Peder Joakimsson Brahe (Brahe af Visingsborg), d.ä. (1520 - 1590) MP

‹ Back to Joakimsson Brahe surname

Is your surname Joakimsson Brahe?

Research the Joakimsson Brahe family

Peder Joakimsson Brahe, d.ä.'s Geni Profile

Records for Peder Joakimsson Brahe

123,307 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Birthplace: Lindholmen, Orkestra, Stockholms län, Sverige
Death: Died in Sundby, Södermanland, Sweden
Occupation: Greve og riksdrots, Riksdrots och greve
Managed by: Tom Peter Kristoffer Kopra
Last Updated:

About Peder Joakimsson Brahe (Brahe af Visingsborg), d.ä.

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Brahe_nr_1#TAB_3

http://sv.wikipedia.org/wiki/Per_Brahe_d.%C3%A4.

http://runeberg.org/anrep/1/0294.html

Sveriges första greve! (Sveriges första!). Ärvde Rydboholm av sin mor, som ärvt det efter sin far. Per Brahe dubbades till greve av Erik XIV vid hans kröning år 1551. År 1540 förlänades han Gudhems kloster av Gustav Vasa, Under senare delen av 1500-talet förlänades han Norra Ljusterö. Gift år 1549 på Gripsholm, med Beata Gustavsdotter Stenbock.

--------------------

Per Brahe d ä, född 1520, död 1590 i Sundby, Södermanland, greve och riksråd. Son till Joakim Brahe och Margareta Eriksdotter (Vasa) (syster till Gustav Vasa). Gift år 1549 på Gripsholm, med Beata Gustavsdotter Stenbock (1533—1583).

Råkade komma för sent till Riksdagen i Uppsala 1567 och undgick därmed att mördas av Erik XIV tillsammans med gräddan av den svenska högadeln. Se Sturemorden.

   * Ärvde Rydboholms slott av sin mor, som i sin tur ärvt det efter sin far.
   * År 1540 förlänades han Gudhems kloster av Gustav Vasa, under senare delen av 1500-talet förlänades han Norra Ljusterö.
   * Per Brahe dubbades till greve av Erik XIV vid dennes kröning år 1561.

--------------------

Per Brahe, greve till Visingsborg, friherre till Rydboholm och Lindholmen. Riksdrots. Född på Lindholmen i Uppland 1520; son av riksrådet Joakim Brahe och Margareta Eriksdotter Vasa, Gustaf I:s syster.

När hans fader fallit ett offer i Stockholms blodbad, blef den unge Per Brahe med sin moder bortförd i fångenskap till Danmark och då hon andra gången lämnade riket, därför att hennes senare man, grefven af Hoya, fallit i konung Gustafs onåd, följde han åter sin moder. Efter idkade studier i Tyskland hemkallades han 1534 av sin morbroder, konungen, och utnämndes 1540 till ståthållare på Stockholms slott samt upphöjdes, på grund af sin börd och släktskap med konungahuset, endast tjugufyra år gammal, till riksråd. År 1561 »öfverste sekrete råd och rikshofmästare» erhöll han, vid konung Eriks kröning s. å., greflig värdighet med Visingsö till grefskap, som sedan ökades med besittningar på fasta landet. Han användes af Erik i några militära värv, men visade häri föga skicklighet, ehuru han i dem, som i allt annat, städse ådagalade ett ädelt sinne. Då konungens sinnessjukdom efter Sturarnas mord tagit så öfverhand, att han själv icke kunde sköta rikets styrelse, handhades denna av Brahe och Sten Leijonhufvud. Hade Per Brahe haft det begär efter kronan, som några påstått, skulle han svårligen funnit ett mera passande tillfälle att rycka henne till sig, än just då, men först sedan hertigarna höjt upprorsfanan och Katarina Månsdotters kröning till svensk drottning sårat de högättades stolthet, slöt sig Per Brahe till hertigarna. Efter Eriks avsättning blev han af Johan upphöjd till riksdrots och ståthållare öfver Norrland, varförutom han återfick sitt första ämbete, ståthållarskapet öfver Stockholms slott. Icke desto mindre föll han sedan i Johans onåd, misstänkt för aristokratiska stämplingar. Att han, liksom den övriga högadeln, ansag ståndets makt kringskuren, röjer sig tydligt i hans Oeconomia eller hussholdz-book för ungt adelsfolck, som sammanskrevs 1585, men först trycktes 1677. Han jämför däri sin tid med den, som föregick Gustaf Vasas, och kommer därvid till en slutsats, som i den gamle aristokratens mun antager formen af en klagan öfver det som var, och en längtan efter de gamla goda tiderna under Kalmarunionen. Död på Sundby sätesgård i Öja socken i Södermanland d. 1 sept. 1590.

Gift 1549-03-10 med friherrinnan Beata Stenbock, dotter av riksmarsken Gustaf Olofsson Stenbock nr 12 och Brita Eriksdotter Leijonhufvud nr 26 och syster till Gustaf I:s drottning Katarina Stenbock.

Barn:

Joakim, född 1550-07-13 Torpa, död 1567-04-00 på Husön, av våda ihjälskjuten av sin morbroder, friherre Sten Stenbock.

Erik, född 1552. Riksråd och överståthållare. Se Tab. 4.

Margareta, född 1553 på Rydboholm, död 1553 på Rydboholm, 14 dagar gammal.

Cecilia, född 1554 på Lindholmen, död på Lindholmen 8 dagar gammal.

Ebba, född 1555-04-22 på Torpa, död 1635-05-08 Valstanäs och begraven 1635-07-18 i Öja kyrka , Södermanlands län. Gift 1578-10-12 i Stockholm i änkedrottningens hus vid Svartmunkekyrkan med rikskansleren Erik Sparre (Sparre af Rossvik nr 7).

Catharina, född 1556-08-18 i Stockholm, död 1596-09-12 Strömsholm. Gift 1590-03-01 på Strömsholm med hertig Carls furstliga råd Christoffer Schenck (friherrliga ätten Schenck nr 5).

Gustaf, greve till Visingsborg, friherre till Sundholmen i Äspereds socken, Älvsborgs län, herre till Borkholm i Estland. Riksråd. Född d. 8 mars 1558. Var år 1593 Sigismunds legat i Sverige och fick av konungen i uppdrag att biträda sin broder Erik som ståthållare i Stockholm. Men då denne efter några månader skildes från sin befattning, lämnade Gustaf Brahe Sverige och begav sig till Polen. Under Sigismunds härtåg mot hertig Carl hade han fått befallning att fängsla alla dem av hertigens anhängare han kunde överkomma, och när konungen efter Stångebro slag vände åter från Sverige, lämnade han för alltid landet. I historien har han mest blivit känd för sitt förhållande till Johan I1I:s dotter, prinsessan Anna. Uppfostrade tillsammans, hade de för varandra fattat en varm tillgivenhet, som ytterligare närdes genom hemliga möten hos hans syster, Ebba Sparre. Rykten, förklenliga för prinsessans ära, kommo därigenom i omlopp, och hertig Carl skonade härvid sin brorsdotter kanske minst af alla. Gustaf Brahe anhöll hos Sigismund 1589 om prinsessans hand och konungens svar var åtminstone icke nekande; det oaktadt gick giftermålet aldrig i fullbordan. I Sigismunds tjänst steg han till fältmarskalk och dog i Danzig d. 10 jan. 1615. Han hade med fröken Anna Reibnitz en son Johan Gustafsson, adlad Örnevinge nr 352.

Margareta, född 1559-07-02 på Sundholmen. Hovmästarinna hos prinsessan Anna 1591 och följde henne till Polen, men återvände till Sverige och erhöll 1630-03-06 restitution på alla sina gods. Död 1638-04-26 Lundarp och begraven 1639-02-24 i Visingsö kyrka. Gift 1587-07-27 med sin systers svåger, ståthållaren Johan Sparre (Sparre af Rossvik nr 7).

Anna, född 1562-08-08 på Rydboholm, död 1565.

Magnus, född 1564. Riksdrots. Död 1633. Se Tab. 5.

Johan, född 1566-08-13 på Visingsborg, död på Visingsborg 1566-08-13.

Sigrid. född 1568-04-24 på Rydboholm, död 1617-03-00 i Danzig. (At (L).) Gift 1595-03-19 Stegeborg med amiralen friherre Johan Gyllenstierna (Gyllenstierna af Lundholm nr 3).

Abraham, född 1569. Riksråd. Död 1630. Se Tab. 6.

--------------------

Pehr Brahe dä till Rydboholm

Greve Nr 1.

riksdrots

--------------------

http://sv.wikipedia.org/wiki/Per_Brahe_dä

http://www.slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=186

--------------------

http://sv.wikipedia.org/wiki/Per_Brahe_d.ä.

http://wadbring.com/historia/sidor/brahehus.htm

Konung Gustaf I:s systerson, Per Brahe, var icke årsgammal, då hans fader, Joachim Brahe, föll för Kristians bödelssvärd och modren, Margareta Wasa, bortfördes i fångenskap till Blå Tornet i Köpenhamn.

Den späda sonen delade med henne den fångenskap, där Gustaf Wasas moder och tvenne systrar omkommo av elände. Sedan Margareta, jämte sin son, blivit frigiven och återkommit till fäderneslandet, där Gustaf imedlertid blivit konung, förmälde han sin syster med greve Johan af Hoja. Denne förde sin grevinna och sin styvson till de förläningar, han i Finland erhållit av svågern. Då grevens förrädiska stämplingar upptäcktes, flyktade han för konungens hämnd till Livland och Tyskland.

Koung Gustaf inbjöd sin syster och hennes barn att återkomma till Sverige till deras fädernearv. Sedan Per Brahe i Tyskland fulländat sina studier, återkom han till Sverige och tillvann sig sin kunglige morbroders höga ynnest och förtroende. Gustaf utnämnde honom till riksråd och uppdrog honom de viktigaste ämbeten. Under dackefejden anförde han en del av hären, som utsändes för att dämpa detta uppror. Vid konung Gustafs hov vistades han gärna, och det är han, som har lämnat den bästa skildringen av levnadssättet därstädes, av tidens hovseder och den store konungens personlighet, i de anteckningar, han skrivit.

Konung Erik XIV utnämnde honom vid sin kröning till greve och skänkte honom Wisingsö till grevskap. Han fick det uppdraget av denne konung att framföra hans frieri till den sköna drottning Maria Stuart i Skottland. Efter hemkomsten förde han dels befäl i Danska kriget, varvid han flera gånger vann drabbningar och visade utmärkt tapperhet, särdeles vid Bohus, och dels utförde beskickningar till Rostock och Polen.

Då konung Johan III uppträdde på tronen, utnämndes Brahe till riksdrots. Under denna oroliga regering bibehöll den lärde och kloke greven sitt anseende, ehuru han slutligen, då Johan misshällighet med rådet alltmera utvecklade sig, föll i konungens onåd. Samtida skrifter beskylla väl Per Brahe för en viss benägenhet för den katolska läran; men han övergav aldrig offentligen den Lutherska, ehuru hans söner avföllo. Han hade så stort anseende, att man till och med trodde honom hysa några anspråk på kronan, i fall den skulle blivit ryckt från Wasa-släkten.

Även genom sitt giftermål hade greve Per kommit tronen närmare. Han blev nämligen förmäld med Beata Stenbock, vars syster trenne år därefter bar Sveriges drottning-krona.

Misshälligheten med konung Johan blev så stor, att greve Per drog sig undan det offentliga livet och vistades på sin gård Sundby vid Hjälmaren, där han avled. Han hade i ett testamente, vari han för övrigt fördelade sina egendomar emellan sina barn och anhöriga, förordnat åt sig själv "en ärlig och slätt och ödmjuklig jordefärd och begravning, utan allt prång, uti Ryds kyrka". Men den förbittrade konung Johan förbjöd hans begravning. Länge stod liket obegravet, till dess den ädla drottning Gunilla Bjelke, på eget bevåg, tog biskopen av Västerås med sig och lät i sin närvaro begravningen förrättas med tillbörlig ståt, i den kyrka, som den avlidne föreskrivit. Oaktat sitt bittra lynne, lät likväl konung Johan sin gemåls egenmäktiga tilltag förbliva ostraffat.

Utom sin andel i Rasmus Ludvigssons krönika om konung Gustaf, har greve Per Brahe också författat en "Oeconomia eller Hushållsbok för ungt adelsfolk", varuti tidens patriarkaliska seder avmåla sig, men därjämte ett herremannasinne, vilket utvisar, att greven kände sig bördig av en av rikets mest upphöjda släkter, och att han satte högt värde på sitt stånd och dess rättigheter.

Han blev ståthållare på Stockholms slott 1536. Riksråd och riddare 1544. Greve 1561. Riksdrots 1569.

--------------------


Per Brahe föddes år 1520 på Lindholmen i Uppland som son till riksrådet Joakim Brahe och Margareta Eriksdotter Vasa (syster till Gustav Vasa). Hans morbror var med andra ord Gustav Vasa 

Riksdrotsen Greve Pehr Brahe dä. räknas som den fönämsta Greven genom tiderna. Han ägde stora landområden i Sverige och massor av hemman och gårdar. Han ägde och bodde på Rydboholm vid Ö.Ryds kyrka, beläget utmed vägen till Vaxholm.

I Ö.Ryds k:a har Braheätten sitt vilorum, och då den siste med namnet Brahe dog på 1940-talet låstes gravkoret och nyckeln kastades i sjön av Biskop Natan Söderblom.

Brahehus utmed E 4:an vid Gränna känner alla till, det byggdes en gång av Pehr Brahe dy. som var son till Pehr Brahe dä. Visingsborgs slott (i dag ruin) på Visingsö började byggas av Pehr Brahe dä. och fullföljdes av sönerna Pehr och Magnus. -------------------- Per Brahe d. ä., 1520-90, riksdrots 1569-90, greve.

Per Brahe, som tillhörde Gustav I:s främsta medhjälpare och användes av Erik XIV och Johan III i egenskap av militär och diplomat, fick 1562 Visingsö till grevskap.

I samband med Erik XIV:s kröning blev han greve och stamfar till Sveriges första grevliga ätt. Erik utnämnde Per Brahe till överste hovmästare och sände honom bl.a. till Skottland för att å kungens vägnar fria till Maria Stuart.

Per Brahe skrev bl a en fortsättning på Peder Svarts krönika om Gustav Vasa (utgiven 1896-97). -------------------- Per Brahe d ä, född i maj 1520, död 1 september 1590 i Stora Sundby, Södermanland, var en svensk greve till Visingsborg och riksråd. Han var son till riksrådet Joakim Brahe och Margareta Eriksdotter (Vasa) (syster till Gustav Vasa).


Per Brahe blev som barn tillsammans med sin mor bortförd i dansk fångenskap efter Stockholms blodbad. Han följde även med henne när hon 1534 flydde till Tyskland tillsammans med sin man i andra giftet, greven Johan av Hoya, sedan han fallit i kungens onåd[1]. Han ärvde Rydboholms slott och Lindholmens gård av sin mor då hon dog 1537 och inkallades då till Stockholm av Gustav Vasa, medan hans halvbröder blev kvar i Tyskland[2]. Redan 1539 utnämndes han till kammarråd och en av ståthållarna på Stockholms slott. År 1540 förlänades han Gudhems kloster av Gustav Vasa, under senare delen av 1500-talet förlänades han Norra Ljusterö.


Brahe utmärkte sig under Dackefejden, fick plats i riksrådet 1544 och omtalas redan 1546 såsom riddare. Han var mycket uppskattad av Gustav Vasa och han fick ett flertal viktiga uppdrag. När Erik XIV blivit kung verkade han för att begränsa hertigarna Johan och Karls makt. Han bidrog till att Arboga artiklar antogs 1561. Samma år dubbades han till greve av Erik XIV vid dennes kröning och 1562 fick han nästan hela Visingsö som grevskap.


Under Erik XIV:s regeringstid ingick Brahe i utländska beskickningar, såsom till Skottland 1562 och till Polen 1564. Han deltog i nordiska sjuårskriget, och förde befälet vid belägringarna av Älvsborg och Bohus fästning 1565, men varken hans värdighet som greve och överste hovmästare eller hans släktskap med kungen skyddade honom från kritik från denne. Efter Sturemorden 1567 sköttes riksstyrelsen under Erik XIV:s sinnessjukdom främst av Sten Eriksson Leijonhufvud och Per Brahe. Vid Daniel Rantzaus anfall 1567 utsågs han till rådgivare åt fältöversten Hogenskild Bielke.


Försiktigtvis anslöt sig Per Brahe inte till hertigarnas uppror förrän 1568 då utsikterna till framgång verkade säkra. 1569 förstorades hans grevskap betydligt av Johan III och han utnämndes samma år till riksdrots. Liksom de flesta adelsmän stod han i spänt förhållande till hertig Karl, delvis på grund av att hertigen låg i arvstvister med honom. I religiöst hänseende tycks han under en tid ha varit vacklande. Jesuiterna hade stora förhoppningar om att omvända honom. Han biktade sig för de katolska prästerna och mottog nattvarden av dem men i hans testamente finns inga katolska tendenser. Trots att han var nära knuten till kungahuset förlorade han, liksom många av de andra riksråden, Johan III:s förtroende 1589 och blev av med drotsämbetet. Han dog 1590 och är begravd i Östra Ryds kyrka.[3]


Per Brahe efterlämnade material till en fortsättning på Peder Swarts krönika, som utgavs av Otto Ahnfelt 1896-1897. Han författade även Oeconomia eller Huuszholdzbook, för ungt adelsfolck (tryckt först 1677, nytryck 1920), samt en religiös skrift.[2]

Källor:

1.^ Starbäck, Sveriges historia, band 8, s 352-353

2.^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
3.^ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 28
4.^ Den introducerade svenska adelns ättartavlor utgivna av Gustaf Elgenstierna band I (Stockholm 1925) sid.555-556
5.^ ej död 1617 enligt en rättelse i ättartavlorna
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Brahe, Per d.ä., 1904–1926.
view all 21

Peder Joakimsson Brahe, d.ä.'s Timeline

1520
May 1, 1520
Stockholms län, Sverige
1549
March 10, 1549
Age 28
Gripsholm
1550
July 13, 1550
Age 30
Länghem, Älvsborgs län, Sverige
1552
September 4, 1552
Age 32
Äspered, Västra Götaland, Sverige
1554
1554
Age 33
Strö, Skaraborgs län, Sverige
1555
April 22, 1555
Age 35
Länghem, Älvsborgs län, Sverige
1556
1556
Age 35
Stockholm, Stockholms län, Sverige
1558
1558
Age 37
Borås, Älvsborgs län, Sverige
1559
July 2, 1559
Age 39
Äspered, Älvsborgs län, Sverige
1562
1562
Age 41
Borås, Älvsborgs län, Sverige