Olof Jönsson Tawast, till Mellola

Is your surname Tawast?

Research the Tawast family

Olof Jönsson Tawast, till Mellola's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Olof Jönsson Tawast (Tavast)

Birthdate:
Birthplace: Mellola, Tavastland, Finland
Death: Died in Mynämäki, Finland
Immediate Family:

Son of Jöns Tawast and Margit Floriksdotter Floriksdotter
Husband of Nn; Katarina Fincke and Kristina Rötkersdotter Jägerhorn av Spurila
Father of Ragnhild Olofsdotter Tawast; Kristina Olofsdotter Tawast; Margareta Olofsdatter Tawast; Nils Olofsson Tawast; Magnus Olofsson Tawast and 5 others

Occupation: Porkkalan herra, ritari, Hövitsman, Rälssimies jo 1386, piispa Hemmingin voutina 1357 Kuusiston linnassa, Slottsfogde Tavastehus, rälssimies, Hämeenlinnan linnanherra, Suontaan herra
Managed by: Private User
Last Updated:

About Olof Jönsson Tawast, till Mellola

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Tavast

http://www.genealogia.fi/genos/68/68_70.htm

Information about Olof Tawast in Finnish:

OLAVI JUHONPOIKA TAVAST S. Hämeessä Hattula Kylmäkosken kartanossa Meltolan kylässä n. 1340, k. 1402. Rälssimies jo 1386. Tavast-suvun kantaisä. Osti Mynämäeltä Alasjoen tavastilan ym. Vaimosta tiedetään se että hänen äitinsä omisti Palttilan tilan Laitilassa. Rälssimiehenä kokouksessa v. 1386 jossa valittiin Jeppe Djäkniä Suomen lainhaltijaksi (lagman). Oli kuningas Erik pommerilaisen kruunajaistilaisuudessa v. 1397. Toimi maaoikeuden jäsenenä määräämässä Hämeen ja Savon rajaa. Toimi piispa Hemmingin voutina Kuusiston linnassa v. 1357.

Oli todennäköisesti syntyisin Hattulan Mellolasta Hämeestä, jonka hänen poikansa Nils vaihtoi 1411 Lammin Porkkalaan 4; mainitaan niiden rälssimiesten joukossa, jotka 29.8.1386 vahvistivat kirjeen, jossa Suomen asukkaat pyysivät kuningas Alberktilta Jeppe Djäkniä Suomen laamanniksi 5; osti Alasjoen (Tavastila) Mynämäeltä, josta sitten tuli suvun kantatila; kuoli ennen 17.3.1402.

Tavastien suvut ovat, kuten nimi jo osoittaa, tavalla tai toisella lähtöisin Hämeestä. Vanhimman Tavast-suvun kantaisä, rälssimies Olavi Tavast tosin pääasiallisesti näkyy toimineen Varsinais-Suomessa, jossa oli 1386 anomassa Albrekt kuninkaalta, että Jaakko Djäkn nimitettäisiin Suomen laamanniksi ja jossa hän vuosien kuluessa hankki itselleen useita maatiloja, niiden joukossa Mynämäellä sijaitsevan Alasjoen eli Tavastilan. Tavastilassa hän myös kuoli. Oli myös samaan aikaan vähän nuorempi toinenkin Olavi Niilonp.Tavast synt. 1355. Tämä Olavi Tavast oli ritari ja Hämeenlinnan linnanherra ja omisti 1400-luvun alussa mm. erämaa-alueen joka käsitti miltei koko nykyisen Karstulan kunnan alueen. (Martti Kerkkonen) Piispa Maunu Olavinpoika Tavastin sukulaisuussuhteet Fil. lis. ARI-PEKKA PALOLA, Oulu Maunu Olavinpoika Tavast toimi Turun piispana vuosina 1412-1450 ja oli Suomen keskiajan merkittävin piispa. Syntyperä ja sukulaisuussuhteet liittivät hänet läheisesti Suomen tuon ajan johtavien rälssisukujen piiriin.

-------------------- Olof Jönsson Tawast was a nobleman, knight, lord of the castle in Tavastehus and owner of Suontaka nanor. Source: http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=schavon&id=I3282 According the sources Olof Jönsson Tawast is the son of Jöns Tawast. -------------------- Olof Tavast kuoli ennen 17.3.1402. Oli todennäköisesti syntyisin Kylmäkosken Mellolasta Hämeestä, jonka hänen poikansa Nils vaihtoi 1411 Lammin Porkkalaan. Mainitaan niiden rälssimiesten joukossa, jotka 29.8.1386 vahvistivat kirjeen, jossa Suomen asukkaat pyysivät kuningas Alberktilta Jeppe Djäkniä Suomen laamanniksi. Osti Alasjoen (Tavastila) Mynämäeltä, josta sitten tuli suvun kantatila. Puoliso 1:o. Katarina Fincke k. Kärknäs Sauvo 1332.

Olof Tawast, född före 1337, död före 1402. Släkten Tawasts stamfader, dvs släktens äldsta nukända medlem. Ramsay Jully: Frälsesläkter i Finland, H:fors 1909: Olof R Tawast har 29.8.1386 bland frälsemän i Finland bekräftat den skrivelse i vilken Finlands inbyggare hos konung Albrekt anhålla om Jeppe Diekn till lagman i Finland. Var sannolikt bördig från Tavastland, från Kylmäkoski socken, Mellola by, där sonen Niklis Tawast hade sitt "fäderne", som han 1411 bortbytte mot Porkkala i Lampis socken. Köpte ett gods, Alasjoki (Tavastila) i Virmo socken, vilket gods sedan blev släktens stamgods, och där, c 1850, en silversked prydd med Tawastska vapnet hittades. Köpte även gods i Halois i Virmo och i Kurina i Miettois socken, vilket köp hans son, biskopen, år 1416 till fullo betalade. Även avslöto sönerne, biskopen och Niklis Olofsson, den handel han ingått om Kaarleis i Virmo socken, 17.3.1402. I sistnämnda urkund nämnes han avliden "Olof Tawast, Gud hans själ nåde". Gift med hustru, om vilken endast är kännt, att hennes moder ägde Palttila i Letala socken. Enligt Anrep V!, s 268 gifte han sig med sin svägerska. Denna utredning om släkten Tawast har sammanställts av Martin Gardberg och baserar sig bl.a. på Finska och Svenska riddarhusets utgivna stamtavlor om i utredningen nämnda släkter kompletterad med uppgifter från diverse andra källor.


Han gifte sig med N.N. Enligt Gabriel Anrep "Svenska adelns ättavlor" och Oskar Wasastjernas "Ättar-taflor" hette hon Kristina Rötkersdotter Jägerhorn af Spurila och var gift med Åbobiskopen Olof Tawast. Enligt svenska Riddarhusdirektionens häfte nr 3, om äldre svenska frälsesläkter, anges dock att uppgiften om hennes giftermål med Olof Tawast ej kunnat verifieras. Hennes far har angetts vara Rötker Jürgensson Jägerhorn af Sprurila och Brita Jönsdotter Galle, men detta har inte med säkerhet kunnat verifieras. Deras stamfader har vidare angetts som Rötker Ingesson Jägerhorn, som skulle ha varit vapendragare hos Konung Erik IX, den helige enligt Gabriel Anrep: "Svenska adelns ättavlor". Riddarhusstamtavlorna upptar, i enlighet med äldre genealogier, ett gemensamt ursprung för de tre finska ätterna Jägerhorn af Spurila, Jägerhorn af Storby och Jägerskiöld samt uppsätter som stamfader Rötker Ingesson Jägarhorn, som skulle ha levat i mitten av 1100-talet. Den adliga släkten Jägerhorn upptar dock inte Rötker som sin stamfader utan anser honom vara en legend. Fru J. Ramsay har i sitt arbete Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden framhållit dessutom, att inga handlingar finnas, som giva stöd för något samband mellan de tre ätterna, vilkas gemensamma vapenbild, jägarhornet, burits av många andra frälsesläkter i Finland. Församlingen i Pemar anger dock i sin egen historiebeskrivning att den äldsta vid namn kända kristna personen i Pemar var Rötker Ingesson, att han var den äldre Jägerhorn ättens stamfader, och att han hade bott vid trakterna av nuvarande Spurila. I denna släktutredning har släktsambandet till Jägerhorn af Spurila inte beaktats, utan avfärdats som en legend.

-------------------- Riddare n 1386-1402. -------------------- Köpte gods i Wire socken som blev släktens stamgods -------------------- http://www.kolumbus.fi/hmhalonen/Taulut/ps01/ps01_375.htm Olaf Tavast oli 1300-luvulla elänyt rikas maanomistaja ja arvostettu rälssimies. Hänet mainitaan asiakirjoissa, kun Varsinais-Suomen maakuntakokouksessa 29.8.1386 pyydettiin Suomen laamanniksi Bo Joninpoika Gripin jälkeen Jeppe Diekniä. Maakunnan rälssimiesten edustajina kirjeen sinetöi viisi miestä ja näistä kolmantena Olaf Tauest. Hän oli arvoltaan Hartvik Flögin ja myöhemmän valtaneuvoksen Jöns Andersinpoika Garpin jäljessä, mutta usein kuninkaantuomiovaltaisena tuomarina esiintyneen Jöns Hintsikanpojan edellä. Hän kuului siis Varsinais-Suomen rälssin ensimmäisiin eli vauraimpiin. Mitään voudin tai tuomarin tointa hänellä ei tiedetä olleen. Turun piispainkronikassa sanotaan, että hän oli "nobilis et famosus vasallus" eli jalosukuinen ja kuulu vasalli, mikä on varmaan liioittelua, mutta voi sikäli pitää paikkansa, että hän oli ollut Bo Joninpojan henkilökohtainen palvelija, hänen "miehensä" ja luottamushenkilönsä Varsinais-Suomessa. Olaf Tavastin nimellä hän ei elinaikanaan esiinny toista kertaa lähteissä, mutta kylläkin kuolemansa jälkeisissä tilusasiakirjoissa: 1402 Olaff Tawist, 1416 Olaff Tawest ja 1418 Olaff Tawast.

Turun tuomiokirkon "Mustan kirjan" siinä kirjeryhmässä, joka käsitteli Mynämäen eli nykyisen Mietoisten Alasjoen lahjoitusta tuomiokirkolle ja tilan aikaisempia omistajavaihdoksia, esiintyy eräs Olaff Jönisson siten, ettei hänellä voi tarkoittaa ketään muuta kuin Olaf Tavastia. Tämä Olaff osti ensin 1373 Kumiruonan Mynämäen Pyhärannassa Bengt Galnelta ja Olavus Benediktuksenpojalta, mutta vaihtoi sen sitten 1375 Alasjokeen. Siitä tuli hänen asuinkartanonsa. Mynämäellä hänellä oli maata lisäksi viidessä kylässä, Piikkiössä Rungon kylässä ja mahdollisesti Sauvalassa, Uudenmaan Sipoossa Borgbyn kylässä ja Hämeen Hattulassa "Melolassa", joka kylän nimi lienee "Mustaan kirjaan" väärin kirjoitettu ja tarkoittanee Hattulan tärkeimpiin kuuluvaa Mierolaa. Eräs Olaff Joanson, joka myöskin lienee sama kuin Olaf Tavast, sai Tennilän hallintopitäjän käräjillä haltuunsa tilan, jonka Paual Helsene oli häneltä ottanut. Olafin pojanpoika Olaf Tavast nuorempi omisti maata myöhemmin samoilla tienoilla.

Olaf Tavastin toiminnan painopiste on ollut Varsinais-Suomessa, mutta hänen lisänimensä ja lähdesuhteiltaan moitteeton ja varma tieto omistuksesta Hattulassa viittaa siihen, että hänen sukujuurensa olivat Hämeen kantapitäjissä. Yhtään Olafin sinettiä ei ole säilynyt, siksi ei tiedetä, oliko jo hänellä vaakunassaan sama tunnus kuin myöhemmillä suvun jäsenillä. Children Birgitta Olofsdotter

Jönis Olofsson (-<1439)
Katarina Olofsdotter (->1454)
Kristina Olofsdotter
Laurers Olofsson
Margareta Olofsdotter
N.N. Olofsdotter (-~1435)
Nils Olofsson (->1431)
Ragnhild Olofsdotter
Magnus/Magnus Olai (<1376-1452)

-------------------- http://www.adelsvapen.com/genealogi/Tavast Olof Tavast. Sannolikt identisk med Olof Jönsson, vilken nämnes första gången 1373. Olof Tavast sigillerar 1386 som frälseman Finlands innevånares framställning om att få Jeppe Djäkn som lagman. Olof Tavast innehade gods i Hattula sn i Tavastland och Olof Jönsson i Virmo sn i Egentliga Finland. Olof Tavast var död 1402 Ev. Åbobiskop

Olof Tawast, född före 1337, död före 1402. Släkten Tawasts stamfader, dvs släktens äldsta nukända medlem. Ramsay Jully: Frälsesläkter i Finland, H:fors 1909: Olof R Tawast har 29.8.1386 bland frälsemän i Finland bekräftat den skrivelse i vilken Finlands inbyggare hos konung Albrekt anhålla om Jeppe Diekn till lagman i Finland. Var sannolikt bördig från Tavastland, från Kylmäkoski socken, Mellola by, där sonen Niklis Tawast hade sitt "fäderne", som han 1411 bortbytte mot Porkkala i Lampis socken. Köpte ett gods, Alasjoki (Tavastila) i Virmo socken, vilket gods sedan blev släktens stamgods, och där, c 1850, en silversked prydd med Tawastska vapnet hittades. Köpte även gods i Halois i Virmo och i Kurina i Miettois socken, vilket köp hans son, biskopen, år 1416 till fullo betalade. Även avslöto sönerne, biskopen och Niklis Olofsson, den handel han ingått om Kaarleis i Virmo socken, 17.3.1402. I sistnämnda urkund nämnes han avliden "Olof Tawast, Gud hans själ nåde". Gift med hustru, om vilken endast är kännt, att hennes moder ägde Palttila i Letala socken. Enligt Anrep V!, s 268 gifte han sig med sin svägerska. Denna utredning om släkten Tawast har sammanställts av Martin Gardberg och baserar sig bl.a. på Finska och Svenska riddarhusets utgivna stamtavlor om i utredningen nämnda släkter kompletterad med uppgifter från diverse andra källor.

Han gifte sig med N.N. Enligt Gabriel Anrep "Svenska adelns ättavlor" och Oskar Wasastjernas "Ättar-taflor" hette hon Kristina Rötkersdotter Jägerhorn af Spurila och var gift med Åbobiskopen Olof Tawast. Enligt svenska Riddarhusdirektionens häfte nr 3, om äldre svenska frälsesläkter, anges dock att uppgiften om hennes giftermål med Olof Tawast ej kunnat verifieras. Hennes far har angetts vara Rötker Jürgensson Jägerhorn af Sprurila och Brita Jönsdotter Galle, men detta har inte med säkerhet kunnat verifieras. Deras stamfader har vidare angetts som Rötker Ingesson Jägerhorn, som skulle ha varit vapendragare hos Konung Erik IX, den helige enligt Gabriel Anrep: "Svenska adelns ättavlor". Riddarhusstamtavlorna upptar, i enlighet med äldre genealogier, ett gemensamt ursprung för de tre finska ätterna Jägerhorn af Spurila, Jägerhorn af Storby och Jägerskiöld samt uppsätter som stamfader Rötker Ingesson Jägarhorn, som skulle ha levat i mitten av 1100-talet. Den adliga släkten Jägerhorn upptar dock inte Rötker som sin stamfader utan anser honom vara en legend. Fru J. Ramsay har i sitt arbete Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden framhållit dessutom, att inga handlingar finnas, som giva stöd för något samband mellan de tre ätterna, vilkas gemensamma vapenbild, jägarhornet, burits av många andra frälsesläkter i Finland. Församlingen i Pemar anger dock i sin egen historiebeskrivning att den äldsta vid namn kända kristna personen i Pemar var Rötker Ingesson, att han var den äldre Jägerhorn ättens stamfader, och att han hade bott vid trakterna av nuvarande Spurila. I denna släktutredning har släktsambandet till Jägerhorn af Spurila inte beaktats, utan avfärdats som en legend.

-------------------- Riddare n 1386-1402. -------------------- Köpte gods i Wire socken som blev släktens stamgods

Barn:

   Nils Tavast, 1402-1431, häradshövding. Se tab. 2.
   Magnus Olofsson, som dog våren 1452, säges ha dött i sitt nittiofemte år, vilket betyder, att han var född 1357, enl. en sent belagd uppgift 14.10. Tydligen identisk med Magnus de Virmo, som 23.2 1396 inskrevs vid universitetet i Prag, blev baccalaureus 10.4 s. å. och magister 1398. Kallas 1406 konung Eriks ”elskelige cläric”. Ärkedjäkne senast 1407, var han biskop i Åbo 21.12 1412 - 5.2 1450. Under ärkedjäknetiden donerade han ett av honom inköpt gods i Lemo sn i Egentliga Finland till ärkedjäknebordet. Som biskop instiftade han 1421 Helga Lekamens prebende, vartill han då donerade jord i Virmo och Untamala sn:ar i Egentliga Finland, och donationen ökades med jord i Virmo, Letala, Lundo, Pikis och Halikko 1425 samt arvegods i Untamala och Virmo och avlingegods i Untamala, Letala och Virmo sn:ar i samma landskap, Saltviks sn på Åland. Pikis, Lundo och Pöytis sn:ar i Egentliga Finland och Yläne sn i Satakunda 1439. Avlingegods i Pargas, Halikko och S:t Karins sn:ar i Egentliga Finland och i Tenala sn i Nyland gav han till olika arvingar. Begravdes i Helga Lekamenskoret i Åbo domkyrka 9.3 1452

http://www.silve.info/sven/anor/anor.tot/p1da095b3.html

   Jöns Olofsson, 1420-1435. Se tab. 5.
   Lasse Olofsson. Nämnd som biskopens bror 1439, varvid han för sig och sina arvingar får rätt att besitta jord i Virmo sn i Egentliga Finland mot en årlig avgift till Helga lekamensprebendet, och om denna jord krävdes av andra arvingar till biskopen, skulle han i stället få evärdeligen behålla jord i Pargas sn i Egentliga Finland. Lasse Olofssons tillbakasatta ställning - han nämnes ej som arvsberättigad — kan tyda på illegitim börd. Ovisst är, om han är identisk med Lars Tavast, som jämte sin son Berthold 1393 till Åbo domkyrka sålde gods i S:t Marie sn i Egentliga Finland.
   Ragnhild Olofsdotter, sannolikt död före 1433 (ÅboSvB, nr 445). Hade arvegods i Pikis sn i Egentliga Finland. Var 1421 och 1423 gift med fogden Mårten Abrahamsson (Djäkn, Jakob Abrahamssons ätt), som nämnes som levande 1379-1423 samt ägde jord i Kimito, Pikis och Sagusnar i egentliga Finland och i Yläne sn i Satakunda
   Birgitta Olofsdotter. Ägde jord i Pikis sn i Egentliga Finland och dog tidigast 1439. - Gift senast 1421 med Eringisl Henriksson, som ägde jord i Virmo sn i Egentliga Finland.
   En dotter. Dog sannolikt senast 1435 och blev senast 1421 gift med häradshödingen Gregers Andersson (Garp) på Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland, vilken nämnes från 1417 och dog 1449 eller 1450 efter att sannolikt senast 1435 ha gift om sig med Anna Jönsdotter (ginbalksvis ställt renhorn)
   Katarina Olofsdotter. Dog mellan 1455 och 1464. Gift med rådmannen i Åbo Jöns Gudvastsson, som ägde jord i Virmo sn i Egentliga Finland och dog mellan 1416 och 1421. Hon gifte senast 1421om sig med borgaren i Åbo Henrik Mört, som dog mellan 1425 och 1439. Senast 1439 gifte hon om sig med borgaren i Åbo Olof Sylta, vars patronymikon var Larsson. Han ägde jord i Åbo och i Reso sn i Egentliga Finland och levde ännu 1449 (ÅboSvB, nr 553).
   Margit Olofsdotter. Var gift med en man vid namn Bok. Det är ovisst, om han levde 1421, då han ej ombads sigillera brevet om Helga lekamensprebendet som biskop Magnus’ övriga svågrar och Margit redan dessförinnan måste ha gift sig med honom, eftersom sonen Olof Bok var fullvuxen 1439. Obestyrkt är uppgiften, att hennes make hette Hans Pedersson. Att han ej var någon av de två män med detta namn som 1439 förenade sig om brevet i Dönhof Calles sak, visar den omständigheten, att dessa nämns först på 29:de resp. 32:dra plats, medan Olof Bok förekommer på 20:de plats.
   Kristina Olofsdotter. Levde 1439, då hon fått jord i Pemar sn i Egentliga Finland.

-------------------- - Medeltidsätten Tavast: http://www.adelsvapen.com/genealogi/Tavast

Medeltidsätten Tavast har på grund av namnet ansetts vara av tavastländskt ursprung, och Nils Tavast (tab. 2) har bytt bort fädernejord i Tavastland (FMU, nr 1348). Olof Tavast sigillerar som frälseman 1386, men sonen Nils får likväl frälsebrev 1407 i likhet med andra, som tidigare betraktats som frälsemän. Ättens glansperiod inföll på 1400-talet, då en medlem var biskop i Åbo och en brorson till honom riddare och hö vitsman på Tavastehus. Den utdog på svärdssidan vid sekelskiftet 1500. Den förde i vapnet en vänstervänd väpnad arm och har ej samband med senare ätter med namnet Tavast, av vilka adliga ätten nr 64 är av utländskt ursprung och har bosättning i Tavastland att tacka för sitt namn (R, s. 474). Rester av Nils Tavasts (tab. 2), Olof Tavasts (tab. 3) och hans son Nils Tavasts arkiv äro kända genom avskrifter i Peringskiölds diplomatarium E 66 och Brocmans diplomatarium, 4, VHAA:s dep. i RA, samt i D 366, KB (1. Fnedlaender, Peringskiölds diplomatarium, 1971, s. 299 f.) och i en förteckning av Nils Rabenius i E 8883, nr 107, RA (J. Liedgren i Donum Boéthianum, 1950, s. 237 ff.).

Olof Tavast. Sannolikt identisk med Olof Jönsson, vilken nämnes första gången 1373. Olof Tavast sigillerar 1386 som frälseman Finlands innevånares framställning om att få Jeppe Djäkn som lagman. Olof Tavast innehade gods i Hattula sn i Tavastland och Olof Jönsson i Virmo sn i Egentliga Finland. Olof Tavast var död 1402

view all 21

Olof Jönsson Tawast, till Mellola's Timeline

1332
1332
Tavastland, Finland
1355
1355
Age 23
Tavastland, Finland
1357
October 14, 1357
Age 25
Mynämäki Alasjoki Suomen piispainkronikan mukaan syntymäpäivä 14.10.1357.
1360
1360
Age 28
1360
Age 28
1367
1367
Age 35
Borgå, Finland
1370
1370
Age 38
1380
1380
Age 48
Virmo (Mynämäki)
1402
March 14, 1402
Age 70
Mynämäki, Finland
????