Ericus Benedicti Schroderus

Ericus Schroderus . Johan Skyttes broder, skriftställare, boktryckare, f. sannolikt på 1570-talet, d. 1647 i Nyköping, blef 1604 skolrektor i Nyköping, förordnades 1612 att vara korrektor på konungens och kronans tryck i Stockholm samt att öfversätta förefallande saker, var slottssekreterare, då han 1619 tillika blef husgerådsskrifvare i Stockholms slott, fick 1630 privilegium på eget tryckeri och mot eftertryck samt förordnades samtidigt att vara inspektor (censor) öfver allt Stockholmstryck.

S. författade själf åtskilliga skrifter i allehanda ämnen, men är märkligast som öfversättare af en mängd utländska arbeten, genom hvilkas offentliggörande han utöfvade betydligt inflytande på den samtida bildningen i Sverige. Bland dessa märkas bl. a. Joh. Magnus’ svenska historia (1620), Titi Livii historia (1626), L. Osianders kyrkohistoria (1635), J. Arndts Paradis-lustgård (1646, två uppl.), Chronicon Carionis (1649). 2. (H. G.)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Ericus_Benedicti_Schroderus