Ragnvald the Old, Earl in Västergötland

RAGNVALD Ulfsson, Jarl av Sverige

• Son of jarl Ulf "den gamle" Tostesson of Västergötland and Ingeborg

Project MedLands, Sweden Kings

KINGS of SWEDEN 1060-[1111] (FAMILY of STENKIL)

Skoglar" TOSTE, son of ---. In Svithjod. Snorre records that Harald "Grenske" was welcomed in Svithjod by "Toste…often in battle…therefore called Skoglar-Toste" and lived five years with him[68].
m ---.

The name of Toste's wife is not known.

Toste & his wife had two children:

• 1. ULF. According to Snorre[69], he was the brother of Sigrid "Storråda/the Haughty". m ---. The name of Ulf's wife is not known.

ULF & his wife had one child:

• a) RAGNVALD Ulfsson, Snorre names "Earl Ragnvald, Ulf's son" when recording his [first] marriage[70]. Jarl in Västergötland. Snorre records that Ragnvald accompanied Ingegerd to Russia and was installed as Earl of Ladoga[71]. married firstly INGEBORG Trygvesdatter, daughter of TRYGVE Olavsson of Norway & his wife Åstrid Eiriksdatter. Snorre records the marriage of Ingebjorg, Trygve's daughter, King Olaf's sister and Earl Ragnvald, Ulf's son"[72]. married secondly [as her first husband,] ASTRID Njalsdotter, daughter of NJAL & his wife. The primary source which confirms her parentage and two marriages has not yet been identified. [She married secondly as his second wife, Emund Slemme den Gamle/the Old King of Sweden. Her supposed second marriage to Ragnvald may be nothing more than a guess based on Adam of Bremen recording that nepos eius [=rex Sueonum Emund] Stinkel succeeded on the death of Emund[73].]

Jarl Ragnvald & his first wife INGEBORG Trygvesdatter had two children:

• i) ULF Snorre names "Earl Ulf and Earl Eilif" as the sons of Ragnvald & his wife[74].
  
• ii) EILIF names "Earl Ulf and Earl Eilif" as the sons of Ragnvald & his wife[75].
  

Jarl Ragnvald & his second wife ASTRID Njalsdotter had one child:

• iii) STENKIL Ragnvaldson (-1066). The primary source which confirms his parentage has not yet been identified. He succeeded [his stepfather] in 1060 as STENKIL King of Sweden.
  

• 2. SIGRID "Storråda/the Haughty. Snorre names Sigrid as daughter of "Skoglar" Toste and refers to her marriage to "the Swedish king, Eirik the Victorious Saxo Grammaticus names "Syritha" as mother of "Erici filius Olavus"[77]. The Fagrskinna names Sigrid, mother of King Olof, as daughter of Skoglar-Tosta[78]. Morkinskinna names "Sigridr en stórráda" as mother of “the lady Ástrídr…sister of two kings, Knútr the Great and Óláfr the Swede” who married “Jarl Úlfr sprakaleggr”[79]. married firstly ([before 985]) ERIK "Segersäll/the Victorious" King of Sweden, son of [EMUND Erikson King of Sweden] (-Uppsala [994/95]). married secondly ([1000]%29 as his second wife, SVEND I "Tveskæg/Forkbeard" King of Denmark, son of HARALD I "Blåtand/Bluetooth" King of Denmark & his first wife Gunhild ([960]-Gainsborough 3 Feb 1014, bur in England, later removed to Roskilde).

Source Project MedLands, Sweden Kings - https://fmg.ac/Projects/MedLands/SWEDEN.htm#IngeIdied1111

From Snorre Sturlason: Olav the Saint's Story, Chapter 69

"69. ... Bjorn and his companion rode their way, and came to Earl of Ragnvald. There they were well received. There were many people who had heard of Bjorn, and all who had seen King Olav knew him both by appearance and voice, for Bjorn stood up on all things and spoke on the king's behalf. Ingebjorg, the earl's wife, went to Hjalte and kissed him; she knew him, for she was with Olav Trygveson, her brother when Hjalte was there, and Hjalte reckoned friendship between the king and Vilborg, who was Hjalte's wife: Eirik Bjodaskalle was the father of Astrid, mother of King Olav Trygveson; and Bodvar was the father of Ålov, the mother of Gissur Hvite, the father of Vilborg, and the two, Eirik and Bodvar, were brothers and sons of Vikinge-Kåre, the countryman at Voss ». 1)

Source Heimskringla, Olav Tryggvason's story - http://www.olhov.net/olavtry.html

Project MedLands Russia

• This is the wrong RAGNVALD

Regarding his death, if he delivered Ingegerd Olofsdotter born around 1001, to Jaroslav 1019,
he must have been killed that year, meaning that we can't have different version in this profile, either it's true that Ingegerd married Jaroslav or not.

From the Foundation for Medieval Genealogy page on Russia Rurikid:

http://fmg.ac/Projects/MedLands/RUSSIA,%20Rurik.htm#Rognedadied1002

Links

• http://genealogics.org/getperson.php?personID=I00416642&tree=LEO

Sources

• From the Russian Wikipedia page on Rogvolod (English below): http://ru.wikipedia.org/wiki/%D0%A0%D0%BE%D0%B3%D0%B2%D0%BE%D0%BB%D...
• The Anderson-Krogh genealogy including ancestral lines / compiled by Lester W. Hansen.

by Hansen, Lester Welhaven, 1886 - https://archive.org/details/andersonkroghgen00hans/page/72

Historicity of Rogvolod

Historians do not fully trust the Chronicle, calling attention to keeping it being a difficult task. Rydzewski does not deny the possibility that "the legend of Rogvolod as a Norman was created" and can only be dynastic, "with the spirit such as those already absolutely fantastic genealogies that are known in Russian historiography, the Moscow period. Perhaps the tradition goes back to the saga, prevailing in Polotsk no later than the end of the 9th century and beginning of the 12th.

Thus there are two versions of the origin of the prince. In one, he is a representative of a local dynasty. Slavs Rogvolod and Rogneda are knowledgeable of Slavic wedding customs. According to another version, Rogvolod is the Viking Regnvald.

V. Konovalov identifies him as Regnvald the Ilustrious (Olafsson), King in Vestfolde. "This song is called the list of Ynglings. Regnvald was the son of Olaf Alva Geyrstadira, brother of Halvdan the Black. The song is called 30 ancestors of Regnvald" Regnvald Olafsson was a Norwegian who lived in the 8th century, and information about him has survived.

Melnikov and Jackson see similar information between the Chronicles and the Scandinavian saga "Strand of Eymunde" (13th century), which addresses the issue of Scandinavian possession of Polotsk. This is the story of such an occupation taking place in 1015-1019. Historians believe it to be fiction, by which is based the recollection of a Varangian Prince of Polotsk. In the saga is an active participant, Jarl Regnvald Ulfsson, a near relative of the Swedish Ingegerd, wife of Yaroslav the Wise, who ruled in Ladoga. Despite the literary tradition, Regnvald Ulfsson is a historical personality and cannot be identified with Rogvolod, Prince of Polotsk, though it is believed that they have the same name, and he is an alleged descendant of Gyuryata Rogovic, Prince of Novgorod, or so informs the Chronicle (Article 1096). These need to be taken into account only if you accept that Rogvolod is legendary and his name is fictional.

Rogvolod's name was given to his son and grandson Vseslav of Polotsk (11th century). The shunned progeny of Vladimir felt themselves to be affiliated more as Rogvolod's grandchildren - the female line. His own demise was not based on the awards to Izyaslav of Vladimir, but from the line of succession from a difficult task. Thus, despite the legendary sources of Prince Rogvolod, we cannot dought his historicity, as the mention of his daughter Rogneda are chronicled early, back to the first half of the 11th century.

Chronology of events

The Chronicle dates are very conventional. From the "Tales of Bygone years," internecine war between the sons of Svyatoslav began in 975, and Vladimir, who fled the strife, returned to Novgorod and attacked Polotsk no earlier than 977. The fight ended, during which Rogvolod was killed, no later than 980.

Jacob Mnich (11th century) on the one hand confirms the date of 980, saying that Prince Vladimir did all this in the 8th year after the death of Svyatoslav (972), but indicates an exact date of the completion of strife - June 11, 6486, or 978. This date is known and the authors of the "Tales of Bygone Years," as he began a story about the sons of Vladimir feuding under 977, and article 1054 indicates that Yaroslav the Wise, son of Rogneda, lived 76 years - that is, the Chronicler was guided by the same 978. If we take these data as reliable, Rogvolod could not be killed later than 978.

In 2007, an archeological excavation discovered layers from the end of the 10th century consistent with a huge conflagration. Perhaps further research will disclose the events related to the murder of Rogvolod in more detail and give their precise dating.

Children

Rogvolod had an unknown wife with two sons who were killed together along with their father during the capture of Polotsk by Vladimir Svyatoslavich, c. 977. They also had a daughter Rogneda, who was forced to marry Vladimir. Rogvolod's descendants were not only these, but also Yaroslav descendants (OUR ANCESTRY), as Yaroslav the Wise several times was called by the Chronicle the son of Rogneda.

These Ragnvalds are mis-merged (they are for a Ragnvald whose importance to the marriage of Ingegerd with Vladimir's son Yaroslav took place well after Rognvald von Polotsk's death):

Ragnvald Ulfsson var jarl i Västergötland c:a 1010-1020 och kusin till Olof skötkonung.

Ragnvald Ulfsson bodde i Skara. Under hans tid som jarl friade den norske kungen Olaf Haraldsson till Olof Skötkonungs dotter Ingegärd. Detta uppskattades av den västgötske jarlen som gjorde allt han kunde för att slippa plundringstågen från den norske kungen. Ragnvald var också gift med Ingeborg, en norsk prinsessa och syster till Olav Tryggasson och ville därför hålla sig väl med norrmännen.

Olof skötkonung däremot ville inte ens höra talas om saken då han ogillade den norske kungen. Ragnvald Jarl hade emellertid i samförstånd med rikets bönder på ett ting i Uppsala tvingat Olof skötkonung att lova bort Ingegärd till den norske kungen. Olof gjorde allt han kunde för att förhindra giftermålet och sände inte iväg sin dotter till det beslutade mötet med den norske kungen.

Ragnvald blev orolig för att norrmännen nu skulle börja härja hos honom som hämnd och gjorde nu allt för att blidka dem. Men i samband med ett besök av kung Olafs hovskald Sigvat Thordarsson fick han reda på att det kommit sändebud från Kung Jaroslav i Gårdarike (nuvarande Ryssland) om att han ville gifta sig med Ingegärd och att detta blivit väl mottaget hos kung Olof. För kung Olof kom detta frieri förstås som sänt av gudarna eftersom han nu såg en snabb lösning på problemet.

Ragnvald sökte nu nya lösningar som skulle blidka Olav. Han bad Sigvat föreslå den norske kungen att istället gifta sig med Olof Skötkonungs frillodotter Astrid som just var på besök hos jarlen och verkade intresserad av ett giftermål. För säkerhets skull var man överens om att kung Olof inte skulle tillfrågas denna gång. Sigvat lyckades få kung Olav att acceptera det nya äktenskapsförslaget.

Ragnvald förde Astrid till Sarpsborg i Norge och bröllopet stod år 1019, strax efter julen under storståtliga former. När Jaroslavs sändebud återkom på våren 1019, lovade Ingegärd att följa med till Jaroslav i Gårdarike under vissa förutsättningar. En förutsättning var att hon fick Ingermanland och Aldejoborg vid Ladoga samt att hon fick ta med sig en person dit som skulle få samma ställning där som han haft i Sverige.

Olof skötkonung och sändebuden gick med på kraven, men när hon berättade att det var jarl Rangvald hon ville ta med sig blev Olof tvärarg för han hade tänkt hänga honom till sommaren for att han hade gift hans dotter Astrid med den norska kungen. Men efter ett tag lugnade han sig och gick med på villkoren men under villkor att han aldrig mer kom inför Olofs ögon eller visade sig i Svitjod så länge Olof levde.

När sommaren 1019 kom avreste Ingegärd till Gårdarike där hon strax gifte sig med Jaroslav. Med sig på resan hade hon jarl Rangvald, som också medförde sin hustru, prinsessan Ingeborg och sönerna Ulf Jarl och Eilif Jarl. Som utlovat fick hon Aldejoborg och Ingermanland men lät makten över Jarlsdömet gå över på Ragnvald som levde där i lång tid i välmåga.

I sitt andra gifte med Astrid Nialsdotter från Halogaland i Norge fick Ragnvald sonen Stenkil. Efter Rangvalds död återvände Astrid till Sverige tillsammans med sin son Stenkil och gifte om sig med den svenske konungen Emund gamle.

There are two theories about who he's the son of. The most reliable is probably that he's the son of Ulf Tostesson and Ingeborg. The other says he's the son of Uleb/Ulf, who's the son of Olga of Kiev.

---

Ragnvald Ulfsson the Old (beginning 11th century) was a jarl of Västergötland or Östergötland, and married to a sister of Olav Tryggvason.

Ragnvald is mentioned in the skaldic poem Austrfaravísur, ascribed to Sigvatr Þórðarson, skald of King Olaf Haraldsson of Norway (Olaf the Holy), who had been on a diplomatic mission to Sweden. This poem is quoted in the 13th century sagas Fagrskinna and Snorri Sturluson's Heimskringla. In addition to the poem, Fagrskinna only briefly mentions Ragnvald, while Heimskringla contains a more elaborate account of him. This 13th century prose text is not considered historically reliable.

According to Snorri, Ragnvald was the son of jarl Ulf Tostesson and Ingeborg and the foster-son of Þorgnýr the Lawspeaker. He was the cousin of Olof Skötkonung, through his aunt Sigrid the Haughty, and he was married to Ingeborg Tryggvasdotter.

During his days the Norwegians pillaged in Västergötland, but then the Norwegian king, Olaf the Holy, proposed to the Swedish princess Ingigerd Olofsdotter, the daughter of Sweden's king Olof Skötkonung. This pleased Ragnvald who was related to both.

However, at the Thing at Gamla Uppsala, Ragnvald and his foster-father Þorgnýr the Lawspeaker had to force Olof, the Swedish king, to promise his daughter to Olaf, the Norwegian king, whom he did not like. When the Swedish king failed to deliver his daughter, Ragnvald realized that he was in trouble. He has not only fallen out of grace with the Swedish king, but he could also expect the revenge of the Norwegians.

During a visit by the skald Sigvatr Þórðarson, Ragnvald learned that Prince Jaroslav of Kievan Rus' has proposed to Ingigerd, and so he had the idea that Olaf the Holy should marry the illegitimate daughter of Olof Skötkonung, Astrid, who was staying with Ragnvald. Sigvat promised to deliver the message, and the Norwegian king accepted.

Ragnvald delivered Astrid at Sarpsborg in Norway and she married the king after Christmas, 1019.

Olof Skötkonung was now so upset that he intended to hang Ragnvald at the next Thing. However, when Ingigerd Olofsdotter married Jaroslav, Ingigerd managed to arrange that Ragnvald became the jarl of Staraja Ladoga (Aldeigjuborg) and Ingria, and Olof let him depart with Ingigerd in the summer of 1019.

Fagrskinna's account of Olaf the Holy's betrothal to Ingigerd, and eventual wedding with Astrid, differs significantly from the account in Heimskringla. In Fagrskinna's account, Ragnvald is not given a prominent role in the proceedings.

Married to Ingeborg Tryggvasdotter. Children:

Ulf Ragnvaldsson Jarl

Eilif Ragnvaldsson Jarl

He is considered to have fathered king Stenkil, with Astrid Nialsdotter from Norway, but this is based on later Icelandic sources, and the identification of Ragnvald with Ragnvald the Old of Hervarar saga.

http://en.wikipedia.org/wiki/Ragnvald_Ulfsson

Ragnvald blev 1018 forvist til en post som guvernør for Stara Ladoga, en (ny) svensk fristad i Rusland. Ragnvald blev i øvrigt fader til Stenkil, der fungerede som konge af Sverige 1060-1066.

http://www.vikingekonger.dk/Vikingekonger%20HTML/Artikler%20B/Rurik...

Yrke: Jarl i Västergötland och Aldeigjuborg (Ladoga), Ryssland

Far: Ulf Tostesson

Död: 1020 Aldeigjuborg, Ladoga, Ryssland 1)

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Ingeborg Tryggvasdotter

Vigsel: omkring 1000 1)

Barn: Ragnhed Ragnvaldsdotter (- 1002)

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Astrid Njalsdotter

Barn: Stenkil Ragnvaldsson (1028 - 1066)

--------------------------------------------------------------------------------

Noteringar

Reste till Norge med Olov 'Skötkonungs' dotter prinsessan Astrid utan att hennes kunglige fader hade tillfrågats om saken. I Norge firades bröllop med Olav 'den helige' till Olof 'Skötkonungs' begripliga förbittring. Ragnvald Jarls ställning blev snart ohållbar i Sverige och han måste lämna Sverige; det skedde enligt Snorre i den formen att han följde prinsessan Ingegerd på hennes brudfärd till Gårdarike, där han fick Aldeigjuborg vid sjön Ladoga till jarladöme i stället för det mistade Västergötland. Aldeigjuborg och jarldömet som hörde till staden var Ingegerds brudgåva, men Ingegerd lät sin far Ragnvald få makten. Ladoga var sedan gammal ett betydande handelscentrum. Stadens namn har i de nordiska källorna levt kvar i sin äldre finska form och kallas där Aldeigja eller vanligare Aldeigjuborg, d.v.s. 'Aldigjas borg', där borg betyder befäst stad.

Källa: Alf Henriksson och Mats G. Larsson

Ragnvald Jarl var kusin med drottning Ingegerd i Kiev (Konugård). Han var en stor hövding och var skattskyldig under kung Jaroslav och blev gammal. Och då Olav 'den helige' var i Gårdarike så var han med Ragnvald Ulfsson, och det var den största vänskap mellan dem. För alla ansedda män hedrade kung Olav mycket medan han var där, men ingen mer än Ragnvald Jarl och drottning Ingegerd, för hon och Olav älskade varandra i hemlighet.

Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson

Snorre lämnar i sin mer utförliga saga om Olaf 'den helige' som styrker Sigrid 'Storrådas' anknytning till Västergötland och som dessutom kan tyda på att hon haft sina rötter där; hon var syster till Ulf, far till Ragnvald Jarl, alltså den Ragnvald som var hövding i Västergötland, då Sigvat skald kom dit den där kvällen hösten år 1018. Jarlen skulle då ha varit Sigrids brorson och därmed kusin till Olof 'Skötkonung'.

Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson

Där floderna Volkhov och Ladozka flyter samman, ca 10 mil öster om dagens S:t Petersburg, låg en gång den handelsplats som under vikingatiden kallades för Aldeigjuborg. Handelsplatsen låg utmed den viktiga vattenleden som från Finska viken via sjön Ladoga gick längs med Volkhov till sjön Ilmen in i det centrala ryska området (Aldeija är ett äldre finskt personnamn=Aldeijas borg, borg=befäst stad). Staraja Ladogas äldsta datering är från cirka år 760. Ursprungligen var Ladoga en obefäst boplats, vars innevånare tycks ha sysslat med hantverk och fjärrhandel. Staden dominerades senare av en träborg, vilken omgavs av hantverkarkvarteren. På kyrkogården S:t Kliment finns skelettgravar med skelett av nordisk typ. På den östra stranden mittemot Ladoga låg Plakun, ett skandinaviskt gravfält med både brand- och skelettgravar. Gravfältet dateras till 800-900-tal och innehöll både mans- och kvinnogravar.

Källa: Nordisk vikingaguide 1995

Fosterfar och frände till Ragnvald var den berömde lagmannen i Tiundaland, Svitjod, Torgny 'lagman'.

Källa: Vikingahistorier, Åke Ohlmarks

--------------------------------------------------------------------------------

Källor

1)  Heimskringla, Olov Tryggvassons saga III

Noteringar

Ragnvald Ulfsson var jarl i Västergötland c:a 1010-1020 och kusin till Olof skötkonung.

Ragnvald Ulfsson bodde i Skara. Under hans tid som jarl friade den norske kungen Olaf Haraldsson till Olof Skötkonungs dotter Ingegärd. Detta uppskattades av den västgötske jarlen som gjorde allt han kunde för att slippa plundringstågen från den norske kungen. Ragnvald var också gift med Ingeborg, en norsk prinsessa och syster till Olav Tryggasson och ville därför hålla sig väl med norrmännen. Olof skötkonung däremot ville inte ens höra talas om saken då han ogillade den norske kungen. Ragnvald Jarl hade emellertid i samförstånd med rikets bönder på ett ting i Uppsala tvingat Olof skötkonung att lova bort Ingegärd till den norske kungen. Olof gjorde allt han kunde för att förhindra giftermålet och sände inte iväg sin dotter till det beslutade mötet med den norske kungen.

Ragnvald blev orolig för att norrmännen nu skulle börja härja hos honom som hämnd och gjorde nu allt för att blidka dem. Men i samband med ett besök av kung Olafs hovskald Sigvat Thordarsson fick han reda på att det kommit sändebud från Kung Jaroslav i Gårdarike (nuvarande Ryssland) om att han ville gifta sig med Ingegärd och att detta blivit väl mottaget hos kung Olof. För kung Olof kom detta frieri förstås som sänt av gudarna eftersom han nu såg en snabb lösning på problemet.

Ragnvald sökte nu nya lösningar som skulle blidka Olav. Han bad Sigvat föreslå den norske kungen att istället gifta sig med Olof Skötkonungs frillodotter Astrid som just var på besök hos jarlen och verkade intresserad av ett giftermål. För säkerhets skull var man överens om att kung Olof inte skulle tillfrågas denna gång. Sigvat lyckades få kung Olav att acceptera det nya äktenskapsförslaget.

Ragnvald förde Astrid till Sarpsborg i Norge och bröllopet stod år 1019, strax efter julen under storståtliga former. När Jaroslavs sändebud återkom på våren 1019, lovade Ingegärd att följa med till Jaroslav i Gårdarike under vissa förutsättningar. En förutsättning var att hon fick Ingermanland och Aldejoborg vid Ladoga samt att hon fick ta med sig en person dit som skulle få samma ställning där som han haft i Sverige. Olof skötkonung och sändebuden gick med på kraven, men när hon berättade att det var jarl Rangvald hon ville ta med sig blev Olof tvärarg för han hade tänkt hänga honom till sommaren for att han hade gift hans dotter Astrid med den norska kungen. Men efter ett tag lugnade han sig och gick med på villkoren men under villkor att han aldrig mer kom inför Olofs ögon eller visade sig i Svitjod så länge Olof levde.

När sommaren 1019 kom avreste Ingegärd till Gårdarike där hon strax gifte sig med Jaroslav. Med sig på resan hade hon jarl Rangvald, som också medförde sin hustru, prinsessan Ingeborg och sönerna Ulf Jarl och Eilif Jarl. Som utlovat fick hon Aldejoborg och Ingermanland men lät makten över Jarlsdömet gå över på Ragnvald som levde där i lång tid i välmåga.

I sitt andra gifte med Astrid Nialsdotter från Halogaland i Norge fick Ragnvald sonen Stenkil. Efter Rangvalds död återvände Astrid till Sverige tillsammans med sin son Stenkil och gifte om sig med den svenske konungen Emund gamle.

Källor

1) Gustaf Elgenstierna - Den introducerade adelns ättartavlor

NameRagnvald Ulfsson95,

Birth:970

Death1066

OccupationJarl of West Gotland

Spouses

Astrid Niallsdottir,

Birth:1025, Altensen, Vefsenfjord, Nordland, Norway

Death1066Deathaft 1066, Västergötland,

ChildrenSteinkil (1005-1066)

Notes for Ragnvald Ulfsson

Även känd som Ragnvald den gamle.

Svensk hövding.

Noteringar

Ragnvald Ulfsson var jarl i Västergötland c:a 1010-1020 och kusin till Olof skötkonung.

Ragnvald Ulfsson bodde i Skara. Under hans tid som jarl friade den norske kungen Olaf Haraldsson till Olof Skötkonungs dotter Ingegärd. Detta uppskattades av den västgötske jarlen som gjorde allt han kunde för att slippa plundringstågen från den norske kungen. Ragnvald var också gift med Ingeborg, en norsk prinsessa och syster till Olav Tryggasson och ville därför hålla sig väl med norrmännen. Olof skötkonung däremot ville inte ens höra talas om saken då han ogillade den norske kungen. Ragnvald Jarl hade emellertid i samförstånd med rikets bönder på ett ting i Uppsala tvingat Olof skötkonung att lova bort Ingegärd till den norske kungen. Olof gjorde allt han kunde för att förhindra giftermålet och sände inte iväg sin dotter till det beslutade mötet med den norske kungen.

Ragnvald blev orolig för att norrmännen nu skulle börja härja hos honom som hämnd och gjorde nu allt för att blidka dem. Men i samband med ett besök av kung Olafs hovskald Sigvat Thordarsson fick han reda på att det kommit sändebud från Kung Jaroslav i Gårdarike (nuvarande Ryssland) om att han ville gifta sig med Ingegärd och att detta blivit väl mottaget hos kung Olof. För kung Olof kom detta frieri förstås som sänt av gudarna eftersom han nu såg en snabb lösning på problemet.

Ragnvald sökte nu nya lösningar som skulle blidka Olav. Han bad Sigvat föreslå den norske kungen att istället gifta sig med Olof Skötkonungs frillodotter Astrid som just var på besök hos jarlen och verkade intresserad av ett giftermål. För säkerhets skull var man överens om att kung Olof inte skulle tillfrågas denna gång. Sigvat lyckades få kung Olav att acceptera det nya äktenskapsförslaget.

Ragnvald förde Astrid till Sarpsborg i Norge och bröllopet stod år 1019, strax efter julen under storståtliga former. När Jaroslavs sändebud återkom på våren 1019, lovade Ingegärd att följa med till Jaroslav i Gårdarike under vissa förutsättningar. En förutsättning var att hon fick Ingermanland och Aldejoborg vid Ladoga samt att hon fick ta med sig en person dit som skulle få samma ställning där som han haft i Sverige. Olof skötkonung och sändebuden gick med på kraven, men när hon berättade att det var jarl Rangvald hon ville ta med sig blev Olof tvärarg för han hade tänkt hänga honom till sommaren for att han hade gift hans dotter Astrid med den norska kungen. Men efter ett tag lugnade han sig och gick med på villkoren men under villkor att han aldrig mer kom inför Olofs ögon eller visade sig i Svitjod så länge Olof levde.

När sommaren 1019 kom avreste Ingegärd till Gårdarike där hon strax gifte sig med Jaroslav. Med sig på resan hade hon jarl Rangvald, som också medförde sin hustru, prinsessan Ingeborg och sönerna Ulf Jarl och Eilif Jarl. Som utlovat fick hon Aldejoborg och Ingermanland men lät makten över Jarlsdömet gå över på Ragnvald som levde där i lång tid i välmåga.

I sitt andra gifte med Astrid Nialsdotter från Halogaland i Norge fick Ragnvald sonen Stenkil. Efter Rangvalds död återvände Astrid till Sverige tillsammans med sin son Stenkil och gifte om sig med den svenske konungen Emund gamle.

Källor

1)  Gustaf Elgenstierna - Den introducerade adelns ättartavlor

Svensk høvding

Ragnvald Ulfsson the Old (beginning 11th century) was a jarl of Västergötland or Östergötland, and married to a sister of Olav Tryggvason.[1]

Ragnvald is mentioned in the skaldic poem Austrfaravísur, ascribed to Sigvatr Þórðarson, skald of King Olaf Haraldsson of Norway (Olaf the Holy), who had been on a diplomatic mission to Sweden. This poem is quoted in the 13th century sagas Fagrskinna and Snorri Sturluson's Heimskringla. In addition to the poem, Fagrskinna only briefly mentions Ragnvald, while Heimskringla contains a more elaborate account of him. This 13th century prose text is not considered historically reliable.

According to Snorri, Ragnvald was the son of jarl Ulf Tostesson and Ingeborg and the foster-son of Þorgnýr the Lawspeaker. He was the cousin of Olof Skötkonung, through his aunt Sigrid the Haughty, and he was married to Ingeborg Tryggvasdotter.

During his days the Norwegians pillaged in Västergötland, but then the Norwegian king, Olaf the Holy, proposed to the Swedish princess Ingigerd Olofsdotter, the daughter of Sweden's king Olof Skötkonung. This pleased Ragnvald who was related to both.

However, at the Thing at Gamla Uppsala, Ragnvald and his foster-father Þorgnýr the Lawspeaker had to force Olof, the Swedish king, to promise his daughter to Olaf, the Norwegian king, whom he did not like. When the Swedish king failed to deliver his daughter, Ragnvald realized that he was in trouble. He has not only fallen out of grace with the Swedish king, but he could also expect the revenge of the Norwegians.

During a visit by the skald Sigvatr Þórðarson, Ragnvald learned that Prince Jaroslav of Kievan Rus' has proposed to Ingigerd, and so he had the idea that Olaf the Holy should marry the illegitimate daughter of Olof Skötkonung, Astrid, who was staying with Ragnvald. Sigvat promised to deliver the message, and the Norwegian king accepted.

Ragnvald delivered Astrid at Sarpsborg in Norway and she married the king after Christmas of 1019.

Olof Skötkonung was now so upset that he intended to hang Ragnvald at the next Thing. However, when Ingigerd Olofsdotter married Jaroslav, Ingigerd managed to arrange that Ragnvald became the jarl of Staraja Ladoga (Aldeigjuborg) and Ingria, and Olof let him depart with Ingigerd in the summer of 1019.

Fagrskinna's account of Olaf the Holy's betrothal to Ingigerd, and eventual wedding with Astrid, differs significantly from the account in Heimskringla. In Fagrskinna's account, Ragnvald is not given a prominent role in the proceedings.

Married to Ingeborg Tryggvasdotter. Children:

-Ulf Ragnvaldsson Jarl

-Eilif Ragnvaldsson Jarl

He is considered to have fathered king Stenkil,[2] with Astrid Nialsdotter from Norway, but this is based on later Icelandic sources,[3] and the identification of Ragnvald with Ragnvald the Old of Hervarar saga.[4]

http://en.wikipedia.org/wiki/Ragnvald_Ulfsson

---------------------------------------

Presuming that this profile is perhaps for a mistakenly merged Konrad:

KONRAD [Kuno] von Öhningen, son of [KONRAD Graf im Rheingau und in der Ortenau & his wife [Judith ---] or UDO Graf in der Wetterau & his wife [Cunegundis] de Vermandois] (-20 Aug 997). The question of the paternity of Duke Konrad is discussed in the document FRANCONIA. Thietmar names "Conradus Suevorum ductor…eiusdem frater Heribertus comes" when recording their deaths[95]. "Otto…imperator augustus" granted property by the spurious charter dated 13 Jan 965 to the church of Oehningen, built according to the document by "domnus Chono comes de Oningen" with the consent of "uxoris sui Richlinde, filiorumque eius Eggeberti, Luipoldi, Chononis, Lutoldi"[96], although as shown below this list of the couple's sons appears unreliable. The Chronicon Salernitanum records that "comes Alemannorum Saxonumque…Cono…Cuneus alius validus…missus" fought against the Greeks in southern Italy in [969][97]. Jackman suggests that this refers to the future Konrad I Duke of Swabia, on the basis that "Saxonumque" is added because of his supposed wife's Saxon origin, in addition using this reference to date the couple's marriage[98]. He succeeded in 983 as KONRAD I Duke of Swabia. Graf im Rheingau 985 and 995. Graf im Ufgau 987. Graf in der Ortenau 994. The Annales Einsidlenses record the death in 997 of "Chuonradus dux" and the succession of "Herimannus filius eius in ducatum"[99]. The necrology of St Gall records the death "XIII Kal Sep" of "Chuonradi ducis Alamannorum"[100].

m ([968][101]%29 RICHLIND, daughter of [Emperor OTTO I King of Germany & his second wife Adelais of Burgundy] (-[after 1 Nov 1007]). The Historia Welforum names "filia Ottonis magnis imperatoris…Richlint" as wife of "Couno comes"[102]. Jackson[103] identifies her as daughter of Liudolf [of Saxony] Duke of Swabia, son of Emperor Otto I, but the question is not without controversy. In view of the clear statement in the Historia Welforum and the spurious charter, it has been decided to show her here as the child of Emperor Otto I despite the unreliability of these sources, but in square brackets to indicate doubt. "Otto…imperator augustus" granted property by the spurious charter dated 13 Jan 965 to the church of Oehningen, built according to the document by "domnus Chono comes de Oningen" with the consent of "uxoris sui Richlinde…"[104]. As discussed below in relation to the supposed children of this couple, there are considerable doubts about the accuracy of information contained in this charter. The date should not therefore be accepted automatically as the basis for estimating the date of the couple's marriage. She may be "domna Rilint" from whom "Heinricus…rex" acquired property "in Halla in pago Salzburcgouui in comitatu Thiemonis comitis", which he donated to the bishopric of Bamberg by charter dated 1 Nov 1007[105].

Duke Konrad & his wife had [nine] children:

1. [EKBERT . "Otto…imperator augustus" granted property by the spurious charter dated 13 Jan 965 to the church of Oehningen, built according to the document by "domnus Chono comes de Oningen" with the consent of "uxoris sui Richlinde, filiorumque eius Eggeberti, Luipoldi, Chononis, Lutoldi"[106]. The Genealogia Welforum names (in order) "Egebertum marchionem de Stadin, Leopaldum, Liutoldum, Chunonem et 4 filias" as children of "Chuno comes [et] filia Ottonis Magni imperatoris"[107]. The Historia Welforum names (in order) "Eggebertum, Leopaldum, Liutoldum, Counonem" as the four sons of "Couno comes" and "filia Ottonis magnis imperatoris…Richlint", specifying that Ekbert obtained "marchiam illam que est in finibus Saxonie versus Danos, Stadin"[108]. Presumably these three documents are all based on the same source. No other reference has been identified to "marchiam…Stadin". No record has been found of a Graf von Stade named Egbert. It is possible that there is confusion with Ekbert [I] "der Einäugige", count in Saxony, who was probably the son of Wichmann [I] (see SAXONY).]

2. [LUITPOLD . "Otto…imperator augustus" granted property by the spurious charter dated 13 Jan 965 to the church of Oehningen, built according to the document by "domnus Chono comes de Oningen" with the consent of "uxoris sui Richlinde, filiorumque eius Eggeberti, Luipoldi, Chononis, Lutoldi"[109]. The Genealogia Welforum names (in order) "Egebertum marchionem de Stadin, Leopaldum, Liutoldum, Chunonem et 4 filias" as children of "Chuno comes [et] filia Ottonis Magni imperatoris"[110]. The Historia Welforum names (in order) "Eggebertum, Leopaldum, Liutoldum, Counonem" as the four sons of "Couno comes" and "filia Ottonis magnis imperatoris…Richlint"[111]. Presumably these three documents are all based on the same source. The doubts concerning the information contained therein relating to the supposed son named Ekbert do not inspire confidence in the accuracy of anything relating to Luitpold, Liutold and Konrad.]

3. [LIUTOLD (-after 999). The Genealogia Welforum names (in order) "Egebertum marchionem de Stadin, Leopaldum, Liutoldum, Chunonem et 4 filias" as children of "Chuno comes [et] filia Ottonis Magni imperatoris"[112]. The Historia Welforum names (in order) "Eggebertum, Leopaldum, Liutoldum, Counonem" as the four sons of "Couno comes" and "filia Ottonis magnis imperatoris…Richlint", specifying that Ekbert obtained "marchiam illam que est in finibus Saxonie versus Danos, Stadin"[113]. "Otto…imperator augustus" granted property by the spurious charter dated 13 Jan 965 to the church of Oehningen, built according to the document by "domnus Chono comes de Oningen" with the consent of "uxoris sui Richlinde, filiorumque eius Eggeberti, Luipoldi, Chononis, Lutoldi"[114]. Presumably these three documents are all based on the same source. The doubts concerning the information contained therein relating to the supposed son named Ekbert do not inspire confidence in the accuracy of anything relating to Luitpold, Liutold and Konrad.] same person as …? LIUTOLD (-before 1044). The co-identity of Liutold son of Duke Konrad and Liutold Comte de Montbéliard is reconstructed by Hlawitschka[115], but this assumes that the son of Duke Konrad of this name existed in the first place. Comte de Montbéliard.

- GRAFEN im SUNDGAU.

4. [KONRAD . "Otto…imperator augustus" granted property by the spurious charter dated 13 Jan 965 to the church of Oehningen, built according to the document by "domnus Chono comes de Oningen" with the consent of "uxoris sui Richlinde, filiorumque eius Eggeberti, Luipoldi, Chononis, Lutoldi"[116], although as shown below this list of the couple's sons is inconsistent with other sources. The Genealogia Welforum names (in order) "Egebertum marchionem de Stadin, Leopaldum, Liutoldum, Chunonem et 4 filias" as children of "Chuno comes [et] filia Ottonis Magni imperatoris"[117]. The Historia Welforum names (in order) "Eggebertum, Leopaldum, Liutoldum, Counonem" as the four sons of "Couno comes" and "filia Ottonis magnis imperatoris…Richlint"[118]. Presumably these three documents are all based on the same source. The doubts concerning the information contained therein relating to the supposed son named Ekbert do not inspire confidence in the accuracy of anything relating to Luitpold, Liutold and Konrad.]

5. HERMANN (-2/3 May 1003). The Annales Einsidlenses record the death in 997 of "Chuonradus dux" and the succession of "Herimannus filius eius in ducatum"[119]. The Annalista Saxo (apparently incorrectly) records "Herimannum ducem" as son of "Udonis ducis, qui aput Calabriam cum multis occubuit, quando imperator Otto secundus contra Sarracenos pugnavit"[120]. The confusion may be due to Thietmar describing Duke Hermann as "matris meæ avunculi filius"[121], without specifying which "avunculus" to whom this refers. He was installed in 997 as HERMANN II Duke of Swabia. A majority of south-western magnates supported Duke Hermann's candidacy for the imperial throne in 1002 after the death of Emperor Otto III, but acknowledged the accession of Heinrich Duke of Bavaria as king of Germany in Oct 1002[122]. The necrology of Fulda records the death "1003 IV Non Mai" of "Herman dux"[123]. m ([986]%29 as her second husband, GERBERGA of Burgundy, widow of HERMANN Graf von Werl, daughter of CONRAD I "le Pacifique" King of Burgundy [Welf] & his second wife Mathilde de France [Carolingian] (-7 Jul 1018). Herimannus names "filiam Counradi regis Burgundiæ, Gerbirgam" as wife of "Herimannus dux"[124]. The Chronicle of Alberic de Trois-Fontaines names "Rodulfum II et sororem suam Gepam matrem imperatricis Gisile" as children of "Conradus rex Burgundie" and his wife Mathilde[125]. Wipo names "Herimannus dux Alamanniæ [et] Kerbirga filia Chuonradi regis de Burgundia" as the parents of "regis coniunx Gisela"[126]. "Otto…Romanorum imperator augustus" donated property "in villa Stohchusen in pago Locdorp ac comitatu Herimanni comitis" to Kloster Meschede by charter dated 29 Sep 997 by request of "Gerbirge comitisse"[127]. The necrology of Marchtalen records the death "Non Jul" of "Gerbirc ducissa"[128]. No direct record of her first marriage has so far been identified. However, "Otto tercius…Romanorum imperator augustus" granted privileges to Kloster Oedingen founded by "matrona Gerberga…in comitatu Herimanni eius filii" to the monks of the Marienkapelle at Aachen by charter dated 18 May 1000[129], and Thietmar names "Count Hermann son of Gerberga" when recording his dispute with Dietrich Bishop of Münster in 1016[130]. These two references relate to Hermann [II] Graf von Werl. In addition, "Rodulfus et Bernhardus nati in…Werla" are named as brothers of Empress Gisela in the Annalista Saxo, although not specifying that they were her uterine brothers[131].

6. [ITA von Öhningen (-16 Oct ----). The Genealogia Welforum names "de Oningen Itam…cuius pater fuit Chuno comes, mater vero filia Ottonis Magni imperatoris" wife of Rudolf[152]. The Historia Welforum refers to the four daughters of "Couno comes" and "filia Ottonis magnis imperatoris…Richlint", specifying that they married "una Roudolfo isti [=Welforum], alia cuidam de Rinveldin, parenti Zaringiorum, tercia regie Rugiorum, quarta comiti de Diezon"[153]. As noted above, these two sources are unreliable in their recording of the sons of Konrad I Duke of Swabia, so should not be assumed to be any more precise in recording his daughters. Her birth date is estimated assuming that her parents married in [968]. The necrology of Weingarten records the death "XVII Kal Nov" of "Ita com uxor Ruodolfi comitis"[154]. m RUDOLF II Graf von Altdorf, son of [RUDOLF I Graf] [Welf] & his wife --- (-10 Mar ----, bur Altdorf).]

7. [ADELIA] . The Genealogia Welforum refers to the four daughters of "Chuno comes [et] filia Ottonis Magni imperatoris", specifying that the third (unnamed) married "regi Rugorum"[155]. The Historia Welforum refers to the four daughters of "Couno comes" and "filia Ottonis magnis imperatoris…Richlint", specifying that they married "una Roudolfo isti [=Welforum], alia cuidam de Rinveldin, parenti Zaringiorum, tercia regie Rugiorum, quarta comiti de Diezon"[156]. As noted above, these two sources are unreliable in their recording of the sons of Konrad I Duke of Swabia, so should not be assumed to be any more precise in recording his daughters. The primary source which confirms her name has not yet been identified. m (after 1011) as his third wife, VLADIMIR I Sviatoslavich Grand Prince of Kiev, son of SVIATOSLAV I Grand Prince of Kiev & his mistress Malusha [Malfred] ([960]-Berestov 15 Jul 1015).]

8. [JUDITH (-after 1032, bur Bouzonville/Buzendorf). The Genealogia Welforum refers to the four daughters of "Chuno comes [et] filia Ottonis Magni imperatoris", specifying that the second (unnamed) married "cuidam de Rinvelden parenti Zaringorum"[157]. The Historia Welforum refers to the four daughters of "Couno comes" and "filia Ottonis magnis imperatoris…Richlint", specifying that they married "una Roudolfo isti [=Welforum], alia cuidam de Rinveldin, parenti Zaringiorum, tercia regie Rugiorum, quarta comiti de Diezon"[158]. As noted above, these two sources are unreliable in their recording of the sons of Konrad I Duke of Swabia, so should not be assumed to be any more precise in recording his daughters. The primary source which confirms her second marriage has not yet been identified. The Notitiæ Fundationis Monasterii Bosonis-Villæ names "Adalbertus comes marchio et uxor sua Iuditha" as parents of Gerhard, noting that they were both buried in the monastery and in a later passage noting their joint donation dated "1033 pridie Kal Feb"[159]. "Iuta marchionissa Litoringie" donated property "villam nostram Mamendorf" to the abbey of St Matthew by charter dated 1030[160]. m firstly --- von Rheinfelden, son of ---. m secondly ADALBERT Graf von Metz, son of [RICHARD Graf von Metz/GERHARD Graf von Metz] [Matfriede] & his wife --- (-[31 Jan/30 Jun] 1033).]

9. [KUNIGUNDE [Kunizza] (-6 Mar 1020, bur Diessen). The Genealogia Welforum refers to the four daughters of "Chuno comes [et] filia Ottonis Magni imperatoris", specifying that the fourth (unnamed) married "comite de Andhese"[161]. The Historia Welforum refers to the four daughters of "Couno comes" and "filia Ottonis magnis imperatoris…Richlint", specifying that they married "una Roudolfo isti [=Welforum], alia cuidam de Rinveldin, parenti Zaringiorum, tercia regie Rugiorum, quarta comiti de Diezon"[162]. As noted above, these two sources are unreliable in their recording of the sons of Konrad I Duke of Swabia, so should not be assumed to be any more precise in recording his daughters. The De Fundatoribus Monasterii Diessenses names "Kunizza comitissa" as wife of "Fridericus comes dictus Roch", but specifying that she was the sister of "sancta Richgardis que Ebersberg cenobium construxit" and that "Otto imperator magnus" was their "avus"[163]. On the other hand, the Chronico Eberspergense names "Rihcardem sororem Marhwardi presidis de Carinthia"[164]. No other indication has been found that Richardis may have been the sister of Kunigunde. The De Fundatoribus records that Kunizza founded "monasterium sancti Stephani" in 1020 after the death of her husband. The necrology of Diessen records the death "Mar Non" of "Chuniza com, sepulta in media basilica s Stephani, uxor Friderici comes Rochen"[165]. m FRIEDRICH I Graf [von Diessen], son of --- (-Jerusalem before 1020, bur Jerusalem).]

Wikipedia:

http://en.wikipedia.org/wiki/Rogvolod

Rogvolod

From Wikipedia, the free encyclopedia

Jump to:navigation, search

Rogvolod (Russian: Рогволод, Rogvolod; Belarusian: Рагвалод, Rahvałod; c. 920 - 978) was first chronicled prince of Polatsk (945 - 978). In the Russian Primary Chronicle, he is known as Рогъволодъ, probably a slavicized version of the Old Norse name Ragnvald. He came from overseas (i.e., from Scandinavia) and established himself at Polatsk in the mid-10th century. According to the , Vladimir the Great sought an alliance with him in 980 by marrying his daughter Rogneda, but she insultingly refused, prompting Vladimir to attack Rogvolod and his sons and kill them, after which he forcibly took Rogneda as his wife.[1]

[edit] References

  1. ^ Janet Martin, Medieval Russia 980-1584 (Cambridge: Cambridge University Press, 1995), 1.

[edit] External links

   * Oleg Łatyszonek, Ales’ Bely. On the Scandinavian origin of Rahvalod // Annus Albaruthenicus/Год беларускі №6. 2005.

* Rogvolod Prince of Polotsk at ancestery.com
Stub icon This biographical article of a European noble is a stub. You can help Wikipedia by expanding it.

v • d • e

Retrieved from "http://en.wikipedia.org/wiki/Rogvolod"

Categories: 10th-century births | 978 deaths | Belarusian nobility | Belarusian rulers | Ruthenian nobility | Fairhair dynasty | Viking Age people | Varangians | 10th-century Russian princes | European nobility stubs

Hidden categories: Articles containing Belarusian language text | Articles containing Russian language text

Personal tools

   * New features

* Log in / create account
Namespaces

   * Article

* Discussion
Variants

Views

   * Read

* Edit
Actions

   * View history

Search

 Search

Navigation

   * Main page

* Contents
* Featured content
* Current events
* Random article
Interaction

   * About Wikipedia

* Community portal
* Recent changes
* Contact Wikipedia
* Donate to Wikipedia
* Help
Toolbox

   * What links here

* Related changes
* Upload file
* Special pages
* Permanent link
* Cite this page
Print/export

   * Create a book

* Download as PDF
* Printable version
Languages

   * Español

* Latviešu
* ‪Norsk (bokmål)‬
* Polski
* Slovenčina
* This page was last modified on 11 May 2010 at 21:36.

Rogvolod (Russian: Рогволод, Rogvolod; Belarusian: Рагвалод, Rahvałod; c. 920 - 978) was first chronicled prince of Polatsk (945 - 978). In the Russian Primary Chronicle, he is known as Рогъволодъ, probably a slavicized version of the Old Norse name Ragnvald. He came from overseas (i.e., from Scandinavia) and established himself at Polatsk in the mid-10th century. According to the , Vladimir the Great sought an alliance with him in 980 by marrying his daughter Rogneda, but she insultingly refused, prompting Vladimir to attack Rogvolod and his sons and kill them, after which he forcibly took Rogneda as his wife.[1]

[edit] References

1.^ Janet Martin, Medieval Russia 980-1584 (Cambridge: Cambridge University Press, 1995), 1.

[edit] External links

Oleg Łatyszonek, Ales’ Bely. On the Scandinavian origin of Rahvalod // Annus Albaruthenicus/Год беларускі №6. 2005.

Rogvolod Prince of Polotsk at ancestery.com

This biographical article of a European noble is a stub. You can help Wikipedia by expanding it.

v • d • e

http://nygaard.howards.net/files/2/1790.htm

http://en.wikipedia.org/wiki/Ragnvald_Ulfsson

http://en.wikipedia.org/wiki/Stenkil son of Ragnvald Ulfson

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Astrid Nialsdotter (- 1066)

Barn: Stenkil Ragnvaldsson (1028 - 1066)

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Ingeborg Tryggvadotter

Barn: Ulf Jarl

 Eilif Jarl

--------------------------------------------------------------------------------

Noteringar

Ragnvald Ulfsson var jarl i Västergötland c:a 1010-1020 och kusin till Olof skötkonung.

Ragnvald Ulfsson bodde i Skara. Under hans tid som jarl friade den norske kungen Olaf Haraldsson till Olof Skötkonungs dotter Ingegärd. Detta uppskattades av den västgötske jarlen som gjorde allt han kunde för att slippa plundringstågen från den norske kungen. Ragnvald var också gift med Ingeborg, en norsk prinsessa och syster till Olav Tryggasson och ville därför hålla sig väl med norrmännen. Olof skötkonung däremot ville inte ens höra talas om saken då han ogillade den norske kungen. Ragnvald Jarl hade emellertid i samförstånd med rikets bönder på ett ting i Uppsala tvingat Olof skötkonung att lova bort Ingegärd till den norske kungen. Olof gjorde allt han kunde för att förhindra giftermålet och sände inte iväg sin dotter till det beslutade mötet med den norske kungen.

Ragnvald blev orolig för att norrmännen nu skulle börja härja hos honom som hämnd och gjorde nu allt för att blidka dem. Men i samband med ett besök av kung Olafs hovskald Sigvat Thordarsson fick han reda på att det kommit sändebud från Kung Jaroslav i Gårdarike (nuvarande Ryssland) om att han ville gifta sig med Ingegärd och att detta blivit väl mottaget hos kung Olof. För kung Olof kom detta frieri förstås som sänt av gudarna eftersom han nu såg en snabb lösning på problemet.

Ragnvald sökte nu nya lösningar som skulle blidka Olav. Han bad Sigvat föreslå den norske kungen att istället gifta sig med Olof Skötkonungs frillodotter Astrid som just var på besök hos jarlen och verkade intresserad av ett giftermål. För säkerhets skull var man överens om att kung Olof inte skulle tillfrågas denna gång. Sigvat lyckades få kung Olav att acceptera det nya äktenskapsförslaget.

Ragnvald förde Astrid till Sarpsborg i Norge och bröllopet stod år 1019, strax efter julen under storståtliga former. När Jaroslavs sändebud återkom på våren 1019, lovade Ingegärd att följa med till Jaroslav i Gårdarike under vissa förutsättningar. En förutsättning var att hon fick Ingermanland och Aldejoborg vid Ladoga samt att hon fick ta med sig en person dit som skulle få samma ställning där som han haft i Sverige. Olof skötkonung och sändebuden gick med på kraven, men när hon berättade att det var jarl Rangvald hon ville ta med sig blev Olof tvärarg för han hade tänkt hänga honom till sommaren for att han hade gift hans dotter Astrid med den norska kungen. Men efter ett tag lugnade han sig och gick med på villkoren men under villkor att han aldrig mer kom inför Olofs ögon eller visade sig i Svitjod så länge Olof levde.

När sommaren 1019 kom avreste Ingegärd till Gårdarike där hon strax gifte sig med Jaroslav. Med sig på resan hade hon jarl Rangvald, som också medförde sin hustru, prinsessan Ingeborg och sönerna Ulf Jarl och Eilif Jarl. Som utlovat fick hon Aldejoborg och Ingermanland men lät makten över Jarlsdömet gå över på Ragnvald som levde där i lång tid i välmåga.

I sitt andra gifte med Astrid Nialsdotter från Halogaland i Norge fick Ragnvald sonen Stenkil. Efter Rangvalds död återvände Astrid till Sverige tillsammans med sin son Stenkil och gifte om sig med den svenske konungen Emund gamle.

--------------------------------------------------------------------------------

Källor

1)  Gustaf Elgenstierna - Den introducerade adelns ättartavlor

http://historiska-personer.nu/min-s/p67dfb8b5.html

Ragnvald "den gamle" Ulfsson

Yrke: Jarl I västergötland

Far: Ulf "den gamle" Skoglarsson

Mor: Ingeborg

Född: 948 1)

Död: efter 1020 1)

Familj med Astrid Nialsdotter (- 1066)

Barn: Stenkil Ragnvaldsson (1028 - 1066)

Familj med Ingeborg Tryggvadotter

Barn: Ulf Jarl

Eilif Jarl

Noteringar

Ragnvald Ulfsson var jarl i Västergötland c:a 1010-1020 och kusin till Olof skötkonung.

Ragnvald Ulfsson bodde i Skara. Under hans tid som jarl friade den norske kungen Olaf Haraldsson till Olof Skötkonungs dotter Ingegärd. Detta uppskattades av den västgötske jarlen som gjorde allt han kunde för att slippa plundringstågen från den norske kungen. Ragnvald var också gift med Ingeborg, en norsk prinsessa och syster till Olav Tryggasson och ville därför hålla sig väl med norrmännen. Olof skötkonung däremot ville inte ens höra talas om saken då han ogillade den norske kungen. Ragnvald Jarl hade emellertid i samförstånd med rikets bönder på ett ting i Uppsala tvingat Olof skötkonung att lova bort Ingegärd till den norske kungen. Olof gjorde allt han kunde för att förhindra giftermålet och sände inte iväg sin dotter till det beslutade mötet med den norske kungen.

Ragnvald blev orolig för att norrmännen nu skulle börja härja hos honom som hämnd och gjorde nu allt för att blidka dem. Men i samband med ett besök av kung Olafs hovskald Sigvat Thordarsson fick han reda på att det kommit sändebud från Kung Jaroslav i Gårdarike (nuvarande Ryssland) om att han ville gifta sig med Ingegärd och att detta blivit väl mottaget hos kung Olof. För kung Olof kom detta frieri förstås som sänt av gudarna eftersom han nu såg en snabb lösning på problemet.

Ragnvald sökte nu nya lösningar som skulle blidka Olav. Han bad Sigvat föreslå den norske kungen att istället gifta sig med Olof Skötkonungs frillodotter Astrid som just var på besök hos jarlen och verkade intresserad av ett giftermål. För säkerhets skull var man överens om att kung Olof inte skulle tillfrågas denna gång. Sigvat lyckades få kung Olav att acceptera det nya äktenskapsförslaget.

Ragnvald förde Astrid till Sarpsborg i Norge och bröllopet stod år 1019, strax efter julen under storståtliga former. När Jaroslavs sändebud återkom på våren 1019, lovade Ingegärd att följa med till Jaroslav i Gårdarike under vissa förutsättningar. En förutsättning var att hon fick Ingermanland och Aldejoborg vid Ladoga samt att hon fick ta med sig en person dit som skulle få samma ställning där som han haft i Sverige. Olof skötkonung och sändebuden gick med på kraven, men när hon berättade att det var jarl Rangvald hon ville ta med sig blev Olof tvärarg för han hade tänkt hänga honom till sommaren for att han hade gift hans dotter Astrid med den norska kungen. Men efter ett tag lugnade han sig och gick med på villkoren men under villkor att han aldrig mer kom inför Olofs ögon eller visade sig i Svitjod så länge Olof levde.

När sommaren 1019 kom avreste Ingegärd till Gårdarike där hon strax gifte sig med Jaroslav. Med sig på resan hade hon jarl Rangvald, som också medförde sin hustru, prinsessan Ingeborg och sönerna Ulf Jarl och Eilif Jarl. Som utlovat fick hon Aldejoborg och Ingermanland men lät makten över Jarlsdömet gå över på Ragnvald som levde där i lång tid i välmåga.

I sitt andra gifte med Astrid Nialsdotter från Halogaland i Norge fick Ragnvald sonen Stenkil. Efter Rangvalds död återvände Astrid till Sverige tillsammans med sin son Stenkil och gifte om sig med den svenske konungen Emund gamle.

Källor

1) 	Gustaf Elgenstierna - Den introducerade adelns ättartavlor

----------------------------------------------------------------------------

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ragnvald_den_gamle

Ragnvald den gamle

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Ragnvald Ulfsson den gamle, även Ragnvald jarl, litterär gestalt, löst baserad på en i Sigvat Thordarssons diktverk Austfararvisur omnämnd historisk person. Snorre Sturlason vidareutvecklade berättelsen och befordrade då Ragvald till jarl vilket han aldrig kallas i originalet. Den historiska mytbildningen har därefter placerat "jarl" Ragnvald i Skara. Även detta strider mot originaltexten som placerar Ragnvald vid Östersjön.

De historiska kunskaperna om Ragnvald begränsas till att han var en storman som omkring år 1020 verkade i "Svitjod" och av Sigvat kallades "jarlens frände". Alla andra i böcker cirkulerande uppgifter om honom (äktenskap mm) är sentida litterära konstruktioner, inklusive påståendet att han skulle ha varit far till kung Stenkil.

Litteratur [redigera]

   * Anders Winroth: Svenskt Biografiskt Lexikon del 29 ”Ragnvald Ulfsson”, 1995.

Svensk høvding

Рогволод (Рогъволодъ, Роговолодъ), (ум. ок. 978) — князь Полоцкий, варяг, отец Рогнеды, основатель династии полоцких князей, участник событий междоусобной борьбы в 975—980 гг.

Исторические свидетельства

Сведения о Рогволоде содержатся в древнерусской летописи под 980 и 1128 годами и могут восходить как к одному источнику, так и к разным устным источникам.

«Повесть временных лет» под 980 год:

Владимир вернулся в Новгород с варягами… И послал к Рогволоду в Полоцк сказать: «Хочу дочь твою взять себе в жены». Тот же спросил у дочери своей: «Хочешь ли за Владимира?». Она ответила: «Не хочу разуть сына рабыни, но хочу за Ярополка». Этот Рогволод пришел из-за моря и держал власть свою в Полоцке, а Туры держал власть в Турове, по нему и прозвались туровцы. И пришли отроки Владимира и поведали ему всю речь Рогнеды — дочери полоцкого князя Рогволода. Владимир же собрал много воинов — варягов, словен, чуди и кривичей — и пошел на Рогволода. А в это время собирались уже вести Рогнеду за Ярополка. И напал Владимир на Полоцк, и убил Рогволода и двух его сыновей, а дочь его взял в жены.

Суздальская летопись по Лаврентьевскому списку под 1128 год:

Об этих же Всеславичах так рассказывают сведующие. Рогволод владел Полоцкой землей, и держал её, и княжил в ней. А Владимир находился в Новгороде, еще малолетним и язычником, и был у него дядя Добрыня воевода — храбрый и распорядительный муж, и он послал к Рогволоду, прося у него дочь за Владимира… Этот Рогволод пришел из заморья и владел Полоцком… Добрыня, наполнился яростью, и, взяв воинов, пошел на Полоцк и победил Рогволода. Рогволод же бежал в город, и подступили к городу, и взяли город, и самого князя Рогволода взяли, и жену его и дочь его; и Добрыня, в оскорбление ему и дочери его, нарек ей сына рабыни, и повелел Владимиру быть с ней перед отцом её и матерью. Потом Владимир отца её убил, а саму взял в жены… Она же сказала: «Опечалилась я, ибо отца моего убил и землю его пленил ради меня…»… И с тех пор вынимают меч Рогволожи внуки против Ярославовых внуков.

В. Н. Татищев передает информацию о Рогволоде из Иоакимовской летописи: «Владимир, возвратясь от Варяг с войском и собрав новогородцев, пошел на полоцкого князя Рохволда, потому что тот завоевал волости новогородские». То есть Рогволод был не просто вассалом и возможным тестем Ярополка, но и активным его союзником в междоусобной борьбе 975—978 гг.

Мнения историков

Этимология имени Рогволода

Авторитетным считается мнение Е. А. Рыдзевской и Т. Н. Джаксон, что имя Рогволода и имя его дочери Рогнеды правдоподобно объясняются как скандинавские и обладают характерной аллитерацией. Скандинавсий вариант имени Рогволода — Рёгнвальд, Рогнеды — Рагнхильд.

Ряд дореволюционных русских историков — П. В. Голубовский, Н. И. Костомаров, М. В. Довнар-Запольский — сомневались в варяжском происхождении полоцких князей. Имеется объяснение имени Рогволода из славянских слов «рог» и «волод» (ср. с Всеволод).

Учитывая, что слово «рог» в Древнерусском языке (как и во многих других индоевропейских), означало скипетр, зримый символ власти, перевод имени Рогволод не требует никаких скандинавских натяжек. Оно значит «Владеющий Властью», а Рогнеда — «Неженная Властью, рождённая для Власти». Ср. её ответ Добрыне: не хочу розути робичича. Такой позиции придерживается и В. П. Тимофеев[1]

Историчность Рогволода

Историки не полностью доверяют летописи, называя её сведения преданием о Рогволоде. Е. А. Рыдзевская не отрицает возможности и того, что «предание о Рогволоде как о норманне родом» может быть лишь династическим, «в духе, например, тех уже совершенно фантастических генеалогий, какие известны в русской историографии московского периода». Возможно, предание восходит к исторической песне, сложившейся в Полоцкой земле не позднее конца XI — начала XII в.

Таким образом, существует две версии происхождения князя. По одной он представитель местной династии. Славянами Рогволода и Рогнеду делает знание славянского свадебного обычая «разувания». По другой версии Рогволод — викинг Рёгнвальд.

Ю. В. Коновалов отождествляет его с Рёгнвальдом Достославным (Олафсоном), конунгом в Вестфольде. «Эта песнь называется Перечень Инглингов. Рёгнвальд был сыном Олава Альва Гейрстадира, брата Хальвдана Черного. В этой песне названы тридцать предков Рёгнвальда…» Рёгнвальд Олафсон был норвежцем и жил в IX веке, сведений о нём не сохранилось.

Е. А. Мельникова и Т. Н. Джаксон усматривают схожесть сведений летописи и скандинавской саги «Прядь об Эймунде» (к. XIII в.), в которой решается вопрос о владении скандинавами Полоцком. Рассказ о таком владении в 1015—1019 гг. историки считают вымыслом, в основе которого лежит воспоминание о варяжском князе Полоцка. В саге активным участником является также ярл Рёгнвальд Ульвссон, приближенный и родственник шведки Ингигерд, жены Ярослава Мудрого, который правил в Ладоге. Несмотря на литературность, Рёгнвальд Ульвссон скорее является исторической личностью и не может быть отождествлен с Рогволодом Полоцким, хотя и носил, как полагают, такое же имя, а его предполагаемый потомок новгородец Гюрята Рогович был информатором летописца (статья 1096 года). Эти обстаятельства нужно принимать во внимание лишь в том случае, если признавать сведения о Рогволоде легендарными, а имя — вымышленным.

Имя Рогволод было дано сыну и внуку Всеслава Полоцкого (вторая половина XI века). Полоцкие князья, чуждавшиеся потомства Владимира, сами себя считали Рогволодовыми внуками — по женской линии. И отчину свою вели не от пожалования Владимира Изяславу, а по линии наследования от Рогволода. Таким образом, несмотря на легендарность источников о князе Рогволоде, можно не сомневаться в его историчности, так как упоминания о его дочери Рогнеде носят ранний летописный характер и восходят к первой половине XI века.

Датировка событий

Летописная датировка весьма условна. Исходя из «Повести временных лет» междоусобная война между сыновьями Святослава началась в 975 году, а Владимир, бежав в период усобицы, вернулся в Новгород и напал на Полоцк не ранее 977 года, а завершилась борьба, в ходе которой был убит Рогволод, не позднее 980 года.

Иаков Мних (XI в.) с одной стороны подтверждает дату 980 год, говоря, что Владимир вокняжился на 8-й год после смерти Святослава (972 год), но при этом указывает точную дату завершения усобицы — 11 июня 6486 года, то есть 978 год. Эта дата была известна и автору «Повести временных лет», так как он начал рассказ об усобице сыновей Владимира под 977 год, а в статье 1054 года указал, что Ярослав Мудрый, сын Рогнеды, прожил 76 лет, то есть летописец ориентировался на тот же 978 год. Если принять эти сведения за достоверные, Рогволод не мог быть убит позднее, чем в 978 году.

В 2007 году в ходе археологических раскопок были обнаружены вещи и слои конца X века со следами огромного пожарища. Возможно, дальнейшие исследования раскроют события связанные с убийством Рогволода более детально и дадут точную их датировку.

Дети

У Рогволода от неизвестной жены было два сына, убитых вместе с отцом поле захвата Полоцка Владимиром Святославичем ок. 977 г., а также дочь Рогнеда, насильно взятая в жены Владимиром Святославичем. Потомками Рогволода были не только полоцкие князья, но и Ярославичи, так как Ярослав Мудрый несколько раз назван летописцем сыном Рогнеды.

Примечания

1.↑ В. П. Тимофеев. Другое Слово о полку Игореве. ISBN 5-9533-1543-0

Библиография

1.Богуславский В. В. Славянская энциклопедия. Киевская Русь — Московия: в 2 т. — М.: Олма-Пресс, 2001.

2.Войтович Л. Княжеские династии Восточной Европы (конец IX — начало XVI в.).

3.Карпов А. Ю. Владимир Святой. — М.: Молодая гвардия — ЖЗЛ; Русское слово, 1997.

4.Древняя Русь в свете зарубежных источников./ под редакцией Е. А. Мельниковой. — М.: Логос, 1999.

5.Коновалов Ю. В. Русский княжеский дом в середине X века // Историческая генеалогия. 1994. № 4. С.86—97

   * Беларуская

* Беларуская (тарашкевіца)
* Русский
Вики-страница wikipedia:ru:Рогволод Полоцкий События

оц. 920 рождение: рождение ребёнка: ♂ N. N [%D0%9F%D0%BE%D0%BB%D0%BE%D1%86%D0%BA%D0%B8%D0%B5] ум. 977 рождение ребёнка: ♂ N. N [%D0%9F%D0%BE%D0%BB%D0%BE%D1%86%D0%BA%D0%B8%D0%B5] ум. 977 ок. 956? рождение ребёнка: ♀ # Рогнеда [%D0%A0%D0%BE%D0%B3%D0%B2%D0%BE%D0%BB%D0%BE%D0%B4%D0%BE%D0%B2%D0%B8%D1%87%D0%B8] р. ок. 956? ум. ок. 999? ок. 977? смерть: Полоцк, убит вместе с двумя сыновьями Владимиром Святославичем Заметки

Существует 2 версии его происхождения. По 1 он представитель полоцкой династии, по 2 - викинг Рёгнвальд