Wulf Christopher Polhammar

http://www.orgelanders.se/Gotlandsslakten/Gotlandsslakten.htm
--------------------------------------------------------------------------
Inledning

Den spårade släkten består av ett stort antal personer. I flera av leden har det gått att spåra ner

till början av 1700-talet och ibland ända till början av 1600-talet.

En anledning till att det gått att hitta så många och så långt tillbaka i tiden är att släkten rört

mycket lite på sig. Man kan väl saga att sedan tyskarna kom hit i början på l600-talet, så har

släkten bott på ett några kvadratmil stort område under minst 350 år.

Om man också tänker på att hela Gotlands invånarantal i början av 1700-talet uppgick till

18 000 invånare, så kan vi nog vara glada över ett en och annan ölänning och gotlänning från

norra delen av ön ändå dök upp med nytt blod i släkten

I en familj, som fick barn i början av 1800-talet finns antecknat att två av sex barn var gravt

handikappade (stum, epilepsi, "kan varken stå eller gå"). Ytterligare ett barn i familjen dog

som spädbarn. I en annan familj finns antecknat att två av barnen var blinda.

Överhuvudtaget vet vi inte hur många barn familjerna fick och hur många som överlevde.

Om man räknar ut medellivslängden bland de, där det finns antecknat både födelse- och

dödsår, så blir medelåldern för mannen 63 år och för kvinnorna 74 år. Dessa människor Ievde

från 1600-talet och framåt. Nu är det naturligtvis många som det inte finns fullständiga

anteckningar om och en del av kvinnorna dog säkert i samband med barnafödslar. Ibland står

dödsorsak antecknad t.ex "dog i samband med födsel av tvillingar", ålderdomssvaghet,

torrvärk, bröstfeber. Vi kan ana vilka sjukdomar det kanske var.

De flesta har ägnat sig åt jordbruk på något sätt. En del har varit självägande bönder och en

del har arbetat på andras åkrar. Många tycks ha varit just "åkervaktare" - vad nu det var.

Lantarbetare? I släkterna kan man se att det varit ganska svårt att förändra sin sociala

ställning. De familjer som varit åkervaktare - har varit det i generationer. De, som varit

självägande bönder har förblivit bönder på sina gårdar - eller gift sig till en annan gård.

Gårdarna har ärvts av äldste sonen eller "ofta av en dotter och en måg.

Även ganska få uppgifter om en familj kan ge en viss bild av hur deras liv var. Jag har gjort

"lite nedslag" i vissa familjer och letat efter uppgifter från annat håll om vad som hände runt

omkring dem - i deras samtid. Familjerna har på så sätt åtminstone för mig blivit ganska

levande. De flesta får dock förbli anonyma.

Inger Larsson

Grötlingbo

En stor del av släkten har sina anor i Grötlingbo både på Viktors och Hilmas sida

Sockennamnet Grötlingbo kommer av gröt = stenbumlingar och är kanske 1 500 år gammalt.

Namnet betyder -"platsen för folket som bor vid de stora stenarna".

Grötlingbotrakten har en mycket gammal historia och beboddes av rika och mäktiga stormän

under bronsåldern. Det finns stora, nu utgrävda gravfält med fina fynd.

I Grötlingbo finns flera stora gårdar med anknytning till "vår släkt". De flesta gårdsnamnen

på Gotland är från tidig medeltid, 1100 -1200-talet och är relalivt lätta att förklara.

Söderkvie betyder t.ex. "den södra bivägen" (Ordet kvia används fortfarande på Gotland och

betyder liten väg.)

Gårdsnamnet Uddkvie kommer av ett mansnanm Uddvid.

För Kattlundsgården finns flera förklaringsförsök. Ett av de troligare är att gården fått namn

efter ett gammalt befästningstorn, vars rester finns intill gården. "Kat" är ett gammalt ord för

befästningstorn. Tornet användes i tidiga medeltiden mot vikingaangrepp från de då ännu

hedniska områdena österut.

Wolf Christoph Polhammer

Föddes 1610 i Pommern. Fadern, som vi inte vet namnet på, var österrikare och köpman

och hade i början av 1600-talet flyttat från Österrike till Pommern.

Sverige hade sedan slutet på 1500-talet börjat utvecklingen av det svenska stormaktsväldet

och vid 1600-talets böljan hade Sverige besittningar bl.a i Estland och Vorpommern, som

också kallades Svenska Pommern.

Var någonstans i Pommern Wolf Christoph föddes vet vi inte - kanske i Svenska Pommern.

Fadern drev bl. a handel med Visby. Från gotlänningarna köptes under denna tid kalksten, ved,

virke, trätjära, kött, talg och smör. Till Gotland såldes salt, järn och spannmål.

Gotland tillhörde vid denna tidpunkt Danmark och hade gjort det under 250 år. Ytterligare 50 år

av danskt styre kvarstod ända fram till freden vid Brömsebro 1645.

I början av 1600-talet härjade pesten svårt i Norden. Det var befolkningen som bodde i

glesbygden -på landat -som klarade sig bäst.

Det var också ofta hungersnöd. Två missväxtår i rad kunde orsaka svår hungersnöd och man

kan se i kyrkböcker på antalet döda vilket år nöden härskade. Hungern drabbade landsbygden

svårare än staden och svältdöden var den fattiges angelägenhet.

I början av seklet steg priserna på säd brant och bönderna började förstå gödselns betydelse

för rikliga skördar. Basfödan var bröd och gröt. Det mesta man behövde tillverkades på

gårdarna - endast salt måste köpas.

Samma år som Wolf Christoph föddes kom Gallileis bok "Stjärnornas budbarare", som

ifrågasatte kyrkans syn på jordens roll i Universum.

När Wolf Christoph var 8 år, så bröt 30-åriga kriget ut och Gustav II Adolf var kung i

Sverige. I Danmark (och över GoIland) härskade Kristian den IV. Kriget slutade inte förrän

1648.

Wolf Christoph blev som fadern handlande i Visby och gifte sig på äldre dar med

Christina Eriksdotter Schening, som var född 1625 och från Vadstena.

1661 föddes sonen Christoffer och 1666 sonen Johan Wulfsson Polhammer. Om paret fick

fler barn vet vi inte, men Wolph Christoph fick inte se sönerna växa upp, då han dog 1669.

Christina gifte om sig. Christoffer var 8 år och hade just börjat skolan. Styvfadern var en

snålvarg och ville inte låta Christoffer fortsätta i skolan. Skolgången gick till så att barnen

undervisades av en privatlärare, som föräldrarna avlönade. Johan var bara 3 år gammal och

någon skolgång var inte aktuell.

Då en farbror i Stockholm fick reda på hur del låg till, tog han hand om Christoffer och satte

honom i Tyska skolan i Stockholm. Tyvärr, så dog även farbrodern efter några år. Christoffer

var 12 år och fick klara sig själv så gott han kunde. Vänliga människor hjälpte honom till en

stor gård utanför Uppsala för att arbeta som lilldräng. Där upptäckte man hans stora

matematiska begåvning. Christoffer började också tillverka verktyg och klockor. Så

småningom kom han i kontakt med en prost, som hjälpte honom till studier vid Uppsala

Universitet. Christoffer kom att bli en av Sveriges främsta uppfinnare ( kugghjul, klockor,

slussarna i Göta kanal mm) och adlades. Han dog nästan 90 år gammal.

Under tiden växte brodern Johan upp i Visby. Om hans liv och eventuella begåvning vet vi

inte lika mycket, men han gifte sig med den 3 år yngre Elisabeth Dominick. Elisabeth var

dotter till skomakaren och åldermannen Anders Dominick i Visby. Trots att båda var

uppvuxna i staden, så flyttade de ut på landet till Mellings i Eksta. Där föddes sonen Johan.

Johan Polhammer föddes 1708 och gifte sig också med en kvinna från Visby med tyskt

påbrå. Margareta Strotman som var född 1712. Under l600-talet var inflyttningen av tyskar

stor i Sverige och på Gotland. Tyska språket hade stor belydelse och de flesta inflyttade tyskar

sysslade med handel. Johan och Margareta fortsatte att bo i Eksta.

1676 försökte danskarna att återta sina förlorade provinser Skåne och Gotland. Danska

trupper landsteg och gotlänningarna gjorde inget större motstånd. De danska trupperna

stannade under tre år. När freden slöts sprängde de Visborgs slott. Slottet återställdes aldrig

och stenarna brändes till kalk. Efter kriget tog försvenskningen fart. Det svenska språket

skulle gälla både i kyrkan och ute i samhället. Gotland har sedan dess förblivit svenskt.

Inledning

Den spårade släkten består av ett stort antal personer. I flera av leden har det gått att spåra ner

till början av 1700-talet och ibland ända till början av 1600-talet.

En anledning till att det gått att hitta så många och så långt tillbaka i tiden är att släkten rört

mycket lite på sig. Man kan väl saga att sedan tyskarna kom hit i början på l600-talet, så har

släkten bott på ett några kvadratmil stort område under minst 350 år.

Om man också tänker på att hela Gotlands invånarantal i början av 1700-talet uppgick till

18 000 invånare, så kan vi nog vara glada över ett en och annan ölänning och gotlänning från

norra delen av ön ändå dök upp med nytt blod i släkten

I en familj, som fick barn i början av 1800-talet finns antecknat att två av sex barn var gravt

handikappade (stum, epilepsi, "kan varken stå eller gå"). Ytterligare ett barn i familjen dog

som spädbarn. I en annan familj finns antecknat att två av barnen var blinda.

Överhuvudtaget vet vi inte hur många barn familjerna fick och hur många som överlevde.

Om man räknar ut medellivslängden bland de, där det finns antecknat både födelse- och

dödsår, så blir medelåldern för mannen 63 år och för kvinnorna 74 år. Dessa människor Ievde

från 1600-talet och framåt. Nu är det naturligtvis många som det inte finns fullständiga

anteckningar om och en del av kvinnorna dog säkert i samband med barnafödslar. Ibland står

dödsorsak antecknad t.ex "dog i samband med födsel av tvillingar", ålderdomssvaghet,

torrvärk, bröstfeber. Vi kan ana vilka sjukdomar det kanske var.

De flesta har ägnat sig åt jordbruk på något sätt. En del har varit självägande bönder och en

del har arbetat på andras åkrar. Många tycks ha varit just "åkervaktare" - vad nu det var.

Lantarbetare? I släkterna kan man se att det varit ganska svårt att förändra sin sociala

ställning. De familjer som varit åkervaktare - har varit det i generationer. De, som varit

självägande bönder har förblivit bönder på sina gårdar - eller gift sig till en annan gård.

Gårdarna har ärvts av äldste sonen eller "ofta av en dotter och en måg.

Även ganska få uppgifter om en familj kan ge en viss bild av hur deras liv var. Jag har gjort

"lite nedslag" i vissa familjer och letat efter uppgifter från annat håll om vad som hände runt

omkring dem - i deras samtid. Familjerna har på så sätt åtminstone för mig blivit ganska

levande. De flesta får dock förbli anonyma.

Inger Larsson

Grötlingbo

En stor del av släkten har sina anor i Grötlingbo både på Viktors och Hilmas sida

Sockennamnet Grötlingbo kommer av gröt = stenbumlingar och är kanske 1 500 år gammalt.

Namnet betyder -"platsen för folket som bor vid de stora stenarna".

Grötlingbotrakten har en mycket gammal historia och beboddes av rika och mäktiga stormän

under bronsåldern. Det finns stora, nu utgrävda gravfält med fina fynd.

I Grötlingbo finns flera stora gårdar med anknytning till "vår släkt". De flesta gårdsnamnen

på Gotland är från tidig medeltid, 1100 -1200-talet och är relalivt lätta att förklara.

Söderkvie betyder t.ex. "den södra bivägen" (Ordet kvia används fortfarande på Gotland och

betyder liten väg.)

Gårdsnamnet Uddkvie kommer av ett mansnanm Uddvid.

För Kattlundsgården finns flera förklaringsförsök. Ett av de troligare är att gården fått namn

efter ett gammalt befästningstorn, vars rester finns intill gården. "Kat" är ett gammalt ord för

befästningstorn. Tornet användes i tidiga medeltiden mot vikingaangrepp från de då ännu

hedniska områdena österut.

Wolf Christoph Polhammer

Föddes 1610 i Pommern. Fadern, som vi inte vet namnet på, var österrikare och köpman

och hade i början av 1600-talet flyttat från Österrike till Pommern.

Sverige hade sedan slutet på 1500-talet börjat utvecklingen av det svenska stormaktsväldet

och vid 1600-talets böljan hade Sverige besittningar bl.a i Estland och Vorpommern, som

också kallades Svenska Pommern.

Var någonstans i Pommern Wolf Christoph föddes vet vi inte - kanske i Svenska Pommern.

Fadern drev bl. a handel med Visby. Från gotlänningarna köptes under denna tid kalksten, ved,

virke, trätjära, kött, talg och smör. Till Gotland såldes salt, järn och spannmål.

Gotland tillhörde vid denna tidpunkt Danmark och hade gjort det under 250 år. Ytterligare 50 år

av danskt styre kvarstod ända fram till freden vid Brömsebro 1645.

I början av 1600-talet härjade pesten svårt i Norden. Det var befolkningen som bodde i

glesbygden -på landat -som klarade sig bäst.

Det var också ofta hungersnöd. Två missväxtår i rad kunde orsaka svår hungersnöd och man

kan se i kyrkböcker på antalet döda vilket år nöden härskade. Hungern drabbade landsbygden

svårare än staden och svältdöden var den fattiges angelägenhet.

I början av seklet steg priserna på säd brant och bönderna började förstå gödselns betydelse

för rikliga skördar. Basfödan var bröd och gröt. Det mesta man behövde tillverkades på

gårdarna - endast salt måste köpas.

Samma år som Wolf Christoph föddes kom Gallileis bok "Stjärnornas budbarare", som

ifrågasatte kyrkans syn på jordens roll i Universum.

När Wolf Christoph var 8 år, så bröt 30-åriga kriget ut och Gustav II Adolf var kung i

Sverige. I Danmark (och över GoIland) härskade Kristian den IV. Kriget slutade inte förrän

1648.

Wolf Christoph blev som fadern handlande i Visby och gifte sig på äldre dar med

Christina Eriksdotter Schening, som var född 1625 och från Vadstena.

1661 föddes sonen Christoffer och 1666 sonen Johan Wulfsson Polhammer. Om paret fick

fler barn vet vi inte, men Wolph Christoph fick inte se sönerna växa upp, då han dog 1669.

Christina gifte om sig. Christoffer var 8 år och hade just börjat skolan. Styvfadern var en

snålvarg och ville inte låta Christoffer fortsätta i skolan. Skolgången gick till så att barnen

undervisades av en privatlärare, som föräldrarna avlönade. Johan var bara 3 år gammal och

någon skolgång var inte aktuell.

Då en farbror i Stockholm fick reda på hur del låg till, tog han hand om Christoffer och satte

honom i Tyska skolan i Stockholm. Tyvärr, så dog även farbrodern efter några år. Christoffer

var 12 år och fick klara sig själv så gott han kunde. Vänliga människor hjälpte honom till en

stor gård utanför Uppsala för att arbeta som lilldräng. Där upptäckte man hans stora

matematiska begåvning. Christoffer började också tillverka verktyg och klockor. Så

småningom kom han i kontakt med en prost, som hjälpte honom till studier vid Uppsala

Universitet. Christoffer kom att bli en av Sveriges främsta uppfinnare ( kugghjul, klockor,

slussarna i Göta kanal mm) och adlades. Han dog nästan 90 år gammal.

Under tiden växte brodern Johan upp i Visby. Om hans liv och eventuella begåvning vet vi

inte lika mycket, men han gifte sig med den 3 år yngre Elisabeth Dominick. Elisabeth var

dotter till skomakaren och åldermannen Anders Dominick i Visby. Trots att båda var

uppvuxna i staden, så flyttade de ut på landet till Mellings i Eksta. Där föddes sonen Johan.

Johan Polhammer föddes 1708 och gifte sig också med en kvinna från Visby med tyskt

påbrå. Margareta Strotman som var född 1712. Under l600-talet var inflyttningen av tyskar

stor i Sverige och på Gotland. Tyska språket hade stor belydelse och de flesta inflyttade tyskar

sysslade med handel. Johan och Margareta fortsatte att bo i Eksta.

1676 försökte danskarna att återta sina förlorade provinser Skåne och Gotland. Danska

trupper landsteg och gotlänningarna gjorde inget större motstånd. De danska trupperna

stannade under tre år. När freden slöts sprängde de Visborgs slott. Slottet återställdes aldrig

och stenarna brändes till kalk. Efter kriget tog försvenskningen fart. Det svenska språket

skulle gälla både i kyrkan och ute i samhället. Gotland har sedan dess förblivit svenskt.

()finns mera....se länk ovan

Polhem
Från Wikipedia

(Omdirigerad från Polhammar)

Polhem, Polheimer eller Polhammar, släkt med omtvistat ursprung.

Släkten kom till Sverige
från Pommern med Wolf Christoph Polhammar (ca 1610-1669) som flyttade till Gotland under mitten av 1600-talet
och där startade en affärsrörelse.

Wolf Christoph Polhammar hade en bror som var verksam i Stockholm som bokhållare vid postverket, Hans Adam Polhammar.

Enligt släkttraditionen kom Polhem från en en välkänd högadlig släkt i Europa. Det har förekommit flera adelssläkter med detta namn, och man förmodar att dessa ursprungligen är släkt, därtill har namnet burits bland borgerliga släkter i Österrike. Släkten förmodas idag ha kommit från Ungern eller Österrike (SBL 143).

Wolf Christoph Polhammars gifte sig
med Christina Eriksdotter Schenning (1625 eller 1615-1715), dotter till borgmästaren i Skänninge Erik Schening eller borgmästaredotter från Vadstena. Paret fick fyra söner.

Deras äldste son var uppfinnaren Christopher Polhammar som adlades med namnet Polhem 1716. Den adliga släktgrenen slocknade på svärdssidan med mekanikern och hovmannen Gabriel Polhem (1700-1772).

Från släkten kom även Anders Polheimer (1746-1811) som var framgångsrik företagare inom bergshanteringen, och var greve Eric Ruuth till stor hjälp vid grundandet av Höganäs.

I Sverige finns ett flertal skolor namngivna efter Christopher Polhem, bland annat Polhemsskolan [1], i Gävle. Polhemsgymnasiet [2] i Göteborg och Polhemskolan [3] i Lund

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Polhem"

Kategorier: Svenska adelsätter | Industrifamiljer

Polhem
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Polhammar)
Hoppa till: navigering, sök
Polhem, Polheimer eller Polhammar, släkt med omtvistat ursprung.

Släkten kom till Sverige från Pommern med Wolf Christoph Polhammar (ca 1610-1669) som flyttade till Gotland under mitten av 1600-talet och där startade en affärsrörelse. Wolf Christoph Polhammar hade en bror som var verksam i Stockholm som bokhållare vid postverket, Hans Adam Polhammar. Enligt släkttraditionen kom Polhem från en en välkänd högadlig släkt i Europa. Det har förekommit flera adelssläkter med detta namn, och man förmodar att dessa ursprungligen är släkt, därtill har namnet burits bland borgerliga släkter i Österrike. Släkten förmodas idag ha kommit från Ungern eller Österrike (SBL 143).

Wolf Christoph Polhammars gifte sig med Christina Eriksdotter Schenning (1625 eller 1615-1715), dotter till borgmästaren i Skänninge Erik Schening eller borgmästaredotter från Vadstena. Paret fick fyra söner.

Deras äldste son var uppfinnaren Christopher Polhammar som adlades med namnet Polhem 1716. Den adliga släktgrenen slocknade på svärdssidan med mekanikern och hovmannen Gabriel Polhem (1700-1772).

Från släkten kom även Anders Polheimer (1746-1811) som var framgångsrik företagare inom bergshanteringen, och var greve Eric Ruuth till stor hjälp vid grundandet av Höganäs.

I Sverige finns ett flertal skolor namngivna efter Christopher Polhem, bland annat Polhemsskolan [1], i Gävle. Polhemsgymnasiet [2] i Göteborg och Polhemskolan [3] i Lund

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Polhem"
Kategorier: Svenska adelsätter | Industrifamiljer