Görvel Fadersdtr (Sparre av Hjulsta och Ängsö)

public profile

Is your surname Fadersdtr (Sparre av Hjulsta och Ängsö)?

Research the Fadersdtr (Sparre av Hjulsta och Ängsö) family

Görvel Fadersdtr (Sparre av Hjulsta och Ängsö)'s Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Görvel Fadersdtr (Sparre av Hjulsta och Ängsö)

Birthdate:
Birthplace: Enköpings-Näs, Uppland, Sweden
Death: April 20, 1605
Börringe, Skåne, Sweden
Place of Burial: Lund
Immediate Family:

Daughter of Fader Nilsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) and Botil Knutsdotter (Tre rosor)
Wife of Peder Nilsson (yngre Grip); Truid Gregersen Ulfstand, til Torup Skåne og Grefsheim and Lage Brahe til Krogholm Vidskjøl
Mother of Niels Truidsen Ulfstand

Occupation: "Nordens rikaste kvinna" lensmand
Managed by: Christer Lyrholm
Last Updated:

About Görvel Fadersdtr (Sparre av Hjulsta och Ängsö)

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I12178&tree=2

Om henne se artikkelen: LUDVIG DAAE "Om Fru Gørvel Fadersdatter og hendes norske jordegods"

Gørvel Sparre (ca. 1509 - 1605) Sparre, Gørvel Fadersdatter

ca. 1509-1605, godsejer, lensmand.

  • ca. 1509 (evt. 1517) på Hjulsta, Sverige, †20.4.1605 på Börringekloster, Skåne.

Forældre: Fader Nilsson S. (†ca. 1520) og Bodil Knutsdatter.

~1532 med svensk rigsråd Peder Nilsson Grip, *1507, †26.9.1533. s. af godsejer, svensk rigsråd Nils Bosson G. og Anna Arvidsdotter Trolle.Peder Nilsson Grip druknet.

~1534 med godsejer, rigsråd ◊Truid Gregersen Ulfstand, *1487, †16.11.1545 på Torup, Skåne, s. af Gregers Jepsen og Else Bille.

~mellem 22.10.1546 og 11.7.1547 med rigsråd ◊Lave Axelsen Brahe, *ca.1500, †15.3.1567 på Krogholm, Skåne, s. af rigsråd ◊Axel Brahe og Anne Brock.

Børn: Niels (1535).

GS må betragtes som en af de sidste repræsentanter for den nordiske adel, som den eksisterede i unionstiden. Slægtskab, ejendomsforhold og hendes tre ægteskaber skabte og påvirkede forbindelserne til Sverige, Danmark og Norge. Gennem sin familie og opvækst, sit første ægteskab og sine besiddelser var hun tættest knyttet til Sverige og Norge, men i kraft af sit andet og tredje ægteskab, begge med danske rigsråder, blev hendes kontakt til det danske hof dominerende. Den tiltagende spænding mellem Danmark og Sverige igennem 1500-tallet og særligt Syvårskrigen 1563-70 gjorde det imidlertid vanskeligt for adelen at opretholde de tidligere så hyppige kontakter mellem de to riger.

Begge forældre døde, da GS endnu var barn, og som eneste arving kom hun i besiddelse af omfattende jordegods. Fra sin fader arvede hun bl.a. sin fødegård, hovedgården Hjulsta i Sverige, og fra moderens norske slægt blev hun efter flere langvarige retssager tilkendt Giske herresæde i Søndmøre og store mængder strøgods. Den norske arv gjorde hende til en af Norges største godsbesiddere, og hun var naturligvis et attraktivt parti. Da hun efter en kort enkestand indgik sit andet ægteskab, flyttede hun fra Sverige til Varberg Slot i Halland, hvor ægtefællen, den velhavende og indflydelsesrige danske rigsråd Truid Ulfstand, var lensmand. Uroligheder under Grevens Fejde 1534-36 ramte slottet, da det 1535 blev erobret af den tyske landsknægtfører Marcus Meyer, som var en af grev ◊Christoffers mænd og Lübecks anfører. Mens Ulfstand undslap, var GS de følgende 14 måneder med sine syv stedbørn fanget på Varberg. Under fangenskabet fødte hun sit eneste barn, sønnen Niels. 1545 blev hun igen enke, og to år senere giftede hun sig med den danske rigsråd Lave Brahe, der døde i 1567.

Fra 1530’erne havde GSs gods gentagne gange været årsag til retstrætter forårsaget af arvekrav, dels fra svenske og norske slægtninge, dels fra Ulfstands børn fra første ægteskab. Både Ulfstand og Brahe havde sikret hende mod store tab, men de ustabile ejendomsforhold gjorde det nødvendigt for GS i sin enkestand at have en protektor, og igennem en række generøse transaktioner sikrede hun sig den danske konges beskyttelse. Da hendes søn var død allerede i 1548, havde hun ingen nære arvinger at tage hensyn til og kunne forvalte besiddelserne efter egen interesse. Transaktionerne indledtes i 1574, da hun eftergav 8.000 daler, som kronen skyldte hende. Som vederlag fik hun livsvarig forlening på Verpinge hovedgård, nu Trolleberg, og dens mølle. I 1582 sikrede hun sig skøderne på samme ejendomme og yderligere afgiftsfri forleninger på Börringekloster og Froste herred samt et par mindre len, idet hun skødede mere end 250 af sine norske gårde til kronen. Alle hendes nye forleninger lå i Skåne, og hun beholdt dem til sin død. I 1586 skødede hun endnu en mængde af sit norske gods til kronen. Efter disse tre transaktioner havde hun fortsat alt sit gods i det sydlige Norge tilbage, men hverken hun eller den danske krone ønskede at se svenske arvinger besidde jordegods i Norge, og i 1599 fulgte derfor endnu en transaktion. Tilsammen havde GS nu skænket kronen mere end 600 gårde. Alt det norske gods var dermed afhændet, og næste opgave gjaldt de danske og svenske besiddelser. I 1601 afstod hun dem alle til kronen tillige med sine udestående fordringer og gjorde ◊Christian 4. til sin universalarving.

Siden Syvårskrigens begyndelse 1563 havde GSs svenske besiddelser været omstridte. På grund af hendes danske giftermål var de blevet beslaglagt, og trods Stettinfredens bestemmelser i 1570 om, at alt danskejet svensk gods skulle tilbagegives, blev hendes fortsat holdt tilbage. Da kongen som universalarving havde en egeninteresse i godset, blev der ved det svensk-danske grænsemøde i Flakkebäck 1603 gjort en ihærdig indsats for enkens besiddelser. Det lykkedes at få GS kendt for retmæssig ejer, og hun modtog endvidere erstatning for tabt indkomst. Fra midten af 1530’erne og frem til sin død var GS hyppigt at finde på hoffets gæstelister, og i sin enkestand fik hun den usædvanlige ære at modtage personlige besøg af Christian 4. Det er bemærkelsesværdigt, at tilknytningen til hoffet blev ved at eksistere og måske endda forstærkedes under hendes enkestand. Forklaringen på både den nære kontakt til hoffet og enkens store forleninger, der var helt usædvanlige for en kvinde i 1500-tallet, skal findes i den økonomiske velvillighed, hun havde vist både ◊Frederik 2. og Christian 4.

Under sin lange enkestand boede GS på Börringekloster i Skåne, hvor hun formodentlig tog unge adelsfrøkener i huset. Hendes egen erfaring fra hoffet må have gjort hende til en kapacitet i oplæring af adelsfrøkener. Hun døde 1605 i meget høj alder. I overensstemmelse med den gamle enkes testamente arvede kongen hendes efterladte løsøre, og hendes forleninger faldt tilbage til kronen.

Mal. fra før 1567, formentlig fra Hans van Paschens værksted, i Lund Domkirke. Epitafium og relief på ligsten smst.

Norsk Historisk Tidsskrift 3.r.V, 1895. Personalhistorisk Tidsskrift 6.r.IV, 1913.

Privatarkiv fælles med ægtefællen Lave Brahe i RA.

Optaget i Dansk Biografisk Leksikon.

Pernille Arenfeldt Dansk kvindebiografisk leksikon

Om henne se [http://snl.no/.nbl_biografi/Gørvel_Fadersdatter/utdypning SNL] og http://snl.no/Magnhild_Oddsdatter

------------------------------------

Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö)

  • Född:1517 – Enköpings-Näs församling, Uppsala län
  • Död:1605-04-20 – Börringe församling, Skåne län

Godsägare

Band 32 (2003-2006), sida 791 Meriter

Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta o Ängsö), f 1517 i (Enköpings-)Näs, Uppland, d 20 april 1605 i Börringe, Skåne. Föräldrar: Fader Nilsson (Sparre av Hjuls-ta o Ängsö) o Botil Knutsdtr (Tre rosor).

G 1) 26 maj 1532 m Peder Nilsson (Grip; bd 17, s 302) i Sorunda, Södermanland, f 1507 och drunknad i Mälaren 26 sept 1533, son till riksrådet, riddaren o lagmannen i Östergötland Nils Bosson (bd 17) o Anna Arvidsdtr (Trolle); 2) 1534 eller senast 11 jan 1535 m danska riksrådet, riddaren och hövitsmannen på Varberg Trudt Ulfstand på Torup i Bara, Skåne, f trol 1487, d 16 nov 1545, son till Gregers Jepsson (Ulfstand) o Elseff Billesdtr (RepD) samt änkling sedan 1531 eller 1532 efter Ide Lagesdtr (Broek); 3) 1546 eller 1547 m Trudt Ulfstands föregående hustrus halvsysters son danske riddaren o riksrådet Lage Brahe till Krageholm i Sö-vestad, Skåne, d 5 mars 1567, son till danska riksrådet Axel Brahe o Anne Lagesdtr (Broek). Biografi

Efter att genom sin förste make Peder Nilssons (Grip) drunkning ha blivit änka redan vid 16 års ålder blev G inom kort omgift med det danska riksrådet Trudt Ulfstand, vilken kommit till Sthlm som ett av tre danska sändebud. Hon hamnade därigenom i Grevefejdens oro, då denne var hövitsman på Varberg och efter en kupp måste fly därifrån. G och Trudt Ulfs- tands barn i föregående äktenskap var kvar på Varberg och under 14 månader fångar hos hans motståndare. Under denna tid födde hon, ännu blott 18 år gammal, sitt enda barn, sonen Niels Ulfstand. Denne dog redan 1548 på hemväg från en resa med sin styvfar Lage Brahe och den danska drottningen till prinsessan Annas bröllop med sedermera kurfursten August I av Sachsen. Vid hans begravning fram-tvang två av Niels Ulfstands halvbröder öppnande av hans likkista, då de beskyllde Lage Brahe för att ha vållat sin styvsons död, men det klarlades att Niels dött av pest.

Enligt en uppgift av okänd proveniens (Möller, s 200 f) skall G ha sagt, att hon hellre ville vara i helvetet med herr Lage än i himlen med herr Trudt.

Mest känd är G som godsägare i samtliga de tre nordiska länderna. Framför allt hade hon efter sin mor ärvt omkr 600 gårdar i Norge och på Shetlandsöarna, vilket innehav hennes båda senare makar måste bevaka och försvara mot anspråk från andra pretendenter. Genom transaktioner under åren 1574-99 avstod G de norska godsen till den danska kronan mot vederlag i sina senare makars provins Skåne. Efter att ha blivit mer än 80 år testamenterade hon sin övriga egendom dll den danske kungen 1601. Häremot protesterade emellertid Karl IX, och hennes sv gods, som redan under nordiska sjuårskriget varit konfiskerade (Konung Erik XlVrs nämnds dombok), förklarades 1607 vara förbrutna till den sv kronan. 1613 återlämnades de till G:s avlägsna sv släktingar, av vilka den ingifte Axel Oxenstierna vid skifte 1615 kom i besittning av hennes födelsegods Hjulsta. Författare

Hans Gillingstam

Sök i Nationella Arkivdatabasen Källor och litteratur

Källor o litt: Strödda äldre räkenskaper: Ny ser: Rasmus Ludvigssons handkar ang danska adelns gods i Sverige 2, Reduktionsdeput:s arkiv D II: 1-2, o E 898 (arvskiftesbrev 1615), RA.

N Ahnlund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940); J E Almquist, Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (SoH 1972); dens, d:o i Värmland o Dalsland 1562-63 (d:o 1973); dens, d:o i Närke o Bergslagen 1576-77 (d:o 1975); dens, Innehavare av frälsejord i Västergötland 1576-77 (1984); Asche-hougs Norges historie, 4 (1996), s 74-77; T Berg, De särskilda fögderierna för förbrutna gods under Karl IX:s o Gustav II Adolfs regeringar (MRA 1927); R Blomqvist, Fru Görvels gård i Lund (1937); B Broomé, Ätten Posses hist 1500-1625 (1960); H Bruun, Vittskövles ejendomshistorie ca 1400-1555 (Afhandlinger tilegnade rigsarkivar Axel Linvald, 1956), s 85; P R Christiansen, Slektskapet mellom Torstein Skjeldulvsson og Mörten Månstad (Norsk slektshist tidsskr, 39, 2003) s 136 f; Chronicon genea-logicum (1718), s 34; P Colding, Studier i Danmarks politiske Historie i Slutningen af Christian IILs og Begyndeisen af Frederik II:s Tid (1939), s 277 f; DAA 1888, s 101 f, o 1896, s 430; L Daae, Kong Christiern den förstes norske Historie 1448-58 (1879), s 138; dens, Fru Gorvel Fadersdatter og hendes norske Jordegods (NHT 3:3, 1895); Danmark-Norges Traktater 1523-1750, 3 (1916); Danske Kancelliregistranter 1535-50 (1881-82); DBL; S H Finne-Gr0nn, G0rvel Fadersdatter (NBL 5, 1931); Frälseg 1:1-4:3; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952-53); dens, Sparre av Hjulsta o Ängsö (ÄSF 1:2,1965), s 194 f; dens, Genealog ms från vasatiden o stormaktstiden som källor för sv medeltidsforskn o äldre arkivhist (PHT 1974); S Grubbes Dagbog (DM 4:4, 1878), s 19; G0rvel Fadersdatters regnskap over Giske og Giskegodset 1563, ed P-0 Sandberg (1986); GIR 6, 20-24 o 27-28 (1875-1914); B H[ildebran]d, rec av Schartau, nedan a a (PHT 1929); Kancelliets Brevb0ger 1551-1615 (1885-1916); W Karlsson, Ett par lundaporträtt ur van Paaskes verkstad (Tidskr för konstvetenskap, 11, 1927); S T Kjellberg, Skåne, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1966), s 172, 343 f o 363; C A Klingspor o B Schlegel, Uplands herregårdar (1881): Hjulsta, sp 3-8; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 160; Krönens Skader (1892); C Lange, Historiske Efterretn:ar om Besid-derne af Giske Gaard (Norsk Tidsskrift for Videnskab og Litteratur, 4, 1847), s 91-94; A S Langekiehl, Var Erik Kil fra Holstein? (Norsk slektshist ddsskr, 39:2, 2003), s 185; E Madsen, Fru Garvel Faddersdatter (Personalhist Tidsskr, 6:4, 1913); P v Möller, Bidr till Hallands hist, 1 (1874), s 188, 197 o 200-203; I Nordin-Grip, Peder Grip o Görvel Sparre (Täljebygden 1951); Norske Rigs-registranter, 1-11 (1861-90); G Olsson, Hallands polit hist (Hallands hist från äldsta tid till freden i Brömsebro 1645, 1954); S U Palme, Sverige o Danmark 1596-1611 (1942); C Paludan-Miiller, Grevens Feide, 2 (1854), s 331; RepD 2:4 (1932), nr 7261 o 7266, samt 2:5 (1933), nr 8447; FRi-chardt o G Ljunggren, Skånska herregårdar (1852-63); J Samuelson, Aristokrat eller förädlad bonde? (1993), s 276; P-0 Sandberg, Gervel (Gyrvhild) Fa-dersdatter (NBL 3, 2001); A Sandklef, Hallands bönder (Hallands hist från äldsta tid ull freden i Brömsebro 1645,1954); S Schartau, Malmö h al under den danska tiden (1929), s 171 ff; SMoK; A A v Stiernman, Swea o Götha Höfdinga-Minne, 2 (1835), s 78 ff; T F Troels-Lund, Dagligt Liv i Norden i det 16de Aarhundrede, 14 (1904); E Wrangel, Konstverk i Lunds domkyrka (1923), s 16, 68 f o pl XXXIV; Äldre handkar rör Vestergötland (VFT 1:10, 1899), s 87.

Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö), http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/6245, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2013-08-19.

---------------------------------------------

Denna kvinna föddes i oktober 1517 i Uppland. Hon kom genom sitt andra äktenskap, med Truid Gregersen Ulfstand, till Skåne, dvs till Danmark. Hon finns bevarad i vår lundensiska historia i flera sammanhang. I domkyrkan kan vi se hennes porträtt på väggen i norra sidoskeppet, och i kryptan ligger också hennes och hennes tredje makes gravsten placerad. Ursprungligen fanns denna i det kapell som låg vid domkyrkans sydvästra sida. Kapellet har haft många namn: Vår Frus kapell, Peder Lykkes kapell och fru Görvels kapell. Där lades fru Görvel till sin sista vila i april 1605, vid sidan om sin make, Lave Axelsen Brahe, som gått ur tiden redan 1567. Fru Görvel var medlem i det allra yppersta frälset under 1500-talet och hon anses också ha varit Nordens mest förmögna kvinna under detta århundrade. Trots tre äktenskap fick hon endast ett barn, sonen Niels, som dog redan som 13-åring. Vid sonens begravningsgudstjänst här i Lunds domkyrka inträffade en incident som länge lät tala om sig. Under pågående gudstjänst rusade två av Niels halvbröder in i kyrkan och krävde att få se halvbroderns döda kropp. Efter många hårda ord, och när till sist en av dessa unga män slagit ett hårt slag i kistan med sitt svärd, öppnades kistan och alla begravningsgästerna kunde se hur den döda kroppen bar svåra pestbölder. Orsaken till denna dramatik var en familjefejd, p.g.a. arv, där de två unga halvbröderna ville skymfa sin tidigare styvmor Fru Görvel. Det kom till ett rättsligt efterspel, varvid alla frikändes! Detta trots att det ansågs vara ett svårt brott att med dragna svärd rusa in i en kyrka under pågående gudstjänst.

ref: http://www.lundsdomkyrka.se/2011/10/25/fru-gorvel-fadersdotter-sparre/

Observera vad som skrivits ovan : Det angives til 1517, men en meget paalidelig Mand, der i hendes sidste Dage stod hende nær, siger at hun ved sin Død tApril 1605 var 96 Aar, hvorefter hun skulde være født 1509 eller 1508.

--------------------------------------- https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Görvel_Fadersdotter_(Sparre)


Litteratur Redigera

Sparre, Gjørvel (Gjørrild) Fadersdatter i Carl Frederik Bricka, Dansk biografisk Lexikon (första utgåvan, 1902) S.H. Finne-Grønn: Gørvel Fadersdatter (Sparre), Norsk biografisk leksikon V (Oslo 1931), ss. 144–146. Poul Colding: Sparre, Gørvel (Gjørvel, Gjørrild) Fadersdatter, Dansk biografisk leksikon (andra utgåvan), XXII (Köpenhamn 1942), ss. 337–339. Thure Månsson: (Sparre), Görvel Fadersdotter, Svenska Män och Kvinnor, 7 (Stockholm 1954), s. 134. Hans Gillingstam: Sparre av Hjulsta och Ängsö, Äldre svenska frälsesläkter. Ättartavlor, I:2 (Stockholm 1965), s. 191–198, särskilt s. 195, Görvel Fadersdotter. Thelma Jexlev (Poul Colding): Sparre, Gørvel (Gjørvel, Gyrvel) Fadersdatter, Dansk biografisk leksikon, tredje utgåvan, 13 (Köpenhamn 1983), ss. 585–586. Kjeldeskriftfondet ved Per-Øivind Sandberg: Gørvel Fadersdatters regnskap over Giske og Giskegodset 1563, Kjeldeskriftfondet (Oslo 1986), ss. 4–9. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/1352/origin/170/ http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6245


About Görvel Fadersdtr (Sparre av Hjulsta och Ängsö) (svenska)

Torups slott är ett slott i Bara socken i Svedala kommun i Skåne
Görvel Fadersdotter (Sparre), änka efter Truid Gregersen Ulfstand uppförde den nuvarande slottsbyggnaden, till sin sons ära. Hon gifte sedan om sig med det danska riksrådet Lave Brahe (1500–1567). Lave Brahe

Om henne se artikkelen: LUDVIG DAAE "Om Fru Gørvel Fadersdatter og hendes norske jordegods"

Gørvel Sparre (ca. 1509 - 1605) Sparre, Gørvel Fadersdatter

ca. 1509-1605, godsejer, lensmand.

  • ca. 1509 (evt. 1517) på Hjulsta, Sverige, †20.4.1605 på Börringekloster, Skåne.

Forældre: Fader Nilsson S. (†ca. 1520) og Bodil Knutsdatter.

~1532 med svensk rigsråd Peder Nilsson Grip, *1507, †26.9.1533. s. af godsejer, svensk rigsråd Nils Bosson G. og Anna Arvidsdotter Trolle.Peder Nilsson Grip druknet.

~1534 med godsejer, rigsråd ◊Truid Gregersen Ulfstand, *1487, †16.11.1545 på Torup, Skåne, s. af Gregers Jepsen og Else Bille.

~mellem 22.10.1546 og 11.7.1547 med rigsråd ◊Lave Axelsen Brahe, *ca.1500, †15.3.1567 på Krogholm, Skåne, s. af rigsråd ◊Axel Brahe og Anne Brock.

Børn: Niels (1535).

GS må betragtes som en af de sidste repræsentanter for den nordiske adel, som den eksisterede i unionstiden. Slægtskab, ejendomsforhold og hendes tre ægteskaber skabte og påvirkede forbindelserne til Sverige, Danmark og Norge. Gennem sin familie og opvækst, sit første ægteskab og sine besiddelser var hun tættest knyttet til Sverige og Norge, men i kraft af sit andet og tredje ægteskab, begge med danske rigsråder, blev hendes kontakt til det danske hof dominerende. Den tiltagende spænding mellem Danmark og Sverige igennem 1500-tallet og særligt Syvårskrigen 1563-70 gjorde det imidlertid vanskeligt for adelen at opretholde de tidligere så hyppige kontakter mellem de to riger.

Begge forældre døde, da GS endnu var barn, og som eneste arving kom hun i besiddelse af omfattende jordegods. Fra sin fader arvede hun bl.a. sin fødegård, hovedgården Hjulsta i Sverige, og fra moderens norske slægt blev hun efter flere langvarige retssager tilkendt Giske herresæde i Søndmøre og store mængder strøgods. Den norske arv gjorde hende til en af Norges største godsbesiddere, og hun var naturligvis et attraktivt parti. Da hun efter en kort enkestand indgik sit andet ægteskab, flyttede hun fra Sverige til Varberg Slot i Halland, hvor ægtefællen, den velhavende og indflydelsesrige danske rigsråd Truid Ulfstand, var lensmand. Uroligheder under Grevens Fejde 1534-36 ramte slottet, da det 1535 blev erobret af den tyske landsknægtfører Marcus Meyer, som var en af grev ◊Christoffers mænd og Lübecks anfører. Mens Ulfstand undslap, var GS de følgende 14 måneder med sine syv stedbørn fanget på Varberg. Under fangenskabet fødte hun sit eneste barn, sønnen Niels. 1545 blev hun igen enke, og to år senere giftede hun sig med den danske rigsråd Lave Brahe, der døde i 1567.

Fra 1530’erne havde GSs gods gentagne gange været årsag til retstrætter forårsaget af arvekrav, dels fra svenske og norske slægtninge, dels fra Ulfstands børn fra første ægteskab. Både Ulfstand og Brahe havde sikret hende mod store tab, men de ustabile ejendomsforhold gjorde det nødvendigt for GS i sin enkestand at have en protektor, og igennem en række generøse transaktioner sikrede hun sig den danske konges beskyttelse. Da hendes søn var død allerede i 1548, havde hun ingen nære arvinger at tage hensyn til og kunne forvalte besiddelserne efter egen interesse. Transaktionerne indledtes i 1574, da hun eftergav 8.000 daler, som kronen skyldte hende. Som vederlag fik hun livsvarig forlening på Verpinge hovedgård, nu Trolleberg, og dens mølle. I 1582 sikrede hun sig skøderne på samme ejendomme og yderligere afgiftsfri forleninger på Börringekloster og Froste herred samt et par mindre len, idet hun skødede mere end 250 af sine norske gårde til kronen. Alle hendes nye forleninger lå i Skåne, og hun beholdt dem til sin død. I 1586 skødede hun endnu en mængde af sit norske gods til kronen. Efter disse tre transaktioner havde hun fortsat alt sit gods i det sydlige Norge tilbage, men hverken hun eller den danske krone ønskede at se svenske arvinger besidde jordegods i Norge, og i 1599 fulgte derfor endnu en transaktion. Tilsammen havde GS nu skænket kronen mere end 600 gårde. Alt det norske gods var dermed afhændet, og næste opgave gjaldt de danske og svenske besiddelser. I 1601 afstod hun dem alle til kronen tillige med sine udestående fordringer og gjorde ◊Christian 4. til sin universalarving.

Siden Syvårskrigens begyndelse 1563 havde GSs svenske besiddelser været omstridte. På grund af hendes danske giftermål var de blevet beslaglagt, og trods Stettinfredens bestemmelser i 1570 om, at alt danskejet svensk gods skulle tilbagegives, blev hendes fortsat holdt tilbage. Da kongen som universalarving havde en egeninteresse i godset, blev der ved det svensk-danske grænsemøde i Flakkebäck 1603 gjort en ihærdig indsats for enkens besiddelser. Det lykkedes at få GS kendt for retmæssig ejer, og hun modtog endvidere erstatning for tabt indkomst. Fra midten af 1530’erne og frem til sin død var GS hyppigt at finde på hoffets gæstelister, og i sin enkestand fik hun den usædvanlige ære at modtage personlige besøg af Christian 4. Det er bemærkelsesværdigt, at tilknytningen til hoffet blev ved at eksistere og måske endda forstærkedes under hendes enkestand. Forklaringen på både den nære kontakt til hoffet og enkens store forleninger, der var helt usædvanlige for en kvinde i 1500-tallet, skal findes i den økonomiske velvillighed, hun havde vist både ◊Frederik 2. og Christian 4.

Under sin lange enkestand boede GS på Börringekloster i Skåne, hvor hun formodentlig tog unge adelsfrøkener i huset. Hendes egen erfaring fra hoffet må have gjort hende til en kapacitet i oplæring af adelsfrøkener. Hun døde 1605 i meget høj alder. I overensstemmelse med den gamle enkes testamente arvede kongen hendes efterladte løsøre, og hendes forleninger faldt tilbage til kronen.

Mal. fra før 1567, formentlig fra Hans van Paschens værksted, i Lund Domkirke. Epitafium og relief på ligsten smst.

Norsk Historisk Tidsskrift 3.r.V, 1895. Personalhistorisk Tidsskrift 6.r.IV, 1913.

Privatarkiv fælles med ægtefællen Lave Brahe i RA.

Optaget i Dansk Biografisk Leksikon.

Pernille Arenfeldt Dansk kvindebiografisk leksikon

Om henne se [http://snl.no/.nbl_biografi/Gørvel_Fadersdatter/utdypning SNL] og http://snl.no/Magnhild_Oddsdatter

------------------------------------

Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö)

  • Född:1517 – Enköpings-Näs församling, Uppsala län
  • Död:1605-04-20 – Börringe församling, Skåne län

Godsägare

Band 32 (2003-2006), sida 791 Meriter

Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta o Ängsö), f 1517 i (Enköpings-)Näs, Uppland, d 20 april 1605 i Börringe, Skåne. Föräldrar: Fader Nilsson (Sparre av Hjuls-ta o Ängsö) o Botil Knutsdtr (Tre rosor).

G 1) 26 maj 1532 m Peder Nilsson (Grip; bd 17, s 302) i Sorunda, Södermanland, f 1507 och drunknad i Mälaren 26 sept 1533, son till riksrådet, riddaren o lagmannen i Östergötland Nils Bosson (bd 17) o Anna Arvidsdtr (Trolle); 2) 1534 eller senast 11 jan 1535 m danska riksrådet, riddaren och hövitsmannen på Varberg Trudt Ulfstand på Torup i Bara, Skåne, f trol 1487, d 16 nov 1545, son till Gregers Jepsson (Ulfstand) o Elseff Billesdtr (RepD) samt änkling sedan 1531 eller 1532 efter Ide Lagesdtr (Broek); 3) 1546 eller 1547 m Trudt Ulfstands föregående hustrus halvsysters son danske riddaren o riksrådet Lage Brahe till Krageholm i Sö-vestad, Skåne, d 5 mars 1567, son till danska riksrådet Axel Brahe o Anne Lagesdtr (Broek). Biografi

Efter att genom sin förste make Peder Nilssons (Grip) drunkning ha blivit änka redan vid 16 års ålder blev G inom kort omgift med det danska riksrådet Trudt Ulfstand, vilken kommit till Sthlm som ett av tre danska sändebud. Hon hamnade därigenom i Grevefejdens oro, då denne var hövitsman på Varberg och efter en kupp måste fly därifrån. G och Trudt Ulfs- tands barn i föregående äktenskap var kvar på Varberg och under 14 månader fångar hos hans motståndare. Under denna tid födde hon, ännu blott 18 år gammal, sitt enda barn, sonen Niels Ulfstand. Denne dog redan 1548 på hemväg från en resa med sin styvfar Lage Brahe och den danska drottningen till prinsessan Annas bröllop med sedermera kurfursten August I av Sachsen. Vid hans begravning fram-tvang två av Niels Ulfstands halvbröder öppnande av hans likkista, då de beskyllde Lage Brahe för att ha vållat sin styvsons död, men det klarlades att Niels dött av pest.

Enligt en uppgift av okänd proveniens (Möller, s 200 f) skall G ha sagt, att hon hellre ville vara i helvetet med herr Lage än i himlen med herr Trudt.

Mest känd är G som godsägare i samtliga de tre nordiska länderna. Framför allt hade hon efter sin mor ärvt omkr 600 gårdar i Norge och på Shetlandsöarna, vilket innehav hennes båda senare makar måste bevaka och försvara mot anspråk från andra pretendenter. Genom transaktioner under åren 1574-99 avstod G de norska godsen till den danska kronan mot vederlag i sina senare makars provins Skåne. Efter att ha blivit mer än 80 år testamenterade hon sin övriga egendom dll den danske kungen 1601. Häremot protesterade emellertid Karl IX, och hennes sv gods, som redan under nordiska sjuårskriget varit konfiskerade (Konung Erik XlVrs nämnds dombok), förklarades 1607 vara förbrutna till den sv kronan. 1613 återlämnades de till G:s avlägsna sv släktingar, av vilka den ingifte Axel Oxenstierna vid skifte 1615 kom i besittning av hennes födelsegods Hjulsta. Författare

Hans Gillingstam

Sök i Nationella Arkivdatabasen Källor och litteratur

Källor o litt: Strödda äldre räkenskaper: Ny ser: Rasmus Ludvigssons handkar ang danska adelns gods i Sverige 2, Reduktionsdeput:s arkiv D II: 1-2, o E 898 (arvskiftesbrev 1615), RA.

N Ahnlund, Axel Oxenstierna intill Gustav Adolfs död (1940); J E Almquist, Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (SoH 1972); dens, d:o i Värmland o Dalsland 1562-63 (d:o 1973); dens, d:o i Närke o Bergslagen 1576-77 (d:o 1975); dens, Innehavare av frälsejord i Västergötland 1576-77 (1984); Asche-hougs Norges historie, 4 (1996), s 74-77; T Berg, De särskilda fögderierna för förbrutna gods under Karl IX:s o Gustav II Adolfs regeringar (MRA 1927); R Blomqvist, Fru Görvels gård i Lund (1937); B Broomé, Ätten Posses hist 1500-1625 (1960); H Bruun, Vittskövles ejendomshistorie ca 1400-1555 (Afhandlinger tilegnade rigsarkivar Axel Linvald, 1956), s 85; P R Christiansen, Slektskapet mellom Torstein Skjeldulvsson og Mörten Månstad (Norsk slektshist tidsskr, 39, 2003) s 136 f; Chronicon genea-logicum (1718), s 34; P Colding, Studier i Danmarks politiske Historie i Slutningen af Christian IILs og Begyndeisen af Frederik II:s Tid (1939), s 277 f; DAA 1888, s 101 f, o 1896, s 430; L Daae, Kong Christiern den förstes norske Historie 1448-58 (1879), s 138; dens, Fru Gorvel Fadersdatter og hendes norske Jordegods (NHT 3:3, 1895); Danmark-Norges Traktater 1523-1750, 3 (1916); Danske Kancelliregistranter 1535-50 (1881-82); DBL; S H Finne-Gr0nn, G0rvel Fadersdatter (NBL 5, 1931); Frälseg 1:1-4:3; H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952-53); dens, Sparre av Hjulsta o Ängsö (ÄSF 1:2,1965), s 194 f; dens, Genealog ms från vasatiden o stormaktstiden som källor för sv medeltidsforskn o äldre arkivhist (PHT 1974); S Grubbes Dagbog (DM 4:4, 1878), s 19; G0rvel Fadersdatters regnskap over Giske og Giskegodset 1563, ed P-0 Sandberg (1986); GIR 6, 20-24 o 27-28 (1875-1914); B H[ildebran]d, rec av Schartau, nedan a a (PHT 1929); Kancelliets Brevb0ger 1551-1615 (1885-1916); W Karlsson, Ett par lundaporträtt ur van Paaskes verkstad (Tidskr för konstvetenskap, 11, 1927); S T Kjellberg, Skåne, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1966), s 172, 343 f o 363; C A Klingspor o B Schlegel, Uplands herregårdar (1881): Hjulsta, sp 3-8; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 160; Krönens Skader (1892); C Lange, Historiske Efterretn:ar om Besid-derne af Giske Gaard (Norsk Tidsskrift for Videnskab og Litteratur, 4, 1847), s 91-94; A S Langekiehl, Var Erik Kil fra Holstein? (Norsk slektshist ddsskr, 39:2, 2003), s 185; E Madsen, Fru Garvel Faddersdatter (Personalhist Tidsskr, 6:4, 1913); P v Möller, Bidr till Hallands hist, 1 (1874), s 188, 197 o 200-203; I Nordin-Grip, Peder Grip o Görvel Sparre (Täljebygden 1951); Norske Rigs-registranter, 1-11 (1861-90); G Olsson, Hallands polit hist (Hallands hist från äldsta tid till freden i Brömsebro 1645, 1954); S U Palme, Sverige o Danmark 1596-1611 (1942); C Paludan-Miiller, Grevens Feide, 2 (1854), s 331; RepD 2:4 (1932), nr 7261 o 7266, samt 2:5 (1933), nr 8447; FRi-chardt o G Ljunggren, Skånska herregårdar (1852-63); J Samuelson, Aristokrat eller förädlad bonde? (1993), s 276; P-0 Sandberg, Gervel (Gyrvhild) Fa-dersdatter (NBL 3, 2001); A Sandklef, Hallands bönder (Hallands hist från äldsta tid ull freden i Brömsebro 1645,1954); S Schartau, Malmö h al under den danska tiden (1929), s 171 ff; SMoK; A A v Stiernman, Swea o Götha Höfdinga-Minne, 2 (1835), s 78 ff; T F Troels-Lund, Dagligt Liv i Norden i det 16de Aarhundrede, 14 (1904); E Wrangel, Konstverk i Lunds domkyrka (1923), s 16, 68 f o pl XXXIV; Äldre handkar rör Vestergötland (VFT 1:10, 1899), s 87.

Görvel Fadersdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö), http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/6245, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2013-08-19.

---------------------------------------------

Denna kvinna föddes i oktober 1517 i Uppland. Hon kom genom sitt andra äktenskap, med Truid Gregersen Ulfstand, till Skåne, dvs till Danmark. Hon finns bevarad i vår lundensiska historia i flera sammanhang. I domkyrkan kan vi se hennes porträtt på väggen i norra sidoskeppet, och i kryptan ligger också hennes och hennes tredje makes gravsten placerad. Ursprungligen fanns denna i det kapell som låg vid domkyrkans sydvästra sida. Kapellet har haft många namn: Vår Frus kapell, Peder Lykkes kapell och fru Görvels kapell. Där lades fru Görvel till sin sista vila i april 1605, vid sidan om sin make, Lave Axelsen Brahe, som gått ur tiden redan 1567. Fru Görvel var medlem i det allra yppersta frälset under 1500-talet och hon anses också ha varit Nordens mest förmögna kvinna under detta århundrade. Trots tre äktenskap fick hon endast ett barn, sonen Niels, som dog redan som 13-åring. Vid sonens begravningsgudstjänst här i Lunds domkyrka inträffade en incident som länge lät tala om sig. Under pågående gudstjänst rusade två av Niels halvbröder in i kyrkan och krävde att få se halvbroderns döda kropp. Efter många hårda ord, och när till sist en av dessa unga män slagit ett hårt slag i kistan med sitt svärd, öppnades kistan och alla begravningsgästerna kunde se hur den döda kroppen bar svåra pestbölder. Orsaken till denna dramatik var en familjefejd, p.g.a. arv, där de två unga halvbröderna ville skymfa sin tidigare styvmor Fru Görvel. Det kom till ett rättsligt efterspel, varvid alla frikändes! Detta trots att det ansågs vara ett svårt brott att med dragna svärd rusa in i en kyrka under pågående gudstjänst.

ref: http://www.lundsdomkyrka.se/2011/10/25/fru-gorvel-fadersdotter-sparre/

Observera vad som skrivits ovan : Det angives til 1517, men en meget paalidelig Mand, der i hendes sidste Dage stod hende nær, siger at hun ved sin Død tApril 1605 var 96 Aar, hvorefter hun skulde være født 1509 eller 1508.

--------------------------------------- https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Görvel_Fadersdotter_(Sparre)


Litteratur Redigera

Sparre, Gjørvel (Gjørrild) Fadersdatter i Carl Frederik Bricka, Dansk biografisk Lexikon (första utgåvan, 1902) S.H. Finne-Grønn: Gørvel Fadersdatter (Sparre), Norsk biografisk leksikon V (Oslo 1931), ss. 144–146. Poul Colding: Sparre, Gørvel (Gjørvel, Gjørrild) Fadersdatter, Dansk biografisk leksikon (andra utgåvan), XXII (Köpenhamn 1942), ss. 337–339. Thure Månsson: (Sparre), Görvel Fadersdotter, Svenska Män och Kvinnor, 7 (Stockholm 1954), s. 134. Hans Gillingstam: Sparre av Hjulsta och Ängsö, Äldre svenska frälsesläkter. Ättartavlor, I:2 (Stockholm 1965), s. 191–198, särskilt s. 195, Görvel Fadersdotter. Thelma Jexlev (Poul Colding): Sparre, Gørvel (Gjørvel, Gyrvel) Fadersdatter, Dansk biografisk leksikon, tredje utgåvan, 13 (Köpenhamn 1983), ss. 585–586. Kjeldeskriftfondet ved Per-Øivind Sandberg: Gørvel Fadersdatters regnskap over Giske og Giskegodset 1563, Kjeldeskriftfondet (Oslo 1986), ss. 4–9. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/1352/origin/170/ http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6245


view all

Görvel Fadersdtr (Sparre av Hjulsta och Ängsö)'s Timeline

1517
October 1517
Sweden
1535
1535
Age 17
1605
April 20, 1605
Age 87
Sweden
1605
Age 87
Lund