Peder Nilsson Skanke

public profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Peder Nilsson Skanke

Also Known As: "Nilsson Nikulasson"
Birthdate:
Birthplace: Mjälle, Frösö, Östersund, Jämtland, Sverige (Sweden)
Death: 1360 (30-39)
Hov, Hackås, Jämtland, Sverige (Sweden)
Immediate Family:

Son of Nikolas Hallsteinsson and Kristina Halvardsdotter
Husband of Private; Elin Ranesdotter and NN Unknown
Father of Ridder Carolus Petri (Karl) Pedersson Skancke; Joan Pedersson [Skanke]; Karl Pedersson Skanke; Ture Petersson and Önd Pedersen [Skanke]
Brother of Ture Nilsson Skancke; Gudbrand Nilsson Skancke; Marcus Skancke; Mikkel Nielsen Barfoed; Johan Nilsson Schancke and 2 others

Occupation: Underfogd i Jämtland, Underfogde, Underfogde på Frösön, Riksråd, Sysselmann i Tunsberg, sidan Alstadhaug i Hålogaland og til sist i Ryfylke, Bailiff in Privy Council, Governor in Tunsberg, Rogaland, Norway
Managed by: Jahn Edgar Michelsen
Last Updated:

About Peder Nilsson Skanke

Peder Nilsson Skancke

Godseier i Hov eller Våle Hackås

  • f. ca 1325 Peder var sønn av Nils Hallstensson og Kristina Hallvardsdatter
  • 1340 Han gifter seg med ukjent kone og de får sønnene Johan, Karl og Önd. Sønnen Karl , 1360-1430, overtok i 1394 gården Solkastad (Solstad), i Hackås, av Markus Nilsson og hans hustru, (JHD:I:126), Denne Markus var en sønn Nils Hallstensson. Kan Solkasta identifiseres med Solstad en odelsgård som ligger mellom Hov og Fäste. (Suppl. JHD:111, Holm).
  • ca 1375 Peder døde på Hov

Historikern Barney Young på Isle of Man antar at Peder Nilsson kan være sønnen til Nils Hallsteinsson (Fra Skanke-slektens historia, Isle of Man 1985).

https://www.facebook.com/groups/305312469481327/ pgår ett projekt för att Y-DNA-testa manliga ättlingar (dvs på svärssidan) till släkten Skancke för att undersöka de äldsta ledens sannolikhet.

Peder Nilsson Skancke född omkr. år 1320 vigdes omkr. år 1340 med en dotter till Lagmannen i Jämtland Halvard Karlsson, Kristina Halvardsdotter född omkr. 1320. Det skall här tilläggas att ytterligare barn till Halvard Karlsson har vi ej funnit. Omkr. år 1345 föds sonen Joan Pedersson Skancke, Joan i Sanne, hustru okänd. Joan var bonde i Sanne, Hackås socken fram till omkr. år 1410 då han avlider ca. 65 år gammal. Joan finns om- nämnd i (DNIII: 582), år 1394 var han besglare av sin broder Karls köp av Solkastad, och år 1410 står han som andra namn i Jämtarnas skuld brev (DN XVI :60). 60Joan och hans hustru hade följande barn: 81412. i. --- http://www.espell.se/saga/pb490ae7d.html :

Peder Nilsson kan av åldersskäl inte vara identisk med den Peder Nilsson, som år 1410 var känd som välboren man, och som var fogden Jösse Finnssons underfogde i Jämtland; det fanns flera Peder Nilsson enligt Ahnlund (JHH:I:282). Var Peder en son till Nils Hallstensson ? Sonen Karl Pedersson, 1360-1430, övertog år 1394 gården Solkastad (Solstad), numera okänd plats i Hackås, av Markus Nilsson och dennes hustru, (JHD:I:126), och denne Markus var möjligen en son till Nils Hallstensson. Utgår man från att det låg lägligt till för Karl Pedersson kan Solkasta identifieras med Solstad, ödesböle beläget mellan Hov och Fäste. (Suppl. JHD:111, Holm).

Barn efter Peder Nilsson var: Johan Persson i Sanne f 1344 och död 1411, Önd Persson f 1360 och Karl Persson f 1360 och gift med Radgerd Ketilsdotter.

Historikern Barney Young på Isle of Man antar att Peder Nilsson kan vara en son till Nils Hallsteinsson (Fra Skanke-slektens historia, Isle of Man 1985).

http://www.espell.se/saga/pb490ae7d.html

--- Bonden Sigurd Joansson, född omkr. år 1380 i Översjö, Alsen (Z), död år 1447 i Klockåsen, Näs (Z), Sigurd Joansson anses vara stamfader för Blixsläkten i Jämtland. Den första uppgiften vi möter om Kloxåsen under medeltiden återfinns i ett brev daterat Sunde 21 november 1428 (DN lll 697). I detta kungörs, att Tivad Olavsson med sin mors samtycke har sålt sin moders gård Kloxåsen i Näs socken till Sigurd Jonsson för 36 jamtska mark (Bull s.84) och en mark i skeytingafé; skötselavgift. (Källa: Sven Schylberg 2003-07-16 i sin forskning om Hovdsjö-Kloxåsen-Blixsläkten). Köpte Klocksåsen, Näs, år 1428 för 36 jämtska mark av Tivat Olafsson, vars fader hette Olaf Simonsson, (Källa: Jämtlands läns Släktforskarförening, JLS-nytt 93/52). Herr Elyan (Ylian), kyrkoherde i Sunne 1428-1443, prost i Jämtland och kyrkoherde i Sunne, bekräftade den 21 november 1428 att Tivad Olofsson med sin moder Helgas samtycke sålt mödernegården Kluksås i Näs socken till Sigurd Jonsson för 36 jämtska mark. (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 34, Leonard Bygdén). ii. Per Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1435 i Sanne, Hackås. Per i Sanne känd 1418-1435 (DNIII: 709)

iii. Erik Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås, död 1490. Känd 1437-1490 (DNXVI:116,264,306)

iv. Anders Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1435. Känd 1435 (DNXIV:48)

v. Margareta Joansdotter, född i Sanne, Hackås (Z), var död 1484. Vigdes med fogden Martin Sluto. Fick med honom bl.a. dottern Katrine Martinsdotter gift med Sten Audinsson från Hallom i Myssjö (Z). Margareta finn omnämnd 1428-1479, 28 mars 1428 säljer Martin Sluto med sin Hustru Margreta Johansdatters samtycke gården Bolås i Ovik socken i Jämtland för 80 jämtska Mark till Andres i Stafsetre. se. DN III: 693.

vi. Olof Joansson af Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1493 i Sanne, Hackås (Z). Känd 1435 -1490 och nämnd med sin bror Erik (DNXVI:641,693,709) Gift med okänd fick med henne sönerna Anders och Per Olofsson Omkr. år 1360 föds den andra sonen, Ønd Pedersson Skanke (källa:Robelin), samtidigt som Peders hustru Kristina Halvardsdotter avlider, eventuellt i barnsäng. Ønd som hade gården Västerhus som sin sätesgård (DNXV: 77) finns bl.a. omnämnd i Anders Stiernmans, Swea och Göta Hövdinga minne II 2 upplagan 1835 sid.328. 1393 – 1397 var Ønd Pedersson Skancke lagman och fogde över Jämtland. Den 13 mars 1397 avlider Ønd i Hackås 37 år gammal. Han var gift med till namnet okänd kvinna ,de hade barnen : i. Sten Öndsson i Västerhus född omkr 1390 död före 1450 (DN XV:77) känd 1413- 1423 fogde i Jämtland, befallnings man 1421 hans sätes gård var Sanne att han var son till Önd anser Ahnlund vara bevisat (JHH I sid.292 not.2). ii. Kristina Öndesdotter i Sanne ,Jungfru känd 1450 (DN XV:77) Ca 1360 gifter Peder Nilsson Skancke om sig, han vigs nu med Elin Ranesdotter Hoff, född omkr. år 1340 i Tönsberg, dotter till Fehirden i Tønsberg Rane Eyvindsson Östby-Snekkestad och dennes hustru Aase Salomonsdatter Selvik, som var dotter till Biskopen Salomon Toraldersson och dennes hustru Margarethe (efternam okänt). Peder avlider omkr. år 1410. Elin Ranesdotter var kommen från Bolt-släkte, varför hennes gravsten i Vadstena kloster också är prydd med Bolt-ättens vapen,hon avlider..år 1430, det betyder att hon blev omkring 90 år. Det är troligt att Elin tillbringade sina sista år i Vadstena kloster där hon begravdes .Att hon gifte sig omkring 1360 innebär är hon mycket väl skulle kunna vara mor till såväl Önd som Karl, eller bara Karl som föddes någon gång 1360 - 1365 är och är enligt Jordinnehav son till Elin. Riddaren och jordägaren Karl Pederson Schanke, vigdes omkr år 1400 med Rådgerd Kjetilsdotter, född omkr. ar 1380 i Hegled, Sunne (Z), dod ar 1445 i Hov, Hackas (Z). Hon var till bonden Kettil Kettilbjörnsson ( Gren) som var son till Kettilbjörn Knutsson. Kettil uppträder i urkunderna endast 1323, då han uppger sig ha köpt jord i Valkebo härad i Östergötland till morgongåva åt sin hustru Gunhild, dotter till riksrådet Hemming Ödgislason (Lejonansikte). Riddaren och jordagaren Karl Pederson (Carolus Petri) Schanke ar kand 1394, da han overtar garden Solkastad i Hackas efter sin farbror Markus Nilsson och dennes hustru. Köpehandlingarna ar daterad i Hackas den 14 april 1394. Pa baksidan ar det paskrivet med 1800-tals handskrift: ”Goran Jonsson i Haf 1822 den 29 juni Hackas Haf”.Dette styrker tolkningen att Karl Pedersson ar identisk med ≪gamle Karl i Hov≫ som var fader till Karlsönerna i Hov. Brevet ar skrivet pa Hackas:”Allom mannom thom som thettha breff hora aller see helsom wi Marcus Nilson oc Radgerdh Torgoz dotther awerdeleka meth gudhi kennumps wi thes meth waro ypno breffwe at wi hawm salth bisked heleghum manne Karl Padharsoni wart goz som hether Solkastadha liggiande j Hakas sokn j Jampthalande meth allom lundhandum oc luthum som ther til ligghia oc ligat hawer aff forno oc aff nyo nar by oc ferre j wato oc thorro lozst oc fast hwar thet helz kan finnas oc afhendhom wi os thet fornampdha goz vndhan os oc varom arwinghiom oc vndher then fornempdha Karl Padharson oc hans arwinghia til awerdhelika agho kennvmps wi thes meth waro narwarandhe ypno breffwe at wi hawm vppburit halwan panig oc helan afther thy somos anogdhe alleledes lathom wi thenna fornempda Karl ladhughan oclosan for os oc warom arffwinghium til thes mero wisso oc skal tha badhums wi godha manna incigle fore thetta breff som ar Swenungh laghman ther samastadha Nisse Bergh Rawald ij Saleem Joon ij Sandhom Joon Ostenson oc Hidhin a Berghe. Script(u)m Hakas Anno Domini MCCCXC quarto feria tertia proxima post dominicam palmarum.” Karl Pedersson Schanke upptog med fogden och lagmannen vittnesbord om skatt till kungen 1405. Fem ar senare, ar 1410 star Karl som forsta namn i det skuldebrev, dar 116 jamtar erkanner en landskapets skuld till Uppsala domkyrka och drottning Margareta pa 600 mark, brevet ar daterat den 4 april 1410,. Ar 1423 ar han tillsammans med sin brorson, fogden Sten Ondsson, med om att kopa Sigurds i Viken, Fyras, Hammerdal, andelar i Rangnors fiske och alggravar pa Bjornkalen i Hammerdal. (Kalla: Hammerdalskronikan 1976) I en skrift sager Festin bl.a.:"Storsjon var den mest befarna strakvagen, och Hov-offerplatsen och marknadsorten - var allmant besokt. Har gick ocksa pilgrimmernas vandringsled mellan Bottenhavet och Nidaros fram, efter vilken vag Heliga Birgitta sages ha fardats pa sin resa till Olaf den Heliges grav. I Hackas rastade hon i Skankegarden i Hov" Vem agde i sa fall garden i Hov vid denna tid , och hette den verkligen Skankegarden.? Karl Pederson Schanke avlider den 15 maj 1430 i Hov, Hackas (Z). Karls gravsten lag en tid som brosten framfor trappan til vapenhuset i Hackas kyrka, men bevaras sedan restaureringen av kyrkan 1923 bakom altartavlan. Den blev upptackt av N. J. Ekdahl 1829. Till trots at den alla redan da var ≪skadad genom gaende ofver honom≫ kunde han lasa inskriptionen som nu ar helt forsvunnen. Den hade foljande kantskrift med minuskler: ”Hic iacet Carolus Petri in Hoff qui obiit anno MCDXXX die Sancte Sophie” Har vilar Carolus Petri i Hov som avled ar 1430 pa S:t Sohpias dag [15. maj ] 1435 bevittnade Herr Lars, som var kaplan i Brunflo aren 1435-47, att Orjan, Jens och Olof Karlssoner utloste sin syster Christina fran fadernegarden Hov i Hackas den 29 juni 1435. Hennes arvedel pa 300 mark silver i tillagg till klader, koppar och grytor samt 50 mark bevisade den rikedom som slakten agde: ”Allum them godom mannom som thetta breff see heller hora ta bekendis wi broder som heęr effter nemnes Jorian Karlszon, Jons Karlszon och Oloff Karlszon j Hoff medh thesze vare opne breffue at vi haffum effter dannemens tillagh och nęrwarandis lost var soster Christin vt aff Hoff och allum vt jordum och haffuom vi giffuit henne try hundrede mark j gode penninge j silfuer och koppar och gryter forutan hennes klęder forst j par lon derst klędan kape och kiortel j par ledesk klęden kape och kiortel for wtan hennes linklęden och annen deel som ho n hade aff war faders gard som lop tel femti mark thesze gode men vare ther vt offuer och skatte och lade osz j mellan Olaff j Sande och Peder j Sande Anders ther samma stades Anders i Matenęęs Tel ythermere wisze och bettre fo erwarelse bidie vi hederlig man heer Lares j Brunflo Lares i Kluxos Martten i Oon Keel i Monsta om sin insegle nedan pa thette breff som skriffuit Anno Domini M CD XXXV Sancte Peders dag” Radgerd levde annu den 30 april 1438, da hon tillsammans med sina soner kungjorde att hon med sina soners och svarsoners godkannande hade salt Heglid i Sunne for 70 mark till kyrkoherden Orjan. ”Alle the dandhemęn som thetta breff hųra ęller see swa węl them som epther komande som the nw ęrw hilsar jac Radgerd Kętilzdotter Pedar Karlson Ųrian Karlson Eric Karlson Jųniss Karlson Olaff Karlson kęrlica med warom herra.Thet skall allom witherlikit wara at jac forda Radgerd Kętilzdotter med jaa god wilia beradna modhe oc handhaband minom ęlskelicom sonwm oc magum haffwer jac saalt oc oplathit hederlikom manne herra Yliane ith goozs som Heglidha hether lighiandhis i Sundha sokn med gard oc thwn thomp oc husom akir oc enghult oc hagha j watho oc j thorro wedhestadom oc ingo vndan thakno som ther til ligher oc thill ligat haffwer aff forno oc nyo som eyer med salum salt ęller gawom giffwid fore syuthigi suenska mark frith oc frelst fore hwariom manne vndhan mik oc minom arfwom oc vndher fųra opnęmdan herra Elyan ęller hans ręttha epther komande. kęnnis oc jac haffwa opburid helan pęning oc halffwan fųrsta och thet sydhersta oc alla hyna andra ther j mellan epther minne egno nųghio swa at mik nųgher oc wel nųgher. Vardher oc thetta forda gozs fost ęller faal t tha skall thet ingom fųra byudhas en minom rętha epther komande hulkit jac fųrst oc fręmst fore skill oc swa miki t som forde herre Elyan bętrar gozit swa mykit er hans frome i pęningom Thetta kųp war giort med thwem fastom 1 som er herreRykard j Brunflo oc herre Jųniss j Owik oc med atta fastom som er Jęppe Laurisson Sundwis Rikard j Berg her ra Rikard j Rųdene Katilbiųrn Eric Ywarson Biųrn j Akirengh oc Olaff Helgason. Thill ythermera bewising oc hųgre forwaring tha bider jac Radgęrd oc Ųrian węlbornan man oc hųffdhingę j Jęmpthaland Narwa Jacobson jac Jųnis Karlson oc Olaff Karlson bidhiom hedherlikan man herra Jųniss kyrkioherrę j Owik jac Pedar Karlson biskedelican man Jngemund j Locum medan wi ey sięlffue insigle ęgom med warom kęra broder Erik Karlson sig sięlfwom insigle ęgande oppinbarlica hengia for thetta breff som scriffwad er arom epther gudz byrd M CD XXX Octauo in profesto apostolorum Philippi et Jacobi” Arkebiskop Gaute, lagmann Erik Amundsson och fem radman i Trondheim pabjod 10 november 1488 pa nytt fullstandigt skifte efter Karls soner pa Hov dar hans samtliga soner ar namnda Av brevet framgar att Herr Orjan var farbror till hustru Birgitta Pedersdatter i Vasterhus, hennes far, Peder, var alltsa bror til Orjan som var farbror til Olof Jensson, altsa var ocksa Olofs far, Jens, bror til Orjan. Orjans broder Olof och Erik omtalas som döda och barnlösa: ”Ollum monnum som thetta breff see adher hore heilssa wij Gauto med gudz nadh rchiebiscoper i Nidross oc paweligs sattis legatus Erich Amundsson logman i Trondhem Thomas Juthe Erich slanke Sigwrd Offwindsson Biorn Simonson oc Jon gulsmid radmen ther samastadz karliga med gud oc sancto Olaff konung kunnocthgorande ath anno domini mcdlxxx octauo sancti Marthiins affthen kome fore oss i rettha wppa erchiebiscops gardhen i Trondhem beskedeligh quinna hustru Birgitta Padhersdotter i Westrehws i Jemptaland oc Olaff Jensson aa einne halffua klagande en aa andre halffua Padher Olaffsson i wmbodhe Karll Yrianssons barna swarende, klagedhe tha adhernemda hustru Birgitta oc Olaf Jensson ath the ey haffde ffenghet sin fullan ffadhers arff wppa badhe sidhor. Besynnerligha i thet gotz som Hoff heither liggiande i Hakas sokn i Jemptaland sem theim war fforholdet aff her Yrian Karlsson theres ffadherbroher oc effther honom hans son Karl Yriansson gud there begges siell nadhe. En adhernemde Padher Olaffsson swaradhe ath ther war giorth reth bythe i myllom the brodher i liffuandelifue, och ath Padher Karlsson haffde teketh lossa paninga ffore sin parth i Hoff lxxx mark. Ransakade wij tha thet maall oc granliga offuerlaso there breff oc beuisningh wppa badhe sidhor och kunne ey thet finne ath ther nokoth lagliget bythe eller skipthe warith haffuer myllom ffornde brodher. En wm the lxxx mark som hustru Birgittis fadher Padher Karlsson haffdhe wpboreth. swaradhe hon ath the ey ner till rekthe ffore thet som han skulde haffth aff sinom brodrom ffore Hoffs gotz. oc bodh ther medh ath leggia the lxxx mark igen till bytis oc inckthe breff haffde han heldher ther wppa geffueth. kunne wij oc ey helder finna aff theim breffuom som ther wore framborne ath thet wore halffua eller heila paninga som han skulde haffth haffua. Effther tessa wore ransakan oc wore tilllagha giorde fornde Padher Olsson eina sammia medh hustru Birgittha oc Olaff Jensson som oss oc tycthe skynsamth oc laghom likaste ware ath hustru Birgitta leggie igen the lxx mark som henne ffadher wpbar oc sidhan gaa fornemde hustru Birgitta oc Olaf Jensson medh sin syskione oc Karl Yrianssons skylgithen barn til reth tridiwngs bythe effther her Yrian Karlsson Padher Karlsson oc Jens Karlsson i allan then arff som theim till ffell effther fadher oc modher oc effther two theris brodher som war Olaff oc Erich Karlson som oc arffuen till fell medh theim oc the ij brodher inghen barn effther segh haffde. Skulo oc samaledis the lxxx mark til tridwngs bythe genga medh thet andre gotz som for seigher. War thetta theris winligha sammia medh samtykth oc handerbande som the her giordhe ffore oss medh wore till lagha hulken ffore ffullan dom skal holdass. Oc till meire wisso oc stadfestilsse her om latha wy worth secretum oc jncigle hengias ffore thetta breff gifuit i Trondheim aar oc deghi som ffor seighir.” Barn till Karl Pederson Schanke och Radgerd Kjetilsdotter: i. ii. Riddaren och lansherren Orjan Karlsson Schancke, fodd ca. 1400 i Hov, Hackas (Z), dod fore 1474 i Hov, Hackas (Z). Vigdes 1:a ggn med NN, vigdes 2:a ggn efter 1449 med Margarete Jensdotter. Riddaren och riksradet Peder Karlsson Schancke, fodd omkr. ar 1401 i Hov, Hackas (Z), dod efter ar 1469 i Seim, Kvinnherad i Norge. Vigdes med Botilda Svalesdatter Smor, som var fodd omkr. ar 1410 i Bergen, Hordaland,Norge, dod efter 1485 i Seim, Kvinnherad, Norge. Peder Karlsson Schancke som var riddare och riksrad, var aven tillsatt som syssloman i Jamtland. I kraft av sitt ambete bodde Peder under sin tid som syssloman pa garden Osa i As (Z), som var fogdebostalle, Herr Peder ar omtalad aren 1471-85. Botilda Svalesdatter Smör var av adlig ätt, se släktvapnet till höger.“Bothilda arvde garden Hatteberg i Kvinnherrad ar 1442, efter sin far Svale Jonson Smör ́s bortgång, men troligtvis bodde hon aldrig där. Hon skall också ha ärvt gården Hananger på Lista samt ett flertal andra gårdar. “ Botilda och Herr Peder Karlsson är omnämnda i en släkttavla från 1548, hon som dotter till Svale Jonsson och mor till Anna gift med Oluf Bagge. iii. Syssloman i Jamtland Erik Karlsson Schanke, fodd ca. 1405 i Hov, Hackas (Z), dod 1448 i Hackas (Z). iv. Bonden och väpnare Jens Karlsson Schanke, född omkr. år 1405 i Hov, Hackås (Z), död år 1489 i Billsta, Hackås (Z). Vigd med Catharina Wibjornsdatter omkr. år 1450. v. Olof Karlsson Schanke, född 1409 i Hov, Hackas (Z), död 1488. vi. Kristina Karlsdotter Schanke, född 1411 i Hov, Hackås (Z), död 1482 i Hunge, Bodsjö (Z). Vigdes med bonden Ingemund Olofsson. Omkr. År 1430 dör fogdehustru Elin Ranesdatter Hoff, omtalad senast 1429, och begravdes i Vadstena klosterfödd ca. 1340 i Tönsberg, Norge, död 1430 i Hov, Hackås (Z). Hon Den 15 maj 1430 dör Karl Pedersson på Hovg i Hackås socken och begravs i Hackås kyrka. I ett köpebrev av 1438-04- 30 från änkan Rådgerd Kettilsdotter nämns första gången den man som blivit mest känd av ätten Skancke, sätes ägare och väpnare i Hov, Hackås – nämligen Örjan Karlsson, Skancke.Gamle Karl på Hov var gift med Rådgerd Kettilsdotter (Gren) mellan 1395-1400.(Källa: Robelin: Skankeätten sidan 27). Radgerd levde ännu den 20 april 1438, då hon kungjorde – jämte sina söner- att hon med sina söners och mågars samtycke sålt Heglid (Hägled) i Sunne (som var arv från deras farmor Elin Ranesdotters släkt) för 70 mark till kyrkoherden (Ylian) Örjan (DN lll: 742). Vid köpet fungerade såsom vittnen och fastemän bl a kyrkoherdarna Rikard i Brunflo, Jöns i Ovik och Rikard i Rödön samt Jämtlands hövding välborne man Örjan.


Levde 1350. Jämtlands-Skanke slekten er kjent siden 1394, og tilhørte lavadelen i Jämtland. Etter sitt våpenskjold har slekten fått slektsnavnet Skanke. Skanke-slekten fremtrer første gang med brødrene Önd, Karl og Joan Pedersson. Deres far, Peder eller Peter, er så langt kun kjent gjenom deres patronymikon og levde ved midten av 1300-tallet.

Skanke-ættens «Hackåslinje» lever fortsatt på mannssiden og har utviklet flere slektslinjer i Norge som meget tidlig antok slektsnavnet Skanke med varierende stavninger. Den gren som også idag sitter på slektens gamle setesgård Hov i Hackås, har antatt slektsnavnet Hoflin. En annen gren som bodde på Näcksta i Hackås har antatt slektsnavnet Skuncke. Andre medlemmer skriver seg Bäckström, Bengtsson, Bellman, Bromée, Eriksson og Nord.

Slektens senere jordeiendommer i Hackås taler for ett eventuelt slektskap med Nils Halsteinsson [Skanke]. Kristina Halvardsdatter, hustru til Nils, eide i 1348 jord i Våle, Hackås, som en Karl Joensson (Jörsson) solgte til Olof Fastesson i 1427, identisk med Olof Fastesson i Rise, Offerdal. i 1420 (DN V 535).

Peder hadde følgende sønner: Ca. 1360: Önd, lagmann eller fogde over Jämtland, død i 1397. Ca. 1365: Karl, vepner, død i 1430. Joan i Sanne, kjent 1394 - 1410. 1

Om Engelsk (standard) endringshistorikk På https://www.facebook.com/groups/305312469481327/ har det förslagits ett projekt för att Y-DNA-testa manliga ättlingar (dvs på svärssidan) till släkten Skancke för att undersöka de äldsta ledens sannolikhet.

Peder Nilsson Skancke född omkr. år 1320 vigdes omkr. år 1340 med en dotter till Lagmannen i Jämtland Halvard Karlsson, Kristina Halvardsdotter född omkr. 1320. Det skall här tilläggas att ytterligare barn till Halvard Karlsson har vi ej funnit. Omkr. år 1345 föds sonen Joan Pedersson Skancke, Joan i Sanne, hustru okänd. Joan var bonde i Sanne, Hackås socken fram till omkr. år 1410 då han avlider ca. 65 år gammal. Joan finns om- nämnd i (DNIII: 582), år 1394 var han besglare av sin broder Karls köp av Solkastad, och år 1410 står han som andra namn i Jämtarnas skuld brev (DN XVI :60). 60Joan och hans hustru hade följande barn: 81412. i.

Bonden Sigurd Joansson, född omkr. år 1380 i Översjö, Alsen (Z), död år 1447 i Klockåsen, Näs (Z), Sigurd Joansson anses vara stamfader för Blixsläkten i Jämtland. Den första uppgiften vi möter om Kloxåsen under medeltiden återfinns i ett brev daterat Sunde 21 november 1428 (DN lll 697). I detta kungörs, att Tivad Olavsson med sin mors samtycke har sålt sin moders gård Kloxåsen i Näs socken till Sigurd Jonsson för 36 jamtska mark (Bull s.84) och en mark i skeytingafé; skötselavgift. (Källa: Sven Schylberg 2003-07-16 i sin forskning om Hovdsjö-Kloxåsen-Blixsläkten). Köpte Klocksåsen, Näs, år 1428 för 36 jämtska mark av Tivat Olafsson, vars fader hette Olaf Simonsson, (Källa: Jämtlands läns Släktforskarförening, JLS-nytt 93/52). Herr Elyan (Ylian), kyrkoherde i Sunne 1428-1443, prost i Jämtland och kyrkoherde i Sunne, bekräftade den 21 november 1428 att Tivad Olofsson med sin moder Helgas samtycke sålt mödernegården Kluksås i Näs socken till Sigurd Jonsson för 36 jämtska mark. (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 34, Leonard Bygdén). ii. Per Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1435 i Sanne, Hackås. Per i Sanne känd 1418-1435 (DNIII: 709)

iii. Erik Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås, död 1490. Känd 1437-1490 (DNXVI:116,264,306)

iv. Anders Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1435. Känd 1435 (DNXIV:48)

v. Margareta Joansdotter, född i Sanne, Hackås (Z), var död 1484. Vigdes med fogden Martin Sluto. Fick med honom bl.a. dottern Katrine Martinsdotter gift med Sten Audinsson från Hallom i Myssjö (Z). Margareta finn omnämnd 1428-1479, 28 mars 1428 säljer Martin Sluto med sin Hustru Margreta Johansdatters samtycke gården Bolås i Ovik socken i Jämtland för 80 jämtska Mark till Andres i Stafsetre. se. DN III: 693.

vi. Olof Joansson af Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1493 i Sanne, Hackås (Z). Känd 1435 -1490 och nämnd med sin bror Erik (DNXVI:641,693,709) Gift med okänd fick med henne sönerna Anders och Per Olofsson Omkr. år 1360 föds den andra sonen, Ønd Pedersson Skanke (källa:Robelin), samtidigt som Peders hustru Kristina Halvardsdotter avlider, eventuellt i barnsäng. Ønd som hade gården Västerhus som sin sätesgård (DNXV: 77) finns bl.a. omnämnd i Anders Stiernmans, Swea och Göta Hövdinga minne II 2 upplagan 1835 sid.328. 1393 – 1397 var Ønd Pedersson Skancke lagman och fogde över Jämtland. Den 13 mars 1397 avlider Ønd i Hackås 37 år gammal. Han var gift med till namnet okänd kvinna ,de hade barnen : i. Sten Öndsson i Västerhus född omkr 1390 död före 1450 (DN XV:77) känd 1413- 1423 fogde i Jämtland, befallnings man 1421 hans sätes gård var Sanne att han var son till Önd anser Ahnlund vara bevisat (JHH I sid.292 not.2). ii. Kristina Öndesdotter i Sanne ,Jungfru känd 1450 (DN XV:77) Ca 1360 gifter Peder Nilsson Skancke om sig, han vigs nu med Elin Ranesdotter Hoff, född omkr. år 1340 i Tönsberg, dotter till Fehirden i Tønsberg Rane Eyvindsson Östby-Snekkestad och dennes hustru Aase Salomonsdatter Selvik, som var dotter till Biskopen Salomon Toraldersson och dennes hustru Margarethe (efternam okänt). Peder avlider omkr. år 1410. Elin Ranesdotter var kommen från Bolt-släkte, varför hennes gravsten i Vadstena kloster också är prydd med Bolt-ättens vapen,hon avlider..år 1430, det betyder att hon blev omkring 90 år. Det är troligt att Elin tillbringade sina sista år i Vadstena kloster där hon begravdes .Att hon gifte sig omkring 1360 innebär är hon mycket väl skulle kunna vara mor till såväl Önd som Karl, eller bara Karl som föddes någon gång 1360 - 1365 är och är enligt Jordinnehav son till Elin. Riddaren och jordägaren Karl Pederson Schanke, vigdes omkr år 1400 med Rådgerd Kjetilsdotter, född omkr. ar 1380 i Hegled, Sunne (Z), dod ar 1445 i Hov, Hackas (Z). Hon var till bonden Kettil Kettilbjörnsson ( Gren) som var son till Kettilbjörn Knutsson. Kettil uppträder i urkunderna endast 1323, då han uppger sig ha köpt jord i Valkebo härad i Östergötland till morgongåva åt sin hustru Gunhild, dotter till riksrådet Hemming Ödgislason (Lejonansikte). Riddaren och jordagaren Karl Pederson (Carolus Petri) Schanke ar kand 1394, da han overtar garden Solkastad i Hackas efter sin farbror Markus Nilsson och dennes hustru. Köpehandlingarna ar daterad i Hackas den 14 april 1394. Pa baksidan ar det paskrivet med 1800-tals handskrift: ”Goran Jonsson i Haf 1822 den 29 juni Hackas Haf”.Dette styrker tolkningen att Karl Pedersson ar identisk med ≪gamle Karl i Hov≫ som var fader till Karlsönerna i Hov. Brevet ar skrivet pa Hackas:”Allom mannom thom som thettha breff hora aller see helsom wi Marcus Nilson oc Radgerdh Torgoz dotther awerdeleka meth gudhi kennumps wi thes meth waro ypno breffwe at wi hawm salth bisked heleghum manne Karl Padharsoni wart goz som hether Solkastadha liggiande j Hakas sokn j Jampthalande meth allom lundhandum oc luthum som ther til ligghia oc ligat hawer aff forno oc aff nyo nar by oc ferre j wato oc thorro lozst oc fast hwar thet helz kan finnas oc afhendhom wi os thet fornampdha goz vndhan os oc varom arwinghiom oc vndher then fornempdha Karl Padharson oc hans arwinghia til awerdhelika agho kennvmps wi thes meth waro narwarandhe ypno breffwe at wi hawm vppburit halwan panig oc helan afther thy somos anogdhe alleledes lathom wi thenna fornempda Karl ladhughan oclosan for os oc warom arffwinghium til thes mero wisso oc skal tha badhums wi godha manna incigle fore thetta breff som ar Swenungh laghman ther samastadha Nisse Bergh Rawald ij Saleem Joon ij Sandhom Joon Ostenson oc Hidhin a Berghe. Script(u)m Hakas Anno Domini MCCCXC quarto feria tertia proxima post dominicam palmarum.” Karl Pedersson Schanke upptog med fogden och lagmannen vittnesbord om skatt till kungen 1405. Fem ar senare, ar 1410 star Karl som forsta namn i det skuldebrev, dar 116 jamtar erkanner en landskapets skuld till Uppsala domkyrka och drottning Margareta pa 600 mark, brevet ar daterat den 4 april 1410,. Ar 1423 ar han tillsammans med sin brorson, fogden Sten Ondsson, med om att kopa Sigurds i Viken, Fyras, Hammerdal, andelar i Rangnors fiske och alggravar pa Bjornkalen i Hammerdal. (Kalla: Hammerdalskronikan 1976) I en skrift sager Festin bl.a.:"Storsjon var den mest befarna strakvagen, och Hov-offerplatsen och marknadsorten - var allmant besokt. Har gick ocksa pilgrimmernas vandringsled mellan Bottenhavet och Nidaros fram, efter vilken vag Heliga Birgitta sages ha fardats pa sin resa till Olaf den Heliges grav. I Hackas rastade hon i Skankegarden i Hov" Vem agde i sa fall garden i Hov vid denna tid , och hette den verkligen Skankegarden.? Karl Pederson Schanke avlider den 15 maj 1430 i Hov, Hackas (Z). Karls gravsten lag en tid som brosten framfor trappan til vapenhuset i Hackas kyrka, men bevaras sedan restaureringen av kyrkan 1923 bakom altartavlan. Den blev upptackt av N. J. Ekdahl 1829. Till trots at den alla redan da var ≪skadad genom gaende ofver honom≫ kunde han lasa inskriptionen som nu ar helt forsvunnen. Den hade foljande kantskrift med minuskler: ”Hic iacet Carolus Petri in Hoff qui obiit anno MCDXXX die Sancte Sophie” Har vilar Carolus Petri i Hov som avled ar 1430 pa S:t Sohpias dag [15. maj ] 1435 bevittnade Herr Lars, som var kaplan i Brunflo aren 1435-47, att Orjan, Jens och Olof Karlssoner utloste sin syster Christina fran fadernegarden Hov i Hackas den 29 juni 1435. Hennes arvedel pa 300 mark silver i tillagg till klader, koppar och grytor samt 50 mark bevisade den rikedom som slakten agde: ”Allum them godom mannom som thetta breff see heller hora ta bekendis wi broder som heęr effter nemnes Jorian Karlszon, Jons Karlszon och Oloff Karlszon j Hoff medh thesze vare opne breffue at vi haffum effter dannemens tillagh och nęrwarandis lost var soster Christin vt aff Hoff och allum vt jordum och haffuom vi giffuit henne try hundrede mark j gode penninge j silfuer och koppar och gryter forutan hennes klęder forst j par lon derst klędan kape och kiortel j par ledesk klęden kape och kiortel for wtan hennes linklęden och annen deel som ho n hade aff war faders gard som lop tel femti mark thesze gode men vare ther vt offuer och skatte och lade osz j mellan Olaff j Sande och Peder j Sande Anders ther samma stades Anders i Matenęęs Tel ythermere wisze och bettre fo erwarelse bidie vi hederlig man heer Lares j Brunflo Lares i Kluxos Martten i Oon Keel i Monsta om sin insegle nedan pa thette breff som skriffuit Anno Domini M CD XXXV Sancte Peders dag” Radgerd levde annu den 30 april 1438, da hon tillsammans med sina soner kungjorde att hon med sina soners och svarsoners godkannande hade salt Heglid i Sunne for 70 mark till kyrkoherden Orjan. ”Alle the dandhemęn som thetta breff hųra ęller see swa węl them som epther komande som the nw ęrw hilsar jac Radgerd Kętilzdotter Pedar Karlson Ųrian Karlson Eric Karlson Jųniss Karlson Olaff Karlson kęrlica med warom herra.Thet skall allom witherlikit wara at jac forda Radgerd Kętilzdotter med jaa god wilia beradna modhe oc handhaband minom ęlskelicom sonwm oc magum haffwer jac saalt oc oplathit hederlikom manne herra Yliane ith goozs som Heglidha hether lighiandhis i Sundha sokn med gard oc thwn thomp oc husom akir oc enghult oc hagha j watho oc j thorro wedhestadom oc ingo vndan thakno som ther til ligher oc thill ligat haffwer aff forno oc nyo som eyer med salum salt ęller gawom giffwid fore syuthigi suenska mark frith oc frelst fore hwariom manne vndhan mik oc minom arfwom oc vndher fųra opnęmdan herra Elyan ęller hans ręttha epther komande. kęnnis oc jac haffwa opburid helan pęning oc halffwan fųrsta och thet sydhersta oc alla hyna andra ther j mellan epther minne egno nųghio swa at mik nųgher oc wel nųgher. Vardher oc thetta forda gozs fost ęller faal t tha skall thet ingom fųra byudhas en minom rętha epther komande hulkit jac fųrst oc fręmst fore skill oc swa miki t som forde herre Elyan bętrar gozit swa mykit er hans frome i pęningom Thetta kųp war giort med thwem fastom 1 som er herreRykard j Brunflo oc herre Jųniss j Owik oc med atta fastom som er Jęppe Laurisson Sundwis Rikard j Berg her ra Rikard j Rųdene Katilbiųrn Eric Ywarson Biųrn j Akirengh oc Olaff Helgason. Thill ythermera bewising oc hųgre forwaring tha bider jac Radgęrd oc Ųrian węlbornan man oc hųffdhingę j Jęmpthaland Narwa Jacobson jac Jųnis Karlson oc Olaff Karlson bidhiom hedherlikan man herra Jųniss kyrkioherrę j Owik jac Pedar Karlson biskedelican man Jngemund j Locum medan wi ey sięlffue insigle ęgom med warom kęra broder Erik Karlson sig sięlfwom insigle ęgande oppinbarlica hengia for thetta breff som scriffwad er arom epther gudz byrd M CD XXX Octauo in profesto apostolorum Philippi et Jacobi” Arkebiskop Gaute, lagmann Erik Amundsson och fem radman i Trondheim pabjod 10 november 1488 pa nytt fullstandigt skifte efter Karls soner pa Hov dar hans samtliga soner ar namnda Av brevet framgar att Herr Orjan var farbror till hustru Birgitta Pedersdatter i Vasterhus, hennes far, Peder, var alltsa bror til Orjan som var farbror til Olof Jensson, altsa var ocksa Olofs far, Jens, bror til Orjan. Orjans broder Olof och Erik omtalas som döda och barnlösa: ”Ollum monnum som thetta breff see adher hore heilssa wij Gauto med gudz nadh rchiebiscoper i Nidross oc paweligs sattis legatus Erich Amundsson logman i Trondhem Thomas Juthe Erich slanke Sigwrd Offwindsson Biorn Simonson oc Jon gulsmid radmen ther samastadz karliga med gud oc sancto Olaff konung kunnocthgorande ath anno domini mcdlxxx octauo sancti Marthiins affthen kome fore oss i rettha wppa erchiebiscops gardhen i Trondhem beskedeligh quinna hustru Birgitta Padhersdotter i Westrehws i Jemptaland oc Olaff Jensson aa einne halffua klagande en aa andre halffua Padher Olaffsson i wmbodhe Karll Yrianssons barna swarende, klagedhe tha adhernemda hustru Birgitta oc Olaf Jensson ath the ey haffde ffenghet sin fullan ffadhers arff wppa badhe sidhor. Besynnerligha i thet gotz som Hoff heither liggiande i Hakas sokn i Jemptaland sem theim war fforholdet aff her Yrian Karlsson theres ffadherbroher oc effther honom hans son Karl Yriansson gud there begges siell nadhe. En adhernemde Padher Olaffsson swaradhe ath ther war giorth reth bythe i myllom the brodher i liffuandelifue, och ath Padher Karlsson haffde teketh lossa paninga ffore sin parth i Hoff lxxx mark. Ransakade wij tha thet maall oc granliga offuerlaso there breff oc beuisningh wppa badhe sidhor och kunne ey thet finne ath ther nokoth lagliget bythe eller skipthe warith haffuer myllom ffornde brodher. En wm the lxxx mark som hustru Birgittis fadher Padher Karlsson haffdhe wpboreth. swaradhe hon ath the ey ner till rekthe ffore thet som han skulde haffth aff sinom brodrom ffore Hoffs gotz. oc bodh ther medh ath leggia the lxxx mark igen till bytis oc inckthe breff haffde han heldher ther wppa geffueth. kunne wij oc ey helder finna aff theim breffuom som ther wore framborne ath thet wore halffua eller heila paninga som han skulde haffth haffua. Effther tessa wore ransakan oc wore tilllagha giorde fornde Padher Olsson eina sammia medh hustru Birgittha oc Olaff Jensson som oss oc tycthe skynsamth oc laghom likaste ware ath hustru Birgitta leggie igen the lxx mark som henne ffadher wpbar oc sidhan gaa fornemde hustru Birgitta oc Olaf Jensson medh sin syskione oc Karl Yrianssons skylgithen barn til reth tridiwngs bythe effther her Yrian Karlsson Padher Karlsson oc Jens Karlsson i allan then arff som theim till ffell effther fadher oc modher oc effther two theris brodher som war Olaff oc Erich Karlson som oc arffuen till fell medh theim oc the ij brodher inghen barn effther segh haffde. Skulo oc samaledis the lxxx mark til tridwngs bythe genga medh thet andre gotz som for seigher. War thetta theris winligha sammia medh samtykth oc handerbande som the her giordhe ffore oss medh wore till lagha hulken ffore ffullan dom skal holdass. Oc till meire wisso oc stadfestilsse her om latha wy worth secretum oc jncigle hengias ffore thetta breff gifuit i Trondheim aar oc deghi som ffor seighir.” Barn till Karl Pederson Schanke och Radgerd Kjetilsdotter: i. ii. Riddaren och lansherren Orjan Karlsson Schancke, fodd ca. 1400 i Hov, Hackas (Z), dod fore 1474 i Hov, Hackas (Z). Vigdes 1:a ggn med NN, vigdes 2:a ggn efter 1449 med Margarete Jensdotter. Riddaren och riksradet Peder Karlsson Schancke, fodd omkr. ar 1401 i Hov, Hackas (Z), dod efter ar 1469 i Seim, Kvinnherad i Norge. Vigdes med Botilda Svalesdatter Smor, som var fodd omkr. ar 1410 i Bergen, Hordaland,Norge, dod efter 1485 i Seim, Kvinnherad, Norge. Peder Karlsson Schancke som var riddare och riksrad, var aven tillsatt som syssloman i Jamtland. I kraft av sitt ambete bodde Peder under sin tid som syssloman pa garden Osa i As (Z), som var fogdebostalle, Herr Peder ar omtalad aren 1471-85. Botilda Svalesdatter Smör var av adlig ätt, se släktvapnet till höger.“Bothilda arvde garden Hatteberg i Kvinnherrad ar 1442, efter sin far Svale Jonson Smör ́s bortgång, men troligtvis bodde hon aldrig där. Hon skall också ha ärvt gården Hananger på Lista samt ett flertal andra gårdar. “ Botilda och Herr Peder Karlsson är omnämnda i en släkttavla från 1548, hon som dotter till Svale Jonsson och mor till Anna gift med Oluf Bagge. iii. Syssloman i Jamtland Erik Karlsson Schanke, fodd ca. 1405 i Hov, Hackas (Z), dod 1448 i Hackas (Z). iv. Bonden och väpnare Jens Karlsson Schanke, född omkr. år 1405 i Hov, Hackås (Z), död år 1489 i Billsta, Hackås (Z). Vigd med Catharina Wibjornsdatter omkr. år 1450. v. Olof Karlsson Schanke, född 1409 i Hov, Hackas (Z), död 1488. vi. Kristina Karlsdotter Schanke, född 1411 i Hov, Hackås (Z), död 1482 i Hunge, Bodsjö (Z). Vigdes med bonden Ingemund Olofsson. Omkr. År 1430 dör fogdehustru Elin Ranesdatter Hoff, omtalad senast 1429, och begravdes i Vadstena klosterfödd ca. 1340 i Tönsberg, Norge, död 1430 i Hov, Hackås (Z). Hon Den 15 maj 1430 dör Karl Pedersson på Hovg i Hackås socken och begravs i Hackås kyrka. I ett köpebrev av 1438-04- 30 från änkan Rådgerd Kettilsdotter nämns första gången den man som blivit mest känd av ätten Skancke, sätes ägare och väpnare i Hov, Hackås – nämligen Örjan Karlsson, Skancke.Gamle Karl på Hov var gift med Rådgerd Kettilsdotter (Gren) mellan 1395-1400.(Källa: Robelin: Skankeätten sidan 27). Radgerd levde ännu den 20 april 1438, då hon kungjorde – jämte sina söner- att hon med sina söners och mågars samtycke sålt Heglid (Hägled) i Sunne (som var arv från deras farmor Elin Ranesdotters släkt) för 70 mark till kyrkoherden (Ylian) Örjan (DN lll: 742). Vid köpet fungerade såsom vittnen och fastemän bl a kyrkoherdarna Rikard i Brunflo, Jöns i Ovik och Rikard i Rödön samt Jämtlands hövding välborne man Örjan.


Olofs bedstefar Peder er en bror til Olof Nilsson, der havde gjort bemærkelsesvædig tjeneste under kong Erik af Pommern, og som under Christian I var blevet høvedsmand på kongsgården i Bergen. Hér ragede han uklar med hanseaterne, der dræbte ham i 1455. Peder var gift med en datter af slægten Hegle og hans to sønner kender vi som Håkon og Sven Skanke, der var bosiddende i Hjørring. Sven Skanke, der er far til Olof, vidnede som byfoged i Hjørring i 1478 og som borgmester i 1484. Sven havde foruden Olof også sønnen Lars, der vidnede den 11/5 1500 og den 25/10 1501 og sammen vidnede de i Hjørring den 9/11 1501 (Norsk Bibl. Leksikon om Olav Nilsson, Will. Christensen: Fortegn. over Danmarks breve fra middelalderen 1478, 1484, 11/5 1500, 25/10 1501 og 9/11 1501). Se også under konens biografi.

Dræbter samme med broderen Oluf og mange andre af Hanseaterne i 1455.

Skanke is the name of several Norwegian families.

The name was not generally used in Middle Ages, it is a later retrospectively constructed surname for families who had their crest depicting shank, or leg.[citation needed]

Later Skankes, not necessarily attested descendants of alleged medieval Skankes, have brought forward an allegation that the family descends from Manx monarchs (who lost their kingdom as result of the Treaty of Perth and the 1275 loss of the Battle of Ronaldsway), citing the partial similitude of figures in crest (triskelion in Manx, and shank or leg in theirs).

Contents [hide]

1 Skankes opposing each other

2 Olav Nilsson Skanke warred with the Hanseatic League

3 Later namesakes

4 References

5 External links

[edit] Skankes opposing each otherThe Kalmar Union was an unstable creation, often shook by struggles between the Danish and Swedish factions within the Kalmar Union. These conditions would lead the family into battle, with relatives ending up on opposing sides in a war of succession.

In 1452, knight Ørian Karlson Skanke from Jemtland is mentioned as agent of Charles VIII of Sweden. Orjan was sent to conquer Trondheim, the ancient centre of Norway's kings. Control of this vital city would have greatly strengthened Charles' claim to the throne.

The answer from the Danish side came quickly with knight Ørian's own relatives, Olav Nilsson Skanke and his brother Peder, marching up from the south and pushing Ørian out of Trondheim. The same thing happened all over again in 1453 with Ørian seizing Trondheim and Olav and Peder driving him out once more. This second battle finally concluded the conflict over succession and ended the battles between knights of the Skanke family.

The pro-Danish side, led by the knight Olav Nilsson and his brother and fellow knight, Peder, came out on top in this struggle. The two brothers belonged to pro-Danish Norwegian forces which repeatedly defeated the Swedish forces of Charles VIII in the area around Trondheim in Mid-Norway. After their participation in the fighting the brothers got high ranking positions in the administration of Norway, Olav becoming the head man in Bergen.

[edit] Olav Nilsson Skanke warred with the Hanseatic League

Hanseatic vesselOnly a few years after becoming the main royal official in Bergen Olav lost his position due a conflict with the Hanseatic League. The League pressured the Danish king into firing Olav after he had made attempts at reducing their autonomous status in the city. In response to this Olav carried out a prolonged private war of piracy and raiding against both the League and Sweden, in the end forcing the Danish king into restoring his former position. After returning to Bergen, however, Olav was murdered by the League's men, together with his young son and his brother Peder, as well as the bishop of Bergen and many monks in the city's main church. After these murders the family, led by Olav's widow Elisabeth and her now fatherless children, continued to fiercely battle the League through piracy until receiving compensation and restoration of status some years later.

[edit] Later namesakesThere existed several Skanke families in 17th and 18th centuries, when Norwegian population registers started regular documentation, usually as peasants in different parts of Norway, and also in Jemtland, which then was lost to Sweden. Documentation of genealogical relationships between those is weak and in many cases non-existent.[citation needed]

There no evidence beyond guesswork to link any of these later families genealogically with medieval noblemen with Shanks escutcheon.[citation needed]

Recent a today Skankes have a family association, which has encouraged genealogical and prosopographical research.

Amongst the sources the Skanke Association relies on, are the writings of George Vaughan Chichester Young, O.B.E., who wrote more historical books about the Isle of Man than anyone else, living or dead. One Young O.B:E. quote that supports the Skanke claims is found in his work "A Brief History of the Isle of Man":

“ "The rebellion {of 1275} was, however, abortive and resulted in some members of the royal family emigrating to Norway, where their descendants are still to be found in the Norwegian family of Skankes, the Swedish family of Skunck(e)s and the Danish family of Barfods. The emigrants took with them as their Arms "the three legs", which had been the Royal Arms of the Sudreyan Kings since about the middle of the thirteenth century. These Arms (a modification of the ancient Indo-Germanic sun symbol) were simplified in Norway and Sweden to one leg and in Denmark to three bare feet, and later to one bare foot" ”

— Young, G.V.C.: A Brief History of the Isle of Man, The Mansk-Svenska Publishing Co. Ltd., Peel, Isle of Man, 2001: p. 12

Legend has it that the Norwegian Skanke family descends from deposed kings of Man Island and the Sudroys. A son or nephew of one of the last kings of Man and Sudroy fled to Norway after unsuccessful attempts to regain the throne in the 1270s-1280s, and that from him the Skanke family descends.


 .

En jämtländsk storsläkt från Kloxåsen i Jämtland Peder Nilsson var underfogde och gods ägare i Mjälle ,Frösön även godsägare av Hov i Hackås ättens jordinnehav visar ju för att Nils Halstiensson är hans far. Källa: DN III:517 ,Ekblad II:H sid 145 nr.3 I Norge och Sverige kallas familjen Skunck, Skancke , Schanke, Skuncke med samlings namnet Skanke. Familjen är känd sedan år 1394 från Jämtland, hörande till frälset. Släkten är uppkallad efter vapen som beskriver de väpnade fötter, som enligt dialekten i Jämtland kallas ”Skank” eller ”Skånk”. Ursprunget till släkten kommer från Isle of Man och de norska viking kungarna. Roger De Robelin ställer till den här informationen med försiktighet, även om Historikern Barney Young har presenterat källor främst från Manx krönikan på släktens kopplingar till Isle of Man . Källa: Skanke boken av Roger de Robelin 1995, sidan 12-13; 3-5.

About Peder Nilsson Skanke (svenska)

DENNA ANA ÄR INTE KOPPLAD TILL PEDER NILSSON SKANCKE !!!!!

Elin Ranesdotter Av Tönsberg Ett mysterium

Många äro de mysterier som döljer sig ibland våra medeltida dokument och texter, liksom antalet forskare som har försökt lösa dessa gåtor. Vad beträffar de mysterier som kringgärdar Elin Ranesdatter så har det uppstått ett otal teorier om vem hon skulle vara. Det enda som forskarna verkar vara överens om är att hon skulle vara dotter till Fehirden i Tönsberg, Rane Eyvindsson Østby-Snekkestad och dennes hustru biskopsdottern Aase Salomonsdatter Selvik.

Elin föddes omkr. år 1340 i Tönsberg, hon var barn nummer två i en syskonskara på sex barn. Vad beträffar hennes uppväxt så vet vi egentligen väldigt lite, de uppgifter som finns dokumenterade kring henne och hennes liv i ungdomen är i stort sett kopplade till hennes föräldrar och knapphändiga. Vi vet dock att hon var fostrad och uppvuxen i en av de dåvarande rikaste norska familjerna. Fehirden, vilket var hennes fars titelatur, var en av kungens närmaste män, inledningsvis skulle man skulle kunna benämna honom som en av dåtidens skattmästare.

Fram emot 1300-talets början ändrades dock ämbetet från att representeras av en fehird för hela landet till att bli ett flertal som placerade runt i distrikten (Oslo, Bjørgvin-Bergen, Tønsberg och Trondheim). Ordningen med fasta fehirdar hängde samman med den omläggning av landets försvar som skedde.

Omkr. år 1360 avlider hennes far samtidigt som nu Elin 20 år gammal gifter sig, vem hon gifter sig med är dock lite oklart. Ett stort antal forskare har hävdat att hon vigdes med Peder Nilsson Skanke på Hov i Hackås socken, och att hon blev mor till dennes söner Önd och Karl. Peder Nilssons son Joen skulle vara född i det första äktenskapet med lagmansdottern Kristina Halvardsdotter, dotter till lagmannen Halvard Karlsson.

Trots idogt letande har jag inte funnit någon dokumentation som styrker att Elin Ranesdotter skulle ha blivit vigd med Peder Nilsson Skanke. Däremot finns ett dokument som styrker Elin Ranedotters äktenskap med Peder Nikulassøn, Nikulas Eyvindssons son, alltså hennes egen kusin. Detta dokument DN II:527 är utställt den 25 september 1391 i Bergen i vilket Philip Gudbrandssön, Kannik i Nidaros och Electus till Færö, kundgör tillsammans med med tre andra, att Peter Nikulassön gav vad han ägde i gården Ramstad i Huseby socken i Skaun i Orkedals-Fylke till Nidaros Domkapitel, mot att Domkapitlet en gång årligen skulle hålla hålla själamässa för honom och hans hustru Elin Ranesdatter. Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Dipl. Arn. Magn. fasc. 11. No. 15 2det og 4de Segl tilovers

Brevtekst (fra den trykte utgaven): Allum monnum þeim sæm þetta bref sæa æða heyra sænða Philippus Gudbrandz son korsbroðr j Niðaros oc electus Farensis. Sighwalðr Jonsson prester a Varnese Jwar Æiriksson ok Einar Eilifsson. quediu gudes ok sina. Mer vilium jdr kunnikt gera at þer varom mer j hia ok heyrdom vppa j Bergwin a þy aare er lidhit var fra burd vars herra Jesu Christi þushundrado. þriuhundrado. nitugta ok fyrsto aare. en a þridio aare rikis vyrduligs herra Eiriks mæder gudes naad Noregs konongs. manadagen nestan firir Michials messo dagh er erlighen man Peter Nicolasson gaf til kommuns korsbr/oe/dra j Nidaros, seer ok sinne daande kono Eline Rana dottor til æwærdaligs b/oe/nahaldz ok skrasætningh. jord sina. swa myckla sæm han aa j Krokstadum er ligger j Husabyar kirkiu sokn j Skaun j Orkodals fylki eftir þui sem brefuet þær vm gort vaattar. hueria jord Hakon j Hær/oe/yom lauk honom j sculd sina. oc Olafuer tone hafde gefuet honom Hakone, gaf han Peter fyrnemder so mykit sem han aatte j fyrnemdre iord. korsbr/oe/drom allum i Nidaros til bordhaldz ok æwærdaligrar æignar vttan alt after kal ok after lausn; mæder allum þeim lutum ok lunnendom sæm til ligger æder leghet hafua fra forno ok nyo. vttan gardz ok jnnan j reet ændamærki a þen maatta. at fyrnemder korsbr/oe/der halde aartiið beggia þeira hiuna æit sinna a hwart aar. þegar gud krefuir þeira af þessare verold; skal adersagd jord falla vndir fyrnemt komun j Nidaros korsbr/oe/drom til bordhaldz. fyrsta er Peter Nicolasson fæller j fra. Ok til þæs mæire visso ok stadfæstingh her vm. sætte optnemder Peter Nicholasson sit insigle ok mer fyrnemder mæn var jnsigli mæder hans insigli firir þetta bref. er gort var j stad degi ok aare fyrnemdom.

Tillegg: Bagpaa: Bref vm Krokstader i Orkodals fylki j Skaun.

Att detta rör sig om Fehirden och Riksrådet Peter Nikulassøn i Tønsberg, född omkr. år 1342 i Sandsvar, Buskerud [1.] står utom all tvivel. Han efterträdde sin farbror Rane Eivindsson som Fehird i Tönsberg, utsågs till landsdommare i Vestfold och senare även i Sud-Halogaland. Omnämnd 1363 till 1405 i följande diplomatarier DN III:344, DN III:407, DN III:481, DN IV:682, samtliga utställda i Bergen utom det sistnämnda, som blev utställt i Tönsberg. Jag har konstaterat att Peter Nilsson Skanke aldrig var eller blev utnämnd till riksråd i Norge, däremot torde han ha innehaft posten som uderfogde i Jämtland.

I Vadstena kloster finns en gammal gravsten med en vapensköld ingraverad föreställande Boltvapnet, en halv lilja och tvenne sporrar. Längs stenens kanter finner man en text på latin som beskriver följande NORWGE NATA / PETRO QUONDAM/ SOCIATA/ PAU SAT CRIPTA/ DE TUNSBERG HELENA DICTA/, vilket översatt betyder ”Född i Norge, vigd med Peter, vilar här Helena från Tönsberg. Gravstenen finns beskriven av Sölve Gardell i boken ”Gravmonument från Sveriges medeltid ” som behandlar ca 500 kända gravhällar och stenar, i Sverige, från tidigt 1000-tal till medeltidens senare hälft.

Denna Helena finns noterad i Vadstena klosters minnesbok Diarum Vaztenense under II:X 424, vilken beskriver att denna kvinna känner man intet närmare. Hon tillhörde dock inte nunnorna utan det man berättar är att utifrån äktaparets namn var hon hustru till och änka efter det norska riksrådet Peder Nikulasson enligt ett testamente i Vadstena X:430 (DN III:704) daterat i Vadstena den 2 februari år 1430. Minnesboken beskriver också att hon var född i Tönsberg och dotter till väpnaren Rane Eyvindsson.

Enligt det resultat jag har fått i samband med min forskning gällande Elin Ranesdotters bakgrund och tillhörighet, torde hon blivit vigd med kusinen Peder Nikulasson från Tönsberg omkr. år 1360, 20 år gammal. Förutom att äktenskapet finns omnämnt i ”Birger Kirkeby, Bygdebok för Sauherad (Sauherad kommune 1988)”, styrks det också av Henning Sollied och Finn A. Wang.

Nu vet jag att det finns dom forskare som säger att giftemål mellan kusiner inte var tillåtet, vilket i sig är helt riktigt. Dock hade den katolska kyrkan, som var det styrande organet gällande vigsel, en helt annan syn på detta varför man i en del fall även godkände äktenskap mellan kusiner. Kyrkan ansåg att äktenskapet var grundat på ett avtal mellan parterna. Enligt denna avtalsteori, som fastställdes vid kyrkomötet i Trient och vilket slutligen segrade över kopulationsteorin, som tidigare hade, enligt den romerska rätten, varit rådande, byggde äktenskapet på brudens och brudgummens samstämmiga, fria vilja (consensus facit nuptias). Till denna teori om contractus matrimonialis hörde ett antal yttre och inre villkor för äktenskaps ingående, däribland hänsynstagande till eventuellt felande samtycke. (se: Äktenskapet och Lagstiftningen, Professor W. Müller-Freienfels)

I enlighet med kyrkans allmänna uppfattning om likhet mellan könen, en uppfattning som var främmande för det romerska tankesättet, gällde inte bara, att man och kvinna var likställda vid aktenskapets ingående. Kyrkan tillerkände också principiellt alla människor rätten att inträda i det äkta ståndet. Endast vid några få undantagsfall, var den enskilde frånkänd denna rätt.

Ett ytterligare tecken på att Elin inte hade någon koppling till Peder Nilsson Skanke är hennes testamente utställt den 2 februari 1430 i Vadstena, där ingen av Peders barn finns omnämnda eller upptagna, utan som arvtagare till hennes kvarlåtenskap finner vi en Jon Toressøn. Se DN III:704 här nedan. Enligt saväl Henning Sollied som Finn A. Wang skulle Peder Nikulasson och Elin Ranesdatter vara föräldrar till prästen i Stokke, Vestfold, Rane Pedersson, far till Nikulas Ranesson, [3.] Inte heller någon av dessa finns omnämnda i Elins testamente. Stokke som var grannby till bl.a. Tønsberg som låg strax öster därom.

Diplomatarie DN III:704 Utställt den 2 Februar 1430. i Vadstena.

Tre Mænd udstede et Uddrag af Hustru Elin Ranesdatters Testamente, forsaavidt angaar hendes Gaver af Lösöre og Jordegods til Jon Thoressön.

Kilde: Efter Orig. p. Perg. af 5 April 1439 i norske Rigsarkiv. Sigillen saknas och en del av brevet är oläsligt.

Brevtekst (fra den trykte utgaven): Ollum monnum þeim som thettæ bref sea æder høyræ sender Anbiorn Halladsson Thorlæifue Gwnnarsson oc Gwnnar Jonsson q. g. oc sinæ kunnikt gørande at meer sagom oc høyrdom thestæmenthæ bref mæd hæilom oc wskadom insiglom þrykth innan a fyrnæmth thesstæmenthæ bref som ærlighen quinnæ hwstrw Eliin Rana dotter giordhe i Watzstenom a kyndes messo dagh ord fra ordhe som her segir. Jn nomine domini amen.

Jak Eliin Rana dotter sywk til myn lichamæ oc tho allwngis wel helbrigda til min syn oc samwit tha giorde jak thennæ skypan a ytherstæ dagom mynom a sølikom mynom stykkiom gwdh til loff oc hedher oc ..... . kirkio oc allom cristnom salom til roo oc nader oc nokrom mynom vinom til hwgnadz. Jtem fins oc swa i ...... thettæ bref at Joon Thorersson skal æighæ epter hwsstrw Eliino x alnæ clædhe aff got clædhe ok enæ .... sængh ok swa mycla jordh som hon atte j Wllalandhe som ligger j Haugh sokn a Æikiom som thesstæ[menth%C3%A6] wd wisar j thessom gafwom oc allom androm til thes mera wisso sannindæ wm thesso myno gerdh oc skipa[n be]dis jak beskedelighæ manna insigle som ær herra Lafrans Amundsson herra Rangualder Olaffsson som tha ner [wa]ro mæd myno jnsigle fore thettæ mit thesstamentæ bref som war giort i Watzstenoom wm kyndes messo dag anno domini mcdxxx.

Oc til sannidæ ta setto meer war insigle fore thettæ thranskryptæ bref er giort war .. dine a pascæ dagh a x are oc xl rikis warz wyrdelix herræ herræ konungs Erikz.

Vem denna Jon Thoressøn var har inte gått att finna, dock är det min förhoppning att det skall visa sig inom en snar framtid. Hursomhelst så visar det sig nu att vi kanske får tänka om vad beträffar Peder Nilsson Skankes söner Joen, Ønd och Karl. Det troliga är nu att alla tre var barn till Peder Nilsson och Kristina Halvardsdotter vilket skulle innebära att

vi nu får en helt annan bild av när dessa tre söner är födda eftersom vi med ganska stor säkerhet vet att Kristina Halvardsotter dog omkr, år 1360. Vad som var dödsorsaken vet vi dock inte, tidsmässigt så skulle det ligga i parentel med sonen Karls födelse, samtidigt vet vi också att pesten härjade och skördade ett stort antal liv i det jämtländska landskapet där närmaretvå tredjedelar av befolkningen dog i farsoten.

Gällande Elin Ranesdotter så finner vi henne omnämnd i två diplomatarier efter hennes död, dessa två är DN XXI:537 utställd 11. september 1463 och DN XXI:544 utställd den 9 januari 1464, båda i Sande se nedanstående kopior..

DN XXI: 544

Sammendrag: 2 lagrettemenn vitner at Torleiv Tolvsson, tidligere prest på Sande, og Smid Ormsson, prest på Haug på Eiker, overfor Andres Tordsson, prest på Sande, avla vitnesbyrd om at hustru Margrete Ormsdotter 10 år i forveien hadde gitt Nørdre Selvik i Sande sokn, som hun hadde fått av hustru Eline Ranesdotter, i sjelegave til Sande kirke. Jfr. nr. 537 her ovenfor.

Kilde: Original på papir i Riksarkivet (Danske Selskabs Papirbreve). 2 seglhenger ved; nr. 2 defekt.

Nummer: 544.

Dato: 9. januar 1464. Sted: Sande.

Brevtekst (fra den trykte utgaven): Allom mannom som thetta breff sea eller høira sendher biørn tormotzsson oc tordh alffsson laurettismæn Q. g. oc sina kunnocht gorande at manadaghen næsth æpther epyphaniam dnj. Anno dinj. Mo cdo lxiiij tha ware mit j prestastughone a sandene saghom oc hørdom aa at ther hederligha mæn hiollo handom saman aff enne halffuo syre andres tordrsson presther a forda sandene kyrkio æn aff andra halffuo syre torleff tolffsson fordom presther at athernemdo

b.XXI s.417 kyrkio sandene oc syre smith ormsson presther a haughe a eekiom medh them skilorrdom at forder mæn syre torleff oc syre smith hand sældo sire andres 1

sanden vitnisbyrdh oc rætthin om theth testament ther hustrv margith *omrbsdotter gaff sandene kyrkio swaludande ordh fraa orde sem her æpther følier at ther sagdes vara i hoffuudønne nw for x arum hørdo vppa at hustrv margitth forda lysthe for them at hon haffude giffuith til sandene kyrkio nordre sielwicha allan gaardin som liggher i forde sandene sokn som hustrv elin rana dotter haffde geffuit henne. thettj haffuer iach giffuit kyrkionne til vphellis oc sagde hustrv margitta for them at hon loffuade theth hustrv eline rana dottor som hon kallade systor sine. iach loffuade henne theth at tagher hon gaff mich forda godhz at hende theth swa at iach dødde barnløs tha skulle iach giffua theth godzs medh allom lutom oc lunnindom til lighat haffuer eller till ligger fraa forna oc nyo vthan gardzs oc Jnnan epther ty som hon haffde mich giffuith oc breff ther om giorth wattar at iach skulle theth giffua vndher then helie kyrkio fore beggis wara solæ oc foreldre solæ Thera godha manna solæ som gozith atthe oc afflade oss gudhi til hedhers oc then helie kyrkio til vphellis oc oss allom til saala hielpar. Til sanninde hær om sætthie2

mith ockar Jnsigle for thetta breff som giort war aare oc daghi som saght ær. Tillegg: Bakpå, 15. h.å.: Kerligha Humilima mea subiectione in eo a quo omnis oritur virtus filialiter Bakpå, 18. h.å.: Vidnisbyrd om Nørdre Selvig til Sanden Kirche. 1564 Bakpå, 18. h.å.: Foræret af Hr. Wiel 1750. 1

sire andres tilskr. ovenfor linjen med samme hånd. - tilbake 2

Det følgende sub plica. Med hänsyn till ovan nämnda bakgrund får vi nu följande bild gällande Peder Nilsson Skanke och hans barn.

Barn till Peder Nilsson Schancke och Kristina Halvardsdotter:

i. Bonde Joan Pedersson Skanke, född omkr. år 1345 på Hov i Hackås socken, död omkr. år 1410 i Sanne på Frösön (Z). Vigdes med NN. (se 162824. i ”Präster och häxor”, släkten Jonsson-Sehlin)

ii. Lagman Ønd Pedersson Schanke, född omkr. år 1355 på Hov i Hackås socken, död den 13 mars 1397 i Hackås socken. Ønd var lagman och fogde över Jämtland 1393-1397. Hans sätesgård var Västerhus på Frösön, gravstenen efter honom finns ännu bevarad i Frösö kyrka. Enligt gravhällen bar han en sköld med en bepansrad skank med sporre.

iii. Bonden Karl Pederson Schanke, född omkr. år 1360 på Hov i Hackås socken, död den 15 maj 1430 på Hov i Hackås socken, begravd vid Hackås kyrka. Karl vigdes med Radgerd Kjetilsdotter, född i Hegled, Sunne socken, död år 1445 på Hov i Hackås socken. Det skall också tilläggas gällande Karl och hans profession, ett flertal forskare har benämt honom som riddare, jag har sökt men inte funnit någon dokumentation som styrker att han skulle ha dubbats som riddare. Däremot vet vi att han var väpnare i egenskap av sin ekonomiska ställning som bonde och därför hade belagts med s.k. ledungsplikt.

[1.] Birger Kirkeby. Bygdebok for Sauherad, gards og ættesoge. (Sauherad: Utgiven av Sauherad kommune, 1980-1988), 4:517, Atta fra Soum og Reine i Sandsvar.

[2.] Henning Sollied och Finn A. Wang menar att prästen i Stokke, Rane Petersson, var son till riksrådet Peder Nikulasson och hustru Elin, och far till en son som döptes till Nikolas.

[3.] Längs Lagen : Lokalhistorisk läsebok för bygderna och byarna längs Numedalslagen, (Kongsberg: Kvarnum Forlag), nr 3:89, pag 140.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

https://www.facebook.com/groups/305312469481327/ pgår ett projekt för att Y-DNA-testa manliga ättlingar (dvs på svärssidan) till släkten Skancke för att undersöka de äldsta ledens sannolikhet.

Peder Nilsson Skancke född omkr. år 1320 vigdes omkr. år 1340 med en dotter till Lagmannen i Jämtland Halvard Karlsson, Kristina Halvardsdotter född omkr. 1320. Det skall här tilläggas att ytterligare barn till Halvard Karlsson har vi ej funnit. Omkr. år 1345 föds sonen Joan Pedersson Skancke, Joan i Sanne, hustru okänd. Joan var bonde i Sanne, Hackås socken fram till omkr. år 1410 då han avlider ca. 65 år gammal. Joan finns om- nämnd i (DNIII: 582), år 1394 var han besglare av sin broder Karls köp av Solkastad, och år 1410 står han som andra namn i Jämtarnas skuld brev (DN XVI :60). 60Joan och hans hustru hade följande barn: 81412. i. --- http://www.espell.se/saga/pb490ae7d.html : Peder Nilsson kan av åldersskäl inte vara identisk med den Peder Nilsson, som år 1410 var känd som välboren man, och som var fogden Jösse Finnssons underfogde i Jämtland; det fanns flera Peder Nilsson enligt Ahnlund (JHH:I:282). Var Peder en son till Nils Hallstensson ? Sonen Karl Pedersson, 1360-1430, övertog år 1394 gården Solkastad (Solstad), numera okänd plats i Hackås, av Markus Nilsson och dennes hustru, (JHD:I:126), och denne Markus var möjligen en son till Nils Hallstensson. Utgår man från att det låg lägligt till för Karl Pedersson kan Solkasta identifieras med Solstad, ödesböle beläget mellan Hov och Fäste. (Suppl. JHD:111, Holm).

Barn efter Peder Nilsson var: Johan Persson i Sanne f 1344 och död 1411, Önd Persson f 1360 och Karl Persson f 1360 och gift med Radgerd Ketilsdotter.

Historikern Barney Young på Isle of Man antar att Peder Nilsson kan vara en son till Nils Hallsteinsson (Fra Skanke-slektens historia, Isle of Man 1985). --- Bonden Sigurd Joansson, född omkr. år 1380 i Översjö, Alsen (Z), död år 1447 i Klockåsen, Näs (Z), Sigurd Joansson anses vara stamfader för Blixsläkten i Jämtland. Den första uppgiften vi möter om Kloxåsen under medeltiden återfinns i ett brev daterat Sunde 21 november 1428 (DN lll 697). I detta kungörs, att Tivad Olavsson med sin mors samtycke har sålt sin moders gård Kloxåsen i Näs socken till Sigurd Jonsson för 36 jamtska mark (Bull s.84) och en mark i skeytingafé; skötselavgift. (Källa: Sven Schylberg 2003-07-16 i sin forskning om Hovdsjö-Kloxåsen-Blixsläkten). Köpte Klocksåsen, Näs, år 1428 för 36 jämtska mark av Tivat Olafsson, vars fader hette Olaf Simonsson, (Källa: Jämtlands läns Släktforskarförening, JLS-nytt 93/52). Herr Elyan (Ylian), kyrkoherde i Sunne 1428-1443, prost i Jämtland och kyrkoherde i Sunne, bekräftade den 21 november 1428 att Tivad Olofsson med sin moder Helgas samtycke sålt mödernegården Kluksås i Näs socken till Sigurd Jonsson för 36 jämtska mark. (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 34, Leonard Bygdén). ii. Per Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1435 i Sanne, Hackås. Per i Sanne känd 1418-1435 (DNIII: 709)

iii. Erik Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås, död 1490. Känd 1437-1490 (DNXVI:116,264,306)

iv. Anders Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1435. Känd 1435 (DNXIV:48)

v. Margareta Joansdotter, född i Sanne, Hackås (Z), var död 1484. Vigdes med fogden Martin Sluto. Fick med honom bl.a. dottern Katrine Martinsdotter gift med Sten Audinsson från Hallom i Myssjö (Z). Margareta finn omnämnd 1428-1479, 28 mars 1428 säljer Martin Sluto med sin Hustru Margreta Johansdatters samtycke gården Bolås i Ovik socken i Jämtland för 80 jämtska Mark till Andres i Stafsetre. se. DN III: 693.

vi. Olof Joansson af Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1493 i Sanne, Hackås (Z). Känd 1435 -1490 och nämnd med sin bror Erik (DNXVI:641,693,709) Gift med okänd fick med henne sönerna Anders och Per Olofsson Omkr. år 1360 föds den andra sonen, Ønd Pedersson Skanke (källa:Robelin), samtidigt som Peders hustru Kristina Halvardsdotter avlider, eventuellt i barnsäng. Ønd som hade gården Västerhus som sin sätesgård (DNXV: 77) finns bl.a. omnämnd i Anders Stiernmans, Swea och Göta Hövdinga minne II 2 upplagan 1835 sid.328. 1393 – 1397 var Ønd Pedersson Skancke lagman och fogde över Jämtland. Den 13 mars 1397 avlider Ønd i Hackås 37 år gammal. Han var gift med till namnet okänd kvinna ,de hade barnen : i. Sten Öndsson i Västerhus född omkr 1390 död före 1450 (DN XV:77) känd 1413- 1423 fogde i Jämtland, befallnings man 1421 hans sätes gård var Sanne att han var son till Önd anser Ahnlund vara bevisat (JHH I sid.292 not.2). ii. Kristina Öndesdotter i Sanne ,Jungfru känd 1450 (DN XV:77) Ca 1360 gifter Peder Nilsson Skancke om sig, han vigs nu med Elin Ranesdotter Hoff, född omkr. år 1340 i Tönsberg, dotter till Fehirden i Tønsberg Rane Eyvindsson Östby-Snekkestad och dennes hustru Aase Salomonsdatter Selvik, som var dotter till Biskopen Salomon Toraldersson och dennes hustru Margarethe (efternam okänt). Peder avlider omkr. år 1410. Elin Ranesdotter var kommen från Bolt-släkte, varför hennes gravsten i Vadstena kloster också är prydd med Bolt-ättens vapen,hon avlider..år 1430, det betyder att hon blev omkring 90 år. Det är troligt att Elin tillbringade sina sista år i Vadstena kloster där hon begravdes .Att hon gifte sig omkring 1360 innebär är hon mycket väl skulle kunna vara mor till såväl Önd som Karl, eller bara Karl som föddes någon gång 1360 - 1365 är och är enligt Jordinnehav son till Elin. Riddaren och jordägaren Karl Pederson Schanke, vigdes omkr år 1400 med Rådgerd Kjetilsdotter, född omkr. ar 1380 i Hegled, Sunne (Z), dod ar 1445 i Hov, Hackas (Z). Hon var till bonden Kettil Kettilbjörnsson ( Gren) som var son till Kettilbjörn Knutsson. Kettil uppträder i urkunderna endast 1323, då han uppger sig ha köpt jord i Valkebo härad i Östergötland till morgongåva åt sin hustru Gunhild, dotter till riksrådet Hemming Ödgislason (Lejonansikte). Riddaren och jordagaren Karl Pederson (Carolus Petri) Schanke ar kand 1394, da han overtar garden Solkastad i Hackas efter sin farbror Markus Nilsson och dennes hustru. Köpehandlingarna ar daterad i Hackas den 14 april 1394. Pa baksidan ar det paskrivet med 1800-tals handskrift: ”Goran Jonsson i Haf 1822 den 29 juni Hackas Haf”.Dette styrker tolkningen att Karl Pedersson ar identisk med ≪gamle Karl i Hov≫ som var fader till Karlsönerna i Hov. Brevet ar skrivet pa Hackas:”Allom mannom thom som thettha breff hora aller see helsom wi Marcus Nilson oc Radgerdh Torgoz dotther awerdeleka meth gudhi kennumps wi thes meth waro ypno breffwe at wi hawm salth bisked heleghum manne Karl Padharsoni wart goz som hether Solkastadha liggiande j Hakas sokn j Jampthalande meth allom lundhandum oc luthum som ther til ligghia oc ligat hawer aff forno oc aff nyo nar by oc ferre j wato oc thorro lozst oc fast hwar thet helz kan finnas oc afhendhom wi os thet fornampdha goz vndhan os oc varom arwinghiom oc vndher then fornempdha Karl Padharson oc hans arwinghia til awerdhelika agho kennvmps wi thes meth waro narwarandhe ypno breffwe at wi hawm vppburit halwan panig oc helan afther thy somos anogdhe alleledes lathom wi thenna fornempda Karl ladhughan oclosan for os oc warom arffwinghium til thes mero wisso oc skal tha badhums wi godha manna incigle fore thetta breff som ar Swenungh laghman ther samastadha Nisse Bergh Rawald ij Saleem Joon ij Sandhom Joon Ostenson oc Hidhin a Berghe. Script(u)m Hakas Anno Domini MCCCXC quarto feria tertia proxima post dominicam palmarum.” Karl Pedersson Schanke upptog med fogden och lagmannen vittnesbord om skatt till kungen 1405. Fem ar senare, ar 1410 star Karl som forsta namn i det skuldebrev, dar 116 jamtar erkanner en landskapets skuld till Uppsala domkyrka och drottning Margareta pa 600 mark, brevet ar daterat den 4 april 1410,. Ar 1423 ar han tillsammans med sin brorson, fogden Sten Ondsson, med om att kopa Sigurds i Viken, Fyras, Hammerdal, andelar i Rangnors fiske och alggravar pa Bjornkalen i Hammerdal. (Kalla: Hammerdalskronikan 1976) I en skrift sager Festin bl.a.:"Storsjon var den mest befarna strakvagen, och Hov-offerplatsen och marknadsorten - var allmant besokt. Har gick ocksa pilgrimmernas vandringsled mellan Bottenhavet och Nidaros fram, efter vilken vag Heliga Birgitta sages ha fardats pa sin resa till Olaf den Heliges grav. I Hackas rastade hon i Skankegarden i Hov" Vem agde i sa fall garden i Hov vid denna tid , och hette den verkligen Skankegarden.? Karl Pederson Schanke avlider den 15 maj 1430 i Hov, Hackas (Z). Karls gravsten lag en tid som brosten framfor trappan til vapenhuset i Hackas kyrka, men bevaras sedan restaureringen av kyrkan 1923 bakom altartavlan. Den blev upptackt av N. J. Ekdahl 1829. Till trots at den alla redan da var ≪skadad genom gaende ofver honom≫ kunde han lasa inskriptionen som nu ar helt forsvunnen. Den hade foljande kantskrift med minuskler: ”Hic iacet Carolus Petri in Hoff qui obiit anno MCDXXX die Sancte Sophie” Har vilar Carolus Petri i Hov som avled ar 1430 pa S:t Sohpias dag [15. maj ] 1435 bevittnade Herr Lars, som var kaplan i Brunflo aren 1435-47, att Orjan, Jens och Olof Karlssoner utloste sin syster Christina fran fadernegarden Hov i Hackas den 29 juni 1435. Hennes arvedel pa 300 mark silver i tillagg till klader, koppar och grytor samt 50 mark bevisade den rikedom som slakten agde: ”Allum them godom mannom som thetta breff see heller hora ta bekendis wi broder som heęr effter nemnes Jorian Karlszon, Jons Karlszon och Oloff Karlszon j Hoff medh thesze vare opne breffue at vi haffum effter dannemens tillagh och nęrwarandis lost var soster Christin vt aff Hoff och allum vt jordum och haffuom vi giffuit henne try hundrede mark j gode penninge j silfuer och koppar och gryter forutan hennes klęder forst j par lon derst klędan kape och kiortel j par ledesk klęden kape och kiortel for wtan hennes linklęden och annen deel som ho n hade aff war faders gard som lop tel femti mark thesze gode men vare ther vt offuer och skatte och lade osz j mellan Olaff j Sande och Peder j Sande Anders ther samma stades Anders i Matenęęs Tel ythermere wisze och bettre fo erwarelse bidie vi hederlig man heer Lares j Brunflo Lares i Kluxos Martten i Oon Keel i Monsta om sin insegle nedan pa thette breff som skriffuit Anno Domini M CD XXXV Sancte Peders dag” Radgerd levde annu den 30 april 1438, da hon tillsammans med sina soner kungjorde att hon med sina soners och svarsoners godkannande hade salt Heglid i Sunne for 70 mark till kyrkoherden Orjan. ”Alle the dandhemęn som thetta breff hųra ęller see swa węl them som epther komande som the nw ęrw hilsar jac Radgerd Kętilzdotter Pedar Karlson Ųrian Karlson Eric Karlson Jųniss Karlson Olaff Karlson kęrlica med warom herra.Thet skall allom witherlikit wara at jac forda Radgerd Kętilzdotter med jaa god wilia beradna modhe oc handhaband minom ęlskelicom sonwm oc magum haffwer jac saalt oc oplathit hederlikom manne herra Yliane ith goozs som Heglidha hether lighiandhis i Sundha sokn med gard oc thwn thomp oc husom akir oc enghult oc hagha j watho oc j thorro wedhestadom oc ingo vndan thakno som ther til ligher oc thill ligat haffwer aff forno oc nyo som eyer med salum salt ęller gawom giffwid fore syuthigi suenska mark frith oc frelst fore hwariom manne vndhan mik oc minom arfwom oc vndher fųra opnęmdan herra Elyan ęller hans ręttha epther komande. kęnnis oc jac haffwa opburid helan pęning oc halffwan fųrsta och thet sydhersta oc alla hyna andra ther j mellan epther minne egno nųghio swa at mik nųgher oc wel nųgher. Vardher oc thetta forda gozs fost ęller faal t tha skall thet ingom fųra byudhas en minom rętha epther komande hulkit jac fųrst oc fręmst fore skill oc swa miki t som forde herre Elyan bętrar gozit swa mykit er hans frome i pęningom Thetta kųp war giort med thwem fastom 1 som er herreRykard j Brunflo oc herre Jųniss j Owik oc med atta fastom som er Jęppe Laurisson Sundwis Rikard j Berg her ra Rikard j Rųdene Katilbiųrn Eric Ywarson Biųrn j Akirengh oc Olaff Helgason. Thill ythermera bewising oc hųgre forwaring tha bider jac Radgęrd oc Ųrian węlbornan man oc hųffdhingę j Jęmpthaland Narwa Jacobson jac Jųnis Karlson oc Olaff Karlson bidhiom hedherlikan man herra Jųniss kyrkioherrę j Owik jac Pedar Karlson biskedelican man Jngemund j Locum medan wi ey sięlffue insigle ęgom med warom kęra broder Erik Karlson sig sięlfwom insigle ęgande oppinbarlica hengia for thetta breff som scriffwad er arom epther gudz byrd M CD XXX Octauo in profesto apostolorum Philippi et Jacobi” Arkebiskop Gaute, lagmann Erik Amundsson och fem radman i Trondheim pabjod 10 november 1488 pa nytt fullstandigt skifte efter Karls soner pa Hov dar hans samtliga soner ar namnda Av brevet framgar att Herr Orjan var farbror till hustru Birgitta Pedersdatter i Vasterhus, hennes far, Peder, var alltsa bror til Orjan som var farbror til Olof Jensson, altsa var ocksa Olofs far, Jens, bror til Orjan. Orjans broder Olof och Erik omtalas som döda och barnlösa: ”Ollum monnum som thetta breff see adher hore heilssa wij Gauto med gudz nadh rchiebiscoper i Nidross oc paweligs sattis legatus Erich Amundsson logman i Trondhem Thomas Juthe Erich slanke Sigwrd Offwindsson Biorn Simonson oc Jon gulsmid radmen ther samastadz karliga med gud oc sancto Olaff konung kunnocthgorande ath anno domini mcdlxxx octauo sancti Marthiins affthen kome fore oss i rettha wppa erchiebiscops gardhen i Trondhem beskedeligh quinna hustru Birgitta Padhersdotter i Westrehws i Jemptaland oc Olaff Jensson aa einne halffua klagande en aa andre halffua Padher Olaffsson i wmbodhe Karll Yrianssons barna swarende, klagedhe tha adhernemda hustru Birgitta oc Olaf Jensson ath the ey haffde ffenghet sin fullan ffadhers arff wppa badhe sidhor. Besynnerligha i thet gotz som Hoff heither liggiande i Hakas sokn i Jemptaland sem theim war fforholdet aff her Yrian Karlsson theres ffadherbroher oc effther honom hans son Karl Yriansson gud there begges siell nadhe. En adhernemde Padher Olaffsson swaradhe ath ther war giorth reth bythe i myllom the brodher i liffuandelifue, och ath Padher Karlsson haffde teketh lossa paninga ffore sin parth i Hoff lxxx mark. Ransakade wij tha thet maall oc granliga offuerlaso there breff oc beuisningh wppa badhe sidhor och kunne ey thet finne ath ther nokoth lagliget bythe eller skipthe warith haffuer myllom ffornde brodher. En wm the lxxx mark som hustru Birgittis fadher Padher Karlsson haffdhe wpboreth. swaradhe hon ath the ey ner till rekthe ffore thet som han skulde haffth aff sinom brodrom ffore Hoffs gotz. oc bodh ther medh ath leggia the lxxx mark igen till bytis oc inckthe breff haffde han heldher ther wppa geffueth. kunne wij oc ey helder finna aff theim breffuom som ther wore framborne ath thet wore halffua eller heila paninga som han skulde haffth haffua. Effther tessa wore ransakan oc wore tilllagha giorde fornde Padher Olsson eina sammia medh hustru Birgittha oc Olaff Jensson som oss oc tycthe skynsamth oc laghom likaste ware ath hustru Birgitta leggie igen the lxx mark som henne ffadher wpbar oc sidhan gaa fornemde hustru Birgitta oc Olaf Jensson medh sin syskione oc Karl Yrianssons skylgithen barn til reth tridiwngs bythe effther her Yrian Karlsson Padher Karlsson oc Jens Karlsson i allan then arff som theim till ffell effther fadher oc modher oc effther two theris brodher som war Olaff oc Erich Karlson som oc arffuen till fell medh theim oc the ij brodher inghen barn effther segh haffde. Skulo oc samaledis the lxxx mark til tridwngs bythe genga medh thet andre gotz som for seigher. War thetta theris winligha sammia medh samtykth oc handerbande som the her giordhe ffore oss medh wore till lagha hulken ffore ffullan dom skal holdass. Oc till meire wisso oc stadfestilsse her om latha wy worth secretum oc jncigle hengias ffore thetta breff gifuit i Trondheim aar oc deghi som ffor seighir.” Barn till Karl Pederson Schanke och Radgerd Kjetilsdotter: i. ii. Riddaren och lansherren Orjan Karlsson Schancke, fodd ca. 1400 i Hov, Hackas (Z), dod fore 1474 i Hov, Hackas (Z). Vigdes 1:a ggn med NN, vigdes 2:a ggn efter 1449 med Margarete Jensdotter. Riddaren och riksradet Peder Karlsson Schancke, fodd omkr. ar 1401 i Hov, Hackas (Z), dod efter ar 1469 i Seim, Kvinnherad i Norge. Vigdes med Botilda Svalesdatter Smor, som var fodd omkr. ar 1410 i Bergen, Hordaland,Norge, dod efter 1485 i Seim, Kvinnherad, Norge. Peder Karlsson Schancke som var riddare och riksrad, var aven tillsatt som syssloman i Jamtland. I kraft av sitt ambete bodde Peder under sin tid som syssloman pa garden Osa i As (Z), som var fogdebostalle, Herr Peder ar omtalad aren 1471-85. Botilda Svalesdatter Smör var av adlig ätt, se släktvapnet till höger.“Bothilda arvde garden Hatteberg i Kvinnherrad ar 1442, efter sin far Svale Jonson Smör ́s bortgång, men troligtvis bodde hon aldrig där. Hon skall också ha ärvt gården Hananger på Lista samt ett flertal andra gårdar. “ Botilda och Herr Peder Karlsson är omnämnda i en släkttavla från 1548, hon som dotter till Svale Jonsson och mor till Anna gift med Oluf Bagge. iii. Syssloman i Jamtland Erik Karlsson Schanke, fodd ca. 1405 i Hov, Hackas (Z), dod 1448 i Hackas (Z). iv. Bonden och väpnare Jens Karlsson Schanke, född omkr. år 1405 i Hov, Hackås (Z), död år 1489 i Billsta, Hackås (Z). Vigd med Catharina Wibjornsdatter omkr. år 1450. v. Olof Karlsson Schanke, född 1409 i Hov, Hackas (Z), död 1488. vi. Kristina Karlsdotter Schanke, född 1411 i Hov, Hackås (Z), död 1482 i Hunge, Bodsjö (Z). Vigdes med bonden Ingemund Olofsson. Omkr. År 1430 dör fogdehustru Elin Ranesdatter Hoff, omtalad senast 1429, och begravdes i Vadstena klosterfödd ca. 1340 i Tönsberg, Norge, död 1430 i Hov, Hackås (Z). Hon Den 15 maj 1430 dör Karl Pedersson på Hovg i Hackås socken och begravs i Hackås kyrka. I ett köpebrev av 1438-04- 30 från änkan Rådgerd Kettilsdotter nämns första gången den man som blivit mest känd av ätten Skancke, sätes ägare och väpnare i Hov, Hackås – nämligen Örjan Karlsson, Skancke.Gamle Karl på Hov var gift med Rådgerd Kettilsdotter (Gren) mellan 1395-1400.(Källa: Robelin: Skankeätten sidan 27). Radgerd levde ännu den 20 april 1438, då hon kungjorde – jämte sina söner- att hon med sina söners och mågars samtycke sålt Heglid (Hägled) i Sunne (som var arv från deras farmor Elin Ranesdotters släkt) för 70 mark till kyrkoherden (Ylian) Örjan (DN lll: 742). Vid köpet fungerade såsom vittnen och fastemän bl a kyrkoherdarna Rikard i Brunflo, Jöns i Ovik och Rikard i Rödön samt Jämtlands hövding välborne man Örjan.


Levde 1350. Jämtlands-Skanke slekten er kjent siden 1394, og tilhørte lavadelen i Jämtland. Etter sitt våpenskjold har slekten fått slektsnavnet Skanke. Skanke-slekten fremtrer første gang med brødrene Önd, Karl og Joan Pedersson. Deres far, Peder eller Peter, er så langt kun kjent gjenom deres patronymikon og levde ved midten av 1300-tallet.

Skanke-ættens «Hackåslinje» lever fortsatt på mannssiden og har utviklet flere slektslinjer i Norge som meget tidlig antok slektsnavnet Skanke med varierende stavninger. Den gren som også idag sitter på slektens gamle setesgård Hov i Hackås, har antatt slektsnavnet Hoflin. En annen gren som bodde på Näcksta i Hackås har antatt slektsnavnet Skuncke. Andre medlemmer skriver seg Bäckström, Bengtsson, Bellman, Bromée, Eriksson og Nord.

Slektens senere jordeiendommer i Hackås taler for ett eventuelt slektskap med Nils Halsteinsson [Skanke]. Kristina Halvardsdatter, hustru til Nils, eide i 1348 jord i Våle, Hackås, som en Karl Joensson (Jörsson) solgte til Olof Fastesson i 1427, identisk med Olof Fastesson i Rise, Offerdal. i 1420 (DN V 535).

Peder hadde følgende sønner: Ca. 1360: Önd, lagmann eller fogde over Jämtland, død i 1397. Ca. 1365: Karl, vepner, død i 1430. Joan i Sanne, kjent 1394 - 1410. 1

Om Engelsk (standard) endringshistorikk På https://www.facebook.com/groups/305312469481327/ har det förslagits ett projekt för att Y-DNA-testa manliga ättlingar (dvs på svärssidan) till släkten Skancke för att undersöka de äldsta ledens sannolikhet.

Peder Nilsson Skancke född omkr. år 1320 vigdes omkr. år 1340 med en dotter till Lagmannen i Jämtland Halvard Karlsson, Kristina Halvardsdotter född omkr. 1320. Det skall här tilläggas att ytterligare barn till Halvard Karlsson har vi ej funnit. Omkr. år 1345 föds sonen Joan Pedersson Skancke, Joan i Sanne, hustru okänd. Joan var bonde i Sanne, Hackås socken fram till omkr. år 1410 då han avlider ca. 65 år gammal. Joan finns om- nämnd i (DNIII: 582), år 1394 var han besglare av sin broder Karls köp av Solkastad, och år 1410 står han som andra namn i Jämtarnas skuld brev (DN XVI :60). 60Joan och hans hustru hade följande barn: 81412. i.

Bonden Sigurd Joansson, född omkr. år 1380 i Översjö, Alsen (Z), död år 1447 i Klockåsen, Näs (Z), Sigurd Joansson anses vara stamfader för Blixsläkten i Jämtland. Den första uppgiften vi möter om Kloxåsen under medeltiden återfinns i ett brev daterat Sunde 21 november 1428 (DN lll 697). I detta kungörs, att Tivad Olavsson med sin mors samtycke har sålt sin moders gård Kloxåsen i Näs socken till Sigurd Jonsson för 36 jamtska mark (Bull s.84) och en mark i skeytingafé; skötselavgift. (Källa: Sven Schylberg 2003-07-16 i sin forskning om Hovdsjö-Kloxåsen-Blixsläkten). Köpte Klocksåsen, Näs, år 1428 för 36 jämtska mark av Tivat Olafsson, vars fader hette Olaf Simonsson, (Källa: Jämtlands läns Släktforskarförening, JLS-nytt 93/52). Herr Elyan (Ylian), kyrkoherde i Sunne 1428-1443, prost i Jämtland och kyrkoherde i Sunne, bekräftade den 21 november 1428 att Tivad Olofsson med sin moder Helgas samtycke sålt mödernegården Kluksås i Näs socken till Sigurd Jonsson för 36 jämtska mark. (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 34, Leonard Bygdén). ii. Per Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1435 i Sanne, Hackås. Per i Sanne känd 1418-1435 (DNIII: 709)

iii. Erik Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås, död 1490. Känd 1437-1490 (DNXVI:116,264,306)

iv. Anders Joansson i Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1435. Känd 1435 (DNXIV:48)

v. Margareta Joansdotter, född i Sanne, Hackås (Z), var död 1484. Vigdes med fogden Martin Sluto. Fick med honom bl.a. dottern Katrine Martinsdotter gift med Sten Audinsson från Hallom i Myssjö (Z). Margareta finn omnämnd 1428-1479, 28 mars 1428 säljer Martin Sluto med sin Hustru Margreta Johansdatters samtycke gården Bolås i Ovik socken i Jämtland för 80 jämtska Mark till Andres i Stafsetre. se. DN III: 693.

vi. Olof Joansson af Sanne, född i Sanne, Hackås (Z), död 1493 i Sanne, Hackås (Z). Känd 1435 -1490 och nämnd med sin bror Erik (DNXVI:641,693,709) Gift med okänd fick med henne sönerna Anders och Per Olofsson Omkr. år 1360 föds den andra sonen, Ønd Pedersson Skanke (källa:Robelin), samtidigt som Peders hustru Kristina Halvardsdotter avlider, eventuellt i barnsäng. Ønd som hade gården Västerhus som sin sätesgård (DNXV: 77) finns bl.a. omnämnd i Anders Stiernmans, Swea och Göta Hövdinga minne II 2 upplagan 1835 sid.328. 1393 – 1397 var Ønd Pedersson Skancke lagman och fogde över Jämtland. Den 13 mars 1397 avlider Ønd i Hackås 37 år gammal. Han var gift med till namnet okänd kvinna ,de hade barnen : i. Sten Öndsson i Västerhus född omkr 1390 död före 1450 (DN XV:77) känd 1413- 1423 fogde i Jämtland, befallnings man 1421 hans sätes gård var Sanne att han var son till Önd anser Ahnlund vara bevisat (JHH I sid.292 not.2). ii. Kristina Öndesdotter i Sanne ,Jungfru känd 1450 (DN XV:77) Ca 1360 gifter Peder Nilsson Skancke om sig, han vigs nu med Elin Ranesdotter Hoff, född omkr. år 1340 i Tönsberg, dotter till Fehirden i Tønsberg Rane Eyvindsson Östby-Snekkestad och dennes hustru Aase Salomonsdatter Selvik, som var dotter till Biskopen Salomon Toraldersson och dennes hustru Margarethe (efternam okänt). Peder avlider omkr. år 1410. Elin Ranesdotter var kommen från Bolt-släkte, varför hennes gravsten i Vadstena kloster också är prydd med Bolt-ättens vapen,hon avlider..år 1430, det betyder att hon blev omkring 90 år. Det är troligt att Elin tillbringade sina sista år i Vadstena kloster där hon begravdes .Att hon gifte sig omkring 1360 innebär är hon mycket väl skulle kunna vara mor till såväl Önd som Karl, eller bara Karl som föddes någon gång 1360 - 1365 är och är enligt Jordinnehav son till Elin. Riddaren och jordägaren Karl Pederson Schanke, vigdes omkr år 1400 med Rådgerd Kjetilsdotter, född omkr. ar 1380 i Hegled, Sunne (Z), dod ar 1445 i Hov, Hackas (Z). Hon var till bonden Kettil Kettilbjörnsson ( Gren) som var son till Kettilbjörn Knutsson. Kettil uppträder i urkunderna endast 1323, då han uppger sig ha köpt jord i Valkebo härad i Östergötland till morgongåva åt sin hustru Gunhild, dotter till riksrådet Hemming Ödgislason (Lejonansikte). Riddaren och jordagaren Karl Pederson (Carolus Petri) Schanke ar kand 1394, da han overtar garden Solkastad i Hackas efter sin farbror Markus Nilsson och dennes hustru. Köpehandlingarna ar daterad i Hackas den 14 april 1394. Pa baksidan ar det paskrivet med 1800-tals handskrift: ”Goran Jonsson i Haf 1822 den 29 juni Hackas Haf”.Dette styrker tolkningen att Karl Pedersson ar identisk med ≪gamle Karl i Hov≫ som var fader till Karlsönerna i Hov. Brevet ar skrivet pa Hackas:”Allom mannom thom som thettha breff hora aller see helsom wi Marcus Nilson oc Radgerdh Torgoz dotther awerdeleka meth gudhi kennumps wi thes meth waro ypno breffwe at wi hawm salth bisked heleghum manne Karl Padharsoni wart goz som hether Solkastadha liggiande j Hakas sokn j Jampthalande meth allom lundhandum oc luthum som ther til ligghia oc ligat hawer aff forno oc aff nyo nar by oc ferre j wato oc thorro lozst oc fast hwar thet helz kan finnas oc afhendhom wi os thet fornampdha goz vndhan os oc varom arwinghiom oc vndher then fornempdha Karl Padharson oc hans arwinghia til awerdhelika agho kennvmps wi thes meth waro narwarandhe ypno breffwe at wi hawm vppburit halwan panig oc helan afther thy somos anogdhe alleledes lathom wi thenna fornempda Karl ladhughan oclosan for os oc warom arffwinghium til thes mero wisso oc skal tha badhums wi godha manna incigle fore thetta breff som ar Swenungh laghman ther samastadha Nisse Bergh Rawald ij Saleem Joon ij Sandhom Joon Ostenson oc Hidhin a Berghe. Script(u)m Hakas Anno Domini MCCCXC quarto feria tertia proxima post dominicam palmarum.” Karl Pedersson Schanke upptog med fogden och lagmannen vittnesbord om skatt till kungen 1405. Fem ar senare, ar 1410 star Karl som forsta namn i det skuldebrev, dar 116 jamtar erkanner en landskapets skuld till Uppsala domkyrka och drottning Margareta pa 600 mark, brevet ar daterat den 4 april 1410,. Ar 1423 ar han tillsammans med sin brorson, fogden Sten Ondsson, med om att kopa Sigurds i Viken, Fyras, Hammerdal, andelar i Rangnors fiske och alggravar pa Bjornkalen i Hammerdal. (Kalla: Hammerdalskronikan 1976) I en skrift sager Festin bl.a.:"Storsjon var den mest befarna strakvagen, och Hov-offerplatsen och marknadsorten - var allmant besokt. Har gick ocksa pilgrimmernas vandringsled mellan Bottenhavet och Nidaros fram, efter vilken vag Heliga Birgitta sages ha fardats pa sin resa till Olaf den Heliges grav. I Hackas rastade hon i Skankegarden i Hov" Vem agde i sa fall garden i Hov vid denna tid , och hette den verkligen Skankegarden.? Karl Pederson Schanke avlider den 15 maj 1430 i Hov, Hackas (Z). Karls gravsten lag en tid som brosten framfor trappan til vapenhuset i Hackas kyrka, men bevaras sedan restaureringen av kyrkan 1923 bakom altartavlan. Den blev upptackt av N. J. Ekdahl 1829. Till trots at den alla redan da var ≪skadad genom gaende ofver honom≫ kunde han lasa inskriptionen som nu ar helt forsvunnen. Den hade foljande kantskrift med minuskler: ”Hic iacet Carolus Petri in Hoff qui obiit anno MCDXXX die Sancte Sophie” Har vilar Carolus Petri i Hov som avled ar 1430 pa S:t Sohpias dag [15. maj ] 1435 bevittnade Herr Lars, som var kaplan i Brunflo aren 1435-47, att Orjan, Jens och Olof Karlssoner utloste sin syster Christina fran fadernegarden Hov i Hackas den 29 juni 1435. Hennes arvedel pa 300 mark silver i tillagg till klader, koppar och grytor samt 50 mark bevisade den rikedom som slakten agde: ”Allum them godom mannom som thetta breff see heller hora ta bekendis wi broder som heęr effter nemnes Jorian Karlszon, Jons Karlszon och Oloff Karlszon j Hoff medh thesze vare opne breffue at vi haffum effter dannemens tillagh och nęrwarandis lost var soster Christin vt aff Hoff och allum vt jordum och haffuom vi giffuit henne try hundrede mark j gode penninge j silfuer och koppar och gryter forutan hennes klęder forst j par lon derst klędan kape och kiortel j par ledesk klęden kape och kiortel for wtan hennes linklęden och annen deel som ho n hade aff war faders gard som lop tel femti mark thesze gode men vare ther vt offuer och skatte och lade osz j mellan Olaff j Sande och Peder j Sande Anders ther samma stades Anders i Matenęęs Tel ythermere wisze och bettre fo erwarelse bidie vi hederlig man heer Lares j Brunflo Lares i Kluxos Martten i Oon Keel i Monsta om sin insegle nedan pa thette breff som skriffuit Anno Domini M CD XXXV Sancte Peders dag” Radgerd levde annu den 30 april 1438, da hon tillsammans med sina soner kungjorde att hon med sina soners och svarsoners godkannande hade salt Heglid i Sunne for 70 mark till kyrkoherden Orjan. ”Alle the dandhemęn som thetta breff hųra ęller see swa węl them som epther komande som the nw ęrw hilsar jac Radgerd Kętilzdotter Pedar Karlson Ųrian Karlson Eric Karlson Jųniss Karlson Olaff Karlson kęrlica med warom herra.Thet skall allom witherlikit wara at jac forda Radgerd Kętilzdotter med jaa god wilia beradna modhe oc handhaband minom ęlskelicom sonwm oc magum haffwer jac saalt oc oplathit hederlikom manne herra Yliane ith goozs som Heglidha hether lighiandhis i Sundha sokn med gard oc thwn thomp oc husom akir oc enghult oc hagha j watho oc j thorro wedhestadom oc ingo vndan thakno som ther til ligher oc thill ligat haffwer aff forno oc nyo som eyer med salum salt ęller gawom giffwid fore syuthigi suenska mark frith oc frelst fore hwariom manne vndhan mik oc minom arfwom oc vndher fųra opnęmdan herra Elyan ęller hans ręttha epther komande. kęnnis oc jac haffwa opburid helan pęning oc halffwan fųrsta och thet sydhersta oc alla hyna andra ther j mellan epther minne egno nųghio swa at mik nųgher oc wel nųgher. Vardher oc thetta forda gozs fost ęller faal t tha skall thet ingom fųra byudhas en minom rętha epther komande hulkit jac fųrst oc fręmst fore skill oc swa miki t som forde herre Elyan bętrar gozit swa mykit er hans frome i pęningom Thetta kųp war giort med thwem fastom 1 som er herreRykard j Brunflo oc herre Jųniss j Owik oc med atta fastom som er Jęppe Laurisson Sundwis Rikard j Berg her ra Rikard j Rųdene Katilbiųrn Eric Ywarson Biųrn j Akirengh oc Olaff Helgason. Thill ythermera bewising oc hųgre forwaring tha bider jac Radgęrd oc Ųrian węlbornan man oc hųffdhingę j Jęmpthaland Narwa Jacobson jac Jųnis Karlson oc Olaff Karlson bidhiom hedherlikan man herra Jųniss kyrkioherrę j Owik jac Pedar Karlson biskedelican man Jngemund j Locum medan wi ey sięlffue insigle ęgom med warom kęra broder Erik Karlson sig sięlfwom insigle ęgande oppinbarlica hengia for thetta breff som scriffwad er arom epther gudz byrd M CD XXX Octauo in profesto apostolorum Philippi et Jacobi” Arkebiskop Gaute, lagmann Erik Amundsson och fem radman i Trondheim pabjod 10 november 1488 pa nytt fullstandigt skifte efter Karls soner pa Hov dar hans samtliga soner ar namnda Av brevet framgar att Herr Orjan var farbror till hustru Birgitta Pedersdatter i Vasterhus, hennes far, Peder, var alltsa bror til Orjan som var farbror til Olof Jensson, altsa var ocksa Olofs far, Jens, bror til Orjan. Orjans broder Olof och Erik omtalas som döda och barnlösa: ”Ollum monnum som thetta breff see adher hore heilssa wij Gauto med gudz nadh rchiebiscoper i Nidross oc paweligs sattis legatus Erich Amundsson logman i Trondhem Thomas Juthe Erich slanke Sigwrd Offwindsson Biorn Simonson oc Jon gulsmid radmen ther samastadz karliga med gud oc sancto Olaff konung kunnocthgorande ath anno domini mcdlxxx octauo sancti Marthiins affthen kome fore oss i rettha wppa erchiebiscops gardhen i Trondhem beskedeligh quinna hustru Birgitta Padhersdotter i Westrehws i Jemptaland oc Olaff Jensson aa einne halffua klagande en aa andre halffua Padher Olaffsson i wmbodhe Karll Yrianssons barna swarende, klagedhe tha adhernemda hustru Birgitta oc Olaf Jensson ath the ey haffde ffenghet sin fullan ffadhers arff wppa badhe sidhor. Besynnerligha i thet gotz som Hoff heither liggiande i Hakas sokn i Jemptaland sem theim war fforholdet aff her Yrian Karlsson theres ffadherbroher oc effther honom hans son Karl Yriansson gud there begges siell nadhe. En adhernemde Padher Olaffsson swaradhe ath ther war giorth reth bythe i myllom the brodher i liffuandelifue, och ath Padher Karlsson haffde teketh lossa paninga ffore sin parth i Hoff lxxx mark. Ransakade wij tha thet maall oc granliga offuerlaso there breff oc beuisningh wppa badhe sidhor och kunne ey thet finne ath ther nokoth lagliget bythe eller skipthe warith haffuer myllom ffornde brodher. En wm the lxxx mark som hustru Birgittis fadher Padher Karlsson haffdhe wpboreth. swaradhe hon ath the ey ner till rekthe ffore thet som han skulde haffth aff sinom brodrom ffore Hoffs gotz. oc bodh ther medh ath leggia the lxxx mark igen till bytis oc inckthe breff haffde han heldher ther wppa geffueth. kunne wij oc ey helder finna aff theim breffuom som ther wore framborne ath thet wore halffua eller heila paninga som han skulde haffth haffua. Effther tessa wore ransakan oc wore tilllagha giorde fornde Padher Olsson eina sammia medh hustru Birgittha oc Olaff Jensson som oss oc tycthe skynsamth oc laghom likaste ware ath hustru Birgitta leggie igen the lxx mark som henne ffadher wpbar oc sidhan gaa fornemde hustru Birgitta oc Olaf Jensson medh sin syskione oc Karl Yrianssons skylgithen barn til reth tridiwngs bythe effther her Yrian Karlsson Padher Karlsson oc Jens Karlsson i allan then arff som theim till ffell effther fadher oc modher oc effther two theris brodher som war Olaff oc Erich Karlson som oc arffuen till fell medh theim oc the ij brodher inghen barn effther segh haffde. Skulo oc samaledis the lxxx mark til tridwngs bythe genga medh thet andre gotz som for seigher. War thetta theris winligha sammia medh samtykth oc handerbande som the her giordhe ffore oss medh wore till lagha hulken ffore ffullan dom skal holdass. Oc till meire wisso oc stadfestilsse her om latha wy worth secretum oc jncigle hengias ffore thetta breff gifuit i Trondheim aar oc deghi som ffor seighir.” Barn till Karl Pederson Schanke och Radgerd Kjetilsdotter: i. ii. Riddaren och lansherren Orjan Karlsson Schancke, fodd ca. 1400 i Hov, Hackas (Z), dod fore 1474 i Hov, Hackas (Z). Vigdes 1:a ggn med NN, vigdes 2:a ggn efter 1449 med Margarete Jensdotter. Riddaren och riksradet Peder Karlsson Schancke, fodd omkr. ar 1401 i Hov, Hackas (Z), dod efter ar 1469 i Seim, Kvinnherad i Norge. Vigdes med Botilda Svalesdatter Smor, som var fodd omkr. ar 1410 i Bergen, Hordaland,Norge, dod efter 1485 i Seim, Kvinnherad, Norge. Peder Karlsson Schancke som var riddare och riksrad, var aven tillsatt som syssloman i Jamtland. I kraft av sitt ambete bodde Peder under sin tid som syssloman pa garden Osa i As (Z), som var fogdebostalle, Herr Peder ar omtalad aren 1471-85. Botilda Svalesdatter Smör var av adlig ätt, se släktvapnet till höger.“Bothilda arvde garden Hatteberg i Kvinnherrad ar 1442, efter sin far Svale Jonson Smör ́s bortgång, men troligtvis bodde hon aldrig där. Hon skall också ha ärvt gården Hananger på Lista samt ett flertal andra gårdar. “ Botilda och Herr Peder Karlsson är omnämnda i en släkttavla från 1548, hon som dotter till Svale Jonsson och mor till Anna gift med Oluf Bagge. iii. Syssloman i Jamtland Erik Karlsson Schanke, fodd ca. 1405 i Hov, Hackas (Z), dod 1448 i Hackas (Z). iv. Bonden och väpnare Jens Karlsson Schanke, född omkr. år 1405 i Hov, Hackås (Z), död år 1489 i Billsta, Hackås (Z). Vigd med Catharina Wibjornsdatter omkr. år 1450. v. Olof Karlsson Schanke, född 1409 i Hov, Hackas (Z), död 1488. vi. Kristina Karlsdotter Schanke, född 1411 i Hov, Hackås (Z), död 1482 i Hunge, Bodsjö (Z). Vigdes med bonden Ingemund Olofsson. Omkr. År 1430 dör fogdehustru Elin Ranesdatter Hoff, omtalad senast 1429, och begravdes i Vadstena klosterfödd ca. 1340 i Tönsberg, Norge, död 1430 i Hov, Hackås (Z). Hon Den 15 maj 1430 dör Karl Pedersson på Hovg i Hackås socken och begravs i Hackås kyrka. I ett köpebrev av 1438-04- 30 från änkan Rådgerd Kettilsdotter nämns första gången den man som blivit mest känd av ätten Skancke, sätes ägare och väpnare i Hov, Hackås – nämligen Örjan Karlsson, Skancke.Gamle Karl på Hov var gift med Rådgerd Kettilsdotter (Gren) mellan 1395-1400.(Källa: Robelin: Skankeätten sidan 27). Radgerd levde ännu den 20 april 1438, då hon kungjorde – jämte sina söner- att hon med sina söners och mågars samtycke sålt Heglid (Hägled) i Sunne (som var arv från deras farmor Elin Ranesdotters släkt) för 70 mark till kyrkoherden (Ylian) Örjan (DN lll: 742). Vid köpet fungerade såsom vittnen och fastemän bl a kyrkoherdarna Rikard i Brunflo, Jöns i Ovik och Rikard i Rödön samt Jämtlands hövding välborne man Örjan.


Olofs bedstefar Peder er en bror til Olof Nilsson, der havde gjort bemærkelsesvædig tjeneste under kong Erik af Pommern, og som under Christian I var blevet høvedsmand på kongsgården i Bergen. Hér ragede han uklar med hanseaterne, der dræbte ham i 1455. Peder var gift med en datter af slægten Hegle og hans to sønner kender vi som Håkon og Sven Skanke, der var bosiddende i Hjørring. Sven Skanke, der er far til Olof, vidnede som byfoged i Hjørring i 1478 og som borgmester i 1484. Sven havde foruden Olof også sønnen Lars, der vidnede den 11/5 1500 og den 25/10 1501 og sammen vidnede de i Hjørring den 9/11 1501 (Norsk Bibl. Leksikon om Olav Nilsson, Will. Christensen: Fortegn. over Danmarks breve fra middelalderen 1478, 1484, 11/5 1500, 25/10 1501 og 9/11 1501). Se også under konens biografi.

Dræbter samme med broderen Oluf og mange andre af Hanseaterne i 1455.

Skanke is the name of several Norwegian families.

The name was not generally used in Middle Ages, it is a later retrospectively constructed surname for families who had their crest depicting shank, or leg.[citation needed]

Later Skankes, not necessarily attested descendants of alleged medieval Skankes, have brought forward an allegation that the family descends from Manx monarchs (who lost their kingdom as result of the Treaty of Perth and the 1275 loss of the Battle of Ronaldsway), citing the partial similitude of figures in crest (triskelion in Manx, and shank or leg in theirs).

Contents [hide]

1 Skankes opposing each other

2 Olav Nilsson Skanke warred with the Hanseatic League

3 Later namesakes

4 References

5 External links

[edit] Skankes opposing each otherThe Kalmar Union was an unstable creation, often shook by struggles between the Danish and Swedish factions within the Kalmar Union. These conditions would lead the family into battle, with relatives ending up on opposing sides in a war of succession.

In 1452, knight Ørian Karlson Skanke from Jemtland is mentioned as agent of Charles VIII of Sweden. Orjan was sent to conquer Trondheim, the ancient centre of Norway's kings. Control of this vital city would have greatly strengthened Charles' claim to the throne.

The answer from the Danish side came quickly with knight Ørian's own relatives, Olav Nilsson Skanke and his brother Peder, marching up from the south and pushing Ørian out of Trondheim. The same thing happened all over again in 1453 with Ørian seizing Trondheim and Olav and Peder driving him out once more. This second battle finally concluded the conflict over succession and ended the battles between knights of the Skanke family.

The pro-Danish side, led by the knight Olav Nilsson and his brother and fellow knight, Peder, came out on top in this struggle. The two brothers belonged to pro-Danish Norwegian forces which repeatedly defeated the Swedish forces of Charles VIII in the area around Trondheim in Mid-Norway. After their participation in the fighting the brothers got high ranking positions in the administration of Norway, Olav becoming the head man in Bergen.

[edit] Olav Nilsson Skanke warred with the Hanseatic League

Hanseatic vesselOnly a few years after becoming the main royal official in Bergen Olav lost his position due a conflict with the Hanseatic League. The League pressured the Danish king into firing Olav after he had made attempts at reducing their autonomous status in the city. In response to this Olav carried out a prolonged private war of piracy and raiding against both the League and Sweden, in the end forcing the Danish king into restoring his former position. After returning to Bergen, however, Olav was murdered by the League's men, together with his young son and his brother Peder, as well as the bishop of Bergen and many monks in the city's main church. After these murders the family, led by Olav's widow Elisabeth and her now fatherless children, continued to fiercely battle the League through piracy until receiving compensation and restoration of status some years later.

[edit] Later namesakesThere existed several Skanke families in 17th and 18th centuries, when Norwegian population registers started regular documentation, usually as peasants in different parts of Norway, and also in Jemtland, which then was lost to Sweden. Documentation of genealogical relationships between those is weak and in many cases non-existent.[citation needed]

There no evidence beyond guesswork to link any of these later families genealogically with medieval noblemen with Shanks escutcheon.[citation needed]

Recent a today Skankes have a family association, which has encouraged genealogical and prosopographical research.

Amongst the sources the Skanke Association relies on, are the writings of George Vaughan Chichester Young, O.B.E., who wrote more historical books about the Isle of Man than anyone else, living or dead. One Young O.B:E. quote that supports the Skanke claims is found in his work "A Brief History of the Isle of Man":

“ "The rebellion {of 1275} was, however, abortive and resulted in some members of the royal family emigrating to Norway, where their descendants are still to be found in the Norwegian family of Skankes, the Swedish family of Skunck(e)s and the Danish family of Barfods. The emigrants took with them as their Arms "the three legs", which had been the Royal Arms of the Sudreyan Kings since about the middle of the thirteenth century. These Arms (a modification of the ancient Indo-Germanic sun symbol) were simplified in Norway and Sweden to one leg and in Denmark to three bare feet, and later to one bare foot" ”

— Young, G.V.C.: A Brief History of the Isle of Man, The Mansk-Svenska Publishing Co. Ltd., Peel, Isle of Man, 2001: p. 12

Legend has it that the Norwegian Skanke family descends from deposed kings of Man Island and the Sudroys. A son or nephew of one of the last kings of Man and Sudroy fled to Norway after unsuccessful attempts to regain the throne in the 1270s-1280s, and that from him the Skanke family descends.


 .
view all 18

Peder Nilsson Skanke's Timeline

1325
1325
Frösö, Östersund, Jämtland, Sverige
1345
1345
Hackås, Jämtland, Sweden
1360
1360
Jämtland, Norway
1360
Hackås, Jämtland, Norway
1360
Hackås, Jämtland, Sverige
1360
Age 35
Hackås, Jämtland, Sverige
1390
1390
Frösö, Jamtland County, Sweden