Petrus Erici Steuchius

Is your surname Erici Steuchius?

Research the Erici Steuchius family

Petrus Erici Steuchius's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Petrus Erici Steuchius (Stök)

Also Known As: "Per Eriksson", "Stöök"
Birthdate:
Birthplace: Speteby, Lerbo, Södermanland, Sweden
Death: December 16, 1683 (78)
Biskopsbordet, Säbrå (Y), Västernorrland County, Sweden
Place of Burial: Härnösand, Västernorrland County, Sweden
Immediate Family:

Son of Erik Pedersson Stöök and Maria Nilsdotter
Husband of Brigitta Mattsdotter Ilsbodina and Elisabeth Hansdotter Bruggman
Father of Anna Steuchia; Margareta Steuchia; Brita Steuchia; Christina Persdotter Steuchia; Erik Steuchius and 3 others
Brother of Christian Eriksson Stöök; Sigrid Ersdotter and Anders Eriksson

Occupation: Hovpredikant, superintendent, biskop, Biskop, Superintendent (biskop), Biskop (Superintendent), Superintendent
Managed by: Private User
Last Updated:

About Petrus Erici Steuchius

PETRUS ERICI STEUCHIUS – THE STEUCHIUS COAT OF ARMS

In 1644, Petrus Erici Steuchius (May 8, 1605 – Dec. 16, 1683) accepted an invitation from Kristina, the Queen of Sweden, for him to become the official Royal Court Preacher of the Swedish Empire. In 1647, Steuchius was appointed the first ever Bishop of Hörnesund, Sweden.

Attached is a picture of the Steuchius Coat of Arms, used by Petrus Erici Steuchius and his family members, including Petrus Erici's father, Erik Pedersson Stöök, and his father Petrus Stöök (Steuchius) "Older".

The first wife of Petrus Erici was Brigitta Ilsbodina. She was the sister of Professor Johannes Ilsbodinus, and daughter of Mattias Ilsbodinius – the Dean ("domprost") of Strängnäs – and Brita Persdotter Duus (from the Bure kinship).

A son of Petrus Erici and Brigitta, Matthias Steuchius was a professor, parliamentarian and archbishop in Sweden. His son Johannes Steuchius (Jöns Steuch) too was an archbishop.

___________________

THE GREAT POWER ERA OF SWEDEN – THE SWEDISH EMPIRE

The period in 1611–1721 is known as "The Great Power Era" of Sweden (Swedish: Stormaktstiden). Sweden of the era is referred to as the Swedish Empire.

Johannes Bureus (1568–1652) died when the Swedish Empire was at its height. Johannes was an antiquarian, polymath, mystic, royal librarian, tutor and adviser of King Gustavus Adolphus (Gustav II Adolf) of Sweden. In 1611, Johannes published the first ever ABC-book in Swedish.

• A map of the Swedish Empire in 1658 (overseas possessions not shown): http://1658.kvenland.org

The beginning of the Swedish Empire is usually considered to have started when the reign of Gustavus Adolphus began in 1611, and ended when the Empire lost territories in 1721, in the aftermath of the Great Northern War (1700–1721).

King Adolphus led Sweden to military supremacy during the Thirty Years' War in 1618–1648, helping to determine the political and religious balance of power in Europe.

The record of power and greatness of the Swedish Empire was impressive already in 1610, when Johan Skytte delivered a marriage proposal from the young Prince Gustavus to Princess Elizabeth. In 1611, following his father's death, Prince Gustavus ascended the throne of Sweden, having just turned 17.

The following are some ot the other events that helped set in motion the Swedish superpower era from 1611 onward:

• In 1610–1611, occupation of Moscow; • In 1611–1617, occupation of Novgorod; • In 1611, erection of fortress in what now is St. Petersburg; • In 1610–1617, Ingrian War; • In 1611–1613, Kalmar War; • In 1600–1629, Polish War; • In 1604–1619, erection of Kajaani Castle in mid-eastern Finland – etc.

Johannes Bureus (1568–1652) and Johan Skytte (1577–1645) were tutors and close advisers of Gustavus Adolphus, Skytte from the future king's age seven onward.

Bureus and Skytte can be credited as the chief architects of the Swedish Empire. Their disciple, King Gustavus Adolphus, is known as the founder of the Swedish Empire.

Johannes Bureus was an antiquarian, polymath, mystic, royal librarian and assistant of King Gustavus Adolphus. In 1611, Bureus published the first ever ABC-book in Swedish.

• More on Johannes Bureus: http://1627.kvenland.org

• More on Johan Skytte: http://skytte.kvenland.org

___________________

RELATED INFORMATION

The Superintendent Petrus Steuchius (1605–1683) had a grandfather by the exact same name, Petrus Steuchius "Older" (1500–1560), who worked as a vicar in the Swedish Church.


The younger Petrus' son, Matthias Steuchius, worked as the Bishop of the Diocese of Lund in Sweden from 1694 to 1714. He then worked as the Archbishop of Uppsala in the Swedish Church from 1714 until his death. Matthias put much effort into bringing Christianity and education to the indigenous Sami people.

Below are links to more information on the younger Petrus Steuchius, the emphasis of this page:

http://en.wikipedia.org/wiki/Mathias_Steuchius (in English)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Petrus_Steuchius (in Swedish)

_________________________________________________________ _________________________________________________________

PETRUS ERICI STEUCHIUS

Petrus Erici Steuchius var en Svensk superintendent och hovpredikant och biskop i Härnösands stift.

• Född: Maj 8, 1605, Speteby, i Lerbo socken i Södermanland.

• Död: December 16, 1683, i Säbrå.

• Begravd: Feb. 10, 1684, i Säbrå.

___________________

Gift 1:o: 1635–09–21 – i Säbrå (Y) med Brigitta Ilsbodina. Far: Mattias Ilsbodinus. Domprost i Strängnäs stift och kyrkoherde i Jäders pastorat.

Gift 2:o: 1655 – med Elisabet Johansdotter Bruggman. Änka efter guldsmeden Sven Trast.

I sina dagboksanteckningar har Laurentius Paulinus Gothus 2/5 1609 uppgivit, att mäster Matthias Georgii installerades i rektorsbefattningen. Sin magistergrad torde denne ha förvärvat i Wittenberg, där han inskrevs i oktober 1605. Omnämnes i biskopens dagbok som rektor även 17/2 1611 och 15/10 1612, i förra fallet i samband med skolmästarens bröllop, i andra fallet med anledning av, att biskopen begrov ett i nämnda äktenskap fött men tidigt dött barn.

Den 3/8 1611 intygade Matts skolmästare, att hans broder Johan Jöransson, som var bosatt i Delsbo socken i Hälsingland, vid årets samtingsmarknad uppburit säd och kontanter för segelvävnader. Då han 9/2 1612 avgav skriftlig trohetsed till änkedrottning Kristina betitlade han sig "Scholae Streg-rector".

Han beseglade med sitt sigill, som hade initialerna M.I. över (den stungna) runan M. Vid Strängnäs rådstuga 19/12 samma år kärade "mäster Matts skolemästare och magister Laurentius Wallius" till Clement Sefredsson, som vid barnsöl ställt till med uppträde och svurit och förbannat skolmästarens "nidpredikan". Denne hade nämnligen hotat att predika om Clement, som han ansåg vara "en best". Tillträdde 1613 kyrkoherdetjänsten på Överselö och fick 1623 transport till Jäder. Mor: Birgitta Persdotter Duus.

___________________

BARN

• Matthias Steuchius. Ärkebiskop. Född 1644–10–26 i prästgården, Fogdö (D). Död 1730–08–02. Begravd i Uppsala domkyrkoförs (C). Se tabell 2, s 1.

• Anna Steuch. Gift med Olaus Stefani Graan.

• Margareta Steuch. Gift 1:o med Jacob Holst; gift 2:o med Petrus Lang.

• Brigitta Steuch. Gift med Jacob Abrahamsson Eurenius.

• Christina Steuch. Gift 1:o med Nicolaus Olai Plantin; gift 2:o med Esaias Stefani Graan.

• Erik Steuch. Gift med Elisabeth Flodalin.

• Johannes(?) Steuch.

• Petrus(?) Steuch.

___________________

PETRUS STEUCHIUS SAMLADE ÄTTLINGAR

"Petrus Steuchius samlade ättlingar" av Ulla-Britt Wallgren, Sävedalen 1997, häft, 560 sid, ill, ISBN 91-630-5281-4. Beställes hos författaren, Skolvägen 29A, 433 61 Sävedalen.

Ulla-Britt Wallgren har åstadkommit en stamtavleutredning i mastodontformat, omfattande ättlingar till superintendenten Petrus Steuchius i Härnösand (1605–1683). Av hans åtta barn efterlämnar fyra döttrar och en son ättlingar fram till nutiden. En sonson var Jöns Steuchius. Han tillhör Karlstads stifts historia genom att han efter att ha varit superintendent här slutade sin bana som ärkebiskop. Släkten har en stark prästerlig prägel, med mer än 200 vanliga präster, jämte flera biskopar. Därmed har herdaminnena kommit till flitigt användande.

Sammanlagt omfattar boken nära 14,000 ättlingar jämte ingifta. Petrus Steuchius ättlingar finns spridda över hela Sverige och världen, och en del värmlänningar finns med, även om inte vårt landskap tillhör släktens kärnområde. Säkerligen finns bland denna tidskrifts läsare fler ättlingar till Petrus Steuchius. Själv har jag, utan att lusläsa boken, funnit en familj som jag förmodar mig vara släkt med, samt en prästson från Gillberga och en rektor för samrealskolan i Säffle.

Annars vimlar det av känt folk bland Petrus Steuchius ättlingar och bland ingifta, för att ta ett axplock: nobelpristagare Sune Bergström, statsminister Thorbjörn Fälldin, regeringsrådet Gustaf Petrén, ambassadör Gunnar Hägglöf samt journalisterna Jeanette von Heidenstam och Erik Fichtelius. Där finns också en äkta prinsessa, nämligen Benedikte av Danmark. Hennes make prins Richard är en Steuchiusättling.

Faran med att ge sig i kast med att utreda en sådan släkt är att det blir en slagsida åt vissa grenar, medan andra släktgrenar lämnas outredda – helt enkelt för att det är omöjligt att få en fullständig dokumentation om man vill bli färdig någon gång. Adliga och borgerliga släkter blir överrepresenterade eftersom de ofta finns utredda i litteraturen. Kanske är det att föredra att i stället välja att göra en stamtavla efter en person som levde i början av 1800-talet eller senare. Där har man åtminstone en viss möjlighet att uppnå fullständighet.

Ulla-Britt Wallgren har emellertid löst sin uppgift på ett bra sätt. Boken är, trots sitt väldiga omfång, hanterbar och genom att namnen anges i fetstil går den utmärkt att skumläsa. Uppgifterna om varje person är mycket kortfattade. Datumen har rationaliserats bort, och jag saknar dem inte. Däremot saknar jag för de flesta personer uppgift om bostadsort. Det är mer givande än att bara ha namn, födelseår och möjligen yrkestitel. Boken intresserar, förutom ättlingarna själva, säkert alla som någon gång har prövat på att göra en stamtavleutredning.

• Källa: Carl-Johan Ivarsson – http://genealogi.se/varmland/va/boktips

view all 21

Petrus Erici Steuchius's Timeline

1605
May 8, 1605
Lerbo, Södermanland, Sweden
1624
1624
Age 18
Uppsala
1624
Age 18
Uppsala
1629
1629
Age 23
1629
Age 23
1636
1636
Age 30
Fogdö, Strängnäs, Södermanlands län, Sweden
1638
1638
Age 32
Fogdö (D)
1640
1640
Age 34
Fogdö, Södermanland, Sweden
1642
March 6, 1642
Age 36
Strängnäs V, Södermanlands län, Sweden