Anders Andersson Bratt

Is your surname Andersson Bratt?

Research the Andersson Bratt family

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Anders Andersson Bratt

Birthdate:
Birthplace: Brätte, Älvsborgs län, Sverige
Death: November 05, 1677 (68)
Brattfors, Filipstad, Värmland
Place of Burial: Brattfors fs, Värmland, Sverige
Immediate Family:

Son of Anders Andersson Bratt af Björke and Kerstin Larsdotter Bånge
Husband of Ingrid Jonsdotter Ekman
Father of Lars Andersson Bratt; Anders Andersson Bratt; Peter Andersson Bratt; Anna Andersdotter Bratt; Christina Bratt and 7 others
Brother of Lt. Sven Andersson Bång and Barbro Andersdotter
Half brother of Annika Friend; Andries Andriessen and Johan Andriessen VanBoskerck

Occupation: Brukspatron på Brattfors i Värmland, Handlanden i Karlstad och brukspatron på Brattfors i samma socken, Brukspatron på Brattfors
Managed by: Katarina Heimann Mühlenbock
Last Updated:

About Anders Andersson Bratt

Brattfors socken i Filipstads bergslag ligger i Färnebo härad och Nyeds kontrakt. Sitt namn har församlingen av den "branta" (på bygdemålet "bratta") fors, som Lungälven bildar just i kyrkbyn. Församlingen ingår numera i Värmlandsbergs storkommun. Den ligger någon mil sydväst om Filipstad och har i södra delen två stationer på gamla "Bergslagsbanan".

Bratt från Brattfors, svensk släkt. Släktens stamfader är Anders Andersson i Brattfors, född 1609 död 1677. Han var troligen sonsons sonsons sonson till Nils Steinarsönn Bratt som adlades år 1456.

Anders hade 18 barn, bland andra Lars Bratt och Jonas Bratt. Lars är stamfar till de tre svenska grenarna och Jonas stamfar till den fjärde, norska, grenen. Lars son var överkrigskommisarien Jonas Bratt (1683-1736) brukspatron på Rottneros.

Fader till den ovan nämnde Anders Andersson (1609-1677) hette också Anders Andersson (1580-1659). Han var köpman och stadsskrivare i Brätte. Även dennes fader hade samma namn och levde 1554-1618. Han var köpman i Nya Lödöse, sedan Brätte, från ca 1612. Rådman i Nya Lödöse 1595.

Fader till Anders Andersson (1554-1618) var Anders Olsson (1530-1602) som också var köpman och rådman i Nya Lödöse. Hans far var skattbonden Olof Mattsson Bratt (1489-). Hans far var Matts Nilsson Bratt (1459-1549), frälseman och ägare av Björkefors Herrgård (vid Övre Fryken, dagens Björkefors). Hans far var den ovan nämnde Nils Steinarsönn Bratt (1409-1467). Han var väpnare och fogde i Värmland och ägde till Höglunda, Rottneros och Öjervik. Den 28 dec 1456 adlades han av Kung Karl Knutsson VIII.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Bratt_fr%C3%A5n_Brattfors

En dotter till Joen Larsson och Anna Bratt; Ingrid, blev gift med återuppbyggaren av Brattfors, Anders Andersson Bånge-Bratt. En vacker gravsten över Anders Bratt och Ingrid Joensdotter Ekman finnes vid Brattfors kyrka. Anders Bratt dog 1677 och hans fru Ingrid omkring 1690.

Ref Blombacka Bruk Historik Hökebrohammar


Ägde Brattfors bruk, borgare i Filipstad.

Han var Brukspatron på Jonsbols järnbruk i Brattfors sn vilket i egentlig mening grunlades 1641 men hade anor från tiden före 1540 och räknas till en av Värmlands äldsta bruk. Han återupptog namnet Bratt som fadern hade utbytt mot sin hustrus nam och blev stamfader för de vittutgrenade ofrälse släkten Bratt af Brattfors, vilken fortleva i Sverige och Norge. Släktens ansökan att bli upptagen på originalstamtavlorna för adliga ätten Bratt af Höglunda. avslogs av 1896 års adelsmöte. [SBL, NFB, SoH, Bruksregister]

ref:

De första Värmländska hyttorna uppfördes kring gruvorna i Persberg och Nordmark. Dessa hyttor återfinns tidigast i Gustav Vasas jordebok av år 1540. Liksom de övriga av de tidiga hyttorna var Brattforshyttan placerad vid ett litet vattendrag. Eftersom hyttan bara var i gång några veckor per år, kunde man utnyttja vårens och höstens högvatten. Fyra bergsmän drev Brattforshyttan. Det järn som framställdes i de tidiga hyttorna var osmundjärn. Under 1500- och 1600-talen upphörde osmundtillverkningen och framställning av tackjärn i masugnar ersatte. I början av 1600-talet var Brattforshyttan nedlagd. På 1620-talet torde verksamheten vid hyttan åter ha kommit igång, men efter några år ha upphört igen. Hyttan blev ombyggd eller återuppbyggd 1641. Två stångjärnshamrar uppfördes, varav en nedre hammare tillkom 1615 och en övre hammare i början av 1630-talet. Relationen från 1640-talet nämner en tredje hammare i Brattfors. Anläggningarnas läge i utkanten av Bergslagen var både till gagn och skada för bruket. Man hade långa och besvärliga transportvägar för malmen som kom från Nordmarks gruvor. En mycket positiv faktor var däremot den rikliga tillgången på kol. Det var denna omständighet som gjorde att den nedre hammaren fick drivas vidare efter 1680-talets hammarkommissioner. Dock skulle hyttan ha företräde till vatten. Den övre hammaren blev 1687 förklarad skadlig för bergslagen och måste läggas ned.

Från mitten av 1600-talet intar släkten Bratt en viktig plats i Brattfors bruks historia. På 1650-talet anges Anders Andersson Bånge vara delägare i Brattfors bruk. Denne är stamfader för släkten Bratt från Brattfors, som spelat en betydande roll inom många bruksföretag i Värmland. Släkten Bratt var intressent i Brattfors bruk fram till 1730-talet. Genom brukspatron Henrik Kolthoffs ingifte 1693 övergick större delen av Brattfors bruk i Kolthoffska släktens ägo. Varken släkten Bratt eller släkten Kolthoff var vid något tillfälle ensamma ägare. Smådelägare fanns ända fram till 1800-talet. År 1809 kom Brattfors bruk i den Geijerska släktens ägo, då bruket köptes av brukspatronen Christoffer Reinhold Geijer av den s k Lindforsgrenen. Släkten ägde sedan 1730 Hedenskogs masugn och sedan 1750-talet Lindfors bruk. Efter köpet av Brattfors blev detta huvudsäte för ledningen av de Geijerska bruken.

Tillverkningen vid Brattfors bruk hade hållits kvar på en relativt låg nivå. På 1840-talet var den ännu nere på 600 skeppund. De liberala idéer som snart skulle slå igenom betydde en kraftig uppblomstring för Brattfors. Christoffer Reinhold Geijer efterträddes så småningom av sin son brukspatronen Herman Gustaf Geijer som blev disponent för bruken, bland vilka då Dejefors och Bosjö bruk ingick. han blev därmed, som det står i den Geijerska släktboken, "skaparen av det största egendoms- och brukskomplex i släktens ägo, som efter Uddeholm existerat i Värmland". Vid Brattfors hytta och stångjärnsbruk skedde efter liberalismens genombrott en betydande resultatutveckling. Före 1845 var tillverkningen 100 ton för att 1850 vara fördubblad, Sedan Lancashiresmidet införts vid bruket 1853 visades ännu högre resultat. 1875 var tillverkningen uppe i 800 ton och tio år senare över 1500 ton. Herman Gustaf Geijer avled 1880. 1883 försvann Bosjö bruk genom försäljning från brukskomplexet. Samma år lades Lindfors stångjärnssmide ner. Vid Hedenskogs masugn skedde den sista blåsningen 1878. 1883 bildades Brattfors Aktiebolag med Christoffer Reinhold Geijer som disponent. I aktiebolaget ingick även Lindfors och Dejefors bruk. Vid samma tid nedlades stångjärnssmidet i Brattfors och smedjan byggdes om för smältsmide, medan hyttan drevs vidare efter modernisering. Produktionen vid Brattfors sjönk på grund av konkurrensen med de stora götmetallverken och uppgick år 1900 till 434 ton. Brattfors AB var från början ett rent familjebolag, men 1906 efterträddes Geijer som disponent av bruksägaren K af Ekström.

År 1913 fick Uddeholm AB erbjudande från Brattfors AB att förvärva bolaget för 1 300 000 kr. Uddeholm gick med på köpet. Det som vid denna tidpunkt var mest lockande för Uddeholm var Brattfors skogar. Det rörde sig om betydande arealer, som Uddeholm genom köpet fick, 12 000 hektar produktiv skogsmark. Med i köpet var gruvandelar i Nordmark och Persberg samt Hedenskogshyttan och Lindfors bruk, som båda var nedlagda. Brattfors fick bilda ett nytt skogsrevir inom Uddeholm. (Dejefors var sedan 1905 ett särskilt bolag). I Uddeholms planer med köpet av Brattfors ingick att hyttan i Brattfors efter hand skulle läggas ned. Tackjärn till Brattfors hammare skulle levereras från Hagfors. I verkligheten blev det så att smältsmedjan lades ner före hyttan. Smidet pågick till 1918 medan Brattfors masugn nedblåstes för alltid 1920. Masugnen i Brattfors konserverades 1938 och står kvar som ett minne av ett gammalt järnbruk och är lagskyddad som byggnadsminne.

ref: BRATTFORS BRUK

Blombacka Bruk

Hökebrohammar

Ungefär 2 km söderut från Lindfors Bruk och efter samma vattendrag, Lindforsälven och längre ned Borserudsälven, ligger en gammal bruksplats, Hökebrohammar. Rester av hammarslagg visar platsen för tidigare verksamhet. År 1640 söker och erhåller kronans befallningsman, kronofogden Joen Larsson f omkr år 1600 privilegium på uppförandet av en hammare vid Borserudsbron i Nyeds socken. Byggnad med hammare blev färdig nästa år och kallades Hökebrohammar. Joen Larsson, vars barn i första giftet med Anna Bratt, dotter till Per Bratt till Höglunda, togo tillnamnet Ekman, blevo stamfäder till den stora och bekanta Wärmlands- och Göteborgssläkten Ekman, som betytt så mycket inom svenskt näringsliv. Den första hammarsmedjans saga blev kort, då byggnaden nedbrann redan år 1654. Smedjan tyckes ha återuppbyggts omedelbart och var i gång till omkring år 1758, då driften nedlades. Enligt gamla uppgifter nedlades smidet på grund av koncentration av bruksrörelsen vid Brattfors.och Lindfors, vilket tyder på att Hökebro rätt tidigt kom i Brattars ägo. En dotter till Joen Larsson och Anna Bratt; Ingrid, blev gift med återuppbyggaren av Brattfors, Anders Andersson Bånge-Bratt. En vacker gravsten över Anders Bratt och Ingrid Joensdotter Ekman finnes vid Brattfors kyrka. Anders Bratt dog 1677 och hans fru Ingrid omkring 1690.

Ref: https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=%22henrik+strokirk%22&EndastDigi...

Möjligen kan detta vara samma ställe http://www.bygdegardarna.se/fagerasen/files/2012/03/109_17-Tasshamm...

view all 17

Anders Andersson Bratt's Timeline

1609
October 23, 1609
Brätte, Älvsborgs län, Sverige
1646
1646
Värmland, Sverige
1648
1648
Göteborg
1650
May 1650
Värmlands län, Värmland, Sverige
1650
1658
1658
1660
1660
Stavnäs, Värmlands län, Sverige
1664
1664
Brattfors, Värmland, Sweden
1664
Brattfors, Varmland County, Sweden