Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.

Båtsmän, Torhamns socken, Blekinge

Project Tags

I varje by i Blekinge fanns en eller flera båtsmän. Byns bönder stod för bostad och lön till båtsmannen och hans familj. Båtsmannen tjänstgjorde varje år fyra månader i Karlskrona eller på något av flottans fartyg. I krigstid kommenderades han ut att delta i striderna.

Under Karl XI:S regering infördes ett nytt system i Sverige. Soldaten anställdes. Han fick ett litet torp, kläder och lön. Allt detta bekostades av bönderna i en by. De gårdarna som höll en soldat kallades rote. Antalet gårdar i en rote varierade beroende på hur stora gårdarna var. Blekinge blev svenskt i freden i Roskilde 1658.

Dessförinnan var Blekinge en dansk provins. Ganska snart efter freden byggde svenskarna städerna Karlshamn och Karlskrona. Karlskrona
blev hela den svenska flottans huvudstation. Massor med folk behövdes i den nya staden, i flottan och på varvet. För att det skulle bli enkelt att få tag på arbetskraft och sjömän bestämdes på 1680-talet att Blekinge och Södra Möre i Småland skulle delas in i båtsmanskompanier. Blekinges socknar índelades i 3 båtsmanskompanier:
Båtsmän i Blekinge
Eftersom man behövde så många båtsmän blev systemet här annorlunda mot det i övriga Sverige. Här skulle varje hemman hålla en båtsman.
Bonden kallades rusthållare. Om gården var rik fick bonden förutom att hålla båtsman också betala skatt, men om gården var fattig kunde bonden få lite pengar till hjälp att hålla båtsmannen.
Eftersom gårdarna ofta var små gick flera bönder samman om att hålla en båtsman.
I Blekinge tjänstgjorde ungefär 1500 båtsmän. Från början hämtades dessa från Finland eller andra delar av det gamla Sverige. Folk från de tidigare danska provinserna vågade man inte anställa. De svenska makthavarna litade inte på dem.

1845 förändrades indelningen till 6 kompanier men med totalt lika många man.
1887 beslöts att båtsmansorganisationen skulle avvecklas.
Inga nya båtmän skulle rekryteras, men den som redan var anställd fick fortsätta som båtsman tills han fick pension.

Sveriges siste båtsman, Sven August Wahlbom från Ramdala gick i pension 1932 och dog 1956

Gårdsnummer

  • 1 Orranäs
  • 2 Orranäs
  • 3 Orranäs
  • 4 Orranäs
  • 5 Orranäs
  • 6 Gullholma
  • 7 Gullholma
  • 8 Gullholma
  • 9 Gullholma
  • 10 Gullholma
  • 11 Gullholma
  • 12 Attanäs
  • 13 Attanäs
  • 14 Attanäs
  • 15 Attanäs
  • 18 Björkenäs
  • 19 Björkenäs
  • 20 Björkenäs
  • 21 Björkenäs
  • 22 Björkenäs
  • 23 Brunåkramåla
  • 24 Bredäng
  • 25 Bredäng
  • 26 Bredäng
  • 27 Bredäng
  • 28 Konungshamn
  • 29 Konungshamn
  • 30 Konungshamn
  • 31 Konungshamn
  • 32 Långenabben
  • 33 Långenabben
  • 34 Sibbaboda
  • 35 Sibbaboda
  • 36 Svanhalla
  • 37 Svanhalla
  • 38 Svanhalla
  • 39 Svanhalla
  • 40 Svanhalla
  • 41 Svanhalla
  • 42 Svanhalla
  • 43 Svanhalla
  • 44 Svanhalla
  • 45 Svanhalla
  • 46 Svanhalla
  • 47 Svanhalla
  • 48 Svanhalla
  • 49 Truseryd
  • 50 Truseryd
  • 51 Truseryd
  • 52 Sandhamn
  • 53 Sandhamn
  • 54 Sandhamn
  • 55 Sandhamn
  • 56 Sandhamn
  • 57 Sandhamn
  • 58 Sandhamn
  • 59 Sandhamn
  • 62 Torhamn
  • 63 Torhamn
  • 64 Torhamn
  • 65 Torhamn
  • 66 Torhamn
  • 67 Torhamn
  • 68 Torhamn
  • 69 Torhamn
  • 70 Torhamn
  • 71 Torhamn
  • 72 Torhamn
  • 73 Torhamn
  • 74 Gisslevik
  • 75 Gisslevik
  • 76 Gisslevik
  • 77 Svanhalla
  • 79 Gisslevik
  • 80 Grebbegården
  • 81 Maren
  • 82 Maren
  • 83 Brunsvik
  • 84 Bussevik
  • 85 L Hammar
  • 86 St Hammar
  • 87 L Rom
  • 88 L Rom
  • 89 St Rom
  • 90 Lökaryd
  • 91 Steneryd
  • 92 Steneryd
  • 93 Steneryd
  • 94 Möckleryd
  • 95 Möckleryd
  • 96 Korpakärr
  • 00 Utklippan
  • 97 Hästholmen
  • 98 Utlängan
  • 99 Stenshamn
  • 100 Ungskär
  • 101 Ungskär
  • 102 Ungskär
  • 103 Långöra
  • 104 Ytterön
  • 105 Inlängan