Kjell Jakob Tryggve Magnell

Kjell Magnell var utbildad bergsingenjör och militär, honnörsbefordrades till generalmajor medan han ännu var på aktiv stat. Magnell duades aldrig i hemmet utan svarade på tilltalet pappa, morfar och farfar. Omtalades av hustrun som Generalen eller Gubben.

Magnell fullgjorde som ung officer ren fortifikationstjänst i Boden, var chef för Marinförvaltningens fortifikationsavdelning och för befästningsbyrån i Armeförvaltningens fortifikationsstyrelse, Flygförvaltningens byggnadsavdelning samt för fortifikationsförvaltningen 1948-1956 och den förste, efter organisationen av den gemensamma Fortifikationsförvaltningen, som samtidigt var chef för befästningsbyrån och Fortifikationskåren, tillika Inspektör över rikets befästningar.

I Fortifikationen 350 år från 1985 konstateras sett i ett längre tidsperspektiv är det inte osannolikt, att Magnell som befästningsbyggare kommer att karaktäriseras som 1900-talets Erik Dahlbergh. Som chef för Fortifikationskåren förstod han väl att i alla lägen verka för dess bästa vad gällde såväl rekrytering som utbildningen och utnyttjandet av kompetensen.

Magnell var något av en banbrytare i vad gäller stora berganläggningar för olika försvarsändamål. Slutet av hans bana som stor fortifikatör kröntes också genom beslut och start av Muskövarvet, vårt lands i särklass största befästning. Dessförinnan hade han i stor utsträckning givit uppslag till och fått fart på utbyggnaden i berg av stora ammunitions- och oljeförråd av ny typ, m.m. Som enskild konsult utformade han även en bergverkstad åt Bofors och ett guldförråd åt Riksbanken. Efter pensioneringen vid 60 års ålder verkade han under många år som chef för den inom Fortifikationsförvaltningen inrättade Musköbyrån.