Harald Eriksson Stake, till Vik

Is your surname Eriksson Stake?

Research the Eriksson Stake family

Harald Eriksson Stake, till Vik's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Harald Eriksson Stake, till Vik

Birthdate:
Birthplace: Österplana (R), Sweden
Death: September 28, 1677 (79)
Österplana (R), Sweden
Place of Burial: Österplana, Götene, Västra Götaland County, Sweden
Immediate Family:

Husband of Karin Carin Bielke

Occupation: Krigsråd, friherre, snapphanehatare
Managed by: Private User
Last Updated:
view all

Immediate Family

About Harald Eriksson Stake, till Vik

http://sv.wikipedia.org/wiki/Harald_Stake

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Stake_nr_47

Harald Stake, född den 20 juni 1598 - död 28 september 1677. Guvernör, riksråd och friherre. Född på gården Hönsäter invid Kinnekulle i Västergötland, en gård som släkten hade ägt sedan 1400-talet. Föräldrar var ståthållaren Erik Stake och Ingeborg Posse. Gift 1:o 1639 med Magdalena Sparre 2:o 1662 med friherrinnan Karin Bielke. Biografi [redigera]

Harald Stake föddes strax efter faderns död, som yngst av fem syskon. Han omhändertogs då av sin farmor, Karin Kagg på Limmared. Där fick han stanna till dennas död 1605, då han återvände till modern på Hönsäter. År 1614 blev han kammarpage hos kung Gustaf Adolfs syster, Maria Elisabet, hertig Johan av Östergötlands maka.

Redan som 15-åring hade Stake bestämt sig för den militära banan, han drog ut i fält och fick goda vitsord. Kung Gustav II Adolf fick tidigt upp ögonen för honom och han blev kammarjunkare 1618. Kungen skickade honom till Holland i augusti 1620 för att där utbilda sig militärt under prins Moritz av Oranien. Efter sin hemkomst blev han först fänrik vid Joh. Reuters regemente 1623, befordrades 1624 till kornett vid Upplands ryttare, och 1625 blev han häradshövding i Strands härad i Småland. Han utnämndes 1627 till löjtnant vid Västgöta kavalleri och 1629 till ryttmästare och kvartermästare.

Stake följde nu med Gustav II Adolf på dennes krigståg, och räddade livet på kungen den 18 juli 1631 i det ryska kriget vid Burgstall, ej långt från svenskarnas läger i Werben. Denna bedrift knöt honom för alltid till kungens sida, så att han oavbrutet sedan följde Gustav II Adolf fram till dennes död. 1634 befordrades han av drottning Christina till major och den 3 juli 1635 till överstlöjtnant, därefter blev han den 20 april 1638 överste för Västgöta kavalleri.

Efter hemkomsten från det 30-åriga kriget deltog Harald Stake i striderna mot danskarna i Skåne och Bohuslän. 16 april 1644 ledde han Västgöta ryttare i ett slag mot snapphanar vid Hasselbro. 18 oktober 1644 deltog han i svlåget vid Värplinge. 1645 ryckte med sitt regemente norrut för att försvara Göteborg. Att det gamla "Götheborg" aldrig intogs av danskarna är till stor del Stakes förtjänst, då han som fältherre drev iväg fienden från Lerje och Hisingen. År 1648 utsågs han till guvernör över Skaraborgs län. Han var dessutom nu generalmajor och upphöjdes 1651 till friherrligt stånd. Även den så kallade Krabbefejden satte honom på prov och i striderna som ägde rum 1657 i trakterna utanför Göteborg slogs danskarna ut av hans skickliga strategi.

Genom freden i Roskilde 1658 blev bland annat Bohuslän redan i februari en svensk provins, och den 27 mars samma år utnämndes Harald Stake till guvernör i Bohuslän, med "Kongelf" som residensort.

Stake var dessutom en ytterst skicklig diplomat och organisatör. Till exempel så bjöds en äldre präst, som motarbetat införlivningen av Bohuslän, in till Bohus slott och togs emot av guvernör Stake med orden; "När vi svenske krigsbussar dricka gott öl, bliva vi på slutet likaså kärliga som de norske eller danske, varpå jag vill visa prov till middagen, då I ska få äta, dricka och slåss med de svenske, på det I må känna dem bättre och icke sörja mer."

Han organiserade länets första skatte- och domstolsväsende, stärkte det svenska försvaret och verkade aktivt för att handeln skulle utvecklas.

Harald Stakes sista stora strid var under den Gyldenlöwska fejden, då den danske ståthållaren i Norge, general Ulrik Fredrik Gyldenlöwe i september 1676 belägrade Bohus fästning. Stake, nu 78 år gammal, manade till anfall, men fick dock själv hjälpas upp på sin häst. Svenskarna vann till slut slaget efter hårda strider. (Även Belägringen av Bohus fästning 1678 vanns av svenskarna). Ett fredsfördrag undertecknades i Lund 1679.

Efter att ha varit länets hövding i 19 år avgick han 1677, vid 79 års ålder och drog sig tillbaka till det nyuppförda slottet Hönsäter, där han avled samma år. Se vidare Stake (släkt). Källor [redigera]

   * Bohusläns bygd och folk 1658-1958 - En minnesbok, Sahléns förlag 1959
   * Göteborg, Sven Schånberg 1981
   * Bohuslän, Bohusläns Museum 1985
   * Landshövdingarna i Göteborgs och Bohuslän 1658-1989, Bengt A. Öhnander 1989
   * Glömda segrare : öden och äventyr i västra Sverige, Klas Jonson, Natur och kultur, Stockholm 1943

Om Harald Eriksson Stake, till Vik (svenska)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Harald_Stake

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Stake_nr_47

Harald Stake, född den 20 juni 1598 - död 28 september 1677. Guvernör, riksråd och friherre. Född på gården Hönsäter invid Kinnekulle i Västergötland, en gård som släkten hade ägt sedan 1400-talet. Föräldrar var ståthållaren Erik Stake och Ingeborg Posse. Gift 1:o 1639 med Magdalena Sparre 2:o 1662 med friherrinnan Karin Bielke. Biografi [redigera]

Harald Stake föddes strax efter faderns död, som yngst av fem syskon. Han omhändertogs då av sin farmor, Karin Kagg på Limmared. Där fick han stanna till dennas död 1605, då han återvände till modern på Hönsäter. År 1614 blev han kammarpage hos kung Gustaf Adolfs syster, Maria Elisabet, hertig Johan av Östergötlands maka.

Redan som 15-åring hade Stake bestämt sig för den militära banan, han drog ut i fält och fick goda vitsord. Kung Gustav II Adolf fick tidigt upp ögonen för honom och han blev kammarjunkare 1618. Kungen skickade honom till Holland i augusti 1620 för att där utbilda sig militärt under prins Moritz av Oranien. Efter sin hemkomst blev han först fänrik vid Joh. Reuters regemente 1623, befordrades 1624 till kornett vid Upplands ryttare, och 1625 blev han häradshövding i Strands härad i Småland. Han utnämndes 1627 till löjtnant vid Västgöta kavalleri och 1629 till ryttmästare och kvartermästare.

Stake följde nu med Gustav II Adolf på dennes krigståg, och räddade livet på kungen den 18 juli 1631 i det ryska kriget vid Burgstall, ej långt från svenskarnas läger i Werben. Denna bedrift knöt honom för alltid till kungens sida, så att han oavbrutet sedan följde Gustav II Adolf fram till dennes död. 1634 befordrades han av drottning Christina till major och den 3 juli 1635 till överstlöjtnant, därefter blev han den 20 april 1638 överste för Västgöta kavalleri.

Efter hemkomsten från det 30-åriga kriget deltog Harald Stake i striderna mot danskarna i Skåne och Bohuslän. 16 april 1644 ledde han Västgöta ryttare i ett slag mot snapphanar vid Hasselbro. 18 oktober 1644 deltog han i svlåget vid Värplinge. 1645 ryckte med sitt regemente norrut för att försvara Göteborg. Att det gamla "Götheborg" aldrig intogs av danskarna är till stor del Stakes förtjänst, då han som fältherre drev iväg fienden från Lerje och Hisingen. År 1648 utsågs han till guvernör över Skaraborgs län. Han var dessutom nu generalmajor och upphöjdes 1651 till friherrligt stånd. Även den så kallade Krabbefejden satte honom på prov och i striderna som ägde rum 1657 i trakterna utanför Göteborg slogs danskarna ut av hans skickliga strategi.

Genom freden i Roskilde 1658 blev bland annat Bohuslän redan i februari en svensk provins, och den 27 mars samma år utnämndes Harald Stake till guvernör i Bohuslän, med "Kongelf" som residensort.

Stake var dessutom en ytterst skicklig diplomat och organisatör. Till exempel så bjöds en äldre präst, som motarbetat införlivningen av Bohuslän, in till Bohus slott och togs emot av guvernör Stake med orden; "När vi svenske krigsbussar dricka gott öl, bliva vi på slutet likaså kärliga som de norske eller danske, varpå jag vill visa prov till middagen, då I ska få äta, dricka och slåss med de svenske, på det I må känna dem bättre och icke sörja mer."

Han organiserade länets första skatte- och domstolsväsende, stärkte det svenska försvaret och verkade aktivt för att handeln skulle utvecklas.

Harald Stakes sista stora strid var under den Gyldenlöwska fejden, då den danske ståthållaren i Norge, general Ulrik Fredrik Gyldenlöwe i september 1676 belägrade Bohus fästning. Stake, nu 78 år gammal, manade till anfall, men fick dock själv hjälpas upp på sin häst. Svenskarna vann till slut slaget efter hårda strider. (Även Belägringen av Bohus fästning 1678 vanns av svenskarna). Ett fredsfördrag undertecknades i Lund 1679.

Efter att ha varit länets hövding i 19 år avgick han 1677, vid 79 års ålder och drog sig tillbaka till det nyuppförda slottet Hönsäter, där han avled samma år. Se vidare Stake (släkt). Källor [redigera]

   * Bohusläns bygd och folk 1658-1958 - En minnesbok, Sahléns förlag 1959
   * Göteborg, Sven Schånberg 1981
   * Bohuslän, Bohusläns Museum 1985
   * Landshövdingarna i Göteborgs och Bohuslän 1658-1989, Bengt A. Öhnander 1989
   * Glömda segrare : öden och äventyr i västra Sverige, Klas Jonson, Natur och kultur, Stockholm 1943
view all

Harald Eriksson Stake, till Vik's Timeline

1598
May 20, 1598
Österplana (R), Sweden
1677
September 28, 1677
Age 79
Österplana (R), Sweden
????
1658 utnämndes han till riksråd och friherre
????
Götene, Västra Götaland County, Sweden