Stefan Sasse (1500 - 1566)

‹ Back to Sasse surname

Is your surname Sasse?

Research the Sasse family

Stefan Sasse's Geni Profile

Records for Stefan Sasse

46,433 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Related Projects

Nicknames: "Staffan"
Death: Died in Stockholm, S:t Nicolai
Occupation: Adlad hövitsman (ointrod)
Managed by: Christer Lyrholm
Last Updated:

About Stefan Sasse

Staffan Sasse, Staffenn Sasse eller Stephanus Sasse var Skeppshövitsman och väpnare .

Staffan Sasse, krigare av westfalisk härkomst, levde ännu 1558 . S. var i svensk tjänst redan under Sten Sture d. y. och gjorde sig känd som kapare. Senare uppträdde han som medhjälpare åt Kristina Gyllenstierna i hennes underhandlingar med Hansan. Sommaren 1521 undsatte S. som hövitsman för tyska legoknektar den svenska upprorshären vid Rotebro. 1522 var han hövitsman på Lybska Svan, liksom även 1524 . Han adlades 1524 och blev slottsfogde i Stockholm 1531. Efter honom är en gränd i Gamla stan uppkallad.

Film på Youtube om Lybska Svan i serien: Vrakletarna - Historien om The Swan

I sitt andra äktenskap gifter han sig med Emerentia Brandsdotter Gammal som troligen är dotter till Brandt Gotschalk (d 6 Juni 1536) med som efter faderns död blir styvdotter till Hans Gammal och hennes mor Margaretta.

Kan hans far ha hetat Bernet Sasse eftersom en av sönerna heter Berndt. (SDHK-nr: 41448)

Finns även skrivet om honom i tidskriften Släkthistorisk Forum 2/95 i artikeln "Melchior Volger - en köpman i 1500-talets Stockholm" där Elis Härshammar beskriver hans historia. Där skrivs det om att han deltagit i en tornering i samband med kungakrönigen 1528 och då han förlorat i strid med Gudmund Pedersson (Slatte). Konungens pris till den segrande var den högadliga, vackra och förmögna Anna Bengtsdotter (Lille af Greger Matssons ätt), änka efter riksrådet Erik Ryning.

Medeltidabrev som finns bevarat om staffan sasse : http://62.20.57.212/ra/medeltid/soksida.html sök på staffan sasse alternativt http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=staffan+sasse&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&FacettFilter=register_facet%24Brev%3a&FacettState=xXo49g%3ao|AXROIQ%3ao&page=1&f=True#xXo49g

Där kan man bl.a läsa följande:

SDHK-nr 37467 Utfärdandedatum 15130914 Utfärdandeort Kalmar Utfärdare Johan Månsson Språk svenska Källor

Original papp., Stureark. 1277, RA 0103 (104:4b; Jens - Johannes) Övr. eftermedeltida avskrift ("Sturearkivet", kapsel 8, forskarexp, RA) Innehåll Johan Månsson skriver till Sten Sture d y med anledning av den kaperiverksamhet som Staffan Sasse och Jakob Gripeklo ägnat sig åt med Stens stöd och med hemlig finansiering från Lübeck, och erinrar om hur han på Borgholm och sedan i ett brev uttryckt misstro mot företaget eftersom de svenska utliggarna tvingats ligga i hamn till stor skada för handeln. Han skickade, efter Stens egen befallning, Staffan upp till honom, medan Gripeklo stannade kvar med skeppet "Camperman". Några dagar senare kom Staffan tillbaka med ett brev från Olof Björnsson enligt vilket de skulle vara honom behjälplig och låta Gripeklo komma i borgen, men ett annat Stens brev i vilket Gripeklo förbjöds att ge sig ut till sjöss gjorde ingen effekt på honom, utan han gav sig iväg själv. Rådet i Kalmar beslöt att Staffans fullmakt inte skulle gälla mer. När han kom tillbaka hade han dock med sig ett kapat holländskt skepp som dock inte kan återlämnas eftersom godset redan förskingrats så att Johan fått lägga ut en stor summa pengar därför. "Camperman" har dock återförts till Köpenhamn genom Påvel Kyles försorg.

Se även

Det ryktbaraste brev som skrivits ombord på Lybska Svan är Gustav Vasas första kungabrev av den 17 juni 1523, dagen efter Stockholms kapitulation. Brevet innehåller kapitulationsvillkoren och slutar "Som Gifvit oc scrifwith aer paa wort skip Swanen die botolphi abbatis (d 17 juni) Anno domini MDXXIII". 2 6 Detta var en stor heder som vederfors amiralsskeppet och visar vilken betydelse Gustav Vasa tillmätte sin flotta.

SDHK-nr: 38539 Utfärdat: 15230617, Skeppet Svanen Innehåll: Kung Gustavs dagtingan med borgmästare, råd och menighet i Stockholm angående stadens uppgivande. Konungen och 8 riksråd beseglar.

Skall ha blivit Slottsfogde år 1531 enligt "Riksregistratur, Stockholm den 8 november år 1531"

För Staffan Sasses begravning betalade Emerentia 50 mark den 1566 26/11 ref SRR 2, sid 23f [Stockholm Storkyrkas Räkenskaper 1562-1568]

Staffan Sasse, som också erlagt 50 mk i skott, avled under året, varefter hans änka påfördes 40 mk i brudskatt. Hela skotteuppbörden uppgick sannolikt till 3 416 mk; ref: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:507547/FULLTEXT01 sid 109

Historia: Staffan Sasse kom från Tyskland och deltog i Kung Gustav I (Vasa) krig mot danskarna. Han fick sitt kaparbrev från kungen. Samtida med Staffan Sasse var Peder Fredag som också hade kaparbrev från kungen. Gränden hette Staffan Sasses Gränd redan på 1500-talet men bytte sedan namn ett antal gånger. Andra namn på gränden var Blasius Dundies Gränd och Ignatiigränd, det senare namnet efter den berömda boktryckaren Ignatius Meurer. År 1925 återfick gränden namnet Staffan Sasses Gränd. Bredvid Staffan Sasses gränd finns även en annan av vapenbröderna Peter Fredags gränd,

År 1522 skall följande ha utspelat sig, I lägret vid Jerfva skall Gustavf satt Staffan Sasse, Peder Fredag och Lille Knut Bengtsson till befälhavare. Staffan Sasse gjorde anspråk på att få leda trupperna men fick inte detta beviljat på grund av att han var av utländskhärkomst. Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner ref: http://runeberg.org/sverhist/3/0062.html Mer om denna händelse finns beskrivet i Peder Fredag, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14427, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2013-11-20. NAD - Fredag, Peder (Eriksson)

Skall ha haft en bror Johan Sasse samt med följande barn med Emerentia:

  1. Berndt Sasse *1550 7/2 Stockholm uppkallad efter sin morfar Stephanus?!
  2. Johan Sasse *1552 23/2
  3. skall även finnas en Staffan Sasse d.y
  4. samt ytterligare ett barn utanför äktenskapet Agneta Staffansdotter Sasse.

Staffan Sasse skall ha dött i Stockholm S:t Nicolai församling 1566-11-26, enligt http://www2.ssa.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K181.pdf kammararkivet landskapshandlingar (i registret citerade K), Där skall även en referens finnas till en gravsten som bekostats av Emerentia (1566-1567 sid 4)

Johann Sasses hustru skall ha dött enligt ovan källa 1603 den 5:e Juni

Utdrag från kapitel 3 "Karacker Och Kraffweller" och avsnittet "En Av Hans Majestäts Bästa Kravlar" om historiska uppgifter som kan tala om vilket vraket är, s 62: "En som verkar ha varit betydligt mer insatt i ämnet är sjökrigaren Clements Rentzel. Rentzel var en av Gustav Vasa kaparkaptener och han deltog själv i gotlandsexpeditionen 1524 mot Sören Norby. Enligt en redogörelse Rentzel skrev ned på 1530-talet så skall Lybska Svanen på hösten 1524 i hårt väder tvingats vända mellan Gotland och Stockholm. För att rädda sina liv och det dyra 'skyttet' skall Staffan Sasse som förde befälet ha tvingats stranda skeppet på norra Öland. Rentzel berättar sedan om ytterliggare ett skepp som går till botten. Detta fartyg skall på hösten 1525 varit på hemväg från Kalmar till Stockholm. Mellan Dalarö och Djurhamn gick det på en grynna och sjönk sedan på drygt 30 meters djup. Både plats och djupangivelse stämmer bra med vraket vid Franska Stenarna." --- http://sv.wikipedia.org/wiki/Lybska_Svan

I början av 1522 fick den desperate Gustav Vasa löfte att på kredit och för en ofantlig summa få köpa en flotta av tyskarna. Pingstafton den 7 juni 1522 anlöpte denna styrka Söderköping. Flottan räknade 10 skepp och ca 750 soldater. Svenskarna kände sig dock lurade, då merparten av skeppen var små och dåliga. Enligt en samtida berättelse var det ”gamla ostridbara skepp med rostiga skytt, det konungen fick dyrt betala”. Undantaget var det relativt stora Lybska Svan, vilket såldes för den fantastiska summan av 4028 1/2 mark. Som jämförelse kan nämnas att hela Malmö stadsskatt till danske kungen vid samma tid uppgick till 300 mark om året.

Finns även registrerad vid Rostocks Universitet : "Wintersemester 1563/1564, Nr. 33 Immatrikulation von Stephanus Sasse" detta är dock Staffan Sasse d.y.

ref: http://matrikel.uni-rostock.de/id/100026277

Semester: 1563 Mich. Nummer: 33 Datum: -.03.1564 Vorname: Stephanus Stefan Nachname: Sasse Sachse

Herkunft: ex Stockholmia Sueciae Stockholm

Övriga deltagare: http://matrikel.uni-rostock.de/matrikel1419search.action#top

Register till Stookholms stads Tånkeböcker för åren 1533—88 Eligt Stockholmstänkeboks register skall Staffan Sasse namn finnas på sidorna 168, 169, 170.

En särställning intogo Jakob Bagge och Staffan Sasse. Båda hade ju tidigare varit slottsfogdar och hade av konungen även använts i andra uppdrag, särskilt av sjömilitär art, och båda voro bosatta i Stockholm, där de hörde till stadens i ekonomiskt avseende ledande män och intogo en egendomlig mellanställning mellan borgare och konungatjänare; de finnas båda i skotteböckernas borgarlängder men beklädde trots sin framträdande ställning i staden aldrig någon viktigare post inom stadsförvaltningen. Båda tjänstgjorde från början av 1550-talet som dryckesavsmakare, Staffan Sasse dessutom några år vid slutet av 1540-talet som värderingsman för kläde (Ämbetsbok 1545 —81, SS A). Att de icke erhöllo några högre ämbeten, kan möjligen bero på att de båda voro av utländsk härkomst, Staffan Sasse tysk och Jakob Bagge dansk eller norsk. Jfr ovan s. 127, 130 f.

I ett brev av den 21 febr.1549 uppmanade konungen Måns att till Staffan Sasse utbetala 300 mk för bergsbruket vid Dannemora samt att begiva sig till konungen för att avlägga rapport om sin uppbörd och utgift, sedan han lämnat denne (GR 20, s. 65) Konung Gustaf den förstes registratur, vol. 20 1549, tryckt 1902, s. 65. Dessa pengar kan ha varit de som Brandt Gottschalkssons änka Margaretta Haralsdotter försökt få hjälp av Petrus Magni, få tillbaka från Joakim Piper det denne investerat i Dannemora gruva.

Sten Stures änka, Cristina Gyllenstierna, fullföljde denna plan och avsändekanslern Peder Jakobsson jämte Sten Stures kaparkapten Staffan Sasse. Deras närmaste mål var Danzig och Polen, men avsikt en var att även träda i förbindelse med Lybeck och den vendiska Hansan för att föreslå ett militär - och handelsfördrag med betydande kommersiella förmåner för städerna . I överläggningarna före delegationens avresa deltog säkerligen även rådet i Stockholm. Den 10 mars beviljades Staffan en andel i stadens skepp, och den 25 april utfärda de rådet en rekommendationsskrivelse för sändebuden till rådet i Danzig med försäkran , att staden aldrig skulle mottaga Kristian som konung . Spänningen mellan Kristian och de baltiska handelsstaterna , framför allt Danzig, gåvo anledning till förhoppningar, men tiden var ännu icke mogen, och underhandlingarna medförde intet resultat .

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Gudmund Pedersson skrivare, till Tyresö i likanämnd socken Stockholms län.'Var 1521 en bland biskop Hans Brasks i Linköping manhaftige men kom s. å. i konung Gustafs tjänst'. Fogde i Hovs län Östergötlands län 1525–1526. Som han vid konungens kröning vann i en ridderlig tornering med Staffan Sasse ref: http://www.adelsvapen.com/genealogi/Slatte_nr_97

--------------------------------------------------------------------------------------------------

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:507547/FULLTEXT01

Under 1520-talet synes även en viss invandring av tyskar ha ägt rum.29 Det förekom t. o. m., att nyinflyttade personer av tysk härstamning, tydligen på konungens initiativ, togos upp i rådet; detta var sålunda fallet med rådmännen Brand Gotskalksson och Hans Bökman, båda sedermera inblandade i de kända sammansvärjningarna vid mitten av 1530-talet. I detta sammanhang kan det till slut också erinras om hur den tyske fribytaren Staffan Sasse, vilken redan på Svante Nilssons tid stått i svensk tjänst och under befrielsekriget som kapare och skeppshövitsman energiskt biträtt Gustav Vasa, redan från början av dennes regering uppträdde som en av de ledande inom Stockholms borgerskap och som konungens särskilde förtroendeman i staden.30

29 Jfr Ahnlund, Svenskt och tyskt i Stockholms äldre historia, H T 1929, s. 23. 30 Se om Staffan Sasse även Sjödin, Kalmarunionens slutskede, s. 99 f.

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Diplomatarium Norvegicum (volumes I-XXI) Forrige brev i trykkrekkefølge(b.6 nr.669) Neste brev i trykkrekkefølge (b.6 nr.671)

b.VI s.706

Sammendrag: Kong Christiern (II) kundgjör, at fire navngivne Mænd, som kom fra Eng- land paa Handelens Vegne, i Östersöen bleve berövede Skib og Gods af et Söröver-Fartöi, udrustet af Stephan Sasse m. fl. i Lübeck.

Kilde: Indtaget i en plattydsk Söretssag i Rostocks Stadt-Archiv, Pakke 8472. IV.

Nummer: 670.

Dato: 1 Juni 1519. Sted: Kjöbenhavn.

Brevtekst (fra den trykte utgaven): Christiernus dei gratia Dacie Norwegie Slauorum Gothorumque rex electus in regem Swecie etc. Constare volumus vniversis ad quos hee littere nostre pervenerint, latores presentium Robertum Hapsenn, Georgium Martini, Guilielmum Mathie et Thomam Papyr, postquam illi Anglico quodam portu soluissent, orientale mare ingressos esse, ubi cum justi questus causa versarentur, a pyratis quibusdam navi et bonis spoliati sunt. Quorum quidem pyratarum nauim Stephanus quidam cog- nomento Sasse de Lubeca cum complicibus suis apparauerat. Cui etiam spoliationi dum hec ut premittitur preficerentur, nonnulli de Rostoch, Sundis et Wismaria mercatores affuerant. In cujus rei testimonium sigillum nostrum hiis litteris nostris est impressum. Datum in arce nostra Haffnensi prima Iunii anno ab incarnato Christo m. d. xixo.

Översatt via Google:

Christian, Guds nåd, kung av goterna valda som kung av Danmark, Norge Slauorum Swecie osv. Vi vill ses som omfattas av dessa skrivelser vniversis vår räckvidd, bärare av bokstäverna Hapsenn Robert, George Martin, William Mathias och Thomas lämnar engelska efter att de hade betalat en port, med början på den östra havet, där med bara orsaka förlova, en del av fartyget och varor plundrades av pirater är. Stephen tillbedjan av pirater, av vilka några Nomentum Sasser av Lubeca apparauerat med sina medbrottslingar. Och dessutom, såsom har satt över utarmningen av denna stund, en del av Rostoch, Wismaria makt, och köpmän var närvarande. Till bevis härpå vårt sigill på dessa mina brev, trycktes. Given början av juni av den inkarnerade Kristus i vårt citadell Haffnensi m.. d.. xixo.

ref: http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=6403&s=n&str=Sasse

Sammendrag: Hr. Vincents Lunge beretter Hr. Esge Bilde, at Kong Gustavs Samling af 18000 Krigsfolk gjaldt Indbyggerne af Dalerne og Kobberberget, som foregaaende Aar havde tilskrevet Kong Christiern (II) og Erkebiskop Gustav Trolle, men Brevene faldt i Kong Gustavs Hænder, der nu strengt har straffet Oprörerne; hans Udrustning af Skibe til Foraaret siges at gjælde Hollænderne; Staffen Sax (Sasse) sidder i Stockholms Taarn, og Hr. Peder Haar er i stor Ugunst. Ved Midfaste drager Hr. Vincents med sin Hustru den farlige Vei til Finmarken; hvis noget paa denne Reise skulde tilstöde dem, anbefaler han sine Börn til Esge og hans Frue.

Kilde: Efter Orig. p. papir i danske Geheimearkiv (Norge, Afd. 1, fasc. 7. a, No. 4).Halvark, udvendig forseglet med Vaabensegl. Intet egenhændigt.

Nummer: 592.

Dato: 23 Februar 1533. Sted: Berg (Jæmteland).

Brevtekst (fra den trykte utgaven): Wenlig kerlig hiillssenn metth hwess ieg gott formoer alltiid tillffornn send mett vor herre. Kerre frende maa i vide att nogen tiid efftther ieg her ind i landett kom fforfford iegh hwrledes høgmectige herre kongh Gøstaff haffde etth mercheligtt thall follch forsamblett vell ved xviij twsend sterch draghendes ind i Dalene och tiill Koffuerbergett ey fullelig vidhendes hwor vppaa eller hwrtt henn thet monne gellde. Saa haffuer ieg nw sandingen ther om forffaritt att the Dalekarlle och Koffuerbergs mend haffde i thette forlene aar hemmeligen mett theres eygett budt tiillschreffuitt høgborenn furste kong Christiernn och erchebisp Gøstaff enn mercheligh fortrøstningh hiellp och bistand att giøre ville imod forne kongh Gøstaff hwillche breff kongh Gøstaff samme tiid tiill hande komme och hanss nade indtill thenne tiid hemmelige hoss seg forhollet haffuer ther fore nw tagendes mange aff Dallekarlene och Koffuerbergs mendene vedt theres hallss enn partt fenchelig setthendes och enn partt strax mett swæritt retthe ladendes. Ther mett dellthe hanss nade siitt follch vdj noger raadher vdj foringh thennom offuer alltt siitt land beskicchendes, Hanss nades skiiff rwstes och flux tiill imod foraaritt, mwchelid gaar saa hemmelig thet skall gellde the Hollender paa. Sthaffenn Sax sidder i Stocholms tornn, her Pedher Hoor er i stoer vgwnsth och mange aff hanss fogedher ere vphengde vordne. Kerre frende acther ieg nw mett gudtz hiellp mett samptt mynd hwstruff om midffaste tiid att drage paa veyen tiill Findmarchen enn lang farligh vey som i vdhenn twiffuell vell aff andre forffarett haffue. Haffuer thet gud saa forseetth att meg eller mynd hwstruff noget paa veyenn attkommer tha er vor ganske høigeligh och kerlige bønn att i met samptt mynd kerre fenche frw Sophie ville ramme och vide vore b.XI s.670 fattige barns beste. Ther tro vii etther gansk och alldeles fulldkomeligen tiill atj thennom i inghen maade forffare eller bryst haffue lade, ladendes thennom theres adellske mett etther blodtz forwanttnysse nydhendes bliffue. Kerre frende lader mynd hwstrvff mett samptt hindes susther kerligen begrøsse etther oc etthers kerre hwstrvff met mange twsend gode netther. Beffallendes etther gudt. Datum paa Berg i Jempteland sancte Mathiis affthen anno domini mdxxxiij. Vincencius Lwnghe ritther.

Tillegg: Udskrift: Erligh velbyrdig mand och strenge ridde(r) her Eske Bylle høffuitzmand paa Berghenhwss synd kerre frendhe kerlighenn.

ref:http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=10311&s=n&str=

--------------------------------------------------------------------------------------------------

6050

Rådssekreteraren i Danzig Ambrosius Storm, som av rådet där i slutet av juni i diplomatiska ärenden sänds till Köpenhamn, meddelar efter sin hemkomst den 26 juli i en lång redogörelse till rådet om resultatet av uppdraget, varvid han berättar, att alldenstund kungen var frånvarande, på färd till kejsaren, han anmält sig hos drottning Elisabet och av henne blivit hänvisad till förhandling med fru Sybritt, "de alle dingk umbe hant heft" och att denna fru en dag, då han olustig av ohälsa satt utanför sitt härbärge hos en av stadens borgmästare, kommit och gett sig i samspråk med honom och därvid uppläst ”eynen bref, durch eynen capteyn in Sweden geschreven, wo Ålant sie vam konige avgefallen und Kasterholm sie belecht, dat de im Holme noch nicht weten; und muchte em holpe wedderfarn, he gedechte nicht tho liden, dat Steffen Sasse mit syner geselschop in den Swedischen scheren fordan liggen und schaden doen solde, wo he [Got] bether gedaen heft.”

Originalhäfte i Danzigs stadsarkiv. Hanserecesse, VII n:o 429 § 72. Danzig (omkring 1 augusti) 1521.

6058

Amiral Sören Norby underrättar kung Kristian att, sedan Gustav Erikssons fribytare Staffan Sasse tillfogat Ölandsborna och honom själv kännbar skada, han utsänt emot honom sina bemannade fartyg, samt att dessa, efter att i Reval fått kunskap om att Kastelholm av Gustav Erikssons folk var belagdt, seglat dit, befriat flottan och sedan begett sig till Öregrund, som de uppbränt jämte flere Sasse tillhöriga, där liggande fartyg, detta dock inte utan förlust också för brevsändaren.

Original på papper i danska riksarkivet. Grönblads Nya källor till Finlands medeltidshistoria n:o 398. Kalmar slott 16 september 1521.

6254

Kung Gustav utställer öppet brev av innehåll, att han på förbön av Staffan Sasse och Hans Witte förlåtit Jost von Lynden, som missbrukat ett av kungen honom givet kaparbrev.

Original på pergament i Revals stadsarkiv. Stockholm 28 oktober 1525.

6372

Kung Gustav till Jöns Västgöte med förklaring att det inte varit hans mening att förbjuda borgarna i Åbo utförsel av gäddor och smör till andra orter än Stockholm; kungen hade endast utställt en varning att inte driva seglation på Reval på grund av det övervåld, som vederfarits Staffan Sasse och Hans Witte. Dat. påskaftonen.

K. Gustaf I:s registratur, IV, sid. 142. Stockholm 20 april 1527.

--------------------------------------------------------------------------------------------------

STUDIER I DE YNGRE STURARNAS OCH GUSTAV VASAS STATSHUSHALLNING AKADEMISK AVHANDLING

Beträffande 1531 års klockskatt finns en rad räkenskaper bevarade bland kammarens papper, de flesta dock lokala och däribland ingen som ger uppbördens totalvärde. Som vanligt när det gällde extraskatter hade särskilda uppbördsmän utsetts bland frälset inom och utom rådet. .......

Registret är fört i Staffan Sasses namn, vilken var en av de särskilt förordnade uppbördsmännen för klockskatten. Forssell nämner registret i sin översikt över konfiskationerna från kyrkan, Sveriges inre historia, del 1, s. 216.

ref: http://www.mgh-bibliothek.de/dokumente/a/a138403.txt

Hans namn förekommer även i Edition Wissenschaft Reihe Geschichte , Band 59, Das Bruderbuch der Revaler Tafelgilde (1364-1549) von Torsten Derrik

..... 5. September 1534....

--------------------------------------------------------------------------------------------------

http://www.genealogi.se/arsbok/files/S.html

Sasse d ä, Staffan, skeppshövitsman, väpnare, slottsfogde, häradshövding, affärsledare, köpman, bosatt i Lübeck, Stockholm, Sollentuna, Årsbok 1998, sid. 48

Sasse d ä, Staffan, skeppshövitsman, väpnare, slottsfogde, häradshövding, affärsledare, köpman, död omkr 1560, bosatt i Stockholm, Årsbok 1998, sid. 50

Sasse d ä, Staffan, skeppshövitsman, väpnare, slottsfogde, häradshövding, affärsledare, köpman, död omkr 1560, bosatt i Stockholm, Dannemora, Årsbok 1998, sid. 49

Sasse d ä, Staffan, skeppshövitsman, väpnare, slottsfogde, häradshövding, affärsledare, köpman, död omkr 1560, bosatt i Ösmo, Årsbok 1998, sid. 51

Sasse d ä, Staffan, skeppshövitsman, väpnare, slottsfogde, häradshövding, affärsledare, köpman, död omkr 1560, Årsbok 1998, sid. 52

Sasse d ä, Staffan, skeppshövitsman, väpnare, slottsfogde, häradshövding, affärsledare, köpman, död omkr 1560, Årsbok 1998, sid. 47

==============

1525 Aug. 6. 1056. Prisenredit. De Ersame Radt tho Lübeck hebben tuschen Simon Bomgarden, burger van Kunigesbarge, ancleger eins und Hermann Israhell, burger tho Lübeck andtwordesmann anders deles, eines schepes halven, dat hir namals van Königlicher Majestet tho Schweden uthliggere angeholden und itzund by Hermann Israhell scholde mit rechte van gedachtem Simon boslagen syn, welcker Simon stellede tho erkanthenisse, so he seggen wolde, dat dat schip in keiner apenbaren veide genamen, so scholde Hermann Israhell ohme dath schip schuldich sin, ohme und den gennen, der he vulmechtiger was und datsulve schip thobehorde, volgen tho laten; darup erbemelte Hermann Israhell andtwordede, dat dat schip in apenbarer veide van Königlicher Maiestet tho Schweden uthliggere genamen und angeholden und van dem Rade tho Calmarn tho prise gedelet, stellede derhalven ock tho erkanthenisse, offt he dat vele gedachte schip scholde van sick staden edder nicht, na vorlesinge und flitiger horinge eines apen vorsegelden breves, van dem Ersamen Rade tho Calmarn ergangen und mit orem segel bovestiget van dato Midtwekens nha Assumptionis Marie im iare 1524, darinne twe schepe van Steffen Sasse und Hans Wille als Kgl. Maj. tho Schweden uthliggere tho Kunigesberge tho hus hörende angeholden, vor pris gedelet, welckeren breff Hermann Israhell tho siner baven geschreven meinunge upgebrächt, na rede ... affseggen laten: Dewile de Radt tho Calmaren datsulve schip, dar Simon Bomgarde Hermann Israhell um ansproke, vor pris erkandt und gedelet, so leth eth ein Ersame Radt dar by bliven. Iussu consulatus actum Sabbato 6. Augusti. NStB 1525 Ciriaci.

ref: www.koeblergerhard.de/Fontes/LuebeckerRatsurteileBand2-1501-1525.rtf‎

----

Stockholms tänkeböcker, den 20 juli år 1551 Skepper Oluff, hustru Karin Nichu Finnes. Anno Domini 1551 then 20 dagen vti julij månadt stod jn för retta hustru Karin Nichu Finnes epterleffuerska med sine berådne mode vplott och leffrerade beskedeligom manne skepper Oluff Eriichson ena bara tompt, liggiandis jn i Brundzgårdenn viid skeper Oloffz egin tompt och opå andra siidone nest Niels kelresuens tompt, haffuandis i lengden viid gatun jn i Brundzgården v (ANM. V skrivet med streck på ena stapeln = 4 ½) alin j quarter och bredden jfrå gatun jn tiill Staffan Sasses balk ær xiiij alnar minus i quarter, huilkin tompt med sine lengd och breed för:ne hustru Karin laghliiga såldt hade för:ne skepper Olaff för 24 mark 4 öre, huilke peningar hon bekende siig för retta anammatt och vpburit haffue, then siidste peniing med then första. Ther medh affhende hon siig, sinom arffuom och epterkomandom för:ne tompt och tilegnade henne med sine lengd och bredd för:ne skepper Oluff och hanns arffwinger quitt, friitt tiill ena ewerdeliigo ægho, orappatt, oklandrat epter thenne dagh aff alle födde, ofödde tiill ewigher tiid. Och her opå lagde skepper Oluff vp sin fridskilling, och war thenne tompt lagbudin, lagstondin och hembudin, som Swerigis beskriffne stadzlagh jnneholle.

ref: [ http://www.fnf.nu/_filer/bagerfeldt/38%20F%C3%B6rf%C3%A4der%20-%20bilagor%20till%20%C3%84ttartal.pdf 38 Förfäder - bilagor till Ättartal]

Han är omnämnd i tänkeböckerna under hela 1500-talet fram till 1580 då hans änka figurerar. Tycks dock redan från början av seklet ha varit en betydelsefull och inflytelserik person (se även resentationen i Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, trettonde delen (Uppsala 1847).

view all

Stefan Sasse's Timeline

1500
1500
1540
1540
Age 40
1550
February 7, 1550
Age 50
Stockholm
February 7, 1550
Age 50
Stockholm, Sverige
1552
February 23, 1552
Age 52
1566
November 26, 1566
Age 66
Stockholm, S:t Nicolai
????
????
????
????
Lübeck, Deutchland