Piispa Magnus II Olofsson Tawast

Is your surname Tawast?

Research the Tawast family

Piispa Magnus II Olofsson Tawast's Geni Profile

Records for Magnus II Tawast

41,236 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Piispa Magnus II Olofsson Tawast

Also Known As: "Magnus II Tawast"
Birthdate:
Birthplace: Alasjoki, Mynämäki, Finland (Suomen piispainkronikan mukaan syntymäpäivä 14.10.1357).
Death: Died in Naantali, Finland
Place of Burial: Turku, Finland
Immediate Family:

Son of Olof Jönsson Tawast and Katarina Fincke
Brother of Nils Olofsson Tawast; Ragnhild Olofsdotter Tawast; Kristina Olofsdotter Tawast; Ingrid Olofsdotter Tawast; Jöns Olofsson Tawast and 5 others

Occupation: Turun piispa 1412-1450 "Turun piispa Jumalan armosta", Bishop in Finland 1412-1450, Begravdes i Helga Lekamenskoret i Åbo domkyrka 9/3 1452, Biskop, Biskop i Finland 1412-1452
Managed by: Private User
Last Updated:

About Piispa Magnus II Olofsson Tawast

Suomen piispa. Turku.

Finlands biskop. Åbo, Finland.

Finlands bishop. Turku, Finland.


Magnus II Tavast (suomennettuna Maunu) (n. 1357–9. maaliskuuta 1452 Mynämäki) oli Suomen keskiajan huomattavin katolinen piispa eli Suomen piispa. Maunun arvellaan syntyneen vuonna 1357. Tämä saattaa kuitenkin olla hieman liian aikainen ajankohta, koska hän olisi tällöin elänyt 94–95-vuotiaaksi. Maunun isä oli rälssimies Olavi Tawast Juhonpoika, hänen äitinsä oli suomalaista sukua. Maunu opiskeli Prahassa, jossa valmistui 1396 baccalaureukseksi ja sai 1398 maisterin arvon. Hän toimi sen jälkeen Eerik XIII:n hovikappalaisena ja kanslerina. Vuonna 1406 hän sai verovapauden mynämäkeläiseen tilaan, seuraavana vuonna hänestä tuli Turun tuomiokapitulin arkkiteini. Vuonna 1412 hänet valittiin Bero Balkin jälkeen Turun piispaksi ja hän kävi Roomassa saamassa piispanvihkimyksen. Matkalla hän hankki tuomiokirkolle, Turun katedraalikoululle sekä Viipurin ja Mynämäen kirkolle joukon aneita. Maunu laajensi ja kaunisti Turun tuomiokirkkoa ja rakennutti sinne uusia alttareita sekä nimeään kantavan Maunu Tavastin kuorin. Hän perusti Naantalin birgittalaisluostarin ja kävi pyhiinvaellusmatkalla Palestiinassa. Turkuun Maunu rakennutti kivisen piispan kartanon. Hän vahvisti myös Kuusiston linnaaa. Vuonna 1421 Maunu oli ehdolla Uppsalan arkkipiispaksi, mutta ei tullut valituksi. Kirkon johtotehtävien lisäksi Maunu toimi Suomen hyväksi myös politiikassa, muun muassa sovitellen vuonna 1438 Satakunnassa puhjenneen kapinaliikkeen. Vuonna 1441 hän allekirjoitti Söderköpingin kokouksessa asiakirjan, jonka mukaan Isä meidän -rukous, Ave Maria ja uskontunnustus luetaan sunnuntaisin kansankielellä. Piispana Maunu vahvisti yhden Suomen vanhimmista hallintopitäjistä eli Juvan perustamiskirjan vuonna 1442. Maunu ja Juvan kappelin talonpojat sopivat seurakunnan perustamisesta 19. tammikuuta 1442, josta on säilynyt todisteena perustamisasiakirja. Elämänsä loppupuolella Maunu siirtyi asumaan Naantalin Piispanniemeen, jota silloin kutsuttiin Lokaniemeksi. Maunu luopui piispan virastaan vasta vuonna 1449. Häntä seurasi piispana Olavi Maununpoika, jonka ulkomaisia opintoja hän oli tukenut. Maunu on haudattu Turun tuomiokirkkoon.

[http://fi.wikipedia.org/wiki/Maunu_Tavast]

Magnus II Tavast (Magnus Olai Tawast), var en av det medeltida Finlands viktigaste katolska biskopar. Han antas ha fötts år 1357 på fädernegården Alasjoki i Virmo socken i Egentliga Finland, och dog vid sin gård på Biskopsudden i Nådendal 9 mars 1452. Han blev följaktligen antagligen över 90 år.

Tavast tillhörde en av Finlands förnämsta adliga ätter (Tawast), vann 1398 i Prag magistergraden, var en tid konung Erik av Pommerns kansler, men återvände därefter till Finland, där han blev ärkedjäkne och 1412 valdes till biskop. I Rom invigdes han i sitt kall. Den finska biskopskrönikan framhåller i lovprisande ordalag hans förtjänster.

Under sin levnadstid förskönade och förstorade Tavast Åbo domkyrka med flera nya kapell och altare. År 1421 inrättades Helga lekamens kor, som av honom frikostigt försågs med dyrbarheter, prydnader och anslag, och förenade därmed ett prebende. Flera andra altaren, kor och brödraskap samt prebenden instiftades på hans initiativ och med bidrag av honom. Han skänkte domkyrkan dyrbara altarkläden, silverkärl och böcker. Tavast var mån om den andliga utbildningen och utverkade ett påvligt brev om indulgens för dem, som gav understöd åt ynglingar, vilka emottog undervisning i stiftets skolor. Han företog vidsträckta visitationsresor i stiftet.

Den förnämsta frukten av hans verksamhet var dock grundläggningen av Nådendals kloster. På hans förslag beslöt herredagen i Södertälje 1438, att klostret skulle inrättas, och i alla åtgärder för beslutets verkställande tog han verksam del. Han lät på sin bekostnad uppföra klostrets sakristia och högkor samt skänkte flera gods till detsamma.

Till stiftets fromma återköpte Tavast av munkarna i Padis kloster i Estland patronatsrätten till Borgå, Sibbo och Pernå socknar, vilken de hade erhållit av konung Magnus Eriksson. För övrigt spelade han inte så stor roll i sin tids politiska händelser, trots att han omtalas som deltagare i flera herredagar och rådsmöten. Sitt inflytande använde han vid särskilda tillfällen till Finlands bästa. Så utverkade han finska lagsagans delning, 1435, i två lagsagor, genomdrev 1436 en skattelindring till förmån för Finlands invånare och bidrog 1438 till att stilla en bonderesning, som utbrutit i norra Satakunda. Genom denna sin verksamhet, genom att noggrant iaktta katolicismens fromma bruk, genom givmildhet mot de fattiga samt genom en vallfart, som han företog till Jerusalem, vann han ett rykte, som sträckte sig till och med till utlandet.

Nedböjd av ålder, avsade han sig 1450 biskopsämbetet och levde därefter i sin boning invid Nådendals kloster. Efterträddes av Olaus Magni, som troligen var Magnus kusins son, också av släkten Tavast. Magnus II Tavast är begravd i Åbo domkyrka.

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_II_Tavast]


SDHK-nr: 18851

Utfärdat: 14170000, (Vadstena) Innehåll: Abbedissa, generalkonfessor och de båda konventen i Vadstena kloster tillskriver onämnd biskop (Navne Jensen i Västerås? Magnus Olavi Tavast i Åbo?). Eftersom klostrets ombud på generalkonsiliet (i Konstanz) inte lyckats utverka stadfästelse på klosterregeln, som uppskjutits till en ny påve blivit vald, och eftersom den av rikets biskopar tidigare utfärdade suppliken av formella skäl ej kan ingivas, ombeds mottagaren besegla den nya suppliken till generalkonsiliet, tillsammans med ärkebiskopen och övriga biskopar.

SDHK-nr: 19740

Utfärdat: 14211111, Åbo Innehåll: Biskop Magnus i Åbo tillkännager att han till Kristi lekamens, alla helga änglars och S:ta Birgittas lov och ära i domkyrkan därstädes upprättat ett altare, till vilket han skänkt gods i Kaarleis, Leinakkala och Halois byar i Virmo ävensom i Paltila i Untalamala socken. Daterat uppå sancti Marthens dag. Beseglas av utfärdaren, ”Niclis Tawast, Jonis Olafson, Martin Abramsson, Ærengisl Henricsson, Gregris Andrisson och Henric Mørth”.

SDHK-nr: 20009

Utfärdat: 14230122, Åbo Innehåll: Biskop Magnus i Åbo stadfäster det arvskifte han för några år sedan gjort med sin bror Nils Tavast.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tavast

http://www.blf.fi/artikel.php?id=230 Mauno II Tavast, Magnus II Olai

http://www.arkkihiippakunta.fi/historia/turun-piispat/katolisuuden-aika/maunu-ii-tavast-magnus-olavi/

Student at University of Prague in 1396

view all

Piispa Magnus II Olofsson Tawast's Timeline

1357
October 14, 1357
Alasjoki, Mynämäki, Finland (Suomen piispainkronikan mukaan syntymäpäivä 14.10.1357).
1452
March 9, 1452
Age 94
Naantali, Finland
1452
Age 94
Turku, Finland
????
????
????
????
NameMagnus/Magnus Olai Tawast1 Birthbef 1376, Mynämäki1 Baccalaureat23 Feb 1396, Praha1 Determinavit10 Apr 1396, Praha1 MagistratusJan 1398, Praha1 Sai Eerik XIII:lta läänitykseksi Toukelan Mynämäeltä.14061 Turun tuomiorovastiksiabt 14101 Bero Balk