

https://m.facebook.com/profile.php?id=356014581979780&ref=content_f...
In a nutshell, Hans Bogislaus Carstens was a merchant in Lübeck, Germany, and married to Marie (née Plönnies). In his will Hans lists six children of his, as well as two grandchildren of his.
They are:
1) Christian, who is the ancestor of the Danish branch of the family.
2) Gertrud
3) Hans
4) Anders
5) Frederik, who is the ancestor of the Finnish [and Swedish] branch of the family.
6) Marie
7) A son's daughter, Marie, b. 1533.
8) A son's son, Frederik Bogilaus, b. 1534.
It should be emphasized here that the son of Frederik (or Friedrich) was Henrik Fredriksson Carstens who was the first mayor of the new Helsinki.
First Helsinki was established by Gustaf I Vasa in the delta of the River Vantaa in 1550 until, in 1640, Per Brahe Jr. ordered it to be moved by the seaside, at Vironniemi, where Helsinki, as we currently know it, is located.,
Also, placing more emphasis, judging by the Släktbok, is the Danish branch of the family. needs to be linked to the project. As well as the others. But, for now, Christian has no offspring in his profile. A shortcoming, which is hoped to be fixed.
Rules: We're cool, so be cool. That's it.
Est'd Jan. 18th, 2017 by MPL
On Sunday, Jan, 26th, 2020, the Finnish branch was, finally, connected to the Danish branch!
The following text is adopted from SLÄKTBOK II:3 by Atle Wilskman for the Svenska Litteratursällskapet i Finland, published in Helsinki in 1933.
Enligt gammal familjetradition skulle säkten härstamma från Nordtyskland, där – såsom redan i Bergholms Sukukirja framholles – familjer med namnet Carstens finnas flerstädes, särskilt i Pommern, Mecklenburg, Holstein och Slesvig. Traditionen har visat sig vara riktig. Namnet Carstens (Carstenius, Karsten) är en nordtysk, enligt kända ljudlagar tillkommen ombildning av det latinska Cristianus med betydelsen ”kristen döpt”. Det övergick redan vid den tiden för den romerska kristendomens första utbredning i vår världsdel till ett dopnamn.
På nordtysk (lågtyskt) och nederländskt språkområde uppträder Kristian emellertid i källor från och med omkring 1200 under formen Kersten samt på nordlågtysk och ostfalisk botten senast kring år 1300 under variantformen Karsten. I Hannover möter detta namn i källor av åren 1454 och 1477, som det vill synas, ännu som enskilt personnamn (döpnamn).
I likhet med talrika andra tyska dopnamn hade som sådant antagit genetivform: Karstens, Carstens. Det ansluter sig som sådant till den bekanta tyska namntypen Ahrens, Bartels, Evers, Peters, Sanders, Steffens o.a., vilka kunna motsvara svenska son-namn samt svenska familjenamn med det latinska genetivmärket –i, t.ex. Pauli.
I staden Lybecks medeltida urkunder är familjenamnet Carstens, Karstens, etc. rätt vanligt: så nämnas Laurentis Kerstens Lorenz? och hans omydiga son Peter Kerstens 1440, 1451, Hans Karstens 1444, Hans Kerstens och hans bröder Wessel Karstens 1506. Från och med slutet av 1400-talet har således formen Karstens undanträngt den älder formen Kerstens, som därförinnan kunde växla med formen Karstens även hos en och samma person.
Från någon av dessa familjer i Lybeck utgick sannolikt den medlem av släkten, från vilken bode en dansk och en finländsk släktgren med namnet Carstens synes kunna härledas i obruten linje. Om den danska släktgrenen föreligger en ingående utredning i en av sekundlöjtnanten i den danska fältarteriet, sedermera försäkringsdirektören Sophus Marius Carstens år 1901 i Odense utgiven Stamtavle over Familien Carstens (3:dje Udgave).
Som gemensam stamfader för den danska och finländska släkten Carstens kan med en viss sannolikhet uppställas Hans Bogislaus Carstens, köpman i Lybeck eller omnejd i slutet av 1400- och början av 1500-talet. Gift med Marie Plönnies, död 17 febr. 1544 i Lybeck som änka. Ett arvskiftesinstrument av 2 mars 1545 upptager sex barn och två barnbarn som arvingar.
(Denna urkund är här bekant blott i avskrift genom ett I Odense den 8 okt. 1905 daterat brev från direktör S. Carstens till överkontrollör Constantin Carstens i Åbo. Sommaren 1925 efterfrågades urkunden på Lybecks Staatsarchiv, men det fastställdes att ett sådant aktstycke icke fanns på arkivet. Uppgifterna bära emellertid i allo äkthetens prägel. Namnen Hans och Bogilaus återkomma såväl i förening som vart för sig flerfaldiga gånger i den danska släktgrenen och även andra dopnamn i testamentet (Andreas, Christian, Frederik) möta där upprepade gånger. Hans Bogilaus Carstens hustru Marie Plönnies tillhörde en dåtida lybsk släkt.)
Sex barn och två barnbarn upptagna som arvingar var:
1) Christian.
2) Gertrud 3) Hans 4) Anders 5) Frederik 6) Marie 7) En sondotter Marie, f. 1533. 8) En sonson Frederik Bogislaus, f. 1534.
Sonen Frederik Carstens flyttade till Stralsund, där han blev köpman och tilllika föreståndare för ett kopphospital, dat Poggenhus. Flere av honom utfärdade kvitteringar för testamentariska penninggåvor till sjukhuset finnas bevarade, det första från 1568, det sista från 1579. År 1582: förekommer redan ett annat namn under dessa kvittenser, och då Frederik Carstens 1580 skulle varit 70 år, kan man antaga, att han till sin död beklätt denna post. Hans hustru hette Maria Schinkel och tillhörde en välbekant patricierfamilj i Lybeck. Hon torde avlidit före år 1570, ty detta år lät Frederik C., hospitalsföreståndaren, utbetala mödernet åt tvenne söner, Friederich och Joachim, som samma år reste till ”Sverige”. De fingo 1,200 mark var, men en dem tillkommande andel i ett hus blev, med deras vilja och samtycke, icke utbetalad. Något slutligt :skifte efter hospitalsföreståndaren föreligger icke och svenskarna tros hava bortfört skiftesprotokollen.
Den enligt denna Stralsund-urkund till ”Sverige” (i detta fall väl liktydigt med Sveriges rike) utflyttade Friederich Carstens kan i själva verket hava flyttat till Reval, som då var en del av Sveriges rike, och släkten därifrån kommit till Helsingfors och till det år 1581 intagna Narva. Som den finländska släktens stamfader gäller Henrik Carstens, som 1577 nämnes som en av de 13 Helsingfors-borgarna, men ,sist, varav den slutsats kan dragas att han inkommit till orten senare än de andra tolv. Henrik Carstens nämnes Esom: borgmästare i Helsingfors år 1608. Det är högst sannolikt att denne Henrik Carstens är samme man, som i tull-längden för år 1610 kallar sig Henrik Fredriksson, ty han omtalas vid sidan av två de förnämsta borgarna i staden. Utelämnandet, av det osvenska familjenamnet Carstens förklaras därav, att de inhemska borgarna i Sverige och Finland vid denna tid i regeln icke begagnade särskilda familjenamn utan blott s. k. farsnamn på -son, i likhet med vår allmoge i 1500- och 1600-talens jordeböcker. Borgarståndet i Sverige börjar först omkring år 1700 mer allmänt uppträda under egentliga familjenamn. Så var fallet även i Helsingfors. Som stadens borgmästare under 1600-talet nämnas här Christier Ersson 1623-31, Hendrich Frederiksson 1631-1634, Alfred Larsson 1637-1639, Anders Larsson Ehrendt (?) 1640 -1642, Sigfrid Mattsson 1642. Den här ifrågavarande borgarens och borgmästarens i det gamla Helsingfors (Gammelstaden) fullständiga namn var därför sannolikt Henrik Fredriksson Carstens, såsom också redan i Sukukirja antages. Denne Henrik Carstens är i varje fall släktens stamfader i Finland. Att namnet är nordtyskt framhölls ovan som säkert, och då ovan antydda släkttradition uttryckligen omtalar släktens stamfader som utvandrad från Stralsund, är det i hög grad sannolikt, att den Henrik Fredriksson (Carstens), som år 1577 uppträder som den siste av de 13 borgarna i Helsingfors och därför synes varit nyss inflyttad, var son till den år 1570 till ”Sverige” utflyttade Fredrik Carstens.
Att åtminstone medlemmar av släkten på 1600-talet bodde i Narva, framgår därav, att bl. a. följande personer, med för denna släkt delvis typiska förnamn, anträffas därstädes:
Henrik Carstens, gift där 1657 med en Winmacher.
Jost Carsten (Karstens, Kerstens), åt vilken 1681 föddes en son Joakim.
Henrik Carsteen, advokat (1686-90), gift med Amoena Elisabet Rosenmüller (jfr Elgenstierna, där någon oriktighet måste förekomma).
Hans Carsten, köpman i Narva 1681, troligen densamme, som 1693 blev rådman i Borgå och hade Hummelsund gård i Borgå socken på arrende (brev av honom på tyska i Biogr. FSA). Han var född i Lybeck.
Helt säkert voro österifrån till Finland inflyttade även Jochim Carstens, löjtnant vid ”Olof Lagercrantz' parti” (dragoner), som 5 juli 1656 avmarscherade från Nyby mot Viborg (Lagercrantz stupade sedan vid Kexholm s. å.), ävensom.
Didrik Reinhold Carstens, f. 1689 (modern synbarligen av släkten Boisman), handlande i Fredrikshamn (se Nordenstreng, Fredrikshamns stads historia), död 20 sept. 1757, gift med Anna Gertrud Knak. Barn: Katarina Elisabet, gift 1:o med kontrollören Jakob Naht, 2:0 20 apr. 1759 med handlanden Johan Fredrik Schele; Reinhold Anthoni, f. 6 mars 1736; Karl Fredrik, f. 1 nov. 1737; Helena Kristina, f. 20 febr. 1739; Johan Didrik, f. 7 aug. 1740.
I Ingå anträffas en besökare vid Barötuil, bonden Anders Carsten, f. 1739, med hustru Sara Henriksdotter, f. 11 febr. 1747, åt vilka 4 mars 1774 föddes sonen Henrik Johan (enligt kommunionboken; enligt dopboken voro föräldrarnas namn Henrik Carsten och Maria Henriksdotter). Familjen, som 1779 flyttade till Maris, torde icke haft något samband med förevarande släkt.
Från Lybeck-släkten härstammar med rätt stor sannolikhet även en sydsvensk familj med namnet Karsten. Bagarmästaren i Ystad Christoffer Christian Karsten var född i Viblitz i Mecklenburg omkr. 1711 och hans föräldrar voro Christian Karsten och Maria Fresen. Han lärde sitt yrke i Stralsund, fick år 1742 burskap i Ystad som mästare och gifte sig där 30 apr. 1742 med bagarmästaren Anders Herholds änka Helena Katarina Roth, f. omkr. 1718, död 1774. Själv dog han 4 mars 1773. I hans äktenskap föddes i Ystad bl. a. Johan Andreas Karsten, f. 31 mars 1743, död 18 okt. 1784, bagarmästare i Ystad, samt sångaren Christoffer Christian Karsten född 9 sept. 1756 i Ystad. Änkedrottning Lovisa Ulrika, som på sin resa till Berlin 1771 besökte Ystad, hörde där Karsten sjunga vid en till hennes ära given konsert och blev så intagen av hans ovanliga röst, att hon beredde honom tillfälle att komma till Stockholm för att undervisas i musik. Han anställdes vid operan, från vars första öppnande han tjänstgjorde i kören intill 1776, då han debuterade som Adonis i operaballetten av samma namn, och det med sådan framgång, att han skickades till Köpenhamn för att av sångmästaren vid operan därstädes, italienaren Potenza, undervisas i den högre sångkonsten. Återkommen efter ett års frånvaro var K. därefter under sin långa konstnärsbana den svenska sångscenens yppersta prydnad. Han är uppenbarligen den störste operasångare Sverige ägt. Han utnämndes till förste hovsångare och ledamot av Musikaliska akademin. Uppträdde sista gången 6 nov. 1821 och dog vid Drottningholm 7 aug. 1827. — Gift med Mariane Sophie Stebnowska, första aktris och sångerska vid kgl. operan, f. i Polen juli 1753, död vid Drottningholm 16 febr. 1848. I detta äktenskap föddes Sophie Karsten, premiärdansös vid kgl. operan 1805-1806, elev av balettmästaren Filippo Taglioni och senare gift med honom. Den berömda dansösen Marie Taglioni (f. i Stockholm 1804) var deras dotter. En annan dotter till sångaren Karsten, Elisabet Charlotta gifte sig 26 nov. 1818 på Vuojoki gård i Åbo län med överstelöjtnanten vid ryska generalstaben, senare generalen Simeon Kachanoff.
En tysk släkt Karsten fanns ännu i början av 1800-talet i Stralsund. År 1817 föddes här den framstående tyske botanikern Hermann Karsten, död 1908, känd bl. a. genom sina Sydamerika-forskningar. Även andra nordtyska naturforskare med namnet Karsten hava framträtt. Om de alla tillhöra samma släkt är ovisst.
Etc., etc.
Gode | Losköld, till Konho |
Svastrupe | Tackou | Tacku | Takku | Tolpo
Alopaeus | Berner | Florin / Florinus | Forsander | Godenhjelm | Godenhielm | Godhe | Kekonius | Lignipaeus | Pacchalenius | Röökman | Sirelius
Argillander | Björckell | Brusin | Hagert | Lagus | Pahlman | Paqvalén | Pihlman | Tammelin | Thuronius | Wallenius | Åkerblom
Alanus | Amnorin | Barck | af Björkstén | Enckell | Favorin | Forsman | Harlin | Kiljander | Platzman | Procopaeus | Procopé | Sacklén | Tammelander | Wunsch
Aminoff | Armfelt | af Björkestén | Broman | Karsten | Nyström | Schildt / von Schildt (Schildt) | Sneckenström | Wulfcrona | von Zweyberg
Aatamila | Blomroos | Byring | Carlstedt | Fabritius | Gyllenbögel | Hemmer | Hirn | Kesäniemi | Krank | Langenskiöld | af Lefrén | Lindholm | Mannola | Modeen | Nybergh | Ottelin | von Pfaler | Risberg | Salovius | Schauman | Wahlberg
Antell | Bergmann | de la Chapelle | Duncker | Ehrman | Ekestubbe | Fischer | Hannula | Huotari | Järnefelt | Korhonen | Lindroos | Mansnerus | Ramsten | Ramstén | Riistavaara | Roos | Söderholm | Söderström
Adlercreutz | Berg | Bergenheim | Bergholm | von Bonsdorff | af Brunér| Gräsbeck | Itäinen | Kuusio | Niskanen | Partanen | Saksela | Spåre | Sundblom | Tunzelman von Adlerflug
Ehrensvärd | Heikkinen | Korhonen | von Koskull | Laakso | Rohlin | Schybergson | Standertskjöld | von Wendt | von Winther
Ehrnrooth | Fowler | Gestrin | Hoffman | Kraepelin | Standertskjöld-Nordenstam | Piirainen | Sibelius | Swanljung | Söderhjelm | Tallgren | Wróblewski
Burman | Fox | Lindahl | MacGregor | Paloheimo | Paulig | Smith | Zilliacus
T.B.A.
T.B.A. Who's first?
Genealogia Carsteniana on suvun suomalaisilta osin jokseenkin vanha sukututkimusprojekti. Suvun suomalaisen haaran sukupuun Suomessa julkaisi ensimmäisen kerran Suomen Muinaismuistoyhdistys jo vuonna 1901 kokoelmassaan Suomen aatelittomista suvuista. Axel Bergholmin toimittamassa Sukukirjan (Suomen aatelitomia sukuja) ensimmäisessä osassa suvun vaiheet on Suomeksi hahmoteltu 1800-luvun lopulle saakka.
Edellisten työtä jatkoi ja laajensi omalta osaltaan Svenska litteratursällskapet i Finland, jonka julkaisema kirjasarja Suomen aatelittomista suvuista, mitä usein usein tuttavallisesti kutsutaan vain nimelle "Släktbok", ja jota aluksi toimitti arvostettu genealogi Atle Wilskman.
Se, että suvun vaiheita on Suomessa kartoitettu jokseenkin hyvin, johtunee suvun suomalaisen haaran kantaisästä, Hans Fredriksson Carstensista, Lyypekkiläisestä porvarista. Hänestä tuli uuden Helsingin ensimmäinen pormestari, sen jälkeen kun Pietari Brahe siirsi Kustaa Vaasan Vantaanjoen suulle Forsbyn eli Koskelan keskiaikaisen kylän paikalle 12. kesäkuuta 1550 perustaman Helsingin sen nykyiselle paikalleen.
In a nutshell, Hans Bogislaus Carstens was a merchant in Lübeck, Germany, and married to Marie (née Plönnies). In his will Hans lists six children of his, as well as two grandchildren of his.
They are:
1) Christian, who is the ancestor of the Danish branch of the family.
2) Gertrud
3) Hans
4) Anders
5) Frederik, who is the ancestor of the Finnish [and Swedish] branch of the family.
6) Marie
7) A son's daughter, Marie, b. 1533.
8) A son's son, Frederik Bogilaus, b. 1534.
It should be emphasized here that the son of Frederik (or Friedrich) was Henrik Fredriksson Carstens who was the first mayor of the new Helsinki.
First Helsinki was established by Gustaf I Vasa in the delta of the River Vantaa in 1550 until, in 1640, Per Brahe Jr. ordered it to be moved by the seaside, at Vironniemi, where Helsinki, as we currently know it, is located.,
Also, placing more emphasis, judging by the Släktbok, is the Danish branch of the family. needs to be linked to the project. As well as the others. But, for now, Christian has no offspring in his profile. A shortcoming, which is hoped to be fixed.
Rules: We're cool, so be cool. That's it.
Est'd Jan. 18th, 2017 by MPL
The following text is adopted from SLÄKTBOK II:3 by Atle Wilskman for the Svenska Litteratursällskapet i Finland, published in Helsinki in 1933.
Enligt gammal familjetradition skulle säkten härstamma från Nordtyskland, där – såsom redan i Bergholms Sukukirja framholles – familjer med namnet Carstens finnas flerstädes, särskilt i Pommern, Mecklenburg, Holstein och Slesvig. Traditionen har visat sig vara riktig. Namnet Carstens (Carstenius, Karsten) är en nordtysk, enligt kända ljudlagar tillkommen ombildning av det latinska Cristianus med betydelsen ”kristen döpt”. Det övergick redan vid den tiden för den romerska kristendomens första utbredning i vår världsdel till ett dopnamn.
På nordtysk (lågtyskt) och nederländskt språkområde uppträder Kristian emellertid i källor från och med omkring 1200 under formen Kersten samt på nordlågtysk och ostfalisk botten senast kring år 1300 under variantformen Karsten. I Hannover möter detta namn i källor av åren 1454 och 1477, som det vill synas, ännu som enskilt personnamn (döpnamn).
I likhet med talrika andra tyska dopnamn hade som sådant antagit genetivform: Karstens, Carstens. Det ansluter sig som sådant till den bekanta tyska namntypen Ahrens, Bartels, Evers, Peters, Sanders, Steffens o.a., vilka kunna motsvara svenska son-namn samt svenska familjenamn med det latinska genetivmärket –i, t.ex. Pauli.
I staden Lybecks medeltida urkunder är familjenamnet Carstens, Karstens, etc. rätt vanligt: så nämnas Laurentis Kerstens Lorenz? och hans omydiga son Peter Kerstens 1440, 1451, Hans Karstens 1444, Hans Kerstens och hans bröder Wessel Karstens 1506. Från och med slutet av 1400-talet har således formen Karstens undanträngt den älder formen Kerstens, som därförinnan kunde växla med formen Karstens även hos en och samma person.
Från någon av dessa familjer i Lybeck utgick sannolikt den medlem av släkten, från vilken bode en dansk och en finländsk släktgren med namnet Carstens synes kunna härledas i obruten linje. Om den danska släktgrenen föreligger en ingående utredning i en av sekundlöjtnanten i den danska fältarteriet, sedermera försäkringsdirektören Sophus Marius Carstens år 1901 i Odense utgiven Stamtavle over Familien Carstens (3:dje Udgave).
Som gemensam stamfader för den danska och finländska släkten Carstens kan med en viss sannolikhet uppställas Hans Bogislaus Carstens, köpman i Lybeck eller omnejd i slutet av 1400- och början av 1500-talet. Gift med Marie Plönnies, död 17 febr. 1544 i Lybeck som änka. Ett arvskiftesinstrument av 2 mars 1545 upptager sex barn och två barnbarn som arvingar.
(Denna urkund är här bekant blott i avskrift genom ett I Odense den 8 okt. 1905 daterat brev från direktör S. Carstens till överkontrollör Constantin Carstens i Åbo. Sommaren 1925 efterfrågades urkunden på Lybecks Staatsarchiv, men det fastställdes att ett sådant aktstycke icke fanns på arkivet. Uppgifterna bära emellertid i allo äkthetens prägel. Namnen Hans och Bogilaus återkomma såväl i förening som vart för sig flerfaldiga gånger i den danska släktgrenen och även andra dopnamn i testamentet (Andreas, Christian, Frederik) möta där upprepade gånger. Hans Bogilaus Carstens hustru Marie Plönnies tillhörde en dåtida lybsk släkt.)
Sex barn och två barnbarn upptagna som arvingar var:
1) Christian.
2) Gertrud 3) Hans 4) Anders 5) Frederik 6) Marie 7) En sondotter Marie, f. 1533. 8) En sonson Frederik Bogislaus, f. 1534.
Sonen Frederik Carstens flyttade till Stralsund, där han blev köpman och tilllika föreståndare för ett kopphospital, dat Poggenhus. Flere av honom utfärdade kvitteringar för testamentariska penninggåvor till sjukhuset finnas bevarade, det första från 1568, det sista från 1579. År 1582: förekommer redan ett annat namn under dessa kvittenser, och då Frederik Carstens 1580 skulle varit 70 år, kan man antaga, att han till sin död beklätt denna post. Hans hustru hette Maria Schinkel och tillhörde en välbekant patricierfamilj i Lybeck. Hon torde avlidit före år 1570, ty detta år lät Frederik C., hospitalsföreståndaren, utbetala mödernet åt tvenne söner, Friederich och Joachim, som samma år reste till ”Sverige”. De fingo 1,200 mark var, men en dem tillkommande andel i ett hus blev, med deras vilja och samtycke, icke utbetalad. Något slutligt :skifte efter hospitalsföreståndaren föreligger icke och svenskarna tros hava bortfört skiftesprotokollen.
Den enligt denna Stralsund-urkund till ”Sverige” (i detta fall väl liktydigt med Sveriges rike) utflyttade Friederich Carstens kan i själva verket hava flyttat till Reval, som då var en del av Sveriges rike, och släkten därifrån kommit till Helsingfors och till det år 1581 intagna Narva. Som den finländska släktens stamfader gäller Henrik Carstens, som 1577 nämnes som en av de 13 Helsingfors-borgarna, men ,sist, varav den slutsats kan dragas att han inkommit till orten senare än de andra tolv. Henrik Carstens nämnes Esom: borgmästare i Helsingfors år 1608. Det är högst sannolikt att denne Henrik Carstens är samme man, som i tull-längden för år 1610 kallar sig Henrik Fredriksson, ty han omtalas vid sidan av två de förnämsta borgarna i staden. Utelämnandet, av det osvenska familjenamnet Carstens förklaras därav, att de inhemska borgarna i Sverige och Finland vid denna tid i regeln icke begagnade särskilda familjenamn utan blott s. k. farsnamn på -son, i likhet med vår allmoge i 1500- och 1600-talens jordeböcker. Borgarståndet i Sverige börjar först omkring år 1700 mer allmänt uppträda under egentliga familjenamn. Så var fallet även i Helsingfors. Som stadens borgmästare under 1600-talet nämnas här Christier Ersson 1623-31, Hendrich Frederiksson 1631-1634, Alfred Larsson 1637-1639, Anders Larsson Ehrendt (?) 1640 -1642, Sigfrid Mattsson 1642. Den här ifrågavarande borgarens och borgmästarens i det gamla Helsingfors (Gammelstaden) fullständiga namn var därför sannolikt Henrik Fredriksson Carstens, såsom också redan i Sukukirja antages. Denne Henrik Carstens är i varje fall släktens stamfader i Finland. Att namnet är nordtyskt framhölls ovan som säkert, och då ovan antydda släkttradition uttryckligen omtalar släktens stamfader som utvandrad från Stralsund, är det i hög grad sannolikt, att den Henrik Fredriksson (Carstens), som år 1577 uppträder som den siste av de 13 borgarna i Helsingfors och därför synes varit nyss inflyttad, var son till den år 1570 till ”Sverige” utflyttade Fredrik Carstens.
Att åtminstone medlemmar av släkten på 1600-talet bodde i Narva, framgår därav, att bl. a. följande personer, med för denna släkt delvis typiska förnamn, anträffas därstädes:
Henrik Carstens, gift där 1657 med en Winmacher.
Jost Carsten (Karstens, Kerstens), åt vilken 1681 föddes en son Joakim.
Henrik Carsteen, advokat (1686-90), gift med Amoena Elisabet Rosenmüller (jfr Elgenstierna, där någon oriktighet måste förekomma).
Hans Carsten, köpman i Narva 1681, troligen densamme, som 1693 blev rådman i Borgå och hade Hummelsund gård i Borgå socken på arrende (brev av honom på tyska i Biogr. FSA). Han var född i Lybeck.
Helt säkert voro österifrån till Finland inflyttade även Jochim Carstens, löjtnant vid ”Olof Lagercrantz' parti” (dragoner), som 5 juli 1656 avmarscherade från Nyby mot Viborg (Lagercrantz stupade sedan vid Kexholm s. å.), ävensom.
Didrik Reinhold Carstens, f. 1689 (modern synbarligen av släkten Boisman), handlande i Fredrikshamn (se Nordenstreng, Fredrikshamns stads historia), död 20 sept. 1757, gift med Anna Gertrud Knak. Barn: Katarina Elisabet, gift 1:o med kontrollören Jakob Naht, 2:0 20 apr. 1759 med handlanden Johan Fredrik Schele; Reinhold Anthoni, f. 6 mars 1736; Karl Fredrik, f. 1 nov. 1737; Helena Kristina, f. 20 febr. 1739; Johan Didrik, f. 7 aug. 1740.
I Ingå anträffas en besökare vid Barötuil, bonden Anders Carsten, f. 1739, med hustru Sara Henriksdotter, f. 11 febr. 1747, åt vilka 4 mars 1774 föddes sonen Henrik Johan (enligt kommunionboken; enligt dopboken voro föräldrarnas namn Henrik Carsten och Maria Henriksdotter). Familjen, som 1779 flyttade till Maris, torde icke haft något samband med förevarande släkt.
Från Lybeck-släkten härstammar med rätt stor sannolikhet även en sydsvensk familj med namnet Karsten. Bagarmästaren i Ystad Christoffer Christian Karsten var född i Viblitz i Mecklenburg omkr. 1711 och hans föräldrar voro Christian Karsten och Maria Fresen. Han lärde sitt yrke i Stralsund, fick år 1742 burskap i Ystad som mästare och gifte sig där 30 apr. 1742 med bagarmästaren Anders Herholds änka Helena Katarina Roth, f. omkr. 1718, död 1774. Själv dog han 4 mars 1773. I hans äktenskap föddes i Ystad bl. a. Johan Andreas Karsten, f. 31 mars 1743, död 18 okt. 1784, bagarmästare i Ystad, samt sångaren Christoffer Christian Karsten född 9 sept. 1756 i Ystad. Änkedrottning Lovisa Ulrika, som på sin resa till Berlin 1771 besökte Ystad, hörde där Karsten sjunga vid en till hennes ära given konsert och blev så intagen av hans ovanliga röst, att hon beredde honom tillfälle att komma till Stockholm för att undervisas i musik. Han anställdes vid operan, från vars första öppnande han tjänstgjorde i kören intill 1776, då han debuterade som Adonis i operaballetten av samma namn, och det med sådan framgång, att han skickades till Köpenhamn för att av sångmästaren vid operan därstädes, italienaren Potenza, undervisas i den högre sångkonsten. Återkommen efter ett års frånvaro var K. därefter under sin långa konstnärsbana den svenska sångscenens yppersta prydnad. Han är uppenbarligen den störste operasångare Sverige ägt. Han utnämndes till förste hovsångare och ledamot av Musikaliska akademin. Uppträdde sista gången 6 nov. 1821 och dog vid Drottningholm 7 aug. 1827. — Gift med Mariane Sophie Stebnowska, första aktris och sångerska vid kgl. operan, f. i Polen juli 1753, död vid Drottningholm 16 febr. 1848. I detta äktenskap föddes Sophie Karsten, premiärdansös vid kgl. operan 1805-1806, elev av balettmästaren Filippo Taglioni och senare gift med honom. Den berömda dansösen Marie Taglioni (f. i Stockholm 1804) var deras dotter. En annan dotter till sångaren Karsten, Elisabet Charlotta gifte sig 26 nov. 1818 på Vuojoki gård i Åbo län med överstelöjtnanten vid ryska generalstaben, senare generalen Simeon Kachanoff.
En tysk släkt Karsten fanns ännu i början av 1800-talet i Stralsund. År 1817 föddes här den framstående tyske botanikern Hermann Karsten, död 1908, känd bl. a. genom sina Sydamerika-forskningar. Även andra nordtyska naturforskare med namnet Karsten hava framträtt. Om de alla tillhöra samma släkt är ovisst.
Etc., etc.
Gode | Losköld, till Konho |
Svastrupe | Tackou | Tacku | Takku | Tolpo
Alopaeus | Berner | Florin / Florinus | Forsander | Godenhjelm | Godenhielm | Godhe | Kekonius | Lignipaeus | Pacchalenius | Röökman | Sirelius
Argillander | Björckell | Brusin | Hagert | Lagus | Pahlman | Paqvalén | Pihlman | Tammelin | Thuronius | Wallenius | Åkerblom
Alanus | Amnorin | Barck | af Björkstén | Enckell | Favorin | Forsman | Harlin | Kiljander | Platzman | Procopaeus | Procopé | Sacklén | Tammelander | Wunsch
Aminoff | Armfelt | af Björkestén | Broman | Karsten | Nyström | Schildt / von Schildt (Schildt) | Sneckenström | Wulfcrona | von Zweyberg
Aatamila | Blomroos | Byring | Carlstedt | Fabritius | Gyllenbögel | Hemmer | Hirn | Kesäniemi | Krank | Langenskiöld | af Lefrén | Lindholm | Mannola | Modeen | Nybergh | Ottelin | von Pfaler | Risberg | Salovius | Schauman | Wahlberg
Antell | Bergmann | de la Chapelle | Duncker | Ehrman | Ekestubbe | Fischer | Hannula | Huotari | Järnefelt | Korhonen | Lindroos | Mansnerus | Ramsten | Ramstén | Riistavaara | Roos | Söderholm | Söderström
Adlercreutz | Berg | Bergenheim | Bergholm | von Bonsdorff | af Brunér| Gräsbeck | Itäinen | Kuusio | Niskanen | Partanen | Saksela | Spåre | Sundblom | Tunzelman von Adlerflug
Ehrensvärd | Heikkinen | Korhonen | von Koskull | Laakso | Rohlin | Schybergson | Standertskjöld | von Wendt | von Winther
Ehrnrooth | Fowler | Gestrin | Hoffman | Kraepelin | Standertskjöld-Nordenstam | Piirainen | Sibelius | Swanljung | Söderhjelm | Tallgren | Wróblewski
Burman | Fox | Lindahl | MacGregor | Paloheimo | Paulig | Smith | Zilliacus
T.B.A.
T.B.A. Who's first?
Stamfader til dette træ er Hans Bogislaus Carstens, som måske var en købmand i Lübeck. Han kunne også have været en borgmester. Han var gift med Marie (née Plönnies).
I sit testament lister Hans Bogislaus seks børn såvel som to børnebørn. De er:
1) Christian, hvem er han efterkommere i den danske afdeling af familien. Han forlod Lübect for at blive borgmester i Tønder.
2) Gertrud
3) Hans
4) Anders
5) Frederik, hvem er han efterkommere i den finske filial af familien. Hans søn forlod Lübect for at blive den første borgmester i det nyoprettede Helsinki.
6) Marie
7) Sønns datter, Marie, f. 1533.
8) Sønns søn, Frederik Bogilaus, b. 1534.
Mandlig Carstens (Y) DNA er af typen I-M253.
Som en første kilde bruger vi Stamtalvle over Familien Carstens af S. Carsten, from 1901.
On Sunday, Jan, 26th, 2020, the Finnish branch was, finally, connected to the Danish branch!
Etc.
Est'd Jan. 18th, 2017 by MPL
Stamfader til dette træ er Hans Bogislaus Carstens, som måske var en købmand i Lübeck. Han var gift med Marie (née Plönnies).
Christian, Borgmester i Tønder, f 1566. Han staar for Tiden som Slægtens Ældste.1 Søn (A.1.). Gift med?
A.1. Andreas Carstens, * i Tønder 1554. Kniplingshandler, Jordebruger, Skibsrheder og Raadmand dersteds. G. m. Ingeborg. Et pragtfuldt Epitafium i Christkirken i Tønder angiver deres Død til henholdsvis 24/3 1606 og 15/8 1620.
»Epithaphium viri amplissimi Andreæ Christiani Senatoris Tunderensis.
»Consulis Christiani filii.
»Qui cupit extento post fata novissima in æquum vivere sie vivat »ne moriens pereat. (Derpaa en ulæselig Linie.)
1608.
(Maleri forestillende Christus vadskende Apostlenes Fødder.)
»Cerne senatoris tumulum eum consule patre!
»Hic patris et nati molliter ossa cubant
»Vir fuit eximius genitor pietate coruscus,
»Natus virtutis fulsit honore pari.
»Ergo satis vitam longinquam duxit uterqve,
»Dum sibi dumqve aliis vixit uterque bene,
»Sed nunc post mortis truculentæ nubila nigra
»In coelo nitido vivit uterque deo.«
- M. M. s
De erbar und wolgeachtede Andreas Carstens, Radtman dieser Stadt, is in Godt Christlich vor scheden, Anno 1606, den 24. Martii, Anno ætatis 52.
De erbar unde veel dogetsame Ingeborch Carstens, syne Leue Frouwe, is in Godt-Christlich vorscheden Anno 1620, den 15. Augusti, ætatis 63.
De havde 4 Børn, hvoraf dog kun de 2 kan paavises (B.1 & B.2.). De er: Hans Bogislaus Carstens (1582-1647) (B.1) og Andreas Carstens (1585-) (B.2).
B.1.A.1. Andreas Carstens, Borgmester i Tønder. 2 Børn. Muligvis var der en 3. Søn ved Navn Jørgen Carstens, der fra 1694 forekommer paa Sct. Thomas som »Bottelerer« (en underordnet Stilling med 3 Rdlr. om Maaneden). En Søn af denne Jørgen Carstens hed Johan Lorentz Carstens (ikke Castens), nobiliteredes i 1745 med Navnet Carstenskiold (saaledes stavet i Hovedbogen for Sct. Croix i 1747) og er Stamfader til de nulevende Castenskiolder.
B.2.A.1. Andreas Carstens, * 1585. 1 Søn.
B.2.B.1 Jørgen Carstens, * 1625. Renteskriver i København. G. m. Anne Lyng fra Ystad. 1 Barn.
B.2.B.2. Jørgen Carstens, d.y. (1660-1717), præst. G 1 31/5 1682 m. Biskop Kingos Steddatter Mette Worm (1662-1694), G 2 1699 m. Catharina Magdalene Lundt. Han havde 2 Børn.