figure about whom we know little other than he actually existed, that he was a Christian (by tradition, baptized by St. Brigida at Husaby, Vastergotland, in 1008), that he was the son of Eric the Victorious, but that his mother's name is uncertain.

He was the first to adopt coins in Sweden, minting them at Sigtuna, which he seems to have founded. Coins were introduced by the English.

It is unclear how much real power he may have held. In the uplands, he had little, for he had great unease over Uppsala. He is also later removed by the Swedes. However, Sweden's first diocese was established at Skara during his time.

Olof must have participated in the Battle of Svolder as allies of King Sweyn of Denmark and Earl Eirik. That battle, which took place on 9 September 1000, defeated the King Olav Haraldsson of Norway.

The name Skotkonung means "tributary king," but he never seemed to have received tributes. This name possibly refers to the coins he introduced. According to one theory, they were never supposed to have been circulated as legal tender, but were instead considered to be gifts ("tribute") to reward allies.

Olof was the half brother of Canute of Denmark, and they formed a major political alliance. In Sigtuna, coins have been found with Canute's name, the so-called Knut coins with the text CNUT REX EN or "Knut, King of Swedes," and in a letter from 1027, Canute calls himself the "King of All England and Denmark and the Vikings, and some of the Swedes."

-----------------------------------------------------

From the English Wikipedia page on Olof Skotkonung:

http://en.wikipedia.org/wiki/Olof_Sk%C3%B6tkonung

Olof Skötkonung (English exonym: Olaf Scotking ; Old Icelandic: Óláfr sœnski, Old Swedish: Olawær skotkonongær) was a Swedish king, son of Eric the Victorious and Sigrid the Haughty. He was born around 980 and he succeeded his father in 995.

Etymology

One of many explanations to his Swedish name Skötkonung is that it means "tributary king" and one English scholar speculates about a tributary relationship to the Danish king Sweyn Forkbeard, who was his stepfather.[1] This explanation is however highly speculative as it is not supported by any evidence or historical sources.

Another possible explanation[citation needed] of the name "Skötkonung" is that it means "treasure king" and refers to the fact that he was the first Swedish king to stamp coins. An ancient land ownership ceremony called scotting (from which the Swedish word for a tax or treasure also derives) may also have been involved.[2]

Life

Our knowledge of Olof is mostly based on Snorri Sturluson's and Adam of Bremen's accounts, which have been subject to criticism from source-critical scholars. But according to Adam of Bremen, Sweyn Forkbeard was forced to defend his Danish kingdom from attacks by Olof who claimed the Danish throne.

The conflict was resolved by Sweyn's marriage with Olaf's mother and the two kings were thereafter allies. Also Snorri Sturluson describes Sweyn and Olof as equal allies when they defeated the Norwegian king Olav Tryggvason in the battle of Svolder 1000, and thereafter divided Norway between themselves.

Viking expedition to Wendland

In a Viking expedition to Wendland, he had captured Edla, the daughter of a Wendish chieftain, and she gave him the son Emund (who was to become king of Sweden), and the daughter Astrid -later wife of Olaf II of Norway. He later married Estrid of the Obotrites, and she bore him the son Anund Jacob and the daughter Ingegerd Olofsdotter.

Alliance with Sweyn Forkbeard

Olof is said to have preferred royal sports to war and therefore Sweyn Forkbeard retook Denmark, which Olof's father Eric had conquered.[3] Olof also lost the right to tribute which his predecessors had preserved in what is now Estonia and Latvia.

In 1000, he allied with Sweyn Forkbeard, who was married to Olof's mother, and with the Norwegian Jarls Eric and Sven, against the Norwegian King Olaf Tryggvason. Olaf Tryggvason died in the Battle of Svolder and Olof gained a part of Trøndelag as well as modern Bohuslän.[4]

Norwegian-Swedish War

When the Norwegian kingdom was reestablished by Olaf II of Norway, a new war erupted between Norway and Sweden. Many men in both Sweden and Norway tried to reconcile the kings.

In 1018, Olof's cousin, the earl of Västergötland, Ragnvald Ulfsson and the Norwegian king's emissaries Björn Stallare and Hjalti Skeggiason had arrived at the thing of Uppsala in an attempt to sway the Swedish king to accept peace and as a warrant marry his daughter Ingegerd Olofsdotter (OUR ANCESTOR) to the king of Norway. The Swedish king was greatly angered and threatened to banish Ragnvald from his kingdom, but Ragnvald was supported by his foster-father Thorgny Lawspeaker.

Thorgny delivered a powerful speech in which he reminded the king of the great Viking expeditions in the East that predecessors such as Erik Eymundsson and Björn had undertaken, without having the hubris not to listen to their men's advice. Thorgny, himself, had taken part in many successful pillaging expeditions with Olof's father Eric the Victorious and even Eric had listened to his men.

The present king wanted nothing but Norway, which no Swedish king before him had desired. This displeased the Swedish people, who were eager to follow the king on new ventures in the East to win back the kingdoms that paid tribute to his ancestors, but it was the wish of the people that the king make peace with the king of Norway and give him his daughter Ingegerd as queen.

Thorgny finished his speech by saying: if you do not desire to do so, we shall assault you and kill you and not brook anymore of your warmongering and obstinacy. Our ancestors have done so, who at Mula thing threw five kings in a well, kings who were too arrogant as you are against us.

However, Olof married his daughter Ingegerd-Irene to Yaroslav I the Wise instead. An impending war was settled when Olof agreed to share his power with his son Anund Jacob. Olof was also forced to accept a settlement with Olaf II of Norway at Kungahälla, who already had been married (unbeknownst to Olof) with Olof's daughter, Astrid, through the Geatish jarl Ragnvald Ulfsson.

Christian King

Olof was baptised, probably by the missionary Sigfrid, c.1008, and he was the first Swedish king to remain Christian until his death. However, according to Adam of Bremen, the fact that the vast majority of the Swedes were still pagan forced him to limit Christian activities to the already Christian border province of Västergötland.

When he stamped coins in Sigtuna in the province of Uppland Olof used the word rex for king. OLUF REX as in the coin displayed above or OLAF REX. The use of Latin seems to suggest that he was already baptised at this time but on the other hand the coins were imitating English pennies in type and style.

Sigtuna is written SITUN, ZINT (in the coin above), ZTNETEI, or SIDEI. The two last has been deciphered as Si(gtuna) Dei meaning God's Sigtuna.[5][6]

Óláfsdrápa sœnska

The Icelandic skald Óttarr svarti spent some time at Olof's court and composed the poem Óláfsdrápa sœnska describing Olof's war expeditions in the east. Other skalds who served Olof were Gunnlaugr ormstunga, Hrafn Önundarson and Gizurr svarti.

Death

His death is said to have taken place in the winter of 1021–1022. According to a legend he was martyred at Stockholm after refusing to sacrifice to pagan gods. He's venerated as a saint in the Catholic Church.

Since the 1740s, it has been claimed that he was buried in Husaby in the Christian part of his kingdom, but such identifications are controversial. The remains in the alleged grave are also too young to be his.

References

1.^ Sawyer, Peter (1997). The Oxford Illustrated History of the Vikings. Oxford University Press, 1997. ISBN 0192854348, p.169.

2.^ Throne of a Thousand Years by Jacob Truedson Demitz

3.^ Adam of Bremen (book 2, chapter 30)

4.^ Snorri Sturluson, "Heimskringla" (Olav Tryggvason's saga, chapter 113)

5.^ Thunmark-Nylén, Lena + (1981). Vikingatidens ABC, Statens historiska museum, 1981. ISBN 91-7192-490-6, p.232.

6.^ Maiander, Harry + (1947). Sveriges historia genom tiderna. Första delen. Stockholm, 1947. p.159.

http://genealogics.org/getperson.php?personID=I00027060&tree=LEO

--------------------

Unattributed Russian biography of Olaf Skotkonung (not Wikipedia):

Олаф III Шётконунг (Скётконунг) (ум. в 1022 г.), шведский король, прозванный «всехристианнейшим королем».

Король Олаф, первый христианский король Швеции. Царствовал с 994 г. Около 1000 г. он в союзе с Данией воевал с норвежским королем и присоединил к Швеции часть Трондьемской области. С воцарением в Норвегии Олафа Святого война возобновилась, но неудачно для Швеции. В 1018 г. заключен был мир. Олаф Шведский обещал выдать свою дочь Ингегэрду за своего соперника, но не сдержал слова; начались несогласия., продолжавшиеся до 1020 г.

Принял крещение в зрелом возрасте в 1008 г. в источнике Гусабы, близ города Скары в западной Готландии, от английского епископа Зигфрида. По одним сведениям, вместе с ним тогда же и крестилось все его семейство, по другим - мать и младший брат святой Анны, следовательно, также и Анна были крещены по приказанию короля (в одно время или разновременно) после 1000 года первым Шведским епископом Турготом, вызванным королем Олафом из Бремена.

Так как языческая партия была еще очень многочисленной, королю пришлось ограничить свою деятельность одним Вестерготландом. При Олафе в Швеции впервые стали чеканить монету с изображением королей. Олаф ум. в 1021 или 1022 г.

От своей второй жены-христианки Олаф имел дочь Ингегэрду, вышедшую замуж за Ярослава Новгородского.

Король Олаф отличался глубокой набожностью, возвышенностью духа и благородством мысли, был мудр и деятелен в делах правления и не имел себе равного по решимости и храбрости на войне. Пылая огнем верности к вере, он в продолжение всего своего царствования с великим воодушевлением и неустанно трудился над христианским просвещением своей языческой страны. Он находился в сношениях по делам веры с римским, английским и германским духовенством и был прозван современниками "христианнейшим королем".

--------------------

From the Swedish Wikipedia page for Olof Skotkonung:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Olof_Sk%C3%B6tkonung

Olof Skötkonung, född omkring 980, död sannolikt under vintern 1021-1022, var kung av Sverige cirka 995-1022.

Han var son till Erik Segersäll och Sigrid Storråda. Olof är den förste kung som bevisligen regerade över både Mälardalen och Västergötland. Han var den förste sveakung som döptes och förblev kristen. Olof Skötkonung var dessutom först med att prägla mynt i Sverige. Det faktum att han lät prägla mynten i Sigtuna tyder på att han hade sin maktbas i Mälardalen och det är i egenskap av svearnas kung som han omnämns i källorna. I slutet av sitt liv blev han dock avsatt av svearna och tvingad att regera över enbart Västergötland som lydkung åt sin son Anund Jakob.

I början av sin regering låg Olof Skötkonung i krig mot den danske kungen Sven Tveskägg vars rike fadern Erik Segersäll hade regerat över en kort tid och som Olof gjorde anspråk på. Men kriget avslutades med att Olof erkände Sven Tveskägg som kung av Danmark och den senares giftermål med Olofs moder Sigrid Storråda ledde till ett närmande. Tillsammans med Sven Tveskägg och norska upprorsmän deltog Olof i slaget vid Svolder år 1000 mot den norske kungen Olav Tryggvasson. Som en följd av denna seger delades Norge mellan de två kungarna och Olof Skötkonung fick Bohuslän och södra Tröndelag, länder som han dock under de fortsatta striderna mot norrmännen senare förlorade. Från och med 1015 gjorde nämligen Olav Haraldsson framgångsrikt anspråk på Norges krona och lyckades döda Olof Skötkonungs jarlar i Bohuslän. Jämtlänningarna lyckades han dock trots flera försök inte förmå att bryta med Olof Skötkonung.

Olofs långvariga strider mot norrmännen ska även ha lett att svearnas skattländer på andra sidan Östersjön gjorde sig fria. Missnöjet över detta ska ha varit huvudorsaken till varför svearna tvingade Olof Skötkonung att sluta fred med Olav Haraldsson och även avsatte honom som kung av Sverige.

Kristnandet

Olof Skötkonung var den förste svenske kung som tog dopet och förblev kristen till sin död. Hans far Erik Segersäll hade också blivit döpt men återföll senare till hedendomen. Enligt den traditionella historietolkningen ska Olof Skötkonung ha döpts år 1008 i Husaby källa i Västergötland av den engelske missionären Sigfrid som blev Skaras förste biskop. Källäget är dock problematiskt och det finns inte mindre än tre olika personer som utpekats som den som döpte sveakungen. Det är Sigfridslegenden från omkring 1200 som anger Sigfrid som den som döpte Olof Skötkonung vid Kinnekulle (där Husaby källa ligger). Sigfridslegenden har troligen använts som källa av Västgötalagens kungalängd som i en kortfattad notis berättar hur dopet gick till. Problemet med Sigfridslegenden är att det är en tendentiös källa som är avsedd att framställa Sveriges då yngsta stift (Växjö stift) som det äldsta. Alla uppgifter som går att kontrollera har också visat sig vara felaktiga. Till exempel var Sigfrid aldrig biskop av Skara. Enligt Adam av Bremen ska istället Thurgot ha grundat Skara stift 1014 samt varit den som döpte Olof Skötkonungs drottning och barn. Däremot nämner Adam av Bremen inte vem som döpte Olof Skötkonung själv, vilket leder till antagandet att det måste ha skett tidigare och ha utförts av en engelsk missionär och inte av en representent från Hamburg-stiftet. Saxo Grammaticus pekar ut en engelsk missionär vid namn Bernhard som var verksam i Skåne. Men han anlände till Danmark tillsammans med Knut den store först år 1019 och det bedöms som alldeles för sent för att han ska komma ifråga. Snorre Sturlasson skrev i Heimskringla att den som döpte Olof Skötkonungen var den engelske missionären Sigurd som var verksam i Olav Tryggvassons hird innan han trädde i svensk tjänst efter slaget vid Svolder. Varken Saxo eller Snorre nämner dock några detaljer om hur dopet gick till och det har därför varit frestande att förlita sig på den mer innehållsrika Sigfridslegenden.

Det enda som källorna är helt entydiga om är att den som döpte Olof Skötkonung var en engelsk missionär. Snorre Sturlasson och Sigfridslegenden har dessutom snarlika namn på missionären, Sigurd/Sigfrid. Endast Sigfridslegenden anger platsen för dopet, det vill säga Kinnekulle i Västergötland, preciserat till Husaby källa av Västgötalagens kungalängd. Årtalet 1008 kommer däremot från en helt annan källa än de ovannämnda. Bruno av Querfurt berättade att en kristen furste döptes detta år. Det kan visserligen inte uteslutas att Bruno syftade på någon okänd vendisk furste men möjligen var det just Olof Skötkonung som avsågs. Det bör även nämnas att mynt med kristna motiv präglades i Olof Skötkonungs namn redan i slutet av 900-talet. Olof Skötkonung tycks därför ha tagit ställning för kristendomen mycket tidigt.

Skara stift

En viktig insats för Sveriges kristnande var att Olof Skötkonung tillät att landets första biskopssäte inrättades i Skara 1014. Västergötland hade kristnats under andra halvan av 900-talet och fungerade som de kristna prästernas inkörsport till Sverige. Resor över Östersjön undveks av Hamburg-stiftets präster på grund av det omfattande sjöröveriet och man valde därför den omständliga landvägen längs nuvarande Sveriges västkust och sedan genom Väster- och Östergötland för att ta sig till Mälardalen (även de djupa skogarna Tiveden och Kolmården var farliga). Valet av Skara som stiftstad framför Sigtuna, som hade varit en kristen stad ända sedan dess grundläggande på 970-talet, behöver inte enbart ha berott på att det var Västergötland som var det första landskap som blev kristnat. En tänkbar förklaring är att Olof Skötkonung ogärna ville underordna sig den tysk-romerske kejsaren, vars intressen ärkebiskopen av Hamburg-Bremen företrädde. Av samma anledning gynnades engelska missionärer.

Olof Skötkonungs avsättning och sista år

Enligt kyrkohistorikern Adam av Bremen skulle Olof Skötkonungs kristna tro ha lett till missnöje bland hedniska svear som avsatte honom och tillsatte hans (lika kristne) son Anund Jakob som kung istället. De sista åren av hans liv var han därför kung över enbart Västergötland som han själv hade fått välja av svearna. Snorre Sturlasson anger dock ett annat motiv till svearnas beslut. Enligt honom skulle orsaken ha varit missnöje med Olof Skötkonungs långvariga krig mot Norge vilket hade lett till att länderna på andra sidan Östersjön hade frigjort sig från svearnas välde. Olof Skötkonungs ovilja att lyssna på goda råd angavs också som en anledning till varför Upplands lagman tillsammans med sin västgötske kollega och Västergötlands jarl förmådde svearnas ting att avsätta honom som kung och insätta sonen istället. Olof Skötkonung skulle därefter ha fått Västergötland med bibehållen kungatitel som ett slags underhållslän med Anund Jakob som överkung. Det dröjde dock inte länge innan far och son försonades och Olof Skötkonung tilläts regera som medkung till Anund Jakob fram till sin död vintern 1021-1022. Adam av Bremen anger sannolikt felaktigt att Olof skulle ha dött på 1030-talet.

En uppgift om att Olof skulle ligga begravd i Husaby i Västergötland härstammar från 1740-talet och är lika obevisbar som de 100-200 år äldre uppgifterna att han är begravd i Skara eller Linköping. Den utpekade graven i Husaby är inte tillräckligt gammal för att vara hans.

Namnet Skötkonung

Det finns många olika förklaringar till namnet Skötkonung. En tolkning går ut på att det syftar på en kvinnas sköte och att Olof föddes genom kejsarsnitt eller att han blev vald till kung redan innan han hade fötts. Skötkonung kan även ha betydelsen samlare. Om det ursprungligen var skotkonung kan det ha syftat på att han tillbringat en viss tid i Skottland. Tolkningar med mer kontroversiella slutsatser är att det skulle ha varit dialektalt för Götkonung eller ursprungligen ha varit Skattkonung med betydelsen lydkung (i så fall under den danske kungens överhöghet). Ingen av dessa tolkningar kan emellertid ledas i bevis eller ens stödjas av antydningar i källor. De baseras enbart på tolkninar av själva ordet skötkonung. Tolkningen Skattkonung med betydelsen myntkung kan däremot bedömas som sannolik eftersom Olof Skötkonung var den förste kung som präglade mynt i Sverige. En annan betydelse av tolkningen Skattkonung som dock inte kan bevisas är att Olof kan ha varit först med lösen för ledung, när den uteblev, vilket också senare omvandlades till skatt.

Slutligen finns det en tolkning som utgår ifrån det faktum att namnet Skötkonung inte uppträder i någon källa förrän i slutet av 1200-talet och då i källor som omnämner att gav mark i gåva till Skara stift. Skötkonung kan ha haft betydelsen gåvokung och varit en konstruktion från slutet av 1200-talet i syfte att stärka Skara stifts anspråk på tidigare kunglig mark. Det enda tillnamn som förekommer i en källa före slutet av 1200-talet är från Snorre Sturlassons Heimskringla. Snorre behövde skilja Olof Skötkonung från de norska kungarna Olav Tryggvasson och Olav Haraldsson och kallade därför honom för "Olav den svenske".

Äktenskap

Estrid, en slavisk (obotritisk) furstedotter.

Barn

Med Estrid:

1. Anund Jakob

2. Ingegerd Olofsdotter av Sverige (gift med Jaroslav I av Kiev)

Med älskarinnan Edla:

1. Astrid Olofsdotter av Sverige (gift mot faderns vilja med Olav den helige av Norge)

2. Emund den gamle.

Källor

1. Hagerman, Maja: Spåren av kungens män, Rabén Prisma, Stockholm 1996. ISBN 91-518-2927-4.

Harrison, Dick: Jarlens sekel, Ordfront förlag, Stockholm 2002. ISBN 91-7324-999-8.

2. Henrikson, Alf: Svensk historia, Bonniers, Stockholm 1963. ISBN 91-0-046394-9.

Noter

1.^ [a b] Harrison (2002), sid. 447

2.^ Hagerman (1996), sid. 188

3.^ Hagerman (1996), sid 119-121, 133-135

4.^ Henrikson (1963), sid.79-82

--------------------

Unattributed Scandinavian biography (not Wikipedia):

Konge av Sverige ca. 995 - ca. 1022.

Olof lot seg døpe i Husaby i Västergötland som nå ble en støtte for de kristne konger i deres strid mot Upsveerne. Det store offerstedet i Upsala forble enda i et århundre hedenskapens faste borg.

Sverige hadde fred under Oluf, som sies å ha holdt mest av å sitte hjemme, hvor han førte et prektig hoff. Han var neppe spesielt likt av sitt folk, spesielt ikke av upsveerne, som ikke kunne tilgi at han hadde gått over til kristendommen. De tvang ham til å slutte forlik med Olav den Hellige i Norge som han hadde stilt seg fientlig til. Da han ikke holdt seg til avtalen, ble han avsatt av upsveerne som valge hans sønn, Anund Jakob, til konge. Olov beholdt imidlertid kongeverdigheten til sin død i 1021. Kort tid tidligere ble det holdt et møte mellom ham og Olav den Hellige hvor han måtte gå med på fred og forbund med Norge.

Samtidig kildemateriale om Olof foreligger dels i form av noen hundre mynt med innskrifter, som nevner ham og flere myntmestere samt pregningsbyen Sigtuna, dels i form av et dobbeltsidig blyavtrykk fra denne myntpregning funnet ved utgravinger der. Myntene er etterligninger av anglosaksiske typer fra slutten av 900-tallet. Den Olav som i henhold til en anglosaksisk krønika angrep London i 994 sammen med Svend Tveskjegg, kan derfor ha vært Olof Skötkonung og ikke Olav Trygvesson som man har antatt tidligere. Olof er den første av de svenske konger som det kan bevises har latt prege mynt. Slike foreligger også fra hans sønn og etterfølger, Anund Jakob, men den svenske myntningen synes deretter å ha stanset opp og har først blitt igjenopptatt mot slutten av det følgende århundre.

I «Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum» skrevet på 1070-tallet av Adams av Bremen, oppgis at Olofs far, Erik Segersäll, beseiret Svend Tjugeskjegg og besatte Danmark, at Svend tok sitt rike i besittelse etter Eriks død, samt at Olof fordrev ham og erobret Danmark. Da Svend hadde giftet seg med Eriks enke, ble han gjeninnsatt av Olof. Hvorvidt dette er riktig har blitt trukket i tvil, man har antatt at det kun vitnet om Adams kritiske syn på Svend. Senere har det imidlertid blitt påpekt at informasjonen skulle kunne stamme fra Svends dattersønn kong Svend Estridsson.

Adam av Bremen oppgir også at Olof var aliert med Svends sønn Knut den mektige da denne erobret England i 1015. Videre skal Olof i følge Adam ha ønsket å rive ned det hedniske tempelet i (Gamle) Uppsala. Han grundet biskopsetet i Skara og sendte store gaver til erkebiskop Unwan i Bremen gjennom formidling av Thurgot, den første biskopen i Skara.

Tekst: Tore Nygaard

Kilder:

1. Svenskt Biografiskt Lexikon, Bind 28 (1992/94), side 235-238. Snorre Sturlasson: Håkon jarls saga, avsnitt 6. 2. Snorre Sturlasson: Olav Trygvessons saga, avsnitt 43, 51, 89, 91, 98-102, 104-106, 113. Snorre Sturlasson: Olav den helliges saga, mange avsnitt. Snorre Sturlasson: Harald Hardrådes saga, avsnitt 18. Mogens Bugge: Våre forfedre, nr. 169. Bent og Vidar Billing Hansen: Rosensverdslektens forfedre, side 27, 73, 90.

--------------------

http://www.delmars.com/family/perrault/7214.htm

-------------------------------

--------------------

http://en.wikipedia.org/wiki/Olof_Sk%C3%B6tkonung

--------------------

Family Links

Spouses/Children:

1. Edla

Astrid Olofsdotter of Sweden+

Emund the Old of Sweden

2. Estrid of the Obotrites

Ingegjerd Olavsdatter+

Anund Jacob+

 

Olof Skötkonung Eriksson of Sweden 1 2

association (1): Edla

Marriage (2): Estrid of the Obotrites

Died: Cir 1022, Filipstad, Värmlands län, Sweden

  Another name for Olof was Olaf the Tax King. 
 General Notes: 

Olof lot seg døpe i Husaby i Västergötland som nå ble en støtte for de kristne konger i deres strid mot Upsveerne. Det store offerstedet i Upsala forble enda i et århundre hedenskapens faste borg.

Sverige hadde fred under Oluf, som sies å ha holdt mest av å sitte hjemme, hvor han førte et prektig hoff. Han var neppe spesielt likt av sitt folk, spesielt ikke av upsveerne, som ikke kunne tilgi at han hadde gått over til kristendommen. De tvang ham til å slutte forlik med Olav den Hellige i Norge som han hadde stilt seg fientlig til. Da han ikke holdt seg til avtalen, ble han avsatt av upsveerne som valge hans sønn, Anund Jakob, til konge. Olov beholdt imidlertid kongeverdigheten til sin død i 1021. Kort tid tidligere ble det holdt et møte mellom ham og Olav den Hellige hvor han måtte gå med på fred og forbund med Norge.

Samtidig kildemateriale om Olof foreligger dels i form av noen hundre mynt med innskrifter, som nevner ham og flere myntmestere samt pregningsbyen Sigtuna, dels i form av et dobbeltsidig blyavtrykk fra denne myntpregning funnet ved utgravinger der. Myntene er etterligninger av anglosaksiske typer fra slutten av 900-tallet. Den Olav som i henhold til en anglosaksisk krønika angrep London i 994 sammen med Svend Tveskjegg, kan derfor ha vært Olof Skötkonung og ikke Olav Trygvesson som man har antatt tidligere. Olof er den første av de svenske konger som det kan bevises har latt prege mynt. Slike foreligger også fra hans sønn og etterfølger, Anund Jakob, men den svenske myntningen synes deretter å ha stanset opp og har først blitt igjenopptatt mot slutten av det følgende århundre.

I "Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum" skrevet på 1070-tallet av Adams av Bremen, oppgis at Olofs far, Erik Segersäll, beseiret Svend Tjugeskjegg og besatte Danmark, at Svend tok sitt rike i besittelse etter Eriks død, samt at Olof fordrev ham og erobret Danmark. Da Svend hadde giftet seg med Eriks enke, ble han gjeninnsatt av Olof. Hvorvidt dette er riktig har blitt trukket i tvil, man har antatt at det kun vitnet om Adams kritiske syn på Svend. Senere har det imidlertid blitt påpekt at informasjonen skulle kunne stamme fra Svends dattersønn kong Svend Estridsson.

Adam av Bremen oppgir også at Olof var aliert med Svends sønn Knut den mektige da denne erobret England i 1015. Videre skal Olof i følge Adam ha ønsket å rive ned det hedniske tempelet i (Gamle) Uppsala. Han grundet biskopsetet i Skara og sendte store gaver til erkebiskop Unwan i Bremen gjennom formidling av Thurgot, den første biskopen i Skara.

_____________________________

King of Sweden whose efforts to impose Christianity were frustrated by the leading non-Christian Swedish chieftains.

The son of King Erik the Victorious, Olaf opposed the development of a strong Norwegian state and joined Sweyn I Forkbeard, king of Denmark, and his allies in a victorious war against Norway in 1000. Olaf subsequently married his illegitimate daughter Holmfrith to the earl Sweyn, one of the Danish viceroys in Norway. Initially opposed to Olaf II Haraldsson, king of Norway, he later made peace with him and married his other illegitimate daughter, Astrid, to the Norwegian ruler. His legitimate daughter, Ingigerth, married Yaroslav I the Wise, grand prince of Kiev.

A committed Christian, Olaf was prevented by advocates of the native Norse religion, based at the temple at Uppsala, from personally enforcing conversion. Missionaries from many European countries, however, carried out the work of conversion. Olaf's life is described extensively in Icelandic sagas of the 13th century.

 Noted events in his life were:

• Acceded: King of Sweden, Cir 995.

Olof had children with Edla.

Olof next married Estrid of the Obotrites. (Estrid of the Obotrites was born circa 979.)


Sources

--------------------------------------------------------------------------------

1 Tore Nygaard, Tore Nygaard's Genealogy (http://www.nygaard.home.se). Svenskt Biografiskt Lexikon, Bind 28 (1992/94), side 235-238. Snorre Sturlasson: Håkon jarls saga, avsnitt 6. Snorre Sturlasson: Olav Trygvessons saga, avsnitt 43, 51, 89, 91, 98-102, 104-106, 113. Snorre Sturlasson: Olav den helliges saga, mange avsnitt. Snorre Sturlasson: Harald Hardrådes saga, avsnitt 18. Mogens Bugge: Våre forfedre, nr. 169. Bent og Vidar Billing Hansen: Rosensverdslektens forfedre, side 27, 73, 90.

2 Encyclopædia Britannica Online, "Olaf".

--------------------

http://en.wikipedia.org/wiki/Olof_Sk%C3%B6tkonung

--------------------

Olof Skötkonung was the son of Eric the Victorious and Sigrid the Haughty. He was born around 980 and he succeeded his father in 995. One of many explanations to his Swedish name Skötkonung is that it means "tributary king" and one scholar speculates about a tributary relationship to the Danish king Sweyn Forkbeard, who was his stepfather. This explanation is however not supported by any historical source. Our knowledge of Olof is mostly based on Snorri Sturluson's and Adam of Bremen's accounts, which have been subject to criticism from source-critical scholars. But according to Adam of Bremen, Sweyn Forkbeard was forced to defend his Danish kingdom from attacks by Olof who claimed the Danish throne. The conflict was resolved by Sweyn's marriage with Olaf's mother and the two kings were thereafter allies. Also Snorri Sturluson describes Sweyn and Olof as equal allies when they defeated the Norwegian king Olav Tryggvason in the battle of Svolder 1000, and thereafter divided Norway between themselves. Another possible explanation of the name "Skötkonung" is that it means "treasure king" and refer to the fact that he was the first Swedish king to stamp coins.

According to the Sagas, Olof's father Eric the Victorious ruled together with Eric's brother Olof Björnsson. When Olof Björnsson died, Olof was proclaimed co-ruler instead of his cousin Styrbjörn Starke. This happened before he was even born. At his father's death, he inherited the throne of Sweden and became its sole ruler.

In a Viking expedition to Wendland, he had captured Edla, the daughter of a Wendish chieftain, and she gave him the son Emund (who was to become king of Sweden), and the daughter Astrid -later wife of Olaf II of Norway-. He later married Estrid of the Obotrites, a Christian girl and she bore him the son Anund Jacob and the daughter Ingegerd Olofsdotter.

Olof is said to have preferred royal sports to war and therefore Sweyn Forkbeard retook Denmark, which Olof's father Eric had conquered.[2]Olof also lost the right to tribute which his predecessors had preserved in what is now Estonia and Latvia.

In 1000, he allied with Sweyn Forkbeard, who was married to Olof's mother, and with the Norwegian Jarls Eric and Sven, against the Norwegian King Olaf Tryggvason. Olaf Tryggvason died in the Battle of Svolder and Olof gained a part of Trøndelag as well as modern Bohuslän.

When the Norwegian kingdom was reestablished by Olaf II of Norway, a new war erupted between Norway and Sweden. Many men in both Sweden and Norway tried to reconcile the kings. In 1018, Olof's cousin, the earl of Västergötland, Ragnvald Ulfsson and the Norwegian king's emissaries Björn Stallare and Hjalti Skeggiason had arrived at the thing of Uppsala in an attempt to sway the Swedish king to accept peace and as a warrant marry his daughter Ingegerd Olofsdotter to the king of Norway. The Swedish king was greatly angered and threatened to banish Ragnvald from his kingdom, but Ragnvald was supported by his foster-father Thorgny Lawspeaker.

Thorgny delivered a powerful speech in which he reminded the king of the great Viking expeditions in the East that predecessors such as Erik Eymundsson and Björn had undertaken, without having the hubris not to listen to his men's advice. Thorgny, himself, had taken part in many successful pillaging expeditions with Olof's father Eric the Victorious and even Eric had listened to his men. The present king wanted nothing but Norway, which no Swedish king before him had desired. This displeased the Swedish people, who were eager to follow the king on new ventures in the East to win back the kingdoms that paid tribute to his ancestors, but it was the wish of the people that the king make peace with the king of Norway and give him his daughter Ingegerd as queen.

Thorgny finished his speech by saying: if you do not desire to do so, we shall assault you and kill you and not brook anymore of your warmongering and obstinacy. Our ancestors have done so, who at Mula thing threw five kings in a well, kings who were too arrogant as you are against us.

However, Olof married his daughter to Yaroslav I the Wise instead. An impending was settled when Olof agreed to share his power with his son Anund Jacob. Olof was also forced to accept a settlement with Olaf II of Norway at Kungahälla, who already had been married (unbeknownst to Olof) with Olof's daughter, Astrid, through the Geatish jarl Ragnvald Ulfsson.

Olof was baptised, probably by the missionary Sigfrid, c.1008, and he was the first Swedish king to remain Christian until his death. However, according to Adam of Bremen, the fact that the vast majority of the Swedes were still pagan forced him to limit Christian activities to the already Christian border province of Västergötland.

When he stamped coins in Sigtuna in the province of Uppland Olof used the word rex for king. OLUF REX as in the coin displayed above or OLAF REX. The use of Latin seems to suggest that he was already baptised at this time but on the other hand the coins were imitating English pennies in type and style. Sigtuna is written SITUN, ZINT (in the coin above), ZTNETEI, or SIDEI. The two last has been deciphered as Si(gtuna) Dei meaning God's Sigtuna.

His death is said to have taken place in the winter of 1021-1022. According to a legend he was martyred at Stockholm after refusing to sacrifice to pagan gods. He's venerated as a saint in the Catholic Church.

Since the 1740s, it has been claimed that he was buried in Husaby in the Christian part of his kingdom, but it should be noted that such identifications are speculation, and by no means uncontroversial. The remains in the alleged grave are also to young to be his.

The Icelandic skald Óttarr svarti spent some time at Olof's court and composed the poem Óláfsdrápa sœnska describing Olof's war expeditions in the east. Other skalds who served Olof were Gunnlaugr ormstunga, Hrafn Önundarson and Gizurr svarti.

--------------------

Svensk kung från 990-talet. Son till Erik Segersäll. Olof brukar anföras som den förste kung som regerat över såväl Svealand som Götaland. Det är dock oklart vilka maktbefogenheter han hade i de skilda landsdelarna. Han betraktas som den förste kristne kungen i Sverige men uppgifterna härom är främst knutna till Västergötland. Han lät döpa sig i Husaby vid Kinnekulle och befrämjade inrättandet av det första biskopssätet i Skara. I Sigtuna som var kungamaktens främsta fäste i Svealand under Olofs tid slogs de första svenska mynten i hans namn. I övrigt tycks dock Olof ha haft svårigheter att som kristen kung verka i Mälardalen. Tillnamnet Skötkonung är känt först från 1200-talet och skall troligen uppfattas som 'skattkonung'. Inget tyder på att Olof uppbar skatter. Eventuellt har han själv erlagt en tribut till den danske kungen Sven Tveskägg som Olof var behjäplig i slaget vid Svolder. Olof efterträddes av sonen Anund Jakob.

Källa: Nationalencyklopedin.

--------------------

http://en.wikipedia.org/wiki/Olof_Sk%C3%B6tkonung

--------------------

Olof Skötkonung, född omkring 980, död sannolikt under vintern 1021-1022, var kung av Sverige cirka 995-1022.

Han var son till Erik Segersäll. Olof är den förste kung som bevisligen regerade över både Mälardalen och Västergötland. Han var den förste sveakung som döptes och förblev kristen. Olof Skötkonung var dessutom först med att prägla mynt i Sverige. Att han lät prägla mynten i Sigtuna tyder på att han hade sin maktbas i Mälardalen och det är i egenskap av svearnas kung som han omnämns i källorna.

-------------------- Olof Skötkonung (English exonym: Olaf Scotking]; Old Icelandic: Óláfr sœnski, Old Swedish: Olawær skotkonongær), also known as Olaf Eiríksson, was a Swedish king, son of Eric the Victorious and, according to Icelandic sources, Sigrid the Haughty. He was born around 980 and he succeeded his father in 995.

http://en.wikipedia.org/wiki/Olof_Sk%C3%B6tkonung -------------------- http://en.wikipedia.org/wiki/Olof_Sk%C3%B6tkonung -------------------- Olof SkötkonungFrom Wikipedia, the free encyclopedia Jump to: navigation, search Olof Skötkonung King of Sweden


Coin minted for King Olof in Sigtuna Reign 995–1022 Predecessor Erik Segersäll Successor Anund Jacob Spouse Estrid Issue Emund the Old Astrid Olofsdotter Anund Jacob Ingegerd Olofsdotter House House of Munsö Father Erik Segersäll Mother Sigríð Storråda? Born 980 Died 1022 (aged 41–42) Olof Skötkonung (Old Swedish: Olawær Skotkonongær, Old Icelandic: Óláfr sænski), also known as Olaf Eiríksson (c. 980–1022) was a Swedish king, son of Eric the Victorious and, according to Icelandic sources, Sigrid the Haughty. He succeeded his father in 995.

Contents 1 Etymology 2 Life 2.1 Viking expedition to Wendland 2.2 Alliance with Sweyn Forkbeard 2.3 Norwegian-Swedish War 2.4 Christian King 3 Óláfsdrápa sænska 4 Death 5 References


[edit] EtymologyOne of many explanations to the name Skötkonung is that it is derived from the Swedish word "skatt", which can mean either "taxes" or "treasure". The latter meaning has given the interpretation "tributary king" and one English scholar speculates about a tributary relationship to the Danish king Sweyn Forkbeard, who was his stepfather.[1] This explanation is however highly speculative as it is not supported by any evidence or historical sources. Another possible explanation of the name is that it means "treasure king" and refers to the fact that he was the first Swedish king to stamp coins.[2] An ancient land ownership ceremony which placed a parcel of earth in someone's lap (Swedish: sköte) was called scotting and may have been involved in this epithet.[3]

The Icelandic "Óláfr sænski" means "Olaf the Swedish", an epithet used to distinguish him from the Norwegian kings Olaf Tryggvasson and Olaf Haraldsson.

[edit] LifeOur knowledge of Olof is mostly based on Snorri Sturluson's and Adam of Bremen's accounts, which have been subject to criticism from source-critical scholars. But according to Adam of Bremen, Sweyn Forkbeard was forced to defend his Danish kingdom from attacks by Olof who claimed the Danish throne. The conflict was resolved by Sweyn's marriage with Olaf's mother and the two kings were thereafter allies. Also Snorri Sturluson describes Sweyn and Olof as equal allies when they defeated the Norwegian king Olav Tryggvason in the battle of Svolder 1000, and thereafter divided Norway between themselves.

[edit] Viking expedition to WendlandIn a Viking expedition to Wendland, he had captured Edla, the daughter of a Wendish chieftain, and she gave him the son Emund (who was to become king of Sweden), and the daughter Astrid -later wife of Olaf II of Norway. He later married Estrid of the Obotrites, and she bore him the son Anund Jacob and the daughter Ingegerd Olofsdotter.

[edit] Alliance with Sweyn ForkbeardOlof is said to have preferred royal sports to war and therefore Sweyn Forkbeard retook Denmark, which Olof's father Eric had conquered.[4] Olof also lost the right to tribute which his predecessors had preserved in what is now Estonia and Latvia.

In 1000, he allied with Sweyn Forkbeard, who was married to Olof's mother, and with the Norwegian Jarls Eric and Sven, against the Norwegian King Olaf Tryggvason. Olaf Tryggvason died in the Battle of Svolder and Olof gained a part of Trøndelag as well as modern Bohuslän.[5]

[edit] Norwegian-Swedish WarWhen the Norwegian kingdom was reestablished by Olaf II of Norway, a new war erupted between Norway and Sweden. Many men in both Sweden and Norway tried to reconcile the kings. In 1018, Olof's cousin, the earl of Västergötland, Ragnvald Ulfsson and the Norwegian king's emissaries Björn Stallare and Hjalti Skeggiason had arrived at the thing of Uppsala in an attempt to sway the Swedish king to accept peace and as a warrant marry his daughter Ingegerd Olofsdotter to the king of Norway. The Swedish king was greatly angered and threatened to banish Ragnvald from his kingdom, but Ragnvald was supported by his foster-father Thorgny Lawspeaker.

Thorgny delivered a powerful speech in which he reminded the king of the great Viking expeditions in the East that predecessors such as Erik Anundsson and Björn had undertaken, without having the hubris not to listen to their men's advice. Thorgny, himself, had taken part in many successful pillaging expeditions with Olof's father Eric the Victorious and even Eric had listened to his men. The present king wanted nothing but Norway, which no Swedish king before him had desired. This displeased the Swedish people, who were eager to follow the king on new ventures in the East to win back the kingdoms that paid tribute to his ancestors, but it was the wish of the people that the king make peace with the king of Norway and give him his daughter Ingegerd as queen.

Thorgny finished his speech by saying: if you do not desire to do so, we shall assault you and kill you and not brook anymore of your warmongering and obstinacy. Our ancestors have done so, who at Mula thing threw five kings in a well, kings who were too arrogant as you are against us.

However, Olof married his daughter Ingegerd-Irene to Yaroslav I the Wise instead. An impending war was settled when Olof agreed to share his power with his son Anund Jacob. Olof was also forced to accept a settlement with Olaf II of Norway at Kungahälla, who already had been married (unbeknownst to Olof) with Olof's daughter, Astrid, through the Geatish jarl Ragnvald Ulfsson.

[edit] Christian KingOlof was baptised in Husaby, probably by the missionary Sigfrid, c.1008, At Husaby church,there is sign at Husaby Honor his baptism and what is thought to be the well at the Holy spring where Olaf was baptised. to He was the first Swedish king to remain Christian until his death. However, according to Adam of Bremen, the fact that the vast majority of the Swedes were still pagan forced him to limit Christian activities to the already Christian border province of Västergötland.

When he stamped coins in Sigtuna in the province of Uppland Olof used the word rex for king. OLUF REX as in the coin displayed above or OLAF REX. The use of Latin seems to suggest that he was already baptised at this time but on the other hand the coins were imitating English pennies in type and style. Sigtuna is written SITUN, ZINT (in the coin above), ZTNETEI, or SIDEI. The two last has been deciphered as Si(gtuna) Dei meaning God's Sigtuna.[6][7]

[edit] Óláfsdrápa sænskaThe Icelandic skald Óttarr svarti spent some time at Olof's court and composed the poem Óláfsdrápa sænska describing Olof's war expeditions in the east. Other skalds who served Olof were Gunnlaugr ormstunga, Hrafn Önundarson and Gizurr svarti.

[edit] Death The alleged Olaf Grave at Husaby ChurchHis death is said to have taken place in the winter of 1021–1022. According to a legend he was martyred at Stockholm after refusing to sacrifice to pagan gods. He's venerated as a saint in the Catholic Church.

Since the 1740s, it has been claimed that he was buried in Husaby in the Christian part of his kingdom, but such identifications are controversial.

-------------------- AKA König Olaf Schoßkönig von Schweden, Konge av Svitjod Olav Eriksson Svenske av Svitjod, Óláfr Skötkonung Eiríksson, Konung av Sverige, Olaf III "the Lap King" of Sweden., Óláfr Skötkonung Eiríksson, Konung av Sverige, Olaf III "the Tax King" of Sweden.

Made, on Olaf Tryggvasson of Norways defeat, the long-desired western advance into the former Gautish coastal territories of Ranrike-Bohuslän and into the eastern districts of the Trondelag in 1000 in the Battle of Svolder.

Olov 'Skötkonung' var gift med en kristen kvinna, Estrid, och hade med henne en son, Anund Jakob, och en dotter Ingegerd. (Källa: Den svenska historien, Bonnier Lexikon)

Olof lot seg døpe i Husaby i Västergötland som nå ble en støtte for de kristne konger i deres strid mot Upsveerne. Det store offerstedet i Upsala forble enda i et århundre hedenskapens faste borg.

Sverige hadde fred under Oluf, som sies å ha holdt mest av å sitte hjemme, hvor han førte et prektig hoff. Han var neppe spesielt likt av sitt folk, spesielt ikke av upsveerne, som ikke kunne tilgi at han hadde gått over til kristendommen. De tvang ham til å slutte forlik med Olav den Hellige i Norge som han hadde stilt seg fientlig til. Da han ikke holdt seg til avtalen, ble han avsatt av upsveerne som valge hans sønn, Anund Jakob, til konge. Olov beholdt imidlertid kongeverdigheten til sin død i 1021. Kort tid tidligere ble det holdt et møte mellom ham og Olav den Hellige hvor han måtte gå med på fred og forbund med Norge.

Samtidig kildemateriale om Olof foreligger dels i form av noen hundre mynt med innskrifter, som nevner ham og flere myntmestere samt pregningsbyen Sigtuna, dels i form av et dobbeltsidig blyavtrykk fra denne myntpregning funnet ved utgravinger der. Myntene er etterligninger av anglosaksiske typer fra slutten av 900-tallet. Den Olav som i henhold til en anglosaksisk krønika angrep London i 994 sammen med Svend Tveskjegg, kan derfor ha vært Olof Skötkonung og ikke Olav Trygvesson som man har antatt tidligere. Olof er den første av de svenske konger som det kan bevises har latt prege mynt. Slike foreligger også fra hans sønn og etterfølger, Anund Jakob, men den svenske myntningen synes deretter å ha stanset opp og har først blitt igjenopptatt mot slutten av det følgende århundre.

I <Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum> skrevet på 1070-tallet av Adams av Bremen, oppgis at Olofs far, Erik Segersäll, beseiret Svend Tjugeskjegg og besatte Danmark, at Svend tok sitt rike i besittelse etter Eriks død, samt at Olof fordrev ham og erobret Danmark. Da Svend hadde giftet seg med Eriks enke, ble han gjeninnsatt av Olof. Hvorvidt dette er riktig har blitt trukket i tvil, man har antatt at det kun vitnet om Adams kritiske syn på Svend. Senere har det imidlertid blitt påpekt at informasjonen skulle kunne stamme fra Svends dattersønn kong Svend Estridsson.

Adam av Bremen oppgir også at Olof var aliert med Svends sønn Knut den mektige da denne erobret England i 1015. Videre skal Olof i følge Adam ha ønsket å rive ned det hedniske tempelet i (Gamle) Uppsala. Han grundet biskopsetet i Skara og sendte store gaver til erkebiskop Unwan i Bremen gjennom formidling av Thurgot, den første biskopen i Skara. 1

------------------------------------------------------------------------

1. Svenskt Biografiskt Lexikon, Bind 28 (1992/94), side 235-238. Snorre Sturlasson: Håkon jarls saga, avsnitt 6. Snorre Sturlasson: Olav Trygvessons saga, avsnitt 43, 51, 89, 91, 98-102, 104-106, 113. Snorre Sturlasson: Olav den helliges saga, mange avsnitt. Snorre Sturlasson: Harald Hardrådes saga, avsnitt 18. Mogens Bugge: Våre forfedre, nr. 169. Bent og Vidar Billing Hansen: Rosensverdslektens forfedre, side 27, 73, 90. -------------------- Leo: Europäische Stammtafeln, J.A. Stargardt Verlag, Marburg, Schwennicke, Detlev (Ed.), Reference: II 114.

Leo, Europäische Stammtafeln, Band I, Frank Baron Freytag von Loringhoven, 1975, Isenburg, W. K. Prinz von, Reference: Page 77. -------------------- Olof Skötkonung, also known as Olaf Eiríksson[according to whom?] (c. 980–1022) was King of Sweden, son of Eric the Victorious and, according to Icelandic sources, Sigrid the Haughty. He succeeded his father in 995.

Contents

 [hide] 1 Etymology

2 Life 2.1 Viking expedition to Wendland 2.2 Alliance with Sweyn Forkbeard 2.3 Norwegian-Swedish War 2.4 Christian King

3 Óláfsdrápa sænska 4 Death and Veneration 5 References

Etymology[edit]

One of many explanations to the name Skötkonung is that it is derived from the Swedish word "skatt", which can mean either "taxes" or "treasure". The latter meaning has given the interpretation "tributary king" and one English scholar speculates about a tributary relationship to the Danish king Sweyn Forkbeard, who was his stepfather.[1] This explanation is however highly speculative as it is not supported by any evidence or historical sources. Another possible explanation of the name is that it means "treasure king" and refers to the fact that he was the first Swedish king to stamp coins.[2] An ancient land ownership ceremony which placed a parcel of earth in someone's lap (Swedish: sköte) was called scotting and may have been involved in this epithet.[3]

The Icelandic "Óláfr sænski" means "Olaf the Swedish", an epithet used to distinguish him from the Norwegian kings Olaf Tryggvasson and Olaf Haraldsson.

Life[edit]

Our knowledge of Olof is mostly based on Snorri Sturluson's and Adam of Bremen's accounts, which have been subject to criticism from source-critical scholars. But according to Adam of Bremen, Sweyn Forkbeard was forced to defend his Danish kingdom from attacks by Olof who claimed the Danish throne. The conflict was resolved by Sweyn's marriage with Olof's mother and the two kings were thereafter allies. Also Snorri Sturluson describes Sweyn and Olof as equal allies when they defeated the Norwegian king Olav Tryggvason in the battle of Svolder 1000, and thereafter divided Norway between themselves.

Viking expedition to Wendland[edit]

In a Viking expedition to Wendland, he had captured Edla, the daughter of a Wendish chieftain, and she gave him the son Emund (who was to become king of Sweden), and the daughter Astrid - later wife of Olaf II of Norway. He later married Estrid of the Obotrites, and she bore him the son Anund Jacob and the daughter Ingegerd Olofsdotter.

Alliance with Sweyn Forkbeard[edit]

Olof is said to have preferred royal sports to war and therefore Sweyn Forkbeard retook Denmark, which Olof's father Eric had conquered.[4] Olof also lost the right to tribute which his predecessors had preserved in what is now Estonia and Latvia.

In 1000, he allied with Sweyn Forkbeard, who was married to Olof's mother, and with the Norwegian Jarls Eric and Sven, against the Norwegian King Olaf Tryggvason. Olaf Tryggvason died in the Battle of Svolder and Olof gained a part of Trøndelag as well as modern Bohuslän.[5]

Norwegian-Swedish War[edit]

When the Norwegian kingdom was reestablished by Olaf II of Norway, a new war erupted between Norway and Sweden. Many men in both Sweden and Norway tried to reconcile the kings. In 1018, Olof's cousin, the earl of Västergötland, Ragnvald Ulfsson and the Norwegian king's emissaries Björn Stallare and Hjalti Skeggiason had arrived at the thing of Uppsala in an attempt to sway the Swedish king to accept peace and as a warrant marry his daughter Ingegerd Olofsdotter to the king of Norway. The Swedish king was greatly angered and threatened to banish Ragnvald from his kingdom, but Ragnvald was supported by his foster-father Thorgny Lawspeaker.

Thorgny delivered a powerful speech in which he reminded the king of the great Viking expeditions in the East that predecessors such as Erik Anundsson and Björn had undertaken, without having the hubris not to listen to their men's advice. Thorgny, himself, had taken part in many successful pillaging expeditions with Olof's father Eric the Victorious and even Eric had listened to his men. The present king wanted nothing but Norway, which no Swedish king before him had desired. This displeased the Swedish people, who were eager to follow the king on new ventures in the East to win back the kingdoms that paid tribute to his ancestors, but it was the wish of the people that the king make peace with the king of Norway and give him his daughter Ingegerd as queen.

Thorgny finished his speech by saying: if you do not desire to do so, we shall assault you and kill you and not brook any more of your warmongering and obstinacy. Our ancestors have done so, who at Mula thing threw five kings in a well, kings who were too arrogant as you are against us.

However, Olof married his daughter Ingegerd-Irene to Yaroslav I the Wise instead. An impending war was settled when Olof agreed to share his power with his son Anund Jacob. Olof was also forced to accept a settlement with Olaf II of Norway at Kungahälla, who already had been married (unbeknownst to Olof) with Olof's daughter, Astrid, through the Geatish jarl Ragnvald Ulfsson.

Christian King[edit]

Olof was baptised in Husaby, probably by the missionary Sigfrid, c.1008. At Husaby parish church, there is a sign conmemorating his baptism; nearby is a well thought to be the same sacred spring where Olof was baptised. He was the first Swedish king to remain a Christian until his death. However, according to Adam of Bremen, the fact that the vast majority of the Swedes were still pagan forced him to limit Christian activities to the already Christian border province of Västergötland.

When he stamped coins in Sigtuna in the province of Uppland Olof used the word rex for king. OLUF REX as in the coin displayed above or OLAF REX. The use of Latin seems to suggest that he was already baptised at this time but on the other hand the coins were imitating English pennies in type and style. Sigtuna is written SITUN, ZINT (in the coin above), ZTNETEI, or SIDEI. The two last has been deciphered as Si(gtuna) Dei meaning God's Sigtuna.[6][7]

Óláfsdrápa sænska[edit]

The Icelandic skald Óttarr svarti spent some time at Olof's court and composed the poem Óláfsdrápa sænska describing Olof's war expeditions in the east. Other skalds who served Olof were Gunnlaugr ormstunga, Hrafn Önundarson and Gizurr svarti.

Death and Veneration[edit]


The alleged Olaf Grave at Husaby Church

His death is said to have taken place in the winter of 1021–1022. According to a legend he was martyred at Stockholm after refusing to sacrifice to pagan gods.

Since the 1740s, it has been claimed that he was buried in Husaby in the Christian part of his kingdom, but such identifications are controversial.

References[edit]

view all 59

Olof Eriksson «the Treasurer» Skötkonung's Timeline

980
980
Uppsala, Uppsala, Sweden

http://historiska-personer.nu/min-s/pea1bc5fa.html
--------------------------------------

+++++++++++++++++++++++++++++++++
http://historiska-personer.nu/min-s/pea1bc5fa.html

---------------------------------------
Olof>> Skötkonung (Eriksson)
Yrke: Kung i Sverige ca 995 - ca 1022

Far: Erik>> Segersäll (945 till 995)
Mor: Sigrid Storråda (- 1000)
  
Född: omkring 980 1)
Död: 1022 2)
Begravd: Husaby, Husaby kyrka, Västergötland

-------------------------------------------------- ------------------------------
Familj med Edla
      Noteringar
Vigsel:-Utom äktenskap
Barn: Emund gamle "Slemme" Olofsson (995 - 1061)
  Astrid Olofsdotter (- 1035)

-------------------------------------------------- ------------------------------
Familj med Estrid (979 -)
Barn: Ingegerd "heliga Anna av Novgorod" Olofsdotter (1000 - 1050)
  Anund Jakob>> Olofsson (1007 - 1050)

-------------------------------------------------- ------------------------------
Noteringar
Olof Skötkonung, född ca 980, död 1022.
Olof Skall Enligt uppgift ha Varit den förste kung som härskade över Både svear och Gotar, Vilket han tros ha gjort från 990-talet. Han är en skugglik figur om Vilken VI VET Foga Mer än Att han Faktiskt existerat, att han var kristen (enligt traditionen döpt i S: t Brigidas källa vid Husaby i Västergötland år 1008), Att han var son till Erik Segersäll - nyare namn är Dock osäkert. Han var den förste som lat slå mynt i Sverige och det skedde i Sigtuna, som han tycks ha grundat, myntmästarna var engelsman.

Det är osäkert Hur mycket reell makt Han kan ha haft i Mälarlandskapen. I Uppland hade han i Varje fall Inte mycket Att Säga till om, tid ty under hans fortgick blotandet obehindrat i Uppsala. Han Skall Också ha fördrivits av svearna. Sveriges första biskopsstift upprättades docka i Skara under hans tid.

Olof Skall ha deltagit i Slaget vid Svolder på den danske kungen Sven Tveskäggs och Jarl Eiriks sida. I slaget, som agde rum den 9 september år 1000, besegrades den norske kungen Olav Haraldsson.

Namnet Skötkonung eller Skötkonung betyder skattkonung, män skatt Verkar han aldrig ha uppburit. Möjligen åsyftas hans mynt. Enligt en teori Skall de Int ha Varit avsedda Att cirkulera som betalningsmedel, utan delades ut som Gåvor ( "skatter") för Att belöna bundsförvanter.

Olof var halvbror till Knut den store i Danmark och de bildade en allians av storpolitisk karaktär. I Sigtuna har påträffats mynt med Knuts namn, de sk Knutsmynten med texten CNUT REX SV "Knut svearnas konung" och I ett brev år 1027 kallar sig Knut den store själv för "kung över hela England och Danmark och över nordmannen och en del av sveonerna".
 

-------------------------------------------------- ------------------------------
Källor
 1) Gunnar Hedin - Sveriges kungar och drottningar under 1000 år
 2) Lars O. Lagerqvist - Sveriges Regenter - från forntid till nutid
  
 

<<Startsida
-------------------------------------------------- ------------------------------

Skapad av MinSläkt 3.1a, Programmet Tillhör: Christer Engstrand

--------------------
http://www.knutsson.nl/slekt/p77ea8a40.html
-------------------------------

Olof Skötkonung
Blev Högst 42 år.

Far: Erik Segersäll (930 till 995)
Mor: Gunhild (Sigrid Storråda) MIEZKOSDOTTER (950 till 1014)

Född: 980
Död: 1022 Husaby (R)

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Estrid AF MECKLENBURG (985 - 1035)
Barn:
Ingegerd (Heliga Anna Av Novgorod) Olofsdotter (1000 - 1050)
Anund Jakob (1008 - 1047)

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Edla AF VENDEN
Barn:
Emund Den Gamle (1000 - 1060)

--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar
Biografi
Kung av Sverige ca 995-1022. Född 980. Döpt 1008 i Skara Husaby, Västergötland. Död 1022 i Husaby kyrka, Husaby (R). Begravda i Husaby, Husaby kyrka, Västergötland. Olof Skall Enligt uppgift ha Varit den förste kung som härskade över Både svear och Gotar, Vilket han tros ha gjort från 990-talet. Han är en skugglik figur om Vilken VI VET Foga Mer än Att han Faktiskt existerat, att han var kristen (enligt traditionen döpt i Husaby i Västergötland), Att han var son till Erik Segersäll och Att han var den förste som lat slå mynt i Sverige . Det senare skedde i Sigtuna, som han tycks ha grundat, myntmästarna var engelsman. Det är osäkert Hur mycket reell makt Han kan ha haft i Mälarlandskapen. I Uppland hade han i Varje fall Inte mycket Att Säga till om, tid ty under hans fortgick blotandet obehindrat i Uppsala. Han Skall Också ha fördrivits av svearna. Sveriges första biskopsstift upprättades docka i Skara under hans tid. Olof Skall ha deltagit i Slaget vid Svolder på den danske kungen Sven Tveskäggs sida. Namnet Skötkonung eller Skötkonung betyder skattkonung, män skatt Verkar han aldrig ha uppburit. Möjligen åsyftas hans mynt. Enligt en teori Skall de Int ha Varit avsedda Att cirkulera som betalningsmedel, utan delades ut som Gåvor ( "skatter") för Att belöna bundsförvanter.
Källa: hem.passagen.se / Toscana / default.html
Olof Skötkonung, född ca 980, död ca 1022. Olof Skall Enligt uppgift ha Varit den förste kung som härskade över Både svear och Gotar, Vilket han tros ha gjort från 990-talet. Han är en skugglik figur om Vilken VI VET Foga Mer än Att han Faktiskt existerat, att han var kristen (enligt traditionen döpt i Husaby i Västergötland), Att han var son till Erik Segersäll och Att han var den förste som lat slå mynt i Sverige . Det senare skedde i Sigtuna, som han tycks ha grundat, myntmästarna var engelsman. Det är osäkert Hur mycket reell makt Han kan ha haft i Mälarlandskapen. I Uppland hade han i Varje fall Inte mycket Att Säga till om, tid ty under hans fortgick blotandet obehindrat i Uppsala. Han Skall Också ha fördrivits av svearna. Sveriges första biskopsstift upprättades docka i Skara under hans tid. Olof Skall ha deltagit i Slaget vid Svolder på den danske kungen Sven Tveskäggs sida. Namnet Skötkonung eller Skötkonung betyder skattkonung, män skatt Verkar han aldrig ha uppburit. Möjligen åsyftas hans mynt. Enligt en teori Skall de Int ha Varit avsedda Att cirkulera som betalningsmedel, utan delades ut som Gåvor ( "skatter") för Att belöna bundsförvanter. Olof var halvbror till Knut den store i Danmark och de bildade en allians av storpolitisk karaktär. I Sigtuna har påträffats mynt med Knuts namn, de sk Knutsmynten med texten CNUT REX SV "Knut svearnas konung" och I ett brev år 1027 kallar sig Knut den store själv för "kung över hela England och Danmark och över nordmannen och en del av sveonerna".

Källa: www.historiska-personer.nu/min-s/default.html

--------------------------------------------------------------------------------
Personhistoria

Årtal Ålder Händelse
980 Födelse 980.
985 Makan Estrid AF MECKLENBURG föds 985.
995 Fadern Erik Segersäll dör 995.
1000 Dottern Ingegerd (Heliga Anna Av Novgorod) Olofsdotter föds 1000 Skara, Husaby.
1000 Sonen Emund Den Gamle föds 1000.
1008 Sonen Anund Jakob föds 1008.
1014 Modern Gunhild (Sigrid Storråda) MIEZKOSDOTTER dör 1014.
1022 Död 1022 Husaby (R).

<<Startsida
--------------------------------------------------------------------------------

Skapad av MinSläkt 3,6, Programmet Tillhör: Roland Knutsson

980
- 1022
Sweden

Olof Skötkonung
Från Wikipedia
 
[BILD]
Silvermynt slaget för Kung Olof I Sigtuna.Olof Skötkonung, född omkring 980, död sannolikt under vintern 1021-1022, var kung av Sverige cirka 995-1022.
-----------

Han var son till Erik Segersäll. Olof är den förste kung som bevisligen regerade över Både Mälardalen och Västergötland. Han var den förste sveakung som döptes och förblev kristen. Olof Skötkonung var dessutom först med Att prägla mynt i Sverige. Att han lat prägla mynten i Sigtuna tyder på Att han hade sin maktbas i Mälardalen och det är jag Egenskap av svearnas kung som han omnämns i källorna.
---
Innehåll
1 Krig med Danmark och Norge
2 Kristnandet
2,1 Skara stift
3 Myntning och stadsgrundande
4 Olof Skötkonungs avsättning och sista år
5 Namnet Skötkonung
6 Äktenskap
6,1 Barn
7 Källor
7,1 Noter
 

 Krig med Danmark och Norge
I Början av sin regering Låg Olof Skötkonung i krig mot den danske kungen Sven Tveskägg, VARS rike hans långt Erik Segersäll hade regerat över en kort tid, och som Olof gjorde Anspråk på. Men kriget avslutades med Att Olof erkände Sven Tveskägg som kung av Danmark, senares och den Giftermål med Olofs moder Sigrid Storråda ledde Till ett närmande. Tillsammans med Sven Tveskägg och norska upprorsmän deltog Olof i slaget vid Svolder år 1000 mot den norske kungen Olav Tryggvasson. Som en följd av denna seger delades Norge Mellan De två kungarna och Olof Skötkonung fick Bohuslän och södra Tröndelag, länder som han docka under de Fortsatta striderna mot norrmännen senare förlorade. Från och med 1015 gjorde nämligen Olav Haraldsson framgångsrikt Anspråk på Norges krona och lyckades döda Olof Skötkonungs jarlar i Bohuslän. Jämtlänningarna lyckades han docka travar Flera försök Int forma Att Bryta med Olof Skötkonung.

 Kristnandet
S: t Sigfrids källa vid Husaby kyrka, dar Olof Skötkonung Skall ha döpts.
[BILD]

Olof Skötkonung Vår svenske den förste kung som tog Dopet och förblev kristen till sin död. Hans hittills Erik Segersäll hade Också Blivit döpt män övergav senare Tron den kristina. Enligt den Traditionella historietolkningen ska Olof Skötkonung ha döpts år 1008 i Husaby källa (numera kallad S: t Sigfrids källa) i Västergötland av den engelske missionären Sigfrid som ska ha Blivit Skaras förste biskop. Olofs myntning indikerar Att han var döpt tidigare. På mynten, som präglades under perioden 995-1020, dels finns dels Kors texten "In Nomine Domini". (Källa Peter Sawyer: När Sverige blev Sverige. Sid 23 o. 32.)

Källäget är docka problematiskt och det Finns inte mindre Än Tre Olika personer som utpekats som den som döpte sveakungen. Det är Sigfridslegenden från omkring 1200 som ilska Sigfrid som den som döpte Olof Skötkonung vid Kinnekulle (dar Husaby källa ligger). Sigfridslegenden Troligen har använts som källa av Västgötalagens kungalängd som i en kortfattad notis berättar Hur Dopet gick till. Problemet med Sigfridslegenden är Att det är en tendentiös källa som är Avsedd Att framställa Sveriges Då yngsta stift (Växjö) äldsta Som det. [1] Alla uppgifter som går Att Kontrollera har Också Visat sig Vara felaktiga. Till exempel finns det ingen Ärkebiskop Sigfrid av York. [1]

Enligt Adam av Bremen Skall istället Thurgot ha grundat Skara stift 1014 och tillika Varit Den som döpte Olof Skötkonungs drottning och barn. En Missionar vid namn Sigfrid Skall Kommit visserligen ha till Sverige, men först 1016. [2] Däremot nämner Adam av Bremen Inte vem som döpte Olof Skötkonung själv, Vilket leder till antagandet Att det Måste ha skett tidigare och ha utförts av en engelsk Missionar, Inte av en representant för Hamburg-stiftet. Saxo Grammaticus pekar ut en engelsk Missionar vid namn Bernhard som var Verksam i Skåne. Men denne anlände till Danmark Tillsammans med Knut den store år först 1019, Vilket bedöms som Alldeles för sänts till Att han Skall Komma ifråga. Snorre Sturlasson skrev i Heimskringla Att den som döpte Olof Skötkonung var den engelske missionären Sigurd, som var Verksam i Olav Tryggvassons Hird Innan han trädde i svensk tjänst efter slaget vid Svolder. Varken Saxo eller Snorre nämner docka Några detaljer om Hur Dopet gick till, och det har because därför Varit frestande Att förlita sig på den Sigfridslegenden mer innehållsrika.

Det Enda som källorna är helt entydiga om är Att den som döpte Olof Skötkonung var en engelsk Missionar. Snorre Sturlasson och Sigfridslegenden har dessutom snarlika namn på missionären, Sigurd / Sigfrid. Endast Sigfridslegenden ilska Platsen för Dopet, det vill Säga Kinnekulle i Västergötland, i Västgötalagens kungalängd preciserat till Husaby källa. Årtalet 1008 kommer däremot från en helt annan källa Än de ovannämnda. Bruno av Querfurt berättade Att en kristen furste döptes Detta år. Det kan visserligen Int uteslutas Att Bruno syftade på Någon okänd vendisk furste, men möjligen var det just Olof Skötkonung som avsågs. Det Bör även nämnas Att mynt med kristna motiv präglades i Olof Skötkonungs namn Redan i Slutet av 900-talet. Olof Skötkonung tycks because därför ha tagit Ställning för Kristendomen Mycket tidigt.

 Skara stift
En Viktig insats för Sveriges kristnande var Att Olof Skötkonung tillät Att Landets första biskopssäte inrättades i Skara 1014. Västergötland hade kristnats under Andra halvan av 900-talet och fungerade som de kristna prästernas inkörsport till Sverige. Resor över Östersjön undveks av Hamburg-stiftets präster på Grund av det Omfattande sjöröveriet och man valde because därför den omständliga landvägen längs Nuvarande Sveriges Västkust och Väster sedan Genom-och Östergötland för Att ta sig till Mälardalen (även de djupa skogarna Tiveden och Kolmården var farliga) . Betjänt av Skara som stiftsstad framför Sigtuna, som hade Varit en kristen stad ända sedan dess Grundläggande på 970-talet, Behöver Inte Enbart ha berott på Att Västergötland var det första landskapet som blev kristnat. En tänkbar förklaring är Att Olof Skötkonung Ogarna ville underordna sig den tysk-Romerske Kejsaren, VARS Intressen ärkebiskopen av Hamburg-Bremen företrädde. Av Samma anledning gynnades engelska missionärer.

 Myntning och stadsgrundande
 
Rekonstruktion av Olof Skötkonungs myntverk i Sigtuna.Olof Skötkonung är den förste som låtit slå mynt i Sverige, vid ungefär Samma Tidpunkt som de första norska mynten SLAs, Liksom de första danska med kungabild och inskrifter. I alla tre fall tycks det om våra Fråga en och Samma mästare, Godwine, som tydligen invandrat från England På Olofs mynt omnämns han först som "Olof, kung i Sigtuna", men senare som "Olof svearnas kung". Vid Samma tid grundades nämligen Städer i de tre rikena, städer som Låg I Utkanten av Kungens maktområde, möjligen jag Syfte Att stödja de kristna kungarnas ambitioner i hedniska områden. Staden som Olof (eller möjligen fadern Erik) grundade var alltså Sigtuna, dar även myntningsverkstaden fanns - man har Där hittat en myntstamp. En av stamparna som nyttjats i denna verkstad hade Dock inte inskriften Olof, utan Knut, Vilket har lett till spekulationer om Att Knut den store en tid styrde i staden, även om det Lika gärna kan Vara Ett misstag jag Likhet med Ett Flertal andra. [ 3]

 Olof Skötkonungs avsättning och sista år
 
Den utpekade Olofsgraven vid Husaby kyrka
[BILD]

Enligt kyrkohistorikern Adam av Bremen skulle Olof Skötkonungs kristna tro ha lett till missnöje bland hedniska svear, som avsatte Honom och i stallet tillsatte hans (Lika kristne) son Anund Jakob som kung. De sista åren av Sitt liv var han because därför kung över Enbart Västergötland som han själv hade Fått välja av svearna. Snorre Sturlasson ilska docka Ett annat motiv till svearnas beslut. Enligt Honom skulle orsaken ha Varit missnöje med Olof Skötkonungs Långvariga krig mot Norge lett Vilket hade till Att Länderna på andra sidan Östersjön hade frigjort sig från svearnas valde. Snorre angav Olof Skötkonungs ovilja att lyssna på goda råd som en anledning till Att Upplands lagman Torgny, Tillsammans med sin västgötske kollega Emund och Västergötlands jarl Ragnvald, förmådde svearnas ting Att som avsätta Honom kung och i stallet insätta sonen. [4] Olof Skötkonung skulle därefter ha Fått Västergötland med bibehållen kungatitel som Ett slagg underhållslän med Anund Jakob som överkung. Det dröjde Dock inte Länge Innan Far och son försonades och Olof Skötkonung tilläts regera som medkung till Anund Jakob fram till sin död vintern 1021-1022. Adam av Bremen ilska, sannolikt felaktigt, att Olof skulle ha dott på 1030-talet.

En uppgift Om att Olof skulle Ligga begravd i Husaby i Västergötland härstammar från 1740-talet och är Lika obevisbar som de 100-200 år äldre Uppgifterna Att Han är begravd i Skara eller Linköping. Den utpekade graven i Husaby är inte Tillräckligt gammal för Att vara hans.

 Namnet Skötkonung
Det Finns Många Olika förklaringar till Namnet Skötkonung. En tolkning går ut på Att det syftar på en kvinnas sköte och Att Olof föddes Genom kejsarsnitt han eller Att blev vald till kung Redan Innan fötts han hade. Skötkonung kan även ha Betydelsen samlare. Om det Ursprungligen var Skötkonung Kan det ha syftat på Att han tillbringat en Viss tid i Skottland. Tolkningar med mer kontroversiella slutsatser är Att det skulle ha Varit dialektalt för Götkonung eller Ursprungligen ha Varit Skattkonung med Betydelsen lydkung (I så fall under den danske kungens överhöghet). Ingen av Dessa tolkningar kan emellertid ledas i bevis eller ens stödjas av antydningar i källor. De baseras Enbart på tolkningar av Själva ordet Skötkonung.

Tolkningen Skattkonung med Betydelsen myntkung kan däremot bedömas som sannolik Eftersom Olof Skötkonung var den förste kung som präglade mynt i Sverige. En annan betydelse av Tolkningen Skattkonung som Dock inte kan bevisas är Att Olof kan ha varit först med lösen för ledung, När den uteblev, Vilket Också senare omvandlades till skatt.

Slutligen finns det en tolkning som utgår från det Faktum Att Namnet Skötkonung Int uppträder i Någon källa förrän I Slutet av 1200-talet, och Då jag källor som omnämner Att han gav varumärket i gåva till Skara stift. Skötkonung kan ha haft Betydelsen gåvokung och Varit en konstruktion från Slutet av 1200-talet i Syfte Att Stärka Skara stifts Anspråk på tidigare kunglig mark. Det Enda tillnamn som förekommer i en källa före Slutet av 1200-talet är från Snorre Sturlassons Heimskringla. Snorre behövde skilja Olof Skötkonung från de norska kungarna Olav Tryggvasson och Olav Haraldsson och kallade because därför Honom för Olav den svenske.

 Äktenskap
Estrid, en Slavisk (obotritisk) furstedotter.
 Barn [Redigera]
Med Estrid:
Anund Jakob
Ingegerd, kievsk storfurstinna
Med Älskarinnan Edla:
Astrid, norsk drottning
Emund den gamle.

 Källor
Hagerman, Maja: Spåren av Kungens män, Rabén Prisma, Stockholm 1996. ISBN 91-518-2927-4.
Harrison, Dick: Jarlens sekel, Ordfront förlag, Stockholm 2002. ISBN 91-7324-999-8.
Henrikson, Alf: Svensk historia, Bonniers, Stockholm 1963. ISBN 91-0-046394-9.

 Noter
^ [A b] Harrison (2002), sid. 447
^ Hagerman (1996), sid. 188
^ Hagerman (1996), sid 119-121, 133-135
^ Henrikson (1963), sid.79-82

Företrädare:
Erik Segersäll Kung av Sverige
995-1022 Efterträdare:
Anund Jakob

] v • d • rSveriges Regenter
 
Lista över Sveriges Regenter - Grafisk tidsaxel - English sagokungar - Sveriges tron
 
Munsöätten • Stenkilska Ätten • Ätten Sverkerska och Erikska Ätten • Folkungaätten • Mecklenburgska Ätten • Kalmarunionens monarker och riksföreståndare • Vasaätten • Pfalziska Ätten • Hessiska Ätten • Holstein-Gottorpska Ätten • Bernadotteska Ätten
 
 
Munsöätten (970-1060)
 
Erik Segersäll • Olof Skötkonung • Anund Jakob • Emund den gamle • ►

995
995
- 1022
Age 15
Sweden
995
- 1022
Age 15
Sweden
999
999
Age 19
1000
1000
Age 20
Sverige
1000
Age 20
Norway

Earl Hakon the Great of Norway freed Norway from Danish political domination. He was overthrown in the year 995 by Olaf Tryggvason. Earl Hakon had been a champion of paganism, whereas Olaf Tryggvason began to convert Norway to Christianity.

According to the Heimskingla, Olaf Tryggvason's Saga (chapter 49), Earl Haken's thrall (slave) murdered his master in order to earn the reward of weath and honor promised by Olaf Tryggvason to anyone who harmed Earl Hakon. The thrall slit the earl's throat, cut off his head, and took it to King Olaf. King Olaf rewarded the thrall by having him beheaded. Olaf then hung both heads from a gallows so that warriors could throw stones at them.

Five years later, in 1000, Earl Eirik Hakonarson, son of Earl Hakon the Great of Norway, allied himself with King Olaf Skotkonung ("the Swedish") and King Svein of Denmark (who was his brother), and their combined fleet overthrew Olaf Tryggvason. Then, from the year 1000 until 1014 (the year of King Svein's death) or 1016 (according to other sources), Earl Eirik ruled Norway as a feudal estate of the Danish king.

Donna Rosenberg, Folklore, Myths and Legends, pg. 472.

1001
1001
Age 21
Uppsala, Uppsala
1001
Age 21
Sigtuna, Uppsala, Uppsala, Sweden

http://www.artursson.se/Engelska/0002/1470.htm
-------------------------------------------
Biografi
Storfurstinna i Kiev (Gårdarike), Nunna och Sveriges första helgon. Född 1000. Död 1050/02/10 i Ryssland, Kiev, Vyšhorod. Begravda i Ryssland, Kiev, Sofiakatedralen. Olof Skötkonungs dotter Ingegerd, som växte upp i Sigtuna, blev rysk storfurstinna och, efter sin död, ortodoxt helgon. Ett märkligt levnadsöde i the English historien! Sigtunas okända helgon För 947 år sedan, den 10 februari 1050, dog nunnan Anna i Novgorod i Ryssland. Anna, som var i 50-årsåldern, hade gått i kloster Bara Något år före sin död. Under nunnedoket dolde sig ingen mindre Än storfurstinnan Irina, Rysslands mäktigaste kvinna. Hennes EGENTLIGA namn var Ingegerd och hon var dotter till kung Olof Skötkonung i Sigtuna. Ingegerd föddes omkring år 1000. Var hon föddes vet vi Inte Säkert. Kungen och hans familj var mycket på resande fot. Men Eftersom det var i Sigtuna som Olof år 995 lat Satta igång myntslagning, den första i Sverige stadens Är det Troligt Att han tidvis Skötte politik och förvaltning från Kungsgård. Under vikingatiden var det Mycket vanligt Att kungabarn skickades till släktingar uppfostras för att. Ingegerds mor var en Slavisk furstedotter som hette Estrid och Ingegerds bror Jakob växte upp hos nutida familj vid södra Östersjökusten. Styvsystern Astrid skickades till en västgötahövding, Egil. Men Ingegerd uppfostrades i föräldrahemmet, som således - Åtminstone tidvis - Lag i Sigtuna. Inget är kant om hennes utbildning män missionärer och präster, som vistades hos kungen, undervisade henne säkert i laran den kristna. Kung Olof var en hetlevrad människa och det var hans fru också, Enligt den islandske krönikören Snorre Sturlasson. Det kan med andra ord ibland hetsigt ha gått till i Kungsgården. Ingegerd, som ska ha Varit En mycket vacker flicka, tycks ha Varit Olofs ögonsten. Hon var i alla fall Inte rädd för Att Säga var hon tyckte även om det var tvärtemot hennes fars uppfattning. Att äktenskap blev politiskt fördelaktiga VaR för Vikingatidens kungar Lika Viktigt som Att de hade framgång i krig. Ingegerd kom, När hon blev giftasvuxen, att Dras in i Detta maktspel. Först friade Norges unge kung Olav Haraldsson Genom ombud till henne. Frieriet gjorde Olof Skötkonung rasande. Ingegerds Far och den norske kungen (den blivande Olav den helige) var nämligen bittra fiender. Olof brukade föraktfullt kalla Olav för "tjockisen". Norske Olavs Frieri till Ingegerd var Samtidigt Ett fredsinitiativ. Men Olof Skötkonung ville Int höra talas om Någon försoning med Olav, hur varmt Än Ingegerd talade för giftermålsplanerna. Det var inte förrän Torgny Lagman och sveahövdingarna på Tinget i Uppsala 15 februari 1018 hotat kung Olof med Att han skulle mista huvudet om facket han Int fred med kungen den norske, som han motvilligt gav med sig. Män Något bröllop blev det aldrig, travar Att den ivriga Ingegerd Skickat fästmannen en guldstickad kappa. Olof hindrade Helt enkelt dottern från att resa till Norge. Men Olof lurar sin blivande mag, som väntar på Ingegerd en hel sommar vid Kongahälla (nuvarande Kungälv). Det dröjde Inte Länge Innan sändebud från en ny friare dok upp. Det var Jaroslav I, kievrysk furste i Novgorod och kallad "den vise", som hörde av sig. Olof Skötkonung blev Mycket lättad och glad över Detta giftermålsanbud. Förhållandet till fadern var säkert frostigt efter affären med Olav, och för Ingegerd var det Knappast tal Om att våga neka. Men hon Ställde villkor: en svensk Hövding, jarl Ragnvald, skulle Följa med henne österut och hon ville Också ha landskapet Ladoga och som brudgåva personlig förläning. Fadern, och Jaroslavs Ambassadörer, Accepterade. Halvsystern Astrid fick istället bli ersättare för den utlovade Ingegerd och giftes bort med kung Olav i Norge. Ingegerd hade Ännu inte fyllt 20 år När hon blev rysk furstinna. Hon tycks ha Fått det ganska Bra där borta i landet Rus; landet är kristnat och har livliga förbindelser med båtar de Nordiska Länderna och det övriga Europa. Jordbruk, hantverk och handel är inne i en blomstringsperiod, med det finns flera stora städer Kiev som huvudsäte. Med sin viljestyrka och sin näsa för maktspel framstår hon i källorna som en Viktig rådgivare till sin 25 år äldre man, på Flera ställen rentav som den Dominerande av de två. Hon lyckades, enligt EN isländsk källa, Till exempel en gång Att stifta fred Mellan Jaroslav och en av hans bröder, bara När Deras arméer skulle gå lös på varandra. Därmed ger hon Också skäl för Sitt nya ryska namn Irina, som betyder "fred". År 1035 hade Jaroslav lyckat besegra och manövrera ut alla medtävlare om makten i Ryssland och han och Ingegerd kund för gott Flytta till huvudstaden, Kiev. Därmed inleddes det ryska rikets första guldålder. Storfursten byggde en helt ny stadsdel, omgiven av Lång Flera kilometer lång, elva meter Hög Vall. Tre portar ledde in dit: den förnämsta kallades Gyllene porten. Det var kejsarstaden, Konstantinopel, som var förebilden och Jaroslav öppnade Kiev och övriga Ryssland för grekiska präster, arkitekter, konstnärer och hantverkare. Sofiakatedralen Ännu står kvar och är byggnadsmonumentet framför andra i Kiev från denna epok. Den domineras av de festliga, Gyllene lökkupolerna. Därinne skiftar färgerna dunkelt och trolskt över totalt omkring 5000 kvm bilder med Både kyrkliga och världsliga motiv. I putsen på kyrkans väggar går Ännu Att urskilja Vissa av de målningar, som gjordes När Byggnaden var ny. Bland dem finns Också bilder av barnen i furstefamiljen. Också Jaroslav och Ingegerd malades av i kyrkan, men de bilderna är tyvärr försvunna. Väggen Där Dessa målningar fanns revs på 1600-talet. Sju söner och tre döttrar är Kända från Jaroslavs och Ingegerds äktenskap. Sönerna hette Ilja, Vladimir, Zjaslav, Svjatoslav, Vsevolod, Igor och Vjatjeslav. Av döttrarna blev en, Elisabet, gift med alla tiders kanske viking största norska, Harald Hårdråde, en gammal vapenbroder till Jaroslav. En andra dotter, Anastasia, gifte sig med Ungerns blivande kung Andreas. Den tredje dottern, Anna, gifte sig med Henrik I av Frankrike, en av de första i den så kallade kapetingska Ätten. När Anna kom från Kiev till Frankrike väckte hon sensation Genom sin bildning, hon kund nämligen läsa och skriva, det Kunde inte de Andra Kvinnorna vid det franska hovet. Ättlingar till kapetingerna regerar en i dag i Europa. Kung Juan Carlos I Spanien är, om man räknar på Detta Sätt, en av Ingegerds sentida ättlingar Liksom storfursten Jean av Bourbon-Parma, Luxemburgs Nuvarande regent och Otto von Habsburg. Ingegerds äktenskap med Jaroslav varade i 30 år. Men sin ungdomskärlek, norrmannen Olav Haraldsson, glömde hon aldrig. Når det blivande norska nationalhelgonet 1028 drevs på flykten från Hemlandet fann han en fristad i Novgorod. Nu fick han Också träffa Ingegerd. "Hon och Olav älskade varandra i hemlighet", om man får tro en isländsk källa, Emunds saga. Ingegerd tog Också till sig Olavs son Magnus som fosterbarn, vid för När Olav återvände till Norge - han skulle Komma Att stupa vid slaget Stiklastad - stannade pojken hos Ingegerd. Så småningom blev Magnus Olavsson ( "den gode") kung av Norge, med han. Enligt ortodoxa källor ägnade sig Ingegerd (hennes ryska namn var Irina) Intensivt åt kyrkan och det religiösa livet. Hon instiftade Ett nunnekloster och lat, mot slutet av Sitt liv, själv viga sig till Nunna Enligt den strängaste ordningen och fick Då Namnet Anna. "Hon visade därmed sin djupa fromhet sant och synd kristna Ödmjukhet", heter det. En rysk 1800-talskälla slår fast: "Anna (Ingegerd) var det första exemplet på Att storfurstliga personer blev heliga Genom Att gå i kloster. Denna sedvana, som hämtats från grekiska härskare, började i Ryssland på 1000-talet och fortsatte oavbrutet Nästan till 1600-talet ". Ingegerds kvarlevor vilar tillsamman med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev. Det är en massiv, Nästan Två och halv meter stor pjäs i grå marmor. Sovjetiska forskare öppnade sarkofagen 1939 och undersökte innehållet. Ingegerds välbevarade kranium var av nordisk typ, massivt och tungt med en elliptisk form. Pannan var "inte särskilt Hög" och hade en "Genomsnittlig" lutning. Näsan var "starkt Framträdande med en smal näsrot". Hakan var "av Genomsnittlig storlek" män "Markant Framträdande". Tänderna bedömdes som rätt väl bevarade. Forskarna fann Att Jaroslav Varit ca 172 cm och Ingegerd ca 162 cm lång. Ingegerd Firas Enligt den ryska kyrkokalendern Den som helgon 10 februari och 4 oktober. 10 februari är hennes egen dödsdag och 4 oktober är sonen Vladimirs dödsdag. Vladimir låt Bygga Sofiakatedralen i Novgorod, en mindre variant av Sofiakatedralen i Kiev. 4 oktober var på medeltiden stor högtidsdag i Novgorod och alla de LEDANDE kyrkliga dignitärerna var skyldiga Att infinna sig till mässorna. Självaste tsar Ivan ( "den förskräcklige") beslutade 1556 Att Gudstjänster och allmänna själamässor skulle Hallas över Ingegerd och Vladimir "så låt världen består". Efter det Kommunistiska sammanbrottet i Ryssland har kyrksamheten Där Fått Ett nytt liv Liksom sökandet efter nationens andliga rötter. Också helgonet Ingegerd har "nyupptäckts". Ett av Många bevis på Detta är Att det ryska statliga filminstitutet 1996 spelade in en film om hennes liv. Filmteamet var också i Sverige och filmade här bland annat i Eskilstuna, vid Husaby källa och i Sigtuna. Som Andlig gestalt spak Ingegerd Fortfarande Inte bara i Ryssland, utan Också i Sverige. I Eskilstuna finns sedan 1968 en svensk-ortodoxa församling som bär S: t Annas namn och Där Ingegerd vördas. Inom denna English ortodoxi betecknas Ingegerd till och med som Sveriges skyddshelgon. Källa: http://www.historiska-personer.nu/min-s/default.html

Gifte och barn
Jaroslav "Den vise" av Kiev.
Gift 1019
Elizabeth Jaroslava av Kiev.
Usevolod I av Kiev.
Zjaslav av Kiev.
Vladimir av Kiev.
Igor av Kiev.
Vjatjeslav av Kiev.
Ilja av Kiev.
Anna av Kiev.
Anastasia av Kiev.
Svjatoslav av Kiev.

1003
1003
Age 23
Uppsala, Uppsala