Eric Gustaf Lindström

Han föddes i Åkers styckebruk och började arbeta 12 år gammal. Familjen flyttade till Uttran i Tumba när Erik var barn. Modern dog tidigt i spanska sjukan. Text från runa i DN: Under trettiotalsdepressionen blev han arbetslös men odlade då sina intellektuella intressen, schack och litteratur. 1937 bildade han familj och gifte sig 1938 med sin Greta, född Nyberg, från Alby i Medelpad. De nygifta flyttade till Framnäsbacken, sedan till Råsunda i Solna.

I ett kvarts sekel, före pensioneringen, 1977 arbetade han som plåtslagare på en liten smides- och plåtverkstad i Vasastan med svetsningsarbeten och järnkonstruktioner och som specialitet balkongräcken, grindar och kyldiskar. Han åtog sig även takplåtslageri, ett riskabelt arbete med hög olycksfrekvens, liksom snöröjning från höga tak i Stockholms innerstad. Takarbete slutade han med när han sett en ung man som skulle släppa plåt sex våningar ramla ner.

Hans arbetsliv var fyllt av risker - han arbetade ju ofta högt över huvudet på oss alla - men det gav rum för eftertanke och reflexion: något som i alla tider präglade det Lindströmska hemmet i Solna. Där levde han i 55 år med sin hustru.

Naturen blev efter hand hans största intresse, den markkontakt han längtade efter. Om man som Eric Lindström föredrog att arbeta på ett mindre plåtslageri och inte inom verkstadsindustrien kunde man, som han sade, ibland få upleva en viss arbetsglädje när man gjorde ett bra jobb; känna yrkesstolthet inför en bra lösning eller en egen konstruktion.