Erik Ångerman Sursill

public profile

Is your surname Ångerman Sursill?

Research the Ångerman Sursill family

Erik Ångerman Sursill's Geni Profile

Records for Erik Ångerman Sursill

6,354 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Related Projects

Erik Ångerman Sursill

Birthdate:
Birthplace: Teg, Umeå, Västerbotten, Sweden
Death: Died in Umeå, Västerbotten, Sweden
Place of Burial: Umeå, Västerbotten, Sweden
Immediate Family:

Husband of Dordi NN
Father of Catharina Ericsdotter Sursill; Magdalena Eriksdotter Sursill; Östen Eriksson Sursill; Carl Ericsson Sursill and Margareta Eriksdotter Sursill

Occupation: Talonpoika. Lautamies. Talollinen, ”mahtava talonpoika” Uumajan pitäjän Tegin kylästä. En förnämlig bonde uti Umeå. Ylhäinen talollinen. Bonde i Teg i Umeå. Fogde i Västerbotten., talollinen, lautamies, hapansilakan tuottaja
Managed by: Private User
Last Updated:

About Erik Ångerman Sursill

Varakas talollinen, lautamies. Teg, Uumaja, Ruotsi. Genealogica Sursillianan kantaisä.

Förmögen bonde, nämndeman. Teg, Umeå socken, Sverige. Stamfadern för Genealogica Sursilliana.

Wealthy farmer, juryman. Teg, Umeå, Sweden.

Hänet mainitaan Västerbottenin vanhimmassa veroluettelossa 1539 talollisena Uumajan pitäjän Tegin kylässä. Seuraavissa veroluetteloissa hän esiintyy v:een 1550 asti, mutta 1553, kun veroluettelot 3 vuoden aukon jälkeen uudelleen alkavat, hän on hävinnyt, luultavasti kuollut.

[http://www.genealogia.fi/genos-old/13/13_123.htm]


HUOM! Erik Ångerman-Sursillin vanhemmat eivät ole tiedossa.

OBS! Föräldrar till Erik Ångerman-Sursill är inte kända.

NOTE! Parents of Erik Ångerman-Sursill are not known.


Erik Ångerman-Sursill oli varakas talollinen (Genealogia Sursiliana: Mahtava talonpoika, ylhäinen,) ja lautamies, joka asui Uumajan pitäjän Tegin kylässä todennäköisesti jo ennen vuotta 1539 mutta varmasti viimeistään siitä vuodesta lähtien. Hän oli lähtöisin Ångermanlannista; siitä johtui nimi Ångerman. Myös hänen lisänimensä Sursill lienee ollut kotiseudun perintöä; ångermanlantilaisia näet kutsuttiin yleisesti Sursill-pilkkanimellä, koska he olivat muualla ravintona väheksytyn happamen silakan pääasiallisia tuottajia. Erik Ångerman-Sursillilla ja puolisollaan Dordilla oli monta lasta, näistä ainakin Catharina, Magdalena, Östen, Carl ja Margareta muuttivat Suomeen. Hän lienee kuollut iäkkäänä 1550-luvun alussa.

Lähde: Genealogia Sursiliana

Erikin kotiseudulla Ångermanlannissa hapansilakka oli suurta herkkua, mutta muualla Ruotsissa tätä pahanhajuista herkkua ei aina ymmärretty. Maakunnan nimeä käytettiin monasti sukunimen tapaan (Ångerman). Tukholman linnanläänin päällikkö teki sopimuksen Erik Ångermanin kanssa isojen elintarvikemäärien hankkimisesta armeijalle. Erik toimitti kuitenkin silakan lisäksi myös hapansilakkaa. Tätä norrlantilaista suurta herkkua sotamiehet eivät kuitenkaan hyväksyneet, vaan menivät syömälakkoon. Kuningas Kustaa Vaasa kimmastui ja kohdisti kiukkunsa Erik Ångermaniin. Vaikka oli ilmeisesti toiminut rehellisin mielin ja isänmaallisin aikein, Erik asetettiin syytteeseen pilaantuneen elintarvikkeen kauppaamisesta ja sai lisänimekseen "Sursill". Erik taittoi pilkalta terän ottamalla Sursillin viralliseksi sukunimekseen. Nimi jäi, ja Sursillit kantoivat sitä aivan kunniallisena sukunimenä.

Hän asui Västertegissä aivan lähellä nykyisen Uumajan kaupungin aluetta. Vaimon nimi oli Dordi. Tilalla esiintyy hänen poikansa Östen Eriksson. Östen i Teg oli talonpoikaisedustajana valtiopäivillä 1571. Hän häviää maakirjoista 1580-luvulla.

Hänen kolme tytärtään, kaksi poikaansa sekä toisen poikansa Östenin seitsemän tytärtä tulivat eri aikoina Suomeen ja menivät täällä naimisiin etupäässä pappien kanssa. Heistä polveutuu tavattoman suuri joukko huomattavampia pohjalaisia sivistyssukujamme. Suomalaisen sukututkimuksen perustana onkin 1850 julkaistu parinsadan suoden aikana kerätty aineisto yhtenäisenä Sursillien sukujohtona nimellä Genealogia Sursilliana. Uusin laitos: Sursillin suku: genealogia Sursilliana, täyd. ja toim. E. Kojonen (1971). Lapset: Catharina, Magdalena, Östen, Carl, Margareta ja muita lapsia. Yllä mainitut 5 lasta muuttivat Suomeen, ensimmäisenä Catharina. Suomessa Catharina otti luokseen asumaan Östen-veljen lapsia.

Erik Ångerman on lastensa kautta tullut alkuisäksi useimmille Pohjanmaan pappissuvuille. Suomen sivistyshistorialle sukusikermällä on ollut merkittävä vaikutus, sillä lähes kaikki Suomen sivistyssuvut ovat saaneet alkunsa Erik Sursillistä ja hänen lapsistaan. On esitetty myös olettamuksia, että Pohjanmaalle muuttaneet lapset voivat olla kahdesta eri avioliitosta. Dordi oli ollut aikaisemmin naimisissa ja osa lapsista voisi olla hänen lapsiaan. Vanhin tytär Catharina muutti ensin Suomeen ja palveli jonkin aikaa emäntä- eli avainpiikana vouti Hannu Fordellin luona Pietarsaaressa, Pinonäsissä. Catharina avioitui Pietarsaaren kirkkoherran Henric Nicolain kanssa. Avioliitto oli ensimmäisiä pappisavioliittoja Suomessa. Kuolinaika on noin 1550-luvun alussa.

Lähde: Anneli Kotisaari

http://www.annelikotisaari.net/Erik.Angerman%20ja%20lapset.htm

------------------------------------

Lanthandlare, bonde, nämndeman i Umeå socken. Blev högst 78 år

Stamfader för hela Sursillsläkten. Förmögen bonde.

Om honom står följande; ”kallad Sursill, namnet kommer av att han levererade en del sill samt surströmming till svenska hären."Han var en förnämlig bonde uti Uhmo, den där hade många barn, af hvilka flera utspriddes i Finland, nämligen; Catharina, Magdalena, Östen, Carl, Margareta."

I byn Västteg i Umeå socken finns från den första bevarade längden 1539 och till 1552 en Erik Ångerman noterad. Åren 1546-1547 noteras en son.

Erik Ångerman står som ättefader till över 2000 stora släkter i Norden, Tyskland, Frankrike och Amerika. Ex: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, C. G. Mannerheim, Olof Palme

"Under krigen 1521-1523 ingick hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handelsmannen Erik Ångerman om en leverans av stora mängder mat till armén. Erik var från Ångermanland och det var på denna tiden vanligt att använda landskapsnamnet som personnamn. I kontraktet påtog han sig att leverera strömming eller sill, som det också kallades på denna tid. Han sände emellertid inte bara vanlig sill, utan ockå en del sursill eller "surströmming". Denna norrländska delikatess förstod sig inte soldaterna på, och satte i gång en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev mäkta vred, och lät sinnet gå ut över Erik Ångerman, som hade handlat i bästa mening. Han blev anklagad för att ha levererat rutten mat, och fick i tillägg till allt annat obehag ockå öknamnet "Sursill". Erik Ångerman tog udden av det hela genom att ta Sursill till efternamn.

Genealogia Sursilliana utgavs av Elias Robert Alcenius på svenska 1850. Han var en österbottnisk präst som använde 20 år till att utreda ättlingarna till Erik Sursill. Grunden för hans arbete var en lista på efterkommande till Erik S. som uppgjordes på 1660-talet av biskop Johan Terserus. Biskopen hade under en visitationsresa i Österbotten lagt märke till att de flesta präster där verkade vara släkt med varandra, och hans forskningar ledde fram till Erik Sursill i Teg (eller snarare till Eriks fem döttrar, som alla gifte sig på andra sidan Bottenviken).

Alcenius arbete har utgetts i faksimilieupplaga. Den finska upplagan "Sursillin Suku" av Eero Kojonen utgavs 1971. Redaktörerna till denna upplaga har utfört ett omfattande forskningsarbete för att fylla de luckor och brister som originalupplagan innehåller. Längre tillbaka i tiden kan man inte gå, beroende på att det faktiskt inte finns källmaterial att tillgå. Men tyvärr har man samtidigt förvrängt eller förfalskat de flesta namnen -- ett missgrepp eller avsiktligt?

[http://runeberg.org/vastop/1/0087.html]


Arkkipiipa Johannes Terserus kirjoitta Erik Ångerman-Sursillistä seuraavasti 1600-luvulla:

Åbobiskopen Johannes Terserus, skrev följande om Erik Ångerman-Sursill på 1600-talet:

"Erik Ångerman, kallas Suursill, war en förnämlig bonde i Uhmo, hwilcken hade många barn, af hwilcka fem utspriddes i Österbotten och Finland".


Namn "Sursill" - Nimi "Sursill"

SWE I en av stockholmstidningarna fanns 8/8 1954 en artikel som innehåller bla följande beskrivning: ..."Under befrielsekriget 1521-23 gjorde hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handlanden Erik Ångerman om leverans av stora kvantiteter mat till hären. Denne var ångemanlänning och landskapsnamnet som personnamn var en på den tiden vanlig företeelse. I kontraktet åtog han sig också att leverera strömming eller sill, som det också hette. Han skickade emellertid inte bara vanlig sill utan även en del "sursill" eller surströmming.

Denna norrländska delikatess förstod sig de enkla knektarna dock inte på utan ställde till med en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev ursinnig och lät sin vrede gå ut över Erik Ångerman som handlat i bästa välmening. Han ställdes nu under åtal för att ha levererat rutten föda, och till allt annat obehag fick han öknamnet "Sursill". Svenska folket har alltid älskat öknamn och i Stockholms stadsböcker från denna tid möter man liknande namnformer som "Lasse Skånsksill", "Martin Surlax" etc. Dessa öknamn satt sedan orubbligt i, men Erik Ångerman var knepig nog att förta udden av elakheten - han tog helt enkelt öknamnet till släktnamn och kallade sig officiellt för SURSILL.

Under detta namn har han fått en märklig berömmelse - han är nämligen en av mest vidfamnande ättefäder, som funnits i hela Norden. Den sursillska härstamningen har under tidernas lopp nått sådana dimensioner att det numera knappt finns någon släkt i Finland som inte kan anknytas till det sursillska stamträdet. Erik Ångerman står som ättefader för bortåt 2000 stora släkter inom alla samhällsklasser i spridda över hela Norden, de baltiska länderna, Tyskland, Frankrike och Amerika.

Exemplen på finska storheter i det sursillska släktträdet är bl a: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud, KJ Ståhlberg, OW Kuusinen, Carl Gustaf Emil Mannerheim. Med andra ord de mest bemärkta inom finsk politik.

FIN

Ruotsin vapaussodan 1521—23 aikana teki linnaläänin päällikkö Lars Olsson Björnram kauppias Eric Ångermanin kanssa sopimuksen isojen elintarvikemäärien hankkimisesta armeijalle. Kauppias — silloin häntä sanottiin kauppiaaksi — oli kotoisin Ångermanlandista ja maakunnan nimeä käytettiin tuohon aikaan paljon sukunimenä. Kauppakirjassa hän otti toimittaakseen mm. silakkaa, jota silloin vielä sanottiin silliksi. (Nykyäänhän silakkaa Ruotsinkin puolella sanotaan strömmingiksi).

Hän ei kuitenkaan lähettänyt ainoastaan halpaa silliä, vaan osaksi myös "sursilliä" eli hapansilakkaa (nykyään "surströmming")

Tätä yhä edelleen suurta norrlantilaisten herkkua eivät yksinkertaiset sotamiehet kuitenkaan hyväksyneet, vaan toimeenpanivat syömälakon. Kustaa Vaasa raivostui ja kohdisti vihansa Eric Ångermaniin, joka oli toiminut parhaassa ja luultavasti isänmaallisessa mielessä. Hänet asetettiin syytteeseen pahentuneen elintarvikkeen lähettämisestä ja kaiken lisäksi hän sai pilkkanimen "Sursill". Ruotsin kansahan on aina rakastanut tällaista hammastelua ja niinpä Tukholman kaupunginkirjoissa tuona aikana tavataan sellaisiakin ivanimiä kuin "Lasse skånsk sill". "Martin surlax" jne. Mutta Eric Ångerman, joka ilmeisesti oli terävä ja kekseliäs liikemies, taittoi pilkalta kärjen ottamalla Sursillin viralliseksi sukunimekseen. Miten oikeudenkäynti päättyi, ei ole tiedossa, mutta kai asia saatiin selitettyä ilman pahempia seurauksia

Sukulaisuuden nojalla pitäisi tietysti olla Ericin puolella, mutta toisaalta ymmärrän Etelä-Ruotsista olevia sotamiehiäkin, sillä edelleenkin "surströmming" on koettelemus niiden tukholmalais-talojen asukkaille, joiden naapurina jokin ravintola tai norrlantilainen perhe syyskuussa herkuttelee tällä kalasäilykkeellä. Tiedän mitä puhun, sillä sain kerran Tukholman-tuliaisina hienon purkillisen tuota jaloa kalaa. Se maistui ja lemusi kamalalta ja huoneistoa oli tuuletettava sen aterian jälkeen pari vuorokautta."

[http://www.strang.ch/SUKU/silli.htm]


Så här skriver Einar von Bredow (2005):

Sursillarna är en fascinerande släkt. Ta bara det där med namnet. Enligt flera källor skrev Gustaf Vasas hövitsman Lars Olsson Björnram ett kontrakt med Erik Ångerman om stora leveranser av sill till hären under befrielsekriget 1521-1523. Den gode Erik leverade inte bara sillen utan, ångermanlänning som han var till börden, tillika några lass surströmming för att glädja knektarna. Men soldaterna uppskattade inte denna norrländska specialitet och gick rentav i matstrejk. Gustaf Vasa lär ha blivit minst sagt förbannad på Erik Ångerman, som ställdes inför rätta för att ha levererat ”rutten fisk” till trupperna.Till råga på allt fick han nu öknamnet Sursill som han dock med ett gott sinne för personlig PR gjorde till sitt släktnamn. Erik Ångerman Sursills barn och barnbarn flyttade i stor omfattning till Österbotten där de gifte in sig i en rad framstående familjer.

Med tiden har släkten förgrenats ytterligare och i dag uppges Erik Ångerman Sursilll vara ättefader till uppåt 2.000 stora släkter, spridda inte bara i Norden utan också i Baltikum, Tyskland, Frankrike och USA.

Bland dem som kan räkna sin härkomst från Erik Ångerman finns Jean Sibelius, fältmarskalk Mannerheim, Zacharias Topelius och Olof Palme.


GENEALOGIA SURSILLIANA

By Gunnar Damström

There was a farmer named Erik, born in Nordingrå, Sweden, who in the beginning of the 16th century moved to Västerteg in the vicinity of Umeå in Västerbotten. He conducted trade with the Lapplanders and brought his merchandize to the Distingsmarket in Uppsala. In Uppsala he took the family name Ångerman, after the County where he was born.

As an Ångermanlander it was natural for Erik to be trading in herring- sill we say in Swedish. During the war of 1521- 1523 he contracted with Lars Olson Björnram, military governor of Väster- Norrlanden to deliver large quantities of herring to Gustav Vasa’s liberation army. Besides cheap, salted herring Erik in appreciation of the good customer delivered a small quantity of sursill, the famous partly fermented herring popular in Northern Sweden. The soldiers did not understand this delicasy, complained and a suit was brought against Erik who was found guilty of fraudulent delivery. On top of everything Erik got the nickname Sursill which he later assumed as his family name.

Erik Sursill had three daughters and two sons. The daughters moved to Finland and married prominent burghers and clerics in Österbotten. Each became matriarchs of extensive families. One of Eriks sons had seven daughters who moved to Finland as well and had large families.

In the middle of the 17th Century the ancestry of Erik Sursill had grown to a point where most clerical families and burger families in Österbotten were related. The next generations again counted large numbers of daughters.

The Bishop of Åbo, Johannes Terserus started making notes of the Sursill family during his vistations to Österbotten parishes in the mid 17th century. Martinus Peitzius and Gabriel Petizius and others contined the effort over a time period covering two centuries. Their notes constitute the source of Genealogia Sursilliana, published by Lappfjärd priest Elias Robert Alcenius in 1850. It took Alcenius almost twenty years to compile the information. Printing took three years. The first version of Genealogia Sursilliana had 345 pages.

The computer age brought new opportunities to genealogical research. An updated revision of Genealogia Sursilliana was published in 1981, sponsored by the Kone Foundation. This updated version contains complementary information gathered from the Finnish National Archives and parish books.

The new revision of Genealogia Sursilliana has information of about ten thousand persons, descendents of Erik Sursill, covering about twelve generations up until 1850. However if one sibling was born before 1850, all siblings are accounted for in the new revision. Today, a.d. 2000 more than 50% of the 5.2 million Finns are related through the Sursill family tree. Sursills can also be found in North America, Germany, and France.


Var en rik och förnämlig Bonde, och Bisittare i Häradsrätten. Han hade som Binäring handel med Surströmming - det åsamkade honom namnet "SURSILL ", hans ättlingar tog det såsom Släktnamn, och flera av hans Barn och Barnbarn gifte sig uti Österbotten, Finland med Präst- och Ståndspersoners släkter där.

Enligt Boken; " Genealogia Sursilliana "så anser professor Nils Ahnlund, att boken är en bland de märkligaste uti världslitteraturen och skildra de Nordiska Släkternas nätverk av blodets gemenskap folken emellan i uppsatsen, "Svenskt och Nordiskt ifrån skilda tider" ifrån 1500-talet och intill våra dagar.

Släkten spred sig i slutet av 1600-talet även till Dalsland, igenom Prästen Andreas Brynolphi Forsaeus i Steneby, som gifter sig med Katharina Arvidsdotter-Rothovius ifrån Pelkäne, Finland, hon f 1654.

Dess ättlingar spreds i Dalsland samman med Påle-släkten i Lerdal. Erik Ångerman-Sursill hade minst 2 Söner och 3 Döttrar, som dels inflyttade till Österbotten i Finland.

Katarina, Magdalena, Margareta, Carl och Östen, varav Östen blev kvar i Umeå-trakten... Ur boken, " Genealogia Sursilliana," av bl. a Elias R. Alcenius, tryckt år 1850. Namnet SURSILL, har sin märkvärdighet av det egendomliga förhållandet, att Släktens stamfaders avkomlingar både på mans- och kvinnolinjen blivit till största delen upptecknade. Släktregistret har sedan under namn av GENEALOGIA SURSILLIANA blivit tryckt och sålunda yttermera befäst traditionerna om de flesta Österbottniska prästsläkternas, ja man kan säga hela den Österbottniska ståndspersonsklassens härstamning ifrån Sursillarna.

En förnämlig Bonde i Teg, Umeå, ERIK ÅNGERMAN-SURSILL, som levde i början av 1500-talet, hade många Barn, av vilka fyra flyttar till Finland, Österbotten främst. Den första vart Katarina, som gifte sig med kyrkoherden Henrik Jacobi i Pedersöre, och blev stammor för släkten Westzynthius, med dess talrika avkomlingar, såsom Heikel, Carpelan, Laurin. Hon hitkallar system Magdalena, som g.m. kapellan senare kyrkoherden i Pedersöre, Erik Johannis Tenalensis, från dem härstammar några få ännu levande medlemmar av släkterna Durchman och Hårdh.

Deras broder Karl Sursill skolades i Åbo av system Katarinas försorg, och blev kyrkoherde i Gamla Karleby år 1582. Han var gift med en från Stockholm, ibland större släkter som härstammar från detta äktenskap, må nämnas, Alfthan, Aejmelaeus, Stenbäck.

Till Karl Sursill kom den tredje system - Margareta, som blev moder till Lagläsaren i Österbotten, Gabriel Wernberg, vilken levde över 100 år, en Dotter till honom blev adliga ätten Brenners stammor.

Men märkligast av alla Erik : Angerman-Sursills barn vart sonen ÖSTEN fogde i Umeå. --- Av hans Barn kommo 7 döttrar till Finland, vadan släktens ovannämnda Genealogi även kallas" Sju systrar Sursills släktregister ". -- Fyra av dem hava särskilt utmärkt sig genom sin talrika avkomma.

Den äldsta dottern ANNA gift först med kapellan i Laihela, Hans, och sedan med första kyrkoherden där Jakob Echilli. Ifrån henne härstammar av släkterna Wilander, Simelius, Hallonblad, Borg, Rislachius (Tömudd ), Bergroth, Bergbom, Tengström, Nervander, Hedberg, Peldan, Estlander, Alcenius.

Den andra dottern KATARINA, kan uppvisa en ännu större skara efterkommande. Hon var gift 3 ggr, först med bonden Lars, sedan med fogden Matts Eriksson och sist med kyrkoherden uti Limingo, Henrik LITHOVlUS. Hennes släkt samling har för att nämna blott de större släkterna, namnen: l) Fellman, Bilden, Wegelius, Tomberg, 2) Granberg, Cajanus, 3) Lythraeus, Frosterus, Appelgren, Castren, Gammal,

Fant, Gezelius, 4) Lithovius, Toppelius, Keckman, Castren, Cajanus, Franzen, Nylander, Reinius, Ehrström, Mathesius, a) Cajanus, Costiander, Höckert, Schroderus, b) Falander, Snellman, Chydenius.

Den tredje dottern, KRISTINA gift med kyrkoherden i Ijo Johan LITHOVIUS, släkten Hoffrens stamfader. Från dem härstammar åter delar av släkterna, Forbus, Sacklen, Snellman, ROTHOVlUS Wallenius (Valstenius), Idman, Wacklin.

Slutligen dottern MAGDALENA gift med prosten i Kalajoki, Petrus Arctophilacius med släkten Calamnius som stamfar. Av detta äktenskap härleder sig Forsman, Mathesius, Wallenstjerna, Tigerstedt.

Av ovanstående resume framgår redan i någon mån den utsträckning det SURSILLSKA blodet har utbrett sig här. Enligt en beräkning finnes i Släktregistret, som sträcker sig till 1840-talet, cirka 10.000 personer upptagna, men därvid är att märka, att många släktlinjer ej utförts. Släktledens antal är 14 och uppgår väl nu till minst ett 20-tal i dag.

Genealogia Sursilliana är onekligen ett av de märkligaste Biografiska arbeten, som sett dagens ljus. Uti närmare 200 år var verket under arbete, innan det befordras till tryck. Början gjordes 1660 av biskop J. Terserus, som under sina visitationsresor lade märke till att en stor del av Ståndspersonsfamiljerna i Österbotten ledde sina härkomster upp till bonden ERIK SURSILL. Dennes anteckningar fortsattes av kyrkoherde, Mårten Peitzius i Brahestad och dennes son sockneadjunkt i Limingo, Gabriel Pietzius. År 1753 erhöll domkapitlet i Åbo det i sin ägo och med Biskop Mennanders tillskyndelse sändes det till prosten Per Niclas Mathesius i Pyhäjoki i avseende för komplettering. Denne lät manuskriptet cirkulera i kustsocknarna i mellersta Österbotten. Sedermera uppdrogs arbetet åt kapellan i Kalajoki, Elias Robert Alcenius, vilken år 1847 bragte det i tryckfärdigt skick. På hans förlag utkom GENELAOGIA SURSILLIANA år 1850, visserligen ännu långt ifrån fullständigt, men för den BIOGRAFISKA forskningen är den till allra största betydelse.

Källa: Avskrivit av Agardh Arvidson, Vedum den 7 maj år 1998. / A:A:


Linkkejä - länkar - links:

http://www.sursill.net/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Genealogia_Sursilliana

http://fi.wikipedia.org/wiki/Sursillien_suku

About Erik Ångerman Sursill (svenska)

Dödsdatum efter 1558 1548

Erik Ångerman-Sursill oli varakas talollinen (Genealogia Sursiliana: Mahtava talonpoika, ylhäinen,) ja lautamies, joka asui Uumajan pitäjän Tegin kylässä todennäköisesti jo ennen vuotta 1539 mutta varmasti viimeistään siitä vuodesta lähtien...

Hän oli lähtöisin Ångermanlannista; siitä johtui nimi Ångerman. Myös hänen lisänimensä Sursill lienee ollut kotiseudun perintöä; ångermanlantilaisia näet kutsuttiin yleisesti Sursill-pilkkanimellä, koska he olivat muualla ravintona väheksytyn happamen silakan pääasiallisia tuottajia.

Erik Ångerman-Sursillilla ja puolisollaan Dordilla oli monta lasta, näistä ainakin Catharina, Magdalena, Östen, Carl ja Margareta muuttivat Suomeen.

Hän lienee kuollut iäkkäänä 1550-luvun alussa.

------------------------------------

Lanthandlare, bonde, nämndeman i Umeå socken. Blev högst 78 år

Stamfader för hela Sursillsläkten. Förmögen bonde.

Om honom står följande; ”kallad Sursill, namnet kommer av att han levererade en del sill samt surströmming till svenska hären."Han var en förnämlig bonde uti Uhmo, den där hade många barn, af hvilka flera utspriddes i Finland, nämligen; Catharina, Magdalena, Östen, Carl, Margareta."

I byn Västteg i Umeå socken finns från den första bevarade längden 1539 och till 1552 en Erik Ångerman noterad. Åren 1546-1547 noteras en son.

Erik Ångerman står som ättefader till över 2000 stora släkter i Norden, Tyskland, Frankrike och Amerika. Ex: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, C. G. Mannerheim, Olof Palme

"Under krigen 1521-1523 ingick hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handelsmannen Erik Ångerman om en leverans av stora mängder mat till armén. Erik var från Ångermanland och det var på denna tiden vanligt att använda landskapsnamnet som personnamn. I kontraktet påtog han sig att leverera strömming eller sill, som det också kallades på denna tid. Han sände emellertid inte bara vanlig sill, utan ockå en del sursill eller "surströmming". Denna norrländska delikatess förstod sig inte soldaterna på, och satte i gång en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev mäkta vred, och lät sinnet gå ut över Erik Ångerman, som hade handlat i bästa mening. Han blev anklagad för att ha levererat rutten mat, och fick i tillägg till allt annat obehag ockå öknamnet "Sursill". Erik Ångerman tog udden av det hela genom att ta Sursill till efternamn.

Genealogia Sursilliana utgavs av Elias Robert Alcenius på svenska 1850. Han var en österbottnisk präst som använde 20 år till att utreda ättlingarna till Erik Sursill. Grunden för hans arbete var en lista på efterkommande till Erik S. som uppgjordes på 1660-talet av biskop Johan Terserus. Biskopen hade under en visitationsresa i Österbotten lagt märke till att de flesta präster där verkade vara släkt med varandra, och hans forskningar ledde fram till Erik Sursill i Teg (eller snarare till Eriks fem döttrar, som alla gifte sig på andra sidan Bottenviken).

Alcenius arbete har utgetts i faksimilieupplaga. Den finska upplagan "Sursillin Suku" av Eero Kojonen utgavs 1971. Redaktörerna till denna upplaga har utfört ett omfattande forskningsarbete för att fylla de luckor och brister som originalupplagan innehåller. Längre tillbaka i tiden kan man inte gå, beroende på att det faktiskt inte finns källmaterial att tillgå. Men tyvärr har man samtidigt förvrängt eller förfalskat de flesta namnen -- ett missgrepp eller avsiktligt?

http://runeberg.org/vastop/1/0087.html

Erik Östeninpoika Ångerman; syntynyt 1490 Teg, Talonpoika Uumajassa, kuollut noin 1548 Umeå. Hänen puolisokseen vihittiin Dordi, syntynyt noin 1507 Umeå.

Lapset:

1520: Margareta Erikintytär Sursill

1528: Magdalena Erikintytär Sursill

1530: Catharina Erikintytär Sursill 1534: Carl Erikinpoika Sursill

Kom från Teg i Umeå och fick namnet Sursill då han serverade surströmming till Gustav Vasas soldater (det behagade dem inte). Hans ättlingar kom över till Finland och Sursill är idag en av de största kartlagda släkterna i Norden.

http://www.sursill.net/


Eric Ångerman, kutsumanimeltään Sursill, oli ylhäinen talonpoika Uumajassa ja hänellä oli paljon lapsia, joista viisi hajaantui Suomeen. Genealogia Sursiliana: Mahtava talonpoika, joka asui Uumajan pitäjän Tegin kylässä todennäköisesti jo ennen vuotta 1539 mutta varmasti viimeistään siitä vuodesta lähtien... Ilmeisesti lähtöisin Ångermanlannista. Varakas talollinen ja lautamies. Lienee kuollut iäkkäänä 1550-luvun alussa. Lisänimi Sursill (hapansilakka) oli ångermanlaisen ruoan mukaan annettu kutsumanimi. Lapset: Catharina, Magdalena, Östen, Carl, Margareta ja muita lapsia.Yllämainitut 5 lasta muuttivat Suomeen, ensimmäisenä Catharina.


Erik Ångerman oli hapansilakan tuottaja, josta haukkumanimi "Sursill".

Sivulta http://sfhs.eget.net/P_articles/Q_artiklar/Sursillana.html (Gunnar Damström), suomentanut Sami Köykkä:

Maanviljelijä Erik syntyi Nordingråssa Ruotsissa ja muutti Uumajan lähelle Västerbotteniin 1500-luvun alussa. Hän kävi kauppaa lappalaisten kanssa ja toi kauppatavaraa myytäväksi Uppsalan Distingsmarketille (markkinoille). Uppsalassa hän vaihtoi sukunimekseen Ångerman syntymäpaikkansa mukaan.

Sillin kauppaaminen oli luontevaa Erikille, olihan hän "Ångermanlander". Vuosien 1521-1523 sodan aikana hän välitti suuren määrän silliä Västernorrlandenin sotilaskuvernööriltä Lars Olson Björnramilta Kustaa Vaasan armeijalle. Erik halusi olla reilu mies ja laittoi mukaan myös hapansilakkaa kaupanpäällisenä. Sotilaat eivät kuitenkaan osanneet arvostaa tätä, vaan haastoivat Erikin käräjille pilallisesta toimituksesta. Kaiken lisäksi hän sai vielä niskoilleen haukkumanimen "Sursill" (Hapansilakka) josta tuli sitten hänen sukunsa nimi.

(tarina jatkuu yllä linkitetyllä sivulla englanniksi)

Toinen lähde:

I Erik Ångerman, ESI-ISÄ Sursill (134) Ylhäinen talonpoika Uumajassa, lautamies, s. noin 1480 Teg, k. välillä 1550-1553 Teg. EERIK ÅNGERMAN ELI SURSILL, oli ylhäinen talonpoika Uumajassa. Hän tai hänen sukunsa oli kotoisin Ångermanlannista, mistä nimi Ångerman. Hän asui Uumajan pitäjän Tegin kylässä todennäköisesti jo ennen vuotta 1539 mutta varmasti viimeistään siitä vuodesta lähtien. Myös hänen lisänimensä (Sursill) lienee ollut kotiseudun perintöä. Ångermanlantilaisia näet kutsuttiin yleisesti pilkkanimellä Sursill, koska he olivat happamen silakan pääasiallisia tuottajia.

(Erikin kotiseudulla Ångermanlannissa hapansilakka oli suurta herkkua, mutta muualla Ruotsissa tätä pahanhajuista herkkua ei aina ymmärretty. Maakunnan nimeä käytettiin monasti sukunimen tapaan (Ångerman). Tukholman linnanläänin päällikkö teki sopimuksen Erik Ångermanin kanssa isojen elintarvikemäärien hankkimisesta armeijalle. Erik toimitti kuitenkin silakan lisäksi myös hapansilakkaa. Tätä norrlantilaista suurta herkkua sotamiehet eivät kuitenkaan hyväksyneet, vaan menivät syömälakkoon. Kuningas Kustaa Vaasa kimmastui ja kohdisti kiukkunsa Erik Ångermaniin. Vaikka oli ilmeisesti toiminut rehellisin mielin ja isänmaallisin aikein, Erik asetettiin syytteeseen pilaantuneen elintarvikkeen kauppaamisesta ja sai lisänimekseen "Sursill". Erik taittoi pilkalta terän ottamalla Sursillin viralliseksi sukunimekseen. Nimi jäi, ja Sursillit kantoivat sitä aivan kunniallisena sukunimenä.)

Hänet mainitaan Västerbottenin vanhimmassa veroluettelossa 1539 talollisena Uumajan pitäjän Tegin kylässä. Erik Ångerman oli veroista päätellen varakas talollinen. Hänet mainitaan usein myös lautamiehenä. Hän lienee kuollut iäkkäänä 1550-luvun alussa. Hänet mainitaan veroluetteloissa vuoteen 1550 asti, mutta seuraavista veroluetteloista 1553 häntä ei löydy. Hän asui Västertegissä aivan lähellä nykyisen Uumajan kaupungin aluetta. Vaimon nimi oli Dordi. Tilalla esiintyy hänen poikansa Östen Eriksson (-jälkeläistaulut). Östen i Teg oli talonpoikaisedustajana valtiopäivillä 1571. Hän häviää maakirjoista 1580-luvulla.

Hänen kolme tytärtään, kaksi poikaansa sekä toisen poikansa Östenin seitsemän tytärtä tulivat eri aikoina Suomeen ja menivät täällä naimisiin etupäässä pappien kanssa. Heistä polveutuu tavattoman suuri joukko huomattavampia pohjalaisia sivistyssukujamme. Suomalaisen sukututkimuksen perustana onkin 1850 julkaistu parinsadan suoden aikana kerätty aineisto yhtenäisenä Sursillien sukujohtona nimellä Genealogia Sursilliana. Uusin laitos: Sursillin suku: genealogia Sursilliana, täyd. ja toim. E. Kojonen (1971). Lapset: Catharina, Magdalena, Östen, Carl, Margareta ja muita lapsia. Yllä mainitut 5 lasta muuttivat Suomeen, ensimmäisenä Catharina. Suomessa Catharina otti luokseen asumaan Östen-veljen lapsia.

Erik Ångerman on lastensa kautta tullut alkuisäksi useimmille Pohjanmaan pappissuvuille. Suomen sivistyshistorialle sukusikermällä on ollut merkittävä vaikutus, sillä lähes kaikki Suomen sivistyssuvut ovat saaneet alkunsa Erik Sursillistä ja hänen lapsistaan. On esitetty myös olettamuksia, että Pohjanmaalle muuttaneet lapset voivat olla kahdesta eri avioliitosta. Dordi oli ollut aikaisemmin naimisissa ja osa lapsista voisi olla hänen lapsiaan. Vanhin tytär Catharina muutti ensin Suomeen ja palveli jonkin aikaa emäntä- eli avainpiikana vouti Hannu Fordellin luona Pietarsaaressa, Pinonäsissä. Catharina avioitui Pietarsaaren kirkkoherran Henric Nicolain kanssa. Avioliitto oli ensimmäisiä pappisavioliittoja Suomessa. Kuolinaika on noin 1550-luvun alussa (GS 1).

Lähde: Anneli Kotisaari

http://www.annelikotisaari.net/Erik.Angerman%20ja%20lapset.htm


Erik Ångerman Sursill bodde 1539 i Västteg - tros ha dött i slutet på 1550 Teg, Umeå, Sweden. Var en rik storbonde i Teg by, Umeå socken och Handelsman, gift med Dordi.


I en av stockholmstidningarna fanns 8/8 1954 en artikel som innehåller bla följande beskrivning: ..."Under befrielsekriget 1521-23 gjorde hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handlanden Erik Ångerman om leverans av stora kvantiteter mat till hären. Denne var ångemanlänning och landskapsnamnet som personnamn var en på den tiden vanlig företeelse. I kontraktet åtog han sig också att leverera strömming eller sill, som det också hette. Han skickade emellertid inte bara vanlig sill utan även en del "sursill" eller surströmming.

Denna norrländska delikatess förstod sig de enkla knektarna dock inte på utan ställde till med en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev ursinnig och lät sin vrede gå ut över Erik Ångerman som handlat i bästa välmening. Han ställdes nu under åtal för att ha levererat rutten föda, och till allt annat obehag fick han öknamnet "Sursill". Svenska folket har alltid älskat öknamn och i Stockholms stadsböcker från denna tid möter man liknande namnformer som "Lasse Skånsksill", "Martin Surlax" etc. Dessa öknamn satt sedan orubbligt i, men Erik Ångerman var knepig nog att förta udden av elakheten - han tog helt enkelt öknamnet till släktnamn och kallade sig officiellt för SURSILL.

Under detta namn har han fått en märklig berömmelse - han är nämligen en av mest vidfamnande ättefäder, som funnits i hela Norden. Den sursillska härstamningen har under tidernas lopp nått sådana dimensioner att det numera knappt finns någon släkt i Finland som inte kan anknytas till det sursillska stamträdet. Erik Ångerman står som ättefader för bortåt 2000 stora släkter inom alla samhällsklasser i spridda över hela Norden, de baltiska länderna, Tyskland, Frankrike och Amerika.

Exemplen på finska storheter i det sursillska släktträdet är bl a: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud, KJ Ståhlberg, OW Kuusinen, Carl Gustaf Emil Mannerheim. Med andra ord de mest bemärkta inom finsk politik.

------------------------------------------

Finskspråkig bakgrundsbeskrivning finns att hitta via internet:

http://www.strang.ch/SUKU/silli.htm

Här återges endast en liten del på finska:

"Ruotsin vapaussodan 1521—23 aikana teki linnaläänin päällikkö Lars Olsson Björnram kauppias Eric Ångermanin kanssa sopimuksen isojen elintarvikemäärien hankkimisesta armeijalle. Kauppias — silloin häntä sanottiin kauppiaaksi — oli kotoisin Ångermanlandista ja maakunnan nimeä käytettiin tuohon aikaan paljon sukunimenä. Kauppakirjassa hän otti toimittaakseen mm. silakkaa, jota silloin vielä sanottiin silliksi. (Nykyäänhän silakkaa Ruotsinkin puolella sanotaan strömmingiksi).

Hän ei kuitenkaan lähettänyt ainoastaan halpaa silliä, vaan osaksi myös "sursilliä" eli hapansilakkaa (nykyään "surströmming")

Tätä yhä edelleen suurta norrlantilaisten herkkua eivät yksinkertaiset sotamiehet kuitenkaan hyväksyneet, vaan toimeenpanivat syömälakon. Kustaa Vaasa raivostui ja kohdisti vihansa Eric Ångermaniin, joka oli toiminut parhaassa ja luultavasti isänmaallisessa mielessä. Hänet asetettiin syytteeseen pahentuneen elintarvikkeen lähettämisestä ja kaiken lisäksi hän sai pilkkanimen "Sursill". Ruotsin kansahan on aina rakastanut tällaista hammastelua ja niinpä Tukholman kaupunginkirjoissa tuona aikana tavataan sellaisiakin ivanimiä kuin "Lasse skånsk sill". "Martin surlax" jne. Mutta Eric Ångerman, joka ilmeisesti oli terävä ja kekseliäs liikemies, taittoi pilkalta kärjen ottamalla Sursillin viralliseksi sukunimekseen. Miten oikeudenkäynti päättyi, ei ole tiedossa, mutta kai asia saatiin selitettyä ilman pahempia seurauksia

Sukulaisuuden nojalla pitäisi tietysti olla Ericin puolella, mutta toisaalta ymmärrän Etelä-Ruotsista olevia sotamiehiäkin, sillä edelleenkin "surströmming" on koettelemus niiden tukholmalais-talojen asukkaille, joiden naapurina jokin ravintola tai norrlantilainen perhe syyskuussa herkuttelee tällä kalasäilykkeellä. Tiedän mitä puhun, sillä sain kerran Tukholman-tuliaisina hienon purkillisen tuota jaloa kalaa. Se maistui ja lemusi kamalalta ja huoneistoa oli tuuletettava sen aterian jälkeen pari vuorokautta."

---------------------------

Så här skriver Einar von Bredow (2005):

Sursillarna är en fascinerande släkt. Ta bara det där med namnet. Enligt flera källor skrev Gustaf Vasas hövitsman Lars Olsson Björnram ett kontrakt med Erik Ångerman om stora leveranser av sill till hären under befrielsekriget 1521-1523. Den gode Erik leverade inte bara sillen utan, ångermanlänning som han var till börden, tillika några lass surströmming för att glädja knektarna. Men soldaterna uppskattade inte denna norrländska specialitet och gick rentav i matstrejk. Gustaf Vasa lär ha blivit minst sagt förbannad på Erik Ångerman, som ställdes inför rätta för att ha levererat ”rutten fisk” till trupperna.Till råga på allt fick han nu öknamnet Sursill som han dock med ett gott sinne för personlig PR gjorde till sitt släktnamn. Erik Ångerman Sursills barn och barnbarn flyttade i stor omfattning till Österbotten där de gifte in sig i en rad framstående familjer.

Med tiden har släkten förgrenats ytterligare och i dag uppges Erik Ångerman Sursilll vara ättefader till uppåt 2.000 stora släkter, spridda inte bara i Norden utan också i Baltikum, Tyskland, Frankrike och USA.

Bland dem som kan räkna sin härkomst från Erik Ångerman finns Jean Sibelius, fältmarskalk Mannerheim, Zacharias Topelius och Olof Palme.


Erik Ångermannin lapsista ensimmäinen, joka tuli Uumajasta Pohjanmaalle. Palveli jonkin aikaa emäntäpiikana vouti Hans Fordellia Pietarsaaren pitäjässä, Pinonäsissä.

Catharina avioitui Pietarsaaren kirkkoherran Henric Nicolain kanssa. Avioliitto oli ensimmäisiä pappisavioliittoja Suomessa. Kustansi varakkaana papin emäntänä veljensä Kaarlen Turun kouluun.

Toisen tiedon mukaan Henrikin puoliso olisi ollut Margareta Erikintytär Sursill. Catharinan sisar Magdalena meni naimisiin Eric Tenalensin kanssa, joka tuli Pietarsaaren kirkkoherraksi 1569 eli Henric Nicolain seuraajaksi. Heistä polveutuvat suvut Durchman ja Hårdh.


GENEALOGIA SURSILLIANA

By Gunnar Damström

There was a farmer named Erik, born in Nordingrå, Sweden, who in the beginning of the 16th century moved to Västerteg in the vicinity of Umeå in Västerbotten. He conducted trade with the Lapplanders and brought his merchandize to the Distingsmarket in Uppsala. In Uppsala he took the family name Ångerman, after the County where he was born.

As an Ångermanlander it was natural for Erik to be trading in herring- sill we say in Swedish. During the war of 1521- 1523 he contracted with Lars Olson Björnram, military governor of Väster- Norrlanden to deliver large quantities of herring to Gustav Vasa’s liberation army. Besides cheap, salted herring Erik in appreciation of the good customer delivered a small quantity of sursill, the famous partly fermented herring popular in Northern Sweden. The soldiers did not understand this delicasy, complained and a suit was brought against Erik who was found guilty of fraudulent delivery. On top of everything Erik got the nickname Sursill which he later assumed as his family name.

Erik Sursill had three daughters and two sons. The daughters moved to Finland and married prominent burghers and clerics in Österbotten. Each became matriarchs of extensive families. One of Eriks sons had seven daughters who moved to Finland as well and had large families.

In the middle of the 17th Century the ancestry of Erik Sursill had grown to a point where most clerical families and burger families in Österbotten were related. The next generations again counted large numbers of daughters.

The Bishop of Åbo, Johannes Terserus started making notes of the Sursill family during his vistations to Österbotten parishes in the mid 17th century. Martinus Peitzius and Gabriel Petizius and others contined the effort over a time period covering two centuries. Their notes constitute the source of Genealogia Sursilliana, published by Lappfjärd priest Elias Robert Alcenius in 1850. It took Alcenius almost twenty years to compile the information. Printing took three years. The first version of Genealogia Sursilliana had 345 pages.

The computer age brought new opportunities to genealogical research. An updated revision of Genealogia Sursilliana was published in 1981, sponsored by the Kone Foundation. This updated version contains complementary information gathered from the Finnish National Archives and parish books.

The new revision of Genealogia Sursilliana has information of about ten thousand persons, descendents of Erik Sursill, covering about twelve generations up until 1850. However if one sibling was born before 1850, all siblings are accounted for in the new revision. Today, a.d. 2000 more than 50% of the 5.2 million Finns are related through the Sursill family tree. Sursills can also be found in North America, Germany, and France.

If you want to find out if an ancestor who lived before 1850 is listed in Genealogia Sursilliana, you can contact me by e-mail Bergvik@msn.com I am the proud owner of both the original 1850 version and the 1981 version of Genealogia Sursilliana.

Visited 2235times

[since 7 May 2003]


Uppenbarligen härstammar en stor del av finländarna från denna man. På wikipedia finns det lite på svenska och mycket på finska angående den Sursillianska släkten.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Genealogia_Sursilliana

http://fi.wikipedia.org/wiki/Sursillien_suku


G. S. n. 1, 1. sukupolvi, eli kaikkien Suomen Sursillien esi-isä.

"Erik Ångerman, lisänimeltään Sursill, oli mahtava talonpoika, joka asui Uumajan pitäjän Tegin kylässä Ruotsissa todennäköisesti jo ennen vuotta 1539 mutta varmasti viimeistään siitä vuodesta lähtien. Hän tai hänen sukunsa oli ilmeisesti lähtöisin Ångermanlannista, siitä johtuu nimi Ångerman. Myös hänen lisänimensä Sursill lienee ollut kotiseudun perintöä, ångermanlantilaisia näet yleiseti kutsuttiin Sursill-pilkkanimellä, koska he olivat muualla ravintona vähäksytyn happamen silakan pääsiallisia tuottajia. Erik Ångerman-Sursill oli varakas talollinen ja lautamies. Hän lienee kuollut iäkkäänä 1550-luvun alussa.

Puolison nimi oli Dordi.

Erik Ångerman-Sursillillä oli monta lasta, joista viisi muutti Suomeen. He olivat: Catharina, Magdalena, Östen, Carl ja Margaretha."

Tästä viitteestä päätellen Erik oli syntynyt 1400-luvulla. Aikaisemmen eläneistä sukupuihin sijoitettavista esivanhemmista ei Suomessa juuri ole kirjallista tietoa, joitakin kuninkaallisia ja aatelissukuja lukuunottamatta.


Erics barn:

Sursill, Catharina Eriksdr

Sursill, Magdalena Eriksdr

Sursill, Östen Ericsson

Sursill, Carl

Sursill, Margaretha Eriksdr

Sursillar kallas ättlingarna till de fem av storbonden Erik Ångermans, kallad Sursill, barn, vilka utflyttade från Umeå till Österbotten i Finland.

Eric Ångerman, kallad Sursill, var en förnämlig bonde uti Umeå, som hade många barn, av vilka fem utspriddes i Finland, född cirka 1500 i Teg, avled ca 1550.

Gift med: Dordi, född cirka 1507 i Umeå.

Under befrielsekriget 1521-1523 gjorde hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handlanden Erik Ångerman om leverans av stora kvantiteter mat till hären. Denne var ångermanlänning och landskapsnamnet som personnamn var en på den tiden vanlig företeelse. I kontraktet åtog han sig också att leverera strömming eller sill, som det också hette. Han skickade emellertid inte bara vanlig sill utan även en del "sursill" eller surströmming. Denna norrländska delikatess förstod sig de enkla knektarna dock inte på utan ställde till med en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev ursinnig och lät sin vrede gå ut över Erik Ångerman som handlat i bästa välmening. Han ställdes nu under åtal för att ha levererat rutten föda, och till allt annat obehag fick han öknamnet "Sursill". Svenska folket har alltid älskat öknamn och i Stockholms stadsböcker från denna tid möter man liknande namnformer som "Lasse Skånsksill", "Martin Surlax" etc. Dessa öknamn satt sedan orubbligt i, men Erik Ångerman var knepig nog att förta udden av elakheten - han tog helt enkelt öknamnet till släktnamn och kallade sig officiellt för Sursill. Under detta namn har han fått en märklig berömmelse - han är nämligen en av mest vidfamnande ättefäder, som funnits i hela Norden. Den sursillska härstamningen har under tidernas lopp nått sådana dimensioner att det numera knappt finns någon släkt i Finland som inte kan anknytas till det sursillska stamträdet. Erik Ångerman står som ättefader för bortåt 2000 stora släkter inom alla samhällsklasser, spridda över hela Norden, de baltiska länderna, Tyskland, Frankrike och Amerika. Exemplen på finska storheter i det sursillska släktträdet är bl.a.: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud, KJ Ståhlberg, Carl Gustaf Emil Mannerheim.

Barn, utflyttade till Österbotten:

Catharina, gift m Henricus Nicolai.

Magdalena

Östen Sursill, född cirka 1525. Riksdagsman och fogde.

Carl, född ca 1539. Kyrkoherde, tog namnet Carolus Ericus Sursill.

Margaretha, född ca 1541


Stamfadern för Genealogica Sursilliana.


Noteringar

Landsköpman, bonde och nämndeman i Västerteg.

Åbobiskopen Johannes Terserus, skrev följande om honom på 1600-talet:

"Erik Ångerman, kallas Suursill, war en förnämlig bonde i Uhmo, hwilcken hade många barn, af hwilcka fem utspriddes i Österbotten och Finland".

Klippt från internet:

"Under befrielsekriget 1521-1523 gjorde hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handlanden Erik Ångerman om leverans av stora kvantiteter mat till hären. Denne var ångermanlänning och landskapsnamnet som personnamn var en på den tiden vanlig företeelse. I kontraktet åtog han sig också att leverera strömming eller sill, som det också hette.

Han skickade emellertid inte bara vanlig sill utan även en del "sursill" eller surströmming. Denna norrländska delikatess förstod sig de enkla knektarna dock inte på utan ställde till med en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev ursinnig och lät sin vrede gå ut över Erik Ångerman som handlat i bästa välmening. Han ställdes nu under åtal för att ha levererat rutten föda, och till allt annat obehag fick han öknamnet "Sursill".

Svenska folket har alltid älskat öknamn och i Stockholms stadsböcker från denna tid möter man liknande namnformer som "Lasse Skånsksill", "Martin Surlax" etc. Dessa öknamn satt sedan orubbligt i, men Erik Ångerman var knepig nog att förta udden av elakheten - han tog helt enkelt öknamnet till släktnamn och kallade sig officiellt för Sursill.

Under detta namn har han fått en märklig berömmelse - han är nämligen en av mest vidfamnande ättefäder, som funnits i hela Norden. Den sursillska härstamningen har under tidernas lopp nått sådana dimensioner att det numera knappt finns någon släkt i Finland som inte kan anknytas till det sursillska stamträdet.

Erik Ångerman står som ättefader för bortåt 2000 stora släkter inom alla samhällsklasser, spridda över hela Norden, de baltiska länderna, Tyskland, Frankrike och Amerika. Exemplen på finska storheter i det sursillska släktträdet är bl.a.: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud, KJ Ståhlberg, Carl Gustaf Emil Mannerheim."



Sursill

"Under krigen 1521-1523 ingick hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handelsmannen Erik Ångerman om en leverans av stora mängder mat till hären. Erik var från Ångermanland och det var på denna tiden vanligt att använda landskapsnamnet som personnamn. I kontraktet påtog han sig att leverera strömming eller sill, som det också kallades på denna tid. Han sände emellertid inte bara vanlig sill, utan också en del sursill eller "surströmming". Denna norrländska delikatess förstod sig inte soldaterna på, och satte i gång en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev mäkta vred, och lät sinnet gå ut över Erik Ångerman, som hade handlat i bästa mening. Han blev anklagad för att ha levererat rutten mat, och fick i tillägg till allt annat obehag också öknamnet "Sursill". Erik Ångerman tog udden av det hela genom att ta Sursill till efternamn. Under detta namnet har han fått en märklig berömmelse. Han är nämligen en av de mest omfattande anfäder som har levt i Norden. Erik Ångerman Sursill står som anfader till bortemot 2000 större släkter spridda över hela Norden, de baltiske länderna, Tyskland, Frankrike och Amerika. Döttrarna hans gifte sig alla i Österbotten i Finland. En son hade sju döttrar som alla gifte sig i Finland. Exempel på finska storheter i den Sursillska släkten är bl.a.: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud, KJ Ståhlberg, Carl Gustaf Emil Mannerheim. Sursill-släkten blev beskriven första gången 1850 i Genealogia Sursilliana."


Nämndeman, riksdagsman. "Förnämlig bonde". Stamfar för släkten Sursill. Åtminstone 5 av barnen flyttade till Finland.


I en av stockholmstidningarna fanns 8/8 1954 en artikel som innehåller bl.a. följande beskrivning: ..."Under befrielsekriget 1521-1523 gjorde hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handlanden Erik Ångerman om leverans av stora kvantiteter mat till hären. Denne var ångermanlänning och landskapsnamnet som personnamn var en på den tiden vanlig företeelse. I kontraktet åtog han sig också att leverera strömming eller sill, som det också hette. Han skickade emellertid inte bara vanlig sill utan även en del "sursill" eller surströmming. Denna norrländska delikatess förstod sig de enkla knektarna dock inte på utan ställde till med en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev ursinnig och lät sin vrede gå ut över Erik Ångerman som handlat i bästa välmening. Han ställdes nu under åtal för att ha levererat rutten föda, och till allt annat obehag fick han öknamnet "Sursill". Svenska folket har alltid älskat öknamn och i Stockholms stadsböcker från denna tid möter man liknande namnformer som "Lasse Skånsksill", "Martin Surlax" etc. Dessa öknamn satt sedan orubbligt i, men Erik Ångerman var knepig nog att förta udden av elakheten - han tog helt enkelt öknamnet till släktnamn och kallade sig officiellt för Sursill. Under detta namn har han fått en märklig berömmelse - han är nämligen en av mest vidfamnande ättefäder, som funnits i hela Norden. Den sursillska härstamningen har under tidernas lopp nått sådana dimensioner att det numera knappt finns någon släkt i Finland som inte kan anknytas till det sursillska stamträdet. Erik Ångerman står som ättefader för bortåt 2000 stora släkter inom alla samhällsklasser, spridda över hela Norden, de baltiska länderna, Tyskland, Frankrike och Amerika. Exemplen på finska storheter i det sursillska släktträdet är bl.a.: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud, KJ Ståhlberg, Carl Gustaf Emil Mannerheim. Med andra ord de mest bemärkta inom finsk politik.

Källa: "Sursillin suku" av Eero Kojonen.

Källa: The Church of Jesus Christ of Latter-Day Saints.

I byn Västteg i Umeå socken finns från den första bevarade längden 1539 och till 1552 en Erik Ångerman noterad. Åren 1546-1547 noteras en son. Från 1553-1582 står Östen Eriksson för hemmanet. En bror till honom noteras spridda år 1559-1567. Östen är riksdagsman 1571.

Östen efterträds på hemmanet av Erik Östensson, som återfinns i längderna 1583-1625.


Var en rik och förnämlig Bonde, och Bisittare i Häradsrätten. Han hade som Binäring handel med Surströmming - det åsamkade honom namnet "SURSILL ", hans ättlingar tog det såsom Släktnamn, och flera av hans Barn och Barnbarn gifte sig uti Österbotten, Finland med Präst- och Ståndspersoners släkter där.

Enligt Boken; " Genealogia Sursilliana "så anser professor Nils Ahnlund, att boken är en bland de märkligaste uti världslitteraturen och skildra de Nordiska Släkternas nätverk av blodets gemenskap folken emellan i uppsatsen, "Svenskt och Nordiskt ifrån skilda tider" ifrån 1500-talet och intill våra dagar.

Släkten spred sig i slutet av 1600-talet även till Dalsland, igenom Prästen Andreas Brynolphi Forsaeus i Steneby, som gifter sig med Katharina Arvidsdotter-Rothovius ifrån Pelkäne, Finland, hon f 1654.

Dess ättlingar spreds i Dalsland samman med Påle-släkten i Lerdal. Erik Ångerman-Sursill hade minst 2 Söner och 3 Döttrar, som dels inflyttade till Österbotten i Finland.

Katarina, Magdalena, Margareta, Carl och Östen, varav Östen blev kvar i Umeå-trakten... Ur boken, " Genealogia Sursilliana," av bl. a Elias R. Alcenius, tryckt år 1850. Namnet SURSILL, har sin märkvärdighet av det egendomliga förhållandet, att Släktens stamfaders avkomlingar både på mans- och kvinnolinjen blivit till största delen upptecknade. Släktregistret har sedan under namn av GENEALOGIA SURSILLIANA blivit tryckt och sålunda yttermera befäst traditionerna om de flesta Österbottniska prästsläkternas, ja man kan säga hela den Österbottniska ståndspersonsklassens härstamning ifrån Sursillarna.

En förnämlig Bonde i Teg, Umeå, ERIK ÅNGERMAN-SURSILL, som levde i början av 150O-talet, hade många Barn, av vilka fyra flyttar till Finland, Österbotten främst. Den första vart Katarina, som gifte sig med kyrkoherden Henrik Jacobi i Pedersöre, och blev stammor för släkten Westzynthius, med dess talrika avkomlingar, såsom Heikel, Carpelan, Laurin. Hon hitkallar system Magdalena, som g.m. kapellan senare kyrkoherden i Pedersöre, Erik Johannis Tenalensis, från dem härstammar några få ännu levande medlemmar av släkterna Durchman och Hårdh.

Deras broder Karl Sursill skolades i Åbo av system Katarinas försorg, och blev kyrkoherde i Gamla Karleby år 1582. Han var gift med en från Stockholm, ibland större släkter som härstammar från detta äktenskap, må nämnas, Alfthan, Aejmelaeus, Stenbäck.

Till Karl Sursill kom den tredje system - Margareta, som blev moder till Lagläsaren i Österbotten, Gabriel Wernberg, vilken levde över 100 år, en Dotter till honom blev adliga ätten Brenners stammor.

Men märkligast av alla Erik : Angerman-Sursills barn vart sonen ÖSTEN fogde i Umeå. --- Av hans Barn kommo 7 döttrar till Finland, vadan släktens ovannämnda Genealogi även kallas" Sju systrar Sursills släktregister ". -- Fyra av dem hava särskilt utmärkt sig genom sin talrika avkomma.

Den äldsta dottern ANNA gift först med kapellan i Laihela, Hans, och sedan med första kyrkoherden där Jakob Echilli. Ifrån henne härstammar av släkterna Wilander, Simelius, Hallonblad, Borg, Rislachius (Tömudd ), Bergroth, Bergbom, Tengström, Nervander, Hedberg, Peldan, Estlander, Alcenius.

Den andra dottern KATARINA, kan uppvisa en ännu större skara efterkommande. Hon var gift 3 ggr, först med bonden Lars, sedan med fogden Matts Eriksson och sist med kyrkoherden uti Limingo, Henrik LITHOVlUS. Hennes släkt samling har för att nämna blott de större släkterna, namnen: l) Fellman, Bilden, Wegelius, Tomberg, 2) Granberg, Cajanus, 3) Lythraeus, Frosterus, Appelgren, Castren, Gammal,

Fant, Gezelius, 4) Lithovius, Toppelius, Keckman, Castren, Cajanus, Franzen, Nylander, Reinius, Ehrström, Mathesius, a) Cajanus, Costiander, Höckert, Schroderus, b) Falander, Snellman, Chydenius.

Den tredje dottern, KRISTINA gift med kyrkoherden i Ijo Johan LITHOVIUS, släkten Hoffrens stamfader. Från dem härstammar åter delar av släkterna, Forbus, Sacklen, Snellman, ROTHOVlUS Wallenius (Valstenius), Idman, Wacklin.

Slutligen dottern MAGDALENA gift med prosten i Kalajoki, Petrus Arctophilacius med släkten Calamnius som stamfar. Av detta äktenskap härleder sig Forsman, Mathesius, Wallenstjerna, Tigerstedt.

Av ovanstående resume framgår redan i någon mån den utsträckning det SURSILLSKA blodet har utbrett sig här. Enligt en beräkning finnes i Släktregistret, som sträcker sig till 1840-talet, cirka 10.000 personer upptagna, men därvid är att märka, att många släktlinjer ej utförts. Släktledens antal är 14 och uppgår väl nu till minst ett 20-tal i dag.

Genealogia Sursilliana är onekligen ett av de märkligaste Biografiska arbeten, som sett dagens ljus. Uti närmare 200 år var verket under arbete, innan det befordras till tryck. Början gjordes 1660 av biskop J. Terserus, som under sina visitationsresor lade märke till att en stor del av Ståndspersonsfamiljerna i Österbotten ledde sina härkomster upp till bonden ERIK SURSILL. Dennes anteckningar fortsattes av kyrkoherde, Mårten Peitzius i Brahestad och dennes son sockneadjunkt i Limingo, Gabriel Pietzius. År 1753 erhöll domkapitlet i Åbo det i sin ägo och med Biskop Mennanders tillskyndelse sändes det till prosten Per Niclas Mathesius i Pyhäjoki i avseende för komplettering. Denne lät manuskriptet cirkulera i kustsocknarna i mellersta Österbotten. Sedermera uppdrogs arbetet åt kapellan i Kalajoki, Elias Robert Alcenius, vilken år 1847 bragte det i tryckfärdigt skick. På hans förlag utkom GENELAOGIA SURSILLIANA år 1850, visserligen ännu långt ifrån fullständigt, men för den BIOGRAFISKA forskningen är den till allra största betydelse. Källa: Avskrivit av Agardh Arvidson, Vedum den 7 maj år 1998. / A:A:



http://www.ess.fi/?article=230626


"Under krigen 1521-1523 ingick hövitsmannen Lars Olsson Björnram ett kontrakt med handelsmannen Erik Ångerman om en leverans av stora mängder mat till hären. Erik var från Ångermanland och det var på denna tiden vanligt att använda landskapsnamnet som personnamn. I kontraktet påtog han sig att leverera strömming eller sill, som det också kallades på denna tid. Han sände emellertid inte bara vanlig sill, utan också en del sursill eller "surströmming". Denna norrländska delikatess förstod sig inte soldaterna på, och satte i gång en regelrätt matstrejk. Gustav Vasa blev mäkta vred, och lät sinnet gå ut över Erik Ångerman, som hade handlat i bästa mening. Han blev anklagad för att ha levererat rutten mat, och fick i tillägg till allt annat obehag också öknamnet "Sursill". Erik Ångerman tog udden av det hela genom att ta Sursill till efternamn. Under detta namnet har han fått en märklig berömmelse. Han är nämligen en av de mest omfattande anfäder som har levt i Norden. Erik Ångerman Sursill står som anfader till bortemot 2000 större släkter spridda över hela Norden, de baltiske länderna, Tyskland, Frankrike och Amerika. Döttrarna hans gifte sig alla i Österbotten i Finland. En son hade sju döttrar som alla gifte sig i Finland. Exempel på finska storheter i den Sursillska släkten är bl.a.: Zacharias Topelius, Jean Sibelius, PE Svinhufvud, KJ Ståhlberg, Carl Gustaf Emil Mannerheim. Sursill-släkten

http://sv.wikipedia.org/wiki/Genealogia_Sursilliana


talollinen, lautamies
Hänet tunnettiin myös nimellä Erik Ångerman-Sursill. Erik syntyi arviolta noin 1500. Erik ja Dordi vihittiin arviolta noin 1530. Ennen 1539 Erik asui Uumajassa Tegissä, Ruotsissa. Erik toimi lautamiehenä. Erik oli talollinen. Erik Ångerman kuoli noin 1553 "iäkkäänä".

Sursillin-suku:

Mahtava talonpoika, joka asui Uumajan pitäjän Tegin kylässä Ruotsissa jo ennen vuotta 1539, mutta varmasti viimeistään siitä vuodesta lähtien. Hän tai hänen sukunsa oli ilmeisesti lähtöisin Ångermanlannista; siitä johtui nimi Ångerman. Myös hänen lisänimensä Sursill lienee ollut kotiseudun perintöä: ångermantilaisia näet kutsuttiin yleisesti Sursill-pilkkanimellä, koska he olivat muualla ravintona vähäksytyn happamen silakan pääasiallisisa tuottajia.. Erik Sursill oli varakas. Hän lienee kuollut iäkkäänä 1550-luvun alussa. Erikillä oli monta lasta, joista viisi muutti Suomeen.

    Avoimia kysymyksiä: Onko Carl Erikinpoika Erik Ångerman-Sursillin poika vai ei? Alkuperäisessä teoksessa esiintyy Erik Sursillin poikana, mutta tämä on myöhemmin kyseenalaistettu.
    Liittyy Carl Erikinpoika.

"Lähde: Petteri Tarkkonen Sukuselailu"


Eric Ångerman (kutsumanimeltään Sursill) oli ylhäinen, mahtava ja varakas talollinen sekä lautamies, joka asui Uumajan pitäjän Tegin kylässä ainakin vuodesta 1539 alkaen.

view all 13

Erik Ångerman Sursill's Timeline

1480
1480
Umeå, Västerbotten, Sweden
1510
1510
Age 30
Umeå, Umeå, Västerbotten County, Sweden
1528
1528
Age 48
Umeå, SWE
1533
1533
Age 53
Umeå, Umeå, Västerbotten County, Sweden
1534
1534
Age 54
Umeå, Ångermanland, Sweden
1557
1557
Age 77
Umeå, Sweden
1558
1558
Age 78
Umeå, Västerbotten, Sweden
????
????
Teg, Umeå, Ångermanland, Sweden