Olaus Andreæ Angermannus

public profile

Is your surname Andreæ Angermannus?

Research the Andreæ Angermannus family

Olaus Andreæ Angermannus's Geni Profile

Records for Olaus Andreæ Angermannus

320 Records

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Olaus Andreæ Angermannus

Also Known As: "Olof Andersson"
Birthdate:
Birthplace: Sidensjö församling, Västernorrlands län, Sweden
Death: Died in Mora, Kopparbergs län, Sweden
Immediate Family:

Son of Andreas Olofsson/Anders Alfsson and NN
Husband of Elsa Nilsdotter Stjärna
Father of Anna Olofsdotter Angermannia; Sara Olofsdotter; Israel Olofsson; Boëthius Olai Morensis; Andreas Olai Angermannus and 2 others
Brother of Enok Andree Angermannus; David Andree Angermannus; Abraham Andreæ Angermannus and Nikodemus Andersson

Occupation: Kyrkoherde i V. Färnebo, senare i Mora, Kyrkoherde, Kyrkoherde i Mora
Managed by: Jan Sundström
Last Updated:

About Olaus Andreæ Angermannus

Födelseår, ort, giftemål och yrken styrks i Hülpers Genealogier 2009-07-06. [2]

Källa: Genklang 5 & 6/96] [Västerås stifts herdaminne I:2 s 439-441, II:1 s 697-698] 1564 blir han kyrkoherde i Västerfärnebo (U), där han troligen tidigare under ett flertal år varit kaplan, och kommer därifrån 1576 till Mora (W), där han förblir till sin död. Redan 1601 synes hälsan ha varit svag, varför han 1603 fick sonen Boethius till vicepastor. Han var ända från 1574 med på ett flertal riksdagar (se nedan). I Västerfärnebo ägde han hemmandet Forsby, varav hälften var arv efter hans första hustru och hälften tillköpt från hennes släktingar. I Mora köpte han jord i Utmeland, Bonäs, Hemus, Morkarlby, Nusnäs, Oxberg, Vika, Gopshus, Noret och Fulåberg. Herr Olof, enligt uppgift född 1522 i Sidensjö i Ångermanland, där hans fader skall ha varit kyrkoherde, kom enligt egen uppgift till Mora från Västerfärnebo vid påsktiden 1576. I stiftet kom han att intaga en mycket aktad ställning, ehuru han icke Var kontraktsprost, eftersom denna post redan innehades av herr Engelbrekt i Leksand (W). Han är med vid ett flertal riksdagar och möten. I Stockholm underskriver han 1577 16/2 förklaringen om liturgien. Förnyat samtycke till denna giver han å samma plats i januari 1582. Vid 1590 års riksdag undertecknar han ständernas förklaring om de anklagade rådsherrarna och ryska fejden samt om arvsföljden. År 1593 underskriver han Uppsala mötes beslut och påföljande år trohetseden till konung Sigismund. Vid sammanträde i Rättvik (W) godkänner han 1596 27/2 Söderköpings riksdags belsut. Tillsammans med ombud från Dalarna och Bergslagen lovar han 1598 12/11 i Leksand giva hertig Karl sitt stöd. Uppsägelseskriften till konung Sigismund 1605 17/6 bär även hans namn. Då "kyrktornet var förfallet", ville man "med det första förbygga och upprätta" detta samt begärde därför att få taga något av kyrkotionden. Detta medgavs 1578 10/6. År 1581 skall det ha blivit färdigt. Under de dåliga sädesåren visade han stor hjälpsamhet. 1596 14/3 låter han en vädjan gällande en gammal knekt föregås av en allmän motivering: "Man förnimmer väl (fromme läsare) den stora bedrövelse och eländighet, som sig nu gement allestädes vill låta sig förstå och förnimma dock i besynnerlig i denna vår svaga landsända, vilken till oår ganska bekvämlig är, stundom genom onaturlig och otidelig frost, så ock om sommaren av överflödigan hetta, som den svaga jorden förhindrar och säder fördärvar, av vilket är förorsakat en stor armod och fattigdom hos gemene parten i denna landsända". Det dåliga året 1603 föranledde 1604 24/1 en gemensam skrivelse från Orsa och Mora med herr Olofs sigill som det första, i vilket man klagade över den "stora nöd och fattigdom", som man "igenom det svaga årsväxt, som nu i förledne år varit haver för syndens skull", kommit uti, "så att icke allenast mångt hemman osått och öde varit och mång människa av hunger och sult är död bliven", varför man ber konungen att till utsäde få inlösa tionden i kyrkohärberget. Herr Olof var också känd för personlig hjälpsamhet, icke minst mot studerande. Hans fastighetsaffärer är av ett tidigare icke skådat omfång. Med sin hustru hade han erhållt del i Forsby (Försteby) i Västerfärnebo. Återstående del, 6 öresl., inköpte han av hustru Mariet därstädes, Jöns Andersson i Svedbo (Swediebo) och Jakob skräddare i Berg, troligen släktingar. Fasta härå erhölls 1571 9/10. Skattefrihet på samma hemmanuti sin och sin hustrus livstid fick han 1598 25/3. Det byte han 1581 2/3 hade gjort med konungen, varigenom han i stället erhållt kronogården Boda, Svärdsjö (W), hade av någon anledning icke gått i verkställighet, varför konungen 1582 3/2 hade sålt Boda till hustru Anna Knutsdotter. I Skinnskatteberg löste han 1584 bördsrätten till hemmantet Vätterskoga (Wetterskogh). Då han icke tyckte om det, erbjöd han arrendatorn lösa det, vilket denna emellertid icke ville, samtidigt som han satt kvar på hemmanet. Herr Olof sålde det då till Per Rasmusson. Icke heller nu ville arrendatorn flytta, varför fogden 1590 20/6 fick kungl. order att vräka honom. Under sin tid i Mora börjar han med vidlyftiga fastighetsförvärv, berörande under årens lopp icke mindre än 61 personer och gällande jord framför allt i Utmeland, där han så småningom ägde mer än 45 snesland, men även bl. a. i Morkarlåsen Oxberg, Vika, Gopshus samt en fäbod i Fuloberg (Fileberg). Av sin företrädare köpte han 8 tjgland (kegeland) 8 snesland i Holen i Utmeland för 6½ tjegland i Bonäs och 32½ daler. Samtliga dessa moraaffärer stadsfästes på lagmansting, troligen i februari 1596. Fäbodförvärvet ådrog honom 1595 16/12 en stämning från Per Olofsson i Kråkberg, som klagade på "de fäbodar, som inbyggda äro på hans ägor". Ytterligare förvärv följde 1598 och 1600. Möjligen får också det sota antal jordar, som sonen Anders 1606 8/1 bjuder upp å tinget tillskrivas herr Olof, ehuru denne på grund av ålder lät sonen fullfölja köpet. Herr Olof synes 1601 ha varit krasslig. Gemene man i Mora begärde 1603 20/7 av konungen, att sonen Bo, som var deras kaplan, skulle bli deras predikant, vilket torde betyda vice pastor. Herr Olof utför dock alltjämt vissa uppgifter. Ännu 1607 signerar han tiondelängden. Han uppgives ha dött 1607 10/4. 1596 10/2 hade han å lagmanstinget stigt fram och frågat, "om någon hade något till att beskylla, medan han nu i 20 år varit hos dem, antingen i umgänge, leverne eller lärdom; därtill alla svarade, att han dem förestått som en ärlig, gudfruktig man".


Levnadsbeskrivning Kyrkoherde i Mora (W).

Född 1522 i Sidensjö (Y). [1]

Död 1607-04-10 i Mora (W). [1]

Olaus Andreae Angermannus

Kyrkoherde i Mora. Blev högst 85 år.

Far: XII:189 Andreas Olofsson

Född: 1522 Sidensjö (Y) 1)

Död: 1607-04-10 Mora (W) 2)

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med XI:96 Elsa Nilsdotter Stjärna (1535 - 1592)

Barn:

Boetius Olai Moreusis (1560 - 1628)

Israel Olofsson (- 1639)

Anna Olaidotter Moraea (- 1628)

X:48 Justina Olofsdotter (- 1626)

Sara Olaidotter Moreus

Johan Olofsson

Anders Olofsson

--------------------------------------------------------------------------------

Källor

1)  http://w1.317.telia.com/~u31707465/unge.htm#t_1_6_14 
2)  Dalarötter 

Säges hafva varit gift med en nunna från S:t Clara kloster i Stockholm (hur kan man var gift med en nunna? /Thomas anm.).En annan hustru till Olaus Angermannus hette Elsa och var dotter till Nils Hansson, bergsman vid Stora Kopparberget, afSwinhufvudsläkt, och tros vara densamma som Gustaf Eriksson (Wasa) såg stående vid korsnäshyttan, då han på vandring till Svärdsjö ville fråga sig vägen, och af fruktan för mannen, såsom Konung Kristian tillgifven, skyndade sig bort.Olaus Andre Angermannus, född 1522 i Sidensjö (Y),död 1607-04-10 i Mora (W). Kyrkoherde i Mora (W).[Genklang 5 & 6/96][Västerås stifts herdaminne I:2 s 439-441, II:1 s 697-698]1564 blir han kyrkoherde i Västerfärnebo (U), där han troligentidigare under ett flertal år varit kaplan, och kommer därifrån1576 till Mora (W), där han förblir till sin död. Redan 1601 syneshälsan ha varit svag, varför han 1603 fick sonen Boethius tillvicepastor. Han var ända från 1574 med på ett flertal riksdagar(se nedan).I Västerfärnebo ägde han hemmandet Forsby, varav hälften var arvefter hans första hustru och hälften tillköpt från hennessläktingar. I Mora köpte han jord i Utmeland, Bonäs, Hemus,Morkarlby, Nusnäs, Oxberg, Vika, Gopshus, Noret och Fulåberg.Herr Olof, enligt uppgift född 1522 i Sidensjö iÅngermanland, där hans fader skall ha varit kyrkoherde, kom enligtegen uppgift till Mora från Västerfärnebo vid påsktiden 1576. Istiftet kom han att intaga en mycket aktad ställning, ehuru hanicke var kontraktsprost, eftersom denna post redan innehades avherr Engelbrekt i Leksand (W). Han är med vid ett flertalriksdagar och möten. I Stockholm underskriver han 1577 16/2förklaringen om liturgien. Förnyat samtycke till denna giver han åsamma plats i januari 1582. Vid 1590 års riksdag undertecknar hanständernas förklaring om de anklagade rådsherrarna och ryskafejden samt om arvsföljden. År 1593 underskriver han Uppsala mötesbeslut och påföljande år trohetseden till konung Sigismund. Vidsammanträde i Rättvik (W) godkänner han 1596 27/2 Söderköpingsriksdags belsut.Tillsammans med ombud från Dalarna och Bergslagen lovar han 159812/11 i Leksand giva hertig Karl sitt stöd. Uppsägelseskriftentill konung Sigismund 1605 17/6 bär även hans namn. Då "kyrktornetvar förfallet", ville man "med det första förbygga och upprätta"detta samt begärde därför att få taga något av kyrkotionden. Dettamedgavs 1578 10/6. År 1581 skall det ha blivit färdigt. Under dedåliga sädesåren visade han stor hjälpsamhet. 1596 14/3 låter hanen vädjan gällande en gammal knekt föregås av en allmänmotivering: "Man förnimmer väl (fromme läsare) den storabedrövelse och eländighet, som sig nu gement allestädes vill låtasig förstå och förnimma dock i besynnerlig i denna vår svagalandsända, vilken till oår ganska bekvämlig är, stundom genomonaturlig och otidelig frost, så ock om sommaren av överflödiganhetta, som den svaga jorden förhindrar och säder fördärvar, avvilket är förorsakat en stor armod och fattigdom hos gemene parteni denna landsända". Det dåliga året 1603 föranledde 1604 24/1 engemensam skrivelse från Orsa och Mora med herr Olofs sigill somdet första, i vilket man klagade över den "stora nöd ochfattigdom", som man "igenom det svaga årsväxt, som nu i förledneår varit haver för syndens skull", kommit uti, "så att ickeallenast mångt hemman osått och öde varit och mång människa avhunger och sult är död bliven", varför man ber konungen att tillutsäde få inlösa tionden i kyrkohärberget.Herr Olof var också känd för personlig hjälpsamhet, icke minst motstuderande. Hans fastighetsaffärer är av ett tidigare icke skådatomfång. Med sin hustru hade han erhållt del i Forsby (Försteby) iVästerfärnebo. Återstående del, 6 öresl., inköpte han av hustruMariet därstädes, Jöns Andersson i Svedbo (Swediebo) och Jakobskräddare i Berg, troligen släktingar. Fasta härå erhölls 15719/10. Skattefrihet på samma hemmanuti sin och sin hustrus livstidfick han 1598 25/3. Det byte han 1581 2/3 hade gjort med konungen,varigenom han i stället erhållt kronogården Boda, Svärdsjö (W),hade av någon anledning icke gått i verkställighet, varförkonungen 1582 3/2 hade sålt Boda till hustru Anna Knutsdotter. ISkinnskatteberg löste han 1584 bördsrätten till hemmantetVätterskoga (Wetterskogh). Då han icke tyckte om det, erbjöd hanarrendatorn lösa det, vilket denna emellertid icke ville,samtidigt som han satt kvar på hemmanet.Herr Olof sålde det då till Per Rasmusson. Icke heller nu villearrendatorn flytta, varför fogden 1590 20/6 fick kungl. orderatt vräka honom. Under sin tid i Mora börjar han med vidlyftigafastighetsförvärv, berörande under årens lopp icke mindre än 61personer och gällande jord framför allt i Utmeland, där han såsmåningom ägde mer än 45 snesland, men även bl. a. i MorkarlåsenOxberg, Vika, Gopshus samt en fäbod i Fuloberg (Fileberg).Av sin företrädare köpte han 8 tjgland (kegeland) 8 snesland iHolen i Utmeland för 6* tjegland i Bonäs och 32* daler. Samtligadessa moraaffärer stadsfästes på lagmansting, troligen i februari 1596.Fäbodförvärvet ådrog honom 1595 16/12 en stämning från PerOlofsson i Kråkberg, som klagade på "de fäbodar, som inbyggda äropå hans ägor".Ytterligare förvärv följde 1598 och 1600. Möjligen får också detsota antal jordar, som sonen Anders 1606 8/1 bjuder upp å tingettillskrivas herr Olof, ehuru denne på grund av ålder lät sonenfullfölja köpet. Herr Olof synes 1601 ha varit krasslig. Gemeneman i Mora begärde 1603 20/7 av konungen, att sonen Bo, som varderas kaplan, skulle bli deras predikant, vilket torde betyda vice pastor.Herr Olof utför dock alltjämt vissa uppgifter. Ännu 1607 signerarhan tiondelängden. Han uppgives ha dött 1607 10/4. 1596 10/2 hadehan å lagmanstinget stigt fram och frågat, "om någon hade någottill att beskylla, medan han nu i 20 år varit hos dem, antingen iumgänge, leverne eller lärdom; därtill alla svarade, att han demförestått som en ärlig, gudfruktig man".


Källor

R.S. 2000:1


Kyrkoherde i Västra Fernebo 1550 och sedan i Mora 1574. Blev högst 85 år.

1564 kyrkoherde i Västerfärnebo, 1576 till Mora. Var fram till år 1574 med på ett flertal riksdagar. I Västerfärnebo ägare till hemmanet Forsby, Denna fastighet var hans hustrus arv. Hustruns namn okänt. Omgift före 1592 med Elsa Nilsdotter Bergsmansdotter.


Inflyttad 1576 i Mora sn (Dalarna). Död 1607 i Mora sn.

Släkten Boëthius stamfader. Han var en aktad präst i stiftet och deltog vid ett flertal riksdagar och möten.

view all 11

Olaus Andreæ Angermannus's Timeline

1522
1522
Sidensjö församling, Västernorrlands län, Sweden
1545
1545
Age 23
Sala Municipality, Sweden
1560
1560
Age 38
Mora, Dalarna, Kopparbergs län (W), Sverige
1560
Age 38
Västerfärnebo sn
1570
1570
Age 48
1580
1580
Age 58
Ångermanland, Sweden
1607
April 10, 1607
Age 85
Mora, Kopparbergs län, Sweden
????
????