Brukspatron Jan Olofsson O:son Berggren

Johan Olofsson. Han antog släktnamnet Berggrén

J. O. Berggren samlade så småningom i sin hand större delen af Saxågårdarna och innehade vid sin
död en för den tiden ovanligt stor förmögenhet. Han var också en man med stort anseende inom bergslagen. Deltog såsom riksdagsman i bondeståndet för Filipstads bergslag i den viktiga riksdagen 1789,
då Gustaf III med de tre ofrälse ståndens hjälp bröt adelns privilegierade ställning, och genomförde
Förenings- och Säkerhetsakten. I bondeståndets protokoll finner man ibland hans namn, t. ex. då han
d. 11 Mars erhöll röster till deputerad i Bevillnings- och Krigsgärdsutskottet och då han d. 22 April
röstade för det förslag, som blef bondeståndets beslut, näml. att antaga bevillningen att gälla till nästa
riksdags sammanträde. Ett utskott skulle utses att hvart tredje år öfverses och jämka bevillningen.
Under sin vistelse i Stockholm åtföljdes han af sin son Olof Berggren, hvilken synes ha tjänstgjort som
hans sekreterare.
Fem månader före sitt frånfälle eller den 29 Nov. 1791 bestämde han, att Saxå egendom efter hans
död borde fortfara att utgöra en den Berggrenska släktens uteslutande egendom. Änkefru B skulle,
därest hon öfverlefde sin man, sitta i orubbadt bo till döddagar, men efter hennes bortgång skulle lösöre och inventarier delas men fastigheterna icke skiljas utan jämte bruksrörelsen förvaltas och drifvas
för samfälld räkning. Önskade någon af arfvingarna sälja sin lott, ”måste detta ske antingen till hela
bolaget eller någon af syskonen, som i boet del hade”.
J. O. Berggren hade således tänkt att af Saxån och sin öfriga egendom bilda ett Berggrenskt fideikommiss eller familjebolag, liksom på 1740-talet brukspatron Bengt Gustaf Geijer på Uddeholm,
(f. 1682 † 1746) af Uddeholm, Geijersholm, Gustafsfors, Loviseberg, Traneberg och Mokärnshyttan
bildade det Geijerska familjebolaget, hvilket år 1870 ombildades till Uddeholms Aktiebolag, som nu
är ett af de största i vårt land. Tyvärr blef J. O. B:s testamente upphäfdt af arfvingarna, och så omöjliggjordes planen att behålla den stora förmögenheten inom familjen, under det att den nu skingrades på
flera händer och till slut gick ifrån familjen.

SLÄKTEN BERGGRÉN FRÅN SAXÅN
av
Per Berggrén

Bruksägare. Saxåhyttan. Antog släktnamnet Berggrén.

Biografi
Berggren, bergsmans- och bruksägarsläkt, härstammande från bergsmannen och häradsdomaren Jan Olsson på Saxån (f. 1613 eller 1620, d 1713), vilkens efterkommande fortsatte att såsom brukande bergsmän vara delägare i hytta och hammare, tills Saxånns bruksegendom nästan fullständigt förvärvades av Jan Olssons sonsons sonson brukspatronen Johan Olofsson B. (f. 1731, d 1792), riksdagsman i bondeståndet 1789. Dennes äldste efterlevande son Petter B. (f. 1756, d 1806), far till målaren Pehr B. (se nedan), blev brukspatron på Bom och sedan på Lervik, medan Saxån övertogs av de yngre sönerna Olof B. (f. 1761, d 1834), på Södra Saxån, och Johan B. (f. 1766, d 1830), på Norra Saxån, vilka drevo bruksrörelsen gemensamt. Södra Saxån förblev i släktens ägo till 1873, Norra Saxån övergick genom gifte till bruksägaren Karl Johan Yngström och såldes efter dennes död (1907) till aktiebolaget Bofors—Gullspång. Bland bruksegendomar, som utom de redan nämnda innehafts av olika släktmedlemmar, märkas Gåsbornshyttan, Forsnäs, Svartsången, Niklasdam och Kristinefors. En sonsons son till brukspatronen Olof B., lektorn i Östersund och rektorn vid statens samskola i Strömstad Per Gustaf Berggren (f. 1870, d. 1931), har efter en doktorsavhandling om »Lars Grubbe, hans lif och verksamhet» (1898) utgivit läroböcker och topografiskt-historiska arbeten (angående kloster i Kalmar och Linköping m. m.) samt nedannämnda släktbok.

Släkttavla https://perberggren.one/onewebmedia/%20150929%20Hela%20sla%CC%88ktb...