Jacob Persson

Biografi Essen, släkt från Västergötland, vilken härstammar från torparen Jakob Persson i Essunga sn (Skarab.). Hans son Anders Essen (f. 1801, d. 1875), tog sitt namn efter hemsocknen. Som ung lärare vid allmänna barnskolan i Borås startade E. kommissionsbokhandel där 1833 och erhöll s. å. utgivningsbevis på Borås Nya Tidning, som trycktes på det av honom 1834 grundade Essénska boktryckeriet. Följande år blev A. E. kyrkoherde i Hössna och överlät bokhandel, tidning och tryckeri till annan person. År 1845 blev han prost, 1853 LVO och 1868 kontraktsprost. Som driftig lantbrukare och ägare till Hössna herrgård (Åkerby) var A. E. 1853—61 vice ordförande i Älvsborgs läns södra hushållningssällskap och blev 1861 dess hedersledamot. I sitt gifte med Ingegerd Elisabeth Bjursten (syster till författaren A. H. Bjursten) hade A. E. sonen Ludvig E. (f. 1847, d. 1918), justitierådman i Göteborg 1886 och LVVS 1887. Denne hade i sin ungdom deltagit i Svenska akademiens tävlan 1869 och vunnit andra pris för skaldestycket »Sigurd Olofsson», sorgespel i fyra akter (tr. 1870), och publicerade även senare dikter och uppsatser i tidningar och tidskrifter. L. E. ansågs under sin första tid i Göteborg som en skicklig affärsjurist, tillhörde 1888—89 riksdagens andra kammare men drabbades av en svår nervsjukdom. L. E:s son, Anders Axel Harald E. (f. 1880, d. 1951; pseud. Anders Eje) var författare av bl. a. äventyrsromaner och reseskildringar. Efter studier i Uppsala vistades han några år i Sydamerika, var 1908— 11 medarbetare i Göteborgs-Posten, 1911—18 i Stockholms-Tidningen (under pseud. Mac Andrew), blev 1919 redaktör för Vecko-Journalen och var 1923—28 chefredaktör i Åhlén och Åkerlunds förlag. Under sina omfattande utlandsresor skaffade Axel E. sig kunskap om de internationella miljöer, där handlingen i hans många romaner i allmänhet utspelas. Mest kända äro, utom äventyrsromanen »George Kessers generalkupp» (1915), de journalistiska skildringarna av en jorden runt-resa: »Folk, fä och fakirer» (1922) och »Färgade friherrar» (1923). I hans omfattande produktion märkas även noveller, pojkböcker och teaterstycken, bl. a. »Rajahn» (1924), som uppfördes på Oscarsteatern i Stockholm.