Orontes II, king of Armenia

Is your surname king of Armenia?

Research the king of Armenia family

Orontes II, king of Armenia's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Share

Orontes II, king of Armenia

Also Known As: "Orontes II", "king of Armenia"
Birthdate: (49)
Birthplace: Satrap until 331
Death: Died in 331 BCE, Armenia
Immediate Family:

Son of Orontes I, Satrap of Sophene and Matiene and Rodogoune
Father of Mithridates / Mithrenes, King of Armenia
Brother of Abhisara I Taxila, van

Occupation: of Armenia, Kung av Armenien ca 334 f.Kr. - 331 f.Kr., 9W8M-2XR
Managed by: Private User
Last Updated:

About Orontes II, king of Armenia

Armenien utgör en mycket gammal statsbildning med rötter i antiken. Armenien har kallats världens äldsta stat.[källa behövs] Som land omnämns det för första gången i historien av den persiske kungen Darius I, i hans kilskrift om erövringen av landet. Armeniska nationen har sin vagga i området runt sjön Vansjön. Genom att ligga i korridoren som sammanbinder Asien med Europa har Armenien och dess kultur färgats stark av dessa två världar och förvandlats till "en smältdegel var i de två världarnas kultur har gett upphov till en säregen blandning av dessa två".

Armenien har upplevt fyra kungadömen: dynastin Artashisian (190 f.Kr. - 12 f.Kr.), dynastin Arshakounian (53 - 423 e.Kr.), dynastin Bagratouni (862 - 1045) och dynastin Roubinian (1187 - 1375), som i skillnad mot de andra kungadömen som regerade på det Armeniska höglandet, grundades i Kilikien, vid Medelhavskusten och blev en viktig allierade för de latinska staterna under korstågen.

Landet blev ortodoxt kristet år 301 e.Kr. och en del av den orientaliskt ortodoxa kyrkan. Armenien var det första landet som antog kristendomen som officiell religion. Som Armeniens apostel och grundaren av den armeniska kyrkan nämns martyrerna Judas Taddeus och Bartolomaios medan Gregorius Upplysaren anses som Armeniska Apostoliska kyrkans förste katolikos (patriark).

Den 24 april 1915 inleddes det i dåvarande Osmanska riket ett folkmord på armenierna. Detta innebar att mellan 1 - 2 miljoner armenier och andra kristna dödades eller deporterades, och att ytterligare ett flertal tvingades på flykt. Än idag finns diskussionen mellan armenier och turkar om det som pågick under de åren och Turkiet erkänner inte de angivna händelserna. Se vidare armeniska folkmordet.

Dagens Armenien utgör egentligen endast periferin i det historiska Armenien som förutom nuvarande område även omfattade delar av dagens östra Turkiet, med centrum för den armeniska nationen runt sjön Vansjön. Den första republiken Armenien utropades den 28 maj 1918 och enligt freden i Sèvres år 1920 skulle landet bli självständigt. Avtalet nullifierades dock av freden i Lausanne som tvingades fram av den nya republiken Turkiet, under Mustafa Kemal Atatürks ledning, som vägrade godkänna avtalet i Sèvres. År 1922 intogs Armenien av ryska bolsjeviker och den 2 december 1922 delades det mellan Turkiet och Sovjetunionen. År 1936 bildades den armeniska sovjetrepubliken.

Armenien förklarade sig självständigt den 23 augusti 1990 efter Sovjetunionens kollaps och tog då avstånd från kommunismen; landet erkändes 21 september 1991. 1988, tre år innan Sovjetunionens kollaps, krävde den högsta sovjeten Nagorno-Karabach att denna autonoma enklav skulle brytas ut ur sovjetrepubliken Azerbajdzan och anslutas till Armeniska SSR. Beslutet avslogs både av sovjeten i Baku och i Moskva. Oroligheterna ledde till en blodig väpnad konflikt som varade fram till 1994 då ett eldupphör trädde i kraft. De armeniska styrkorna i Nagorno-Karabach (varken Armeniska SSR eller republiken Armenien har officiellt varit aktivt inblandat i konflikten) lyckades säkra sin självständighet och inrättade en buffertzon runt regionen. Sedan 1994 har den så kallade Minsk-gruppen inom OSSE, med USA, Ryssland och Frankrike i spetsen, agerat som medlare i försök för att lösa dödläget.

27 oktober 1999 dödades premiärminister Vazken Sarksian, talmannen, och sex andra politiker vid en beskjutning av parlamentet av en grupp beväpnade män.

Geografi  [redigera]

Armenien ligger i Mindre Asien, mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Armenien, som saknar kust, gränsar i norr och öster till Georgien och Azerbajdzjan samt i söder och väster till Iran och Turkiet.

Terrängen är i huvudsak bergig med brusande forsar och få skogar. Klimatet är kontinentalt med varma somrar och kalla vintrar. Armeniens högsta topp är Aragats, 4 095 meter över havet.

I mellersta Armenien ligger den 1 230 km² stora Sevansjön.

Lägsta punkt: Debedfloden (400 meter över havet)

Naturtillgångar: små mängder av guld, koppar, zink


Orontes II

Orontes II (Armenian: Երուանդ Բ, Yervand II) was the son of Orontes I. After Codomannus ascended the throne of Persia as Darius III of Persia in 336 BC, Orontes was given the Satrapy of Armenia to rule.

He fought at the Battle of Gaugamela in 331 BC, on the right flank for King Darius III of Persia, with 40,000 units of infantry and 7,000 of cavalry under his command under his command, where he died. Ironically his son, Mithrenes, Satrap of Lydia, had joined king Alexander III The Great after being defeated at Sardis in 334 BC. He then fought at the Battle of Gaugamela on the side of Alexander. After the battle, he was made Satrap of Armenia by Alexander.

Source :

https://en.wikipedia.org/wiki/Orontes_II

view all

Orontes II, king of Armenia's Timeline

-380
-380
Satrap until 331
-365
-365
Age 14
Armenia
-331
-331
Age 48
331 BCE, Armenia