Christopher Jönsson (Honkainen ?)

Is your surname Jönsson (Honkainen ?)?

Research the Jönsson (Honkainen ?) family

Christopher Jönsson (Honkainen ?)'s Geni Profile

Records for Christopher Jönsson (Honkainen ?)

5,489 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Christopher Jönsson (Honkainen ?)

Also Known As: "Lång-Kristoffer"
Birthdate: (70)
Birthplace: Rantasalmi, Nyslott, Östra Finland, Finland
Death: circa 1663 (62-78)
Sundsjön, Gustav Adolf (S)
Immediate Family:

Son of Jöns Andersson Honkainen and Thora Andersdotter
Husband of NN and Maria Persdotter
Father of Jöns Christophersson (Honkainen); Michel Christophersson (Honkainen); Hans Christophersson (Honkainen); Erik Christophersson (Honkainen); Sigfrid Christophersson (Honkainen) and 9 others
Brother of Ingeborg Jönsdotter Honkainen and Pål Jönsson Honkainen

Occupation: svedjebonde, bergsman, Krontorpare, Bergsman, Finnelänsman, Kronotorpare, länsman
Managed by: Private User
Last Updated:

About Christopher Jönsson (Honkainen ?)

Finska namnet Honkainen finns inte belagt i källor.

Boken "Lång-Kristoffer" av Arne Östman utgiven av Torsby Finnkulturcentrum 2002 är den auktoritativa källan som grundligt presenterar all känd dokumentation om Sundsjöfinnarna. Därmed vederläggs många tidigare utsagor.

___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Kristoffer Jönsson (Lång Kristoffer).

Född i Rantasalmi,Savolaks,Finland. Död Senast 1663 i Sundsjön,Färnebo fs,Värmlands län.. [1] Kronotorpare,Bergsman,Länsman..

Levnadsbeskrivning

Kronotorpare,Bergsman,Länsman.. Född i Rantasalmi,Savolaks,Finland.

Död Senast 1663 i Sundsjön,Färnebo fs,Värmlands län.. [1]

Berättelser:

Artikel i Gustavabygden 1995:28 av Arne Östman: "Den första finska bosättningen i Hagfors kommun skedde vid Västra Sundsjön. Dit kom Christopher Jönsson år 1617 under en lyckad älgjakt. Han fann att där kunde det bli en bra plats för den bosättning som han sökte och byggde sig en 'bod'. På vintern 1618 sökte han upp kronofogden Jöns Bock på Kroppa kungsgård och fick tillstånd av honom att ta upp ett kronotorp. Sundsjön tillhörde då Färnebo socken där Kronan ansågs disponera all mark med undantag för några jordbrukshemman i socknens södra del. Christopher var född i början av 1590-talet . Han sade sig 'vara hemma från Rantasalmi nära Nyslott'. Det är inte bekant var han växte upp. Hans far, Jöns Andersson, är endast känd till namnet. Jöns besökte Sundsjön åtminstone vid ett tillfälle och borde ha vistats i Bergslagen men det är inte känt var. I början av 1620-talet hade Christopher en 'husman' hos sig som hette Mats Philipsson. Han slog sig sedan ner vid Motjärn under några år och bosatte sig senare vid Älgsjön. Motjärn ligger ett par kilometer öster om Motjärnshyttan och kallas nu Hyttjärn efter den mulltimmerhytta som Christopher och Mats anlade där i början av 1640-talet." Ur Gustavabygden 1991:19 -Lång-Kristoffers silvergruva av Lars Erik Westlund "Bland mycket annat är Lång-Kristoffer i Sundsjön omtalad för att ha haft en egen silvergruva. Skriftställaren Maximilian Axelson uppger i sin reseskildring 'Vandring i Wermlands Elfdal och finnskogar' (1852), att gruvan var belägen i Upplundshöjden och att Lång-Kristoffer smälte silvret i en masugn vid Finnhytteforsen i närheten av Motjärnshyttan. Några spår efter silvergruvan har inte påträffats och berättelserna har därför starkt betvivlats. Emellertid finns det en betydligt äldre uppgift om att han haft åtminstone vetskap om silverfyndigheter i sin närhet. Märkligt nog tycks den inte ha uppmärksammats i skriverierna om sundsjöfinnen, trots att den ingår också i ett tryckt arbete. I Sancte Örjens Gilles årsbok 'Med hammare och fackla' för år 1935, tecknar Harald Carlborg malmletare Jakob Urbanssons porträtt. Carlborg återter därvid ett av Jakob Urbansson angivet memorial om malmstreck i Bergslagen 1634. Skrivelsen har tillställts ståthållaren Carl Bonde i Örebro men Carlborg har begagnat sig av en avskrift i Uppsala universitets bibliotek (signum D 1442). I dettaa memorial ingår följande stycke om Lång-Kristoffer, vilket här citeras efter Carlborg (s. 104) med hans noter och normaliserade stavning: Värmelands berg. Berättade mig Päder Svensson, fjärdingsmannen uti Älvdalen 1631, då E. H:t mig förskickade efter de demantestenarne, såsom Hennes Maj:tt, min allernådigste drottningen hava skulle, att en mil på andre sidan Norbergshyttan [40] bor en finne, ben:d Store Christoffer [41], är rik silvermalm under hans gård, eljes haver jg visse kunskaper att han skall veta ett härligt silverstreck, står till att försöka, huru det ser ut. [40] Nordmarkshyttan i Värmland, Nordmarks socken. [41] Tydligen Kristoffer Jönsson Havuinen i Sundsjön på gränsen mellan Älvdals och Färnebo härad i Värmland. Han var beryktad för sin jaktlycka, sin trolldomskunnighet och sitt obändiga lynne (Jmfr J.A. Almqvist: Uddeholmsverken s.66) Till detta kan läggas att namnet på den fjärdingsman som åberopas 'Päder Svensson', säkerligen är en felskrivning (i originalet eller i någon av avskrifterna) för Per Sonesson i Prästbol i (N.) Råda, som var en av häradets fyra fjärdingsmän åtminstone 1630. Vidare var Lång-Kristoffers namn troligtvis inte Havuinen utan möjligen Honkainen enligt finnforskningens rön under senare tid (se Finnmarken för och nu 1988:2, s.10 och 1989:1, s. 20f samt Finnkultur 1990:1, s.25. Det är självfallet möjligt att de i memorialet berörda silverstrecken - om vilkas förekomst det visserligen stödjer sig på andrahandsuppgifter men som kan överensstämma med nyvunna 'indikationer' på silver i det i området belägna Vålberget (se Värmlands Folkblad 1993-03-12) - lockat Lång-Kristoffer till försök att utvinna den ädla metallen. Såvida inte blotta fyndigheterna - existerande i sinnevärlden eller inte - i kombination med hans relativa välstånd frammanat föreställningar om en Lång-Kristoffers silvergruva." I en boskapslängd från 1649 finns antecknat att finnen Lång-Kristoffer Jönsson vid Sundsjön hade tio kor och dessutom två hästar, ett föl, en stut, nio getter och nio får.

________________

Jönsson, CHRISTOPHER. Kronotorpare, Bergsman, Länsman. Född omkring 1593 i Rantasalmi, Savolax, Finland. Levde i Västra Sundsjön. Död sommaren 1663 i Sundsjögården, Motjärnshyttan, Färnebo (S). År 1617 kom finnen Christopher Jönsson Havuinen (Pitkä Risto Havuinen), som också kallades "Långe Christopher" till Västra Sundsjön. Han kom ursprungligen från Rantasalmi i Savolaks, nära Nyslott (Savonlinna) i sydöstra Finland. Enligt tradition inom familjen skall han ha beslutat sig för att bosätta sig på platsen efter en lyckad älgjakt. Sundsjön tillhörde då Värmlands bergslag och all mark betraktades som tillhörande kronan. Våren 1618 lämnade kronofogden Jöns Bock på Kroppa Kungsgård, Christopher tillstånd att ta upp ett torp vid Västra Sundsjön i den i senare tid bildade Gustav Adolfs kapellförsamling. (Salmi betyder sund, och Ranta är det svenska strand - är likheten i namnen bara en tillfällighet ?). År 1647 sökte Christopher inbördingsrätten till torpet Björksund, Ljusnarsberg (W) på ett ting i Kopparberg. Men han var för sent ute. Torpet hade tillhört farbrodern Povel Andersson, men dennes son (Christophers kusin) Anders Povelsson hade sålt torpet omkring 1607, alltså för 40 år sedan, och fått kontant betalt och lämnat kvitto. Därmed förföll Christophers anspråk. Familjen bodde sedan kvar vid Sundsjön till 1683 då de kvarboende ättlingarna vräktes efter en lång gränstvist.

Gränsen mellan Älvdals härad och Färnebo härad ändrades 1672. Västra Sundsjön kom att ligga inom Älvdalen och Råda socken. Före 1672 kyrkobokfördes Sundsjöborna i Filipstad och deras rättsangelägenheter behandlades vid Värmlandsbergs tingsrätt. (Personuppgifter om familjen finns i Färnebo församlingsböcker och i tingsprotokoll samt senare i Uddeholms bruksböcker, Råda församlingsböcker och mantalslängder. Mycket finns att läsa om familjen i boken "Rämsbergs gruvor" av Albert Palmqvist, skriven år 1937, samt boken "Vandring i Värmlands älvdal och finnskogar" skriven av Maximilian Axelson år 1852.) _________________


Kronotorpare, bergsman, länsman

Levnadsbeskrivning

I början av 1600-talet hade finländaren Christoffer Jönsson Havuinen invandrat till Värmland. Han började att driva bergsbruk. Sundsjöhyttans - senare Motjärnshyttans - masugn anlades av honom omkring år 1650. Finländarna kom i marktvist med landshövdingen Posse, eftersom häradsgränserna inte var klart utmärkta. En av de första malmbrytarna vid Rämsberget var den ryktbare sundsjöfinnen Kristoffer Havuinen, Långe Kristoffer, som kom från Rantasalmi socken i Savolax, nära Nyslott. Samma Kristoffer Havuinen skulle enligt en annan sägen ha brutit silvermalm i Brännmosshöjden i Gumhöjden, men fyndstället dolde han så väl att ingen sedan har kunnat hitta den. Om denna sägen finns det en annan version som återges bl.a. Maximilian Axelsson i boken:Vandring i Värmlands älvdal och finnskogar: "Enligt sägen fann långe Kristoffer Havuinen Upplundshöjden, strax nedom den för sin höjd bekanta Gumklinten en silvergruva, och den ädla metall han här i rik mått upphämtade, smälte han ner i egen masugn i närheten av Motjärnshyttan. Den platsen kallas idag Finnhytteforsen. Ingen fick dock bestämt veta var själva gruvan var belägen, ty denna hemlighet tog upptäckaren med sig i graven." Litteraturen innehåller en del motsägelsefulla uppgifter om bergsmannen Erik Kristofersson i Djuprämmen, Färnebo sn (nu Rämmen sn) och hans släktförhållanden, framför allt vad gäller hans finska släktnamn. Emellertid har Lars-Olof Herou utrett de rätta förhållandena i sin genomgång av finska släktnamn i Bergslagen, som publicerats i tidskriften Finnmarken förr och nu. I nr 2, 1988, s 10, av nämnda tidskrift visar han att Erik Kristoferssons far, Kristofer Jönsson i Sundsjön, Färnebo sn, felaktigt tillskrivits släktnamnet Havuinen. En sammanblanding har skett i litteraturen mellan honom och Kristofer Tomasson (Havuinen) i Brunnberg, Ekshärad sn, den s.k. "Vild-Havvonen". Kristofer Jönsson påträffas aldrig med släktnamn. Däremot har efternamnet Honkainen angetts för ett par av Kristofer Jönssons i Sundsjön sonsonsöner (Kristofer Jansson i Bograngen, S Finnskoga sn, och Jan Sigfridsson i Håen, Säfsnäs sn), vilket Lars-Olof Herou skriver om i Finnmarken förr och nu, nr 1, 1989, s 20-21. Framlidne Albert Palmqvist skriver i tidskriften Finnkultur, nr 2, 1982, s 10-11, om samma släkt, men kallar Erik Kristofersson felaktigt för Havuinen. Palmqvist meddelar att Erik Kristofersson var gift två gånger; första gången med Kerstin, död omkr 1660, och andra gången med Malin Sigfridsdotter, som han felaktigt anger vara brorsdotter till Erik (se vidare nedan!). I första äktenskapet föddes enligt Palmqvist åtminstone sönerna Kristofer, Johan och Sigfrid Erssöner. Erik Kristofersson misshandlade sin andra hustru Malin Sigfridsdotter så svårt att hon avled den 17 april 1667. Vid tinget i Färnebo 6 maj 1667 dömdes Erik Kristofersson till döden, en dom som fastställdes i Göta hovrätt den 19 november 1667, och avrättningen skedde genom halshuggning. Vid tingsrättsförhandlingarna var det Malin Sigfridsdotters mor Maria Persdotter i Sundsjön, Färnebo sn, och hennes syskon Margareta och Annika Sigfridsdöttrar, samt Johan och Hindrik Sigfridssöner som förde talan mot Erik Kristofersson. Av domboken framgår vid tinget i Färnebo 18-20 juni 1663 (AIa:2, s 160) att salige Kristofer Jönsson i Sundsjön varit gift två gånger och att hans andra hustru var Maria Persdotter. I första äktenskapet hade Kristofer sju söner och två döttrar, och i andra äktenskapet hade han en son och fyra döttrar. (Domboksnotisen har meddelats mig av professor Anders Winroth). Emellertid hade Maria Persdotter uppenbarligen tidigare varit gift med en Sigfrid, med vilken hon hade barnen Malin, Margareta, Annika, Hindrik och Johan. Således var Erik Kristofersson och Malin Sigfridsdotter "styvsyskon", och alltså inte besläktade genom blodet. Det var för övrigt helt förbjudet på 1600-talet med äktenskap mellan så nära släktingar som halvsyskon (som frågeställaren skriver) eller mellan en person och hans/hennes syskonbarn (som Palmqvist uppger). Vid denna tid gällde fortfarande att äktenskap mellan fyrmänningar och närmare släktingar var förbjudet. Dispens kunde medges av kyrkan (domkapitlet) för tremänningar och fyrmänningar, men inte för närmare släktingar. Det är först på 1800-talet som man träffar på de första fallen där dispens har beviljats för äktenskap mellan en man och dennes systerdotter.

[Lars Lundell/Rötter] 
view all 20

Christopher Jönsson (Honkainen ?)'s Timeline

1593
1593
Rantasalmi, Nyslott, Östra Finland, Finland
1610
1610
Age 17
Sundsjön, Värmland, Sverige
1615
1615
Age 22
Gustav Adolf,Sundsjön, Värmlands Län, Sverige
1615
Age 22
Hagfors,Gustav Adolf,Sundsjön, Värmlands Län, Sverige
1620
1620
Age 27
Sundsjön, Gustav Adolf (S)
1622
1622
Age 29
Gustav Adolf,Sundsjön, Värmlands Län, Sverige
1625
1625
Age 32
Färnebo, Värmland, Sweden
1630
1630
Age 37
Gustav Adolf,Sundsjön, Värmlands Län, Sverige
1638
1638
Age 45
Sundsjön, Norra Råda (S)
1640
1640
Age 47
Sundsjön, Färnebo, Värmlands, Sverige