Estersmark, Nysätra

Started by Private User on Saturday, February 3, 2018
Problem with this page?

Participants:

Related Projects:

Showing all 4 posts
Private User
2/3/2018 at 4:52 AM

Det verkar som att det finns en hel del ättlingar från Estermark, Nysätra med mtDNA H2a1n, men det är svårt att knyta ihop oss på "papperet".
Jag härstammar från Anna Olofsdotter, f. 1629 d. 1696, Estersmark 7.

12/9/2018 at 1:12 AM

Jag har som äldsta kända ana Anna Mattsdotter född 1648 i Kålaboda Nysätra. Det är verkligen knepigt när mtDNA legat omuterad sen före kvinnor dokumenterades. Våra anmödrar kan vara kusiner eller fem-männigar, svårt att säga. Å andra sidan får man många träffar när mtDNA legat oförändrat ett tag. Det är spännade att se att vårt mtDNA är så pass centrerat till området vid Bottenviken vilket kan betyda att vår variant faktiskt muterade här i närheten, och för rätt länge sedan dessutom. Tidiga nybyggare! Jag har läst en forskares artikel där han kopplar H2a1 till boskapsskötande folk från Kaukasus som även ska ha intresserat sig för framställning och bearbetning av metall. Vilket ju kan vara en anledning till att de hamnade i mineralrika Skellefteå-trakten som dessutom i Bureå-området har ett sällsynt gott odlingsklimat för att ligga så långt norrut. Hörde en kollega som inte alls ägnar sig åt släktforskning men har växtodling som profession kommentera att Skellefteå-kusten ur ett jordbruksstöds-perspektiv egentligen inte skulle ha kompensationsstöd som resen av Norrland med tanke på växtodlings-säsongens längd där. Intressant tyckte jag ur ett släktforsknings-perspektiv med tanke på hur framgångsrik Skellefteå-området verkar ha varit på att producera folk! På 1500-talet uppskattas fler ha flyttat från Skellefteå-trakten än det flyttade in folk har jag läst. Hade nån av Bure-släktets kvinnor vårt mtDNA kan det ju förklara spridningsvägarna för H2a1n, för de gifte sig ju i andra delar av Sverige och i Finland. Forskarens portugisiska farmor som kom från en familj med herdetraditioner har en variant av H2a1, så det var därför han fördjupat sig i ämnet och letat upp både arkeologiska fynd och studerat språkliga fenomen. Han hade tex lagt märke till hur ordet för "vatten" var så lika på så många språk och hur namn på platser i olika länder kunde kopplas till språkbruk och kultur. Här i Västerbotten finns tex sjöar som har ändelsen "-vattnet" i sina namn. Vanligt i Norge men kanske inte lika vanligt i resten av Sverige. Ändelsen "-siljum" i ortsnamn har jag bara sett här i Västerbotten. Ska visst betyda sel (lugnt vatten). Ändelsen "-träsk" finns inte heller i så många områden i Sverige, knappt ens i Norrbotten eller Ångermanland heller, fast på finska sidan av Bottenviken är det väl vanligare vad jag förstår. Men den likheten blir mindre tydlig nu när Finland "avsvenskas". Mycket att fundera på vad och vilka som fanns här före oss, var de kom ifrån, och vad de hade med sig.

9/1/2019 at 9:56 AM

Min äldsta ana på mödernet som jag lyckats dokumentera hyfsat är Kerstin Davidsdotter 1706-1746 Storkåge (https://b-e-r-g.com/roots/g/p32fec6ca.html). Vore intressant att ta del av era mödrars anor för att se var en koppling finns.

5/16/2022 at 4:49 AM

Min äldsta ana Kerstin Johansdotterr
Födelse: 1721
Renbergsvattnet, Burträsk (AC)

Showing all 4 posts

Create a free account or login to participate in this discussion