Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
There are already 121 genealogy profiles with the Svenske surname on Geni. Join now to find your relatives.

Svenske Genealogy and Svenske Family History Information

‹ Back to Surnames Index

Share

view all 121

Profiles

  • Abel Svenske (b. - 1612)
    Stupade 1612 vid vittsjö
  • Abraham Svenske (1706 - 1775)
  • Agneta Svenske (1617 - 1688)
  • Anders Svenske (1791 - d.)
    Kan detta vara? - Gästgivarsonen Anders Svenske föddes 1791 och blev själv soldat och bonde. Han var med i fälttåget mot Norge 1813–1814. Han gifte sig med nämndemansdottern Eva Margareta (Greta) Nil...
  • Anders Svenske (1736 - d.)

About the Svenske surname

Gammal svensk ätt. Peder Svenske, herre till Rånnum. Upptages i registret över svenska adeln 1586, då han skriver sig till Rånnum. Häradshövdning i Väne härad efter fadern 1588 och ännu 1600, var en av riksrådens domare i Linköping 1600. Levde 1616, var död 1623.

Peders farfar Peder (Persson) Svenske, kallad >>lille Per Svenske>>; f.av ofrälse föräldrar; gjorde i sin ungdom tjänst som soldat i utlandet bla i kejsarens armè under kriget mot turkarna och blev av kejsaren adlad samt kallad Svenske på grund av sin nationalitet; erhöll häradsrätten (häradshövding) i Ale och Flundre härader och i förläning till behaglig tid kronogodsen Alfhem, Sålanda, Berg och Skogstorp, alla i Skepplanda sn (Älvsb.) 1529 14/9; i slottsloven på Älvsborg 1529 3/10; fick i förläning 1531 25/1 två gårdar i Eckerna i Tunge sn (Älvsb.) och dertill de gods han tillförene hade nemlingen Alwen, Sålanda, Bergh och Skogstorp, dem han fritt behålla skall i sin lifstid med alla de rättigheter deraf gå plägar. Deltog i grevefejden. Stupade 1534 i dec. vid belägringen av Varberg. Gift 1:a gången med Cecilia Bengtsdotter, dotter av väpnaren och häradshövdingen Bengt Björnsson (en sparre) och Ingrid Carlsdotter (Lake, nr 53); g nr 2 med N.N, som blev omgift med kyrkoherden i Dalstorp pastorat av Skara stift Olof Haquini.

Grevefejden

Grevefejden är det största inbördeskriget i Danmarks historia. Kriget utbröt 1534 då handelsstaden Lübeck efter Fredrik I:s död försökte öka sin makt i Norden genom att försöka återinsätta Kristian II på landets tron. Detta ledde till flera bonde- och borgaruppror, då Kristian II hade stort stöd bland allmogen i Danmark, där bland annat Köpenhamn och Malmö stödde den tidigare kungen. Sitt namn fick fejden efter greve Kristofer av Oldenburg, som ledde Lübecks styrkor.

På andra sidan av konflikten stod den danska adeln och det högre prästståndet. De ville inte se Kristian II åter på landets tron, och därför stödde de i stället Fredrik I:s son, hertig Kristian (III). Inbördeskriget utspelade sig 1534–1536 och ledde till en seger för Kristian III, protestantismens införande och adelsväldets befästande i landet.

Sverige ger sig in i konflikten

Gustav Vasa, som inte ville se Kristian II åter på Danmarks tron, sände i oktober 1534 en svensk styrka under ledning av Lars Siggesson Sparre till Halland, där Halmstad intogs och Varbergs fästning belägrades.