Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.
view all

Profiles

  • Väinö Juhonpoika Ruuna (1912 - d.)
    Sakkolan seurakunnan arkisto - Syntyneiden ja kastettujen luettelot 1900-1914 (I C:10), jakso 159; Kansallisarkisto: / Viitattu 18.11.2019
  • Teodor Juhonpoika Ruuna (1905 - d.)
    Sakkolan seurakunnan arkisto - Syntyneiden ja kastettujen luettelot 1900-1914 (I C:10), jakso 66: 1905 Elokuu; Kansallisarkisto: / Viitattu 17.11.2019 Sakkolan seurakunnan arkisto - Lastenkirjat 1900...
  • Maria Taavetintytär Nuora (1783 - 1835)
    Sakkolan seurakunnan arkisto - Rippikirjat 1783-1796 (I Aa:2), jakso 64, sivu 61: Riska ; Kansallisarkisto: / Viitattu 16.11.2019 Sakkolan seurakunnan arkisto - Rippikirjat 1810-1818 (I Aa:4), jakso 11...
  • Johannes Viitikka (1829 - 1901)

Karelia

The Karelia project covers Olonets Karelia, South Karelia Province of Finland, Karelian Isthmus, Ladoga Karelia, North Karelia Province of Finland, Tikhvin Karelia, Tver Karelia, Valday Karelia and White Sea Karelia.

Olonets Karelia

Olonets Karelia, shortly Olonets (in Finnish Aunuksen Karjala, in Karelian Anuksen Karjala, in Russian Олонецкая Карелия, Olonetskaya Kareliya) is a historical-geographical area in Russia in the present Republic of Karelia between Lake Ladoga and Lake Onega and to the north of Lake Onega. Olonets Karelia was the southern part of the so-called East Karelia, the area inhabited by Karelians and Vepsians behind the former eastern border of Finland. It was considered to include the three western uyezds (counties) of the Olonets Governorate in the Russian Empire, namely the Olonets, Petrozavodsk and Povenets uyezds.

Locality projects of Olonets Karelia: Ostretshino I Olonets I Danilovo I Yalguba I Medvezhyegorsk I Kimasozero I Kondopoga I Kotkozero I Ladva I Lindozero I Lodeinoye Pole I Munozero I Megriga I Myanduselga I Myatusovo I Padany I Petrozavodsk I Petrovskiy Yam I Porosozero I Povenets I Pudozh I Svyatozero I Reboly I Rypushkalitsy I Rimskoye I Rugozero I Sholtozero I Shunga I Shuya I Velikaya Guba I Syamozero I Tivdiya I Tolvuya I Tulomozero I Vazhiny I Veshkelitsa I Vedlozero I Vidlitsa I Vohtozero

South Karelia

South Karelia (in Finnish Etelä-Karjala, in Swedish Södra Karelen, Sydkarelen, in Russian Южная Карелия) is a province in South-Eastern Finland within the jurisdiction of the South Finland Regional Government Office. The Regional Center of South Karelia is Lappeenranta. South Karelia, as its name suggests, is the southernmost part of the old historical Finnish Karelia in the Finnish side of the border. Culturally and historically, the area is part of the old Viipuri Province.

Locality projects of South Karelia: Imatra I Joutseno I Lappee I Lappeenranta I Lauritsala I Lemi I Luumäki I Nuijamaa I Parikkala I Rautjärvi I Ruokolahti I Saari I Savitaipale I Simpele I Taipalsaari I Uukuniemi I Ylämaa

Karelian Isthmus

Karelian Isthmus (in Russian Карельский перешеек, Karelski perešejek, in Swedish Karelska näset) is located in the eastern end of Gulf of Finland and south of the Ladoga River, and geographically connects Russia with Finland. Karelian Isthmus was formerly part of Finland and only after the Moscow Armistice Peace Treaty (1944) part of Russia.

Locality projects of Karelian Isthmus: Antrea I Heinjoki I Johannes I Jääski I Kanneljärvi I Kaukola I Kirvu I Kivennapa I Koivisto I Kuolemajärvi I Kyyrölä I Käkisalmi town I Käkisalmi rural municipality I Lavansaari I Metsäpirtti I Muolaa I Pyhäjärvi I Rautu I Räisälä I Sakkola I Seiskari I Suursaari I Säkkijärvi I Terijoki I Tytärsaari I Uusikirkko I Vahviala I Valkjärvi I Viipuri town I Viipuri rural municipality I Vuoksela I Vuoksenranta I Äyräpää

Ladoga Karelia

Ladoga Karelia (in Finnish Laatokan Karjala) is a historical area in the ceded Karelia. Nowadays, it can also mean the part of Russian Karelia (in Russian Ладожская Карелия, Ladožskaya Kareliya, Карельское Приладожье, Karelskoye Priladožye or Северное Приладожье, Severnoye Priladožye), that is, the area north of Ladoga, which is bordered on the east by Olonets Karelia, on the southwest by the Leningrad region and on the northwest by Finland. The present-day Ladoga Karelia comprises the municipalities of Lahdenpohja, Pitkäranta and Sortavala, ie the southwestern part of the Republic of Karelia.

Locality projects of Ladoga Karelia: Harlu I Hiitola I Impilahti I Jaakkima I Korpiselkä I Kurkijoki I Lumivaara I Pälkjärvi I Ruskeala I Salmi I Soanlahti I Sortavala town I Sortavala rural municipality I Suistamo I Suojärvi

North Karelia

North Karelia (in Finnish Pohjois-Karjala, in Swedish Norra Karelen, in Russian Северная Карелия) is a Finnish province located in Eastern Finland. The Regional Center is Joensuu. Other cities include Kitee, Lieksa, Nurmes and Outokumpu. There are a lot of lakes in the province, the largest being Pielinen (area 868 km²) and the highest point is Koli of Lieksa, which reaches 347 meters above sea level.

Locality projects of North Karelia: Eno I Ilomantsi I Joensuu I Juuka I Kesälahti I Kiihtelysvaara I Kitee I Kontiolahti I Kuusjärvi-Outokumpu I Lieksa I Liperi I Nurmes I Pielisensuu I Pielisjärvi I Polvijärvi I Pyhäselkä I Rääkkylä I Tohmajärvi I Tuupovaara I Valtimo I Värtsilä

Tikhvin Karelia

Tikhvin Karelia (in Finnish Tihvinän Karjala) is a separate Karelian region in the Boksitogorsk district in the southeastern part of the Leningrad region. Tikhvin Karelians live in the region. Tikhvin Karelia included 14 villages at its best. The Karelian villages are located under the Klimovo village administration along the upper reaches of the Chagoda River. During the Tsarist rule, the area inhabited by the Karelians belonged to the Tikhvin uyezd, and before that these lands were owned by the Tikhvin monastery. The Tikhvin Karelians have retained their language and even the few young people in the area are able to speak it.

Locality projects of Tikhvin Karelia: Klimovo

Tver Karelia

Tver Karelia (in Finnish Tverin Karjala, in Russian Тверская Карелия) refers to the Karelian settlements in the Tver region of Russia, 150-200 km northwest of Moscow. The geographical area of Tver Karelia is fragmented. The Tver Karelians live in a rather scattered area, where the majority of population is Russian. According to official census, there are 20,000 Karelians by nationality (2000), but the actual number is estimated to be closer to 100,000. The Karelian language and culture have been preserved in hundreds of villages.

Locality projects of Tver Karelia: Lihoslavlja I Maksatiha I Rameshki I Spirovo I Torzhok I Tver

Valday Karelia

Valday Karelians (in Finnish Valdain karjalaiset, in Russian Валдайские карелы) were a Karelian group living in the present Novgorod region on the Valday Plateau. They were descendants of the inhabitants of Käkisalmi county who fled to Russia in the 17th century. The local Karelian Proper dialect was close to the Tver Karelian language.

Locality projects of Valday Karelia: Ivanteyevo I Yedrovo

White Sea Karelia

White Sea Karelia (in Finnish Vienan Karjala, or Viena, in Karelian as in Finnish, in Russian Беломорская Карелия, Belomorskaya Kareliya) is a historical-geographical area in Russia reaching from the western White Sea to the eastern border of Finland. In the north it is bordered by the Murmansk region, in the south by the Olonets Karelia on the Lake Luvozero - Lake Kimasozero - Lake Nyuk line to the southeast and in the east to the Arkhangelsk region. White Sea Karelia covers the northern part of the Republic of Karelia.

Locality projects of White Sea Karelia: Yushkozero I Kandalaksha I Kem I Keret I Kestenga I Kondokka I Kovda I Kolezhma I Lapino I Nyuhtsha I Olanga I Panozero I Tihtozero I Pongoma I Soroka I Shuyeretskoye I Shuyezero I Tunguda I Uhta I Poduzhemye I Vytshetaibola I Maslozero I Voknavolok

Text: Wikipedia.

Special projects

Main Project and Sister Projects

Suomi ja Karjala is our main project.

Sister projects of Karelia Project include Kainuu, Ostrobothnia, Central Finland, Pirkanmaa and Häme, Savo, Varsinais-Suomi ja Satakunta, Uusimaa and Kymenlaakso, Lapland, Norrbotten and Finnmark, and Åland.

About the family tree

  • Principle: The main tree consists of information about deceased persons, dating from the time at least of 100 years ago, and newer information. Living persons are not shown in the Internet outside the program, if you don't desire so - but the main tree is shown in public. If you have experience on genealogy, please join our main tree building team.
  • Joining: from outside Geni: In order to join the main tree: (1) register yourself as Geni user in Geni.com, (2) add information, taking into account the Code of Conduct, (3) join suitable regional and locality projects, (4) local information is found from the projects, to help to join your tree to the main tree. You can ask for help for this by email: [geni-suojarvi@googlegroups.com].
  • More photos and stories, and information about possible errors are needed! The goal is as high quality as possible!
  • Privacy: Please respect privacy. In addition, copyrights should be taken into account and suitable referencing used. Please study the The Finnish Genealogy Code of Conduct. It is important to ask permissions from living people (when you live in Finland): http://www.suvut.fi/Sukututkimuksen_kaytannesaannot.pdf (2013)

General naming standard

General naming standard in Finland and Karelia project


In Facebook

Facebook Group for Locality Projects:

Olonets, White Sea ana Tver Karelia | Eno | Ilomantsi | Impilahti | Korpiselkä | Liperi | Nurmes | Pielisjärvi | Salmi | Soanlahti | Sortavala | Suistamo | Suojärvi

Support group for people with Karelian roots starting Geni:

Uusien karjalaisjuuristen Geniin liittyjien apu

Karjala

Karjala-projekti kattaa Venäjän Aunuksen Karjalan, Suomen Etelä-Karjalan maakunnan, Luovutetun alueen Karjalankannaksen, Luovutetun alueen Laatokan Karjalan, Suomen Pohjois-Karjalan maakunnan, Venäjän Tihvinän Karjalan, Venäjän Tverin Karjalan, Venäjän Valdain Karjalan ja Venäjän Vienan Karjalan.

Aunuksen Karjala

Aunuksen Karjala, lyhyemmin Aunus (karjalaksi Anuksen Karjala; venäjäksi Олонецкая Карелия, Olonetskaja Karelija) on historiallis-maantieteellinen alue Venäjällä nykyisessä Karjalan tasavallassa Laatokan ja Äänisen välillä ja Äänisen pohjoispuolella. Aunuksen Karjala oli niin kutsutun Itä-Karjalan eli Suomen entisen itärajan takaisen karjalaisten ja vepsäläisten asuttaman alueen eteläosa. Sen katsottiin käsittävän Venäjän keisarikunnan Aunuksen kuvernementin kolmen läntisen ujestin (kihlakunnan) alueet eli Aunuksen, Petroskoin ja Poventsan ujestit.

Aunuksen Karjalan paikkakuntaprojektit: Ahnus I Aunus I Danilova I Jallahti I Karhumäki I Kiimasjärvi I Kontupohja I Kotkatjärvi I Latva I Lintujärvi I Lotinapelto I Munjärvi I Mäkriä I Mäntyselkä I Mätässyvä I Paatene I Petroskoi I Petrovski Jam I Porajärvi I Poventsa I Puudoži I Pyhäjärvi I Repola I Riipuskala I Rimoila I Rukajärvi I Soutjärvi I Sunku I Suoju I Suurimäki I Suurlahti I Säämäjärvi I Tiutia I Tolvoja I Tulemajärvi I Vaaseni I Veskelys I Vieljärvi I Vitele I Vuohtjärvi

Etelä-Karjala

Etelä-Karjala (ruotsiksi Södra Karelen, Sydkarelen, venäjäksi Южная Карелия) on maakunta Kaakkois-Suomessa Etelä-Suomen aluehallintoviraston toimialueella. Etelä-Karjalan maakuntakeskus on Lappeenranta. Etelä-Karjala on nimensä mukaisesti eteläinen osa Suomen puolelle jääneestä osasta vanhaa historiallista Suomen Karjalaa. Kulttuurillisesti ja historiallisesti alue on osaa vanhaa Viipurin lääniä.

Etelä-Karjalan paikkakuntaprojektit: Imatra I Joutseno I Lappee I Lappeenranta I Lauritsala I Lemi I Luumäki I Nuijamaa I Parikkala I Rautjärvi I Ruokolahti I Saari I Savitaipale I Simpele I Taipalsaari I Uukuniemi I Ylämaa

Karjalankannas

Karjalankannas (ven. Карельский перешеек, Karelski perešejek, ruots. Karelska näset) sijaitsee Suomenlahden perukoilla ja Laatokan eteläpuolella ja alue yhdistää maantieteellisesti Venäjän Suomeen. Karjalankannas kuului aiemmin Suomeen ja vasta Moskovan välirauhansopimuksesta (1944) alkaen Venäjään.

Karjalankannaksen paikkakuntaprojektit: Antrea I Heinjoki I Johannes I Jääski I Kanneljärvi I Kaukola I Kirvu I Kivennapa I Koivisto I Kuolemajärvi I Kyyrölä I Käkisalmen kaupunki I Käkisalmen maalaiskunta I Lavansaari I Metsäpirtti I Muolaa I Pyhäjärvi I Rautu I Räisälä I Sakkola I Seiskari I Suursaari I Säkkijärvi I Terijoki I Tytärsaari I Uusikirkko I Vahviala I Valkjärvi I Viipurin kaupunki I Viipurin maalaiskunta I Vuoksela I Vuoksenranta I Äyräpää

Laatokan Karjala

Laatokan Karjala on historiallinen alue luovutetussa Karjalassa. Nykyisin sillä voidaan tarkoittaa myös Venäjän Karjalan osaa (ven. Ладожская Карелия, Ladožskaja Karelija, Карельское Приладожье, Karelskoje Priladožje tai Северное Приладожье, Severnoje Priladožje) eli aluetta Laatokan pohjoispuolella, joka rajoittuu idässä Aunuksen Karjalaan, lounaassa Leningradin alueeseen ja luoteessa Suomeen. Nykymuotoinen Laatokan Karjalan alue käsittää Lahdenpohjan, Pitkärannan ja Sortavalan kuntapiirit eli Karjalan tasavallan lounaisosan

Laatokan Karjalan paikkakuntaprojektit: Harlu I Hiitola I Impilahti I Jaakkima I Korpiselkä I Kurkijoki I Lumivaara I Pälkjärvi I Ruskeala I Salmi I Soanlahti I Sortavalan kaupunki I Sortavalan maalaiskunta I Suistamo I Suojärvi

Pohjois-Karjala

Pohjois-Karjala (ruots. Norra Karelen, ven. Северная Карелия) on Suomen maakunta, joka sijaitsee Itä-Suomessa. Maakuntakeskus on Joensuu. Muita kaupunkeja ovat Kitee, Lieksa, Nurmes ja Outokumpu. Runsasvesistöisen maakunnan suurin järvi on Pielinen (pinta-ala 868 km²) ja korkein kohta Lieksan Koli, joka yltää 347 metrin korkeuteen merenpinnasta.

Pohjois-Karjalan paikkakuntaprojektit: Eno I Ilomantsi I Joensuu I Juuka I Kesälahti I Kiihtelysvaara I Kitee I Kontiolahti I Kuusjärvi-Outokumpu I Lieksa I Liperi I Nurmes I Pielisensuu I Pielisjärvi I Polvijärvi I Pyhäselkä I Rääkkylä I Tohmajärvi I Tuupovaara I Valtimo I Värtsilä

Tihvinän Karjala

Tihvinän Karjala on erillinen karjalaisalue Boksitogorskin piirissä Leningradin alueen kaakkoisosissa. Alueella asuvat tihvinänkarjalaiset. Tihvinän Karjalaan kuului parhaimmillaan 14 kylää. Karjalaiskylät sijaitsevat Tšagodajoen yläjuoksun varrella Klimovon kylähallinnon alaisuudessa. Tsaarinvallan aikana karjalaisten asuttama alue kuului Tihvinän kihlakuntaan ja sitä ennen nämä maat olivat Tihvinän luostarin omistuksessa. Tihvinän karjalaiset ovat säilyttäneet kielensä ja jopa alueen vähälukuinen nuoriso taitaa sitä.

Tihvinän Karjalan paikkakuntaprojekti: Klimovo

Tverin Karjala

Tverin Karjala (ven. Тверская Карелия) tarkoittaa karjalaisten asuma-alueita Tverin alueella Venäjällä 150–200 km Moskovasta luoteeseen. Maantieteellisenä alueena Tverin Karjala on hajanainen. Tverinkarjalaiset asuvat melko hajallaan laajalla alueella, jonka asukkaista enemmistö on venäläisiä. Tverin alueella on virallisen väestökirjanpidon mukaan 20 000 kansallisuudeltaan karjalaista (2000), mutta todellisen lukumäärän arvellaan olevan lähempänä 100 000. Karjalan kieli sekä kulttuuri on säilynyt sadoissa kylissä.

Tverin Karjalan paikkakuntaprojektit: Lihoslavlja I Maksuatiha I Ruameška I Spiirova I Toršku I Tver

Valdain Karjala

Valdainkarjalaiset (ven. Валдайские карелы) olivat Valdain ylängöllä nykyisellä Novgorodin alueella asunut karjalaisryhmä. Alkuperältään he olivat 1600-luvulla Venäjälle paenneiden Käkisalmen läänin asukkaiden jälkeläisiä. Paikallinen varsinaiskarjalan murre oli lähellä tverinkarjalaisten kielimuotoa.

Valdain Karjalan paikkakuntaprojektit: Ivantejeva I Jedrovo

Vienan Karjala

Vienan Karjala eli Viena (karjalaksi samoin, ven. Беломорская Карелия, Belomorskaja Karelija) on historiallis-maantieteellinen alue Venäjällä Vienanmeren länsirannikolta Suomen itärajalle. Pohjoisessa se rajoittuu Murmanskin alueeseen, etelässä Aunuksen Karjalaan Luva-, Kiimas- ja Nuokkijärven linjalla itäkaakkoon ja idässä Arkangelin alueeseen. Viena käsittää Karjalan tasavallan pohjoisosan.

Vienan Karjalan paikkakuntaprojektit: Jyskyjärvi I Kantalahti I Kemi I Kieretti I Kiestinki I Kontokki I Kouta I Kuolisma I Laapina I Njuhtša I Oulanka I Paanajärvi I Pistojärvi I Ponkama I Sorokka I Suiku I Suikujärvi I Tunkua I Uhtua I Usmana I Vitsataipale I Voijärvi I Vuokkiniemi

Tekstit: Wikipedia.

Erikoisprojekteja

Pääprojekti ja sisarprojektit

Suomi ja Karjala on pääprojektimme.

Karjala-projektin sisarprojekteja ovat Kainuu, Pohjanmaa, Keski-Suomi, Pirkanmaa ja Häme, Savo, Varsinais-Suomi ja Satakunta, Uusimaa ja Kymenlaakso, Lappi, Norrbotten ja Finnmark sekä Ahvenanmaa.

Sukupuusta

  • Periaate: Puu koostuu yli 100 v. vanhoista edesmenneiden tiedoista (runko) ja uudemmista tiedoista. Elävät ihmiset eivät näy Internetissä ohjelman ulkopuolelle, ellei itse sitä halua - mutta runko näkyy. Puuhun voi lisätä itse "laajennetun lähipiirinsä" ihmisiä. Jos sinulla on kokemusta sukututkimuksesta, olet myös tervetullut rungon rakentamiseen.
  • Liittyminen: Genin ulkopuolelta: Jotta sinut voi linkittää runkoon: (1) rekisteröidy Genin käyttäjäksi osoitteessa Geni.com, (2) lisää tietoja ottaen huomioon käytännesäännöt, (3) ilmoittaudu sopiviin alueellisiin ja paikkakuntaprojekteihin, (4) paikallistietämystä löytyy projekteissa, jotta sinun tekemäsi puu voidaan liittää isoon Geni-puuhun. Voit pyytää tässä apua sähköpostilla [geni-suojarvi@googlegroups.com].
  • Lisää valokuvia ja kertomuksia, sekä tietoa mahdollisista virheistä kaivataan! Tavoitteena on mahdollisimman korkealaatuinen puu!
  • Yksityisyydensuoja: Muistathan yksityisyyden kunnioittamisen. Myös tekijänoikeuksia tulee kunnioittaa esimerkiksi viittauskäytännöllä. Perehdy Suomen sukututkimusseuran sukututkimuksen käytännesääntöihin. On hyvä huomata suostumuksen kysyminen elossa olevilta henkilöiltä. http://www.suvut.fi/Sukututkimuksen_kaytannesaannot.pdf (2013)

Yleinen nimistandardi

Yleinen nimistandardi Suomi ja Karjala -projektissa


Facebookissa

Karjalan paikkakuntakohtaiset Facebook-ryhmät:

Aunuksen, Vienan ja Tverin Karjala | Eno | Ilomantsi | Impilahti | Korpiselkä | Liperi | Nurmes | Pielisjärvi | Salmi | Soanlahti | Sortavala | Suistamo | Suojärvi

Tukiryhmä karjalaisjuurisille Geniin liittyjille:

Uusien karjalaisjuuristen Geniin liittyjien apu

Карелия

Проект Карелия затрагивает Олонецкую Карелию, Карельский перешеек, Ладожскую Карелию, области Финляндии - Южную и Северную Карелии, Тихвинскую Карелию, Тверскую Карелию, Валдайскую Карелию, Беломорскую Карелию.

Олонецкая Карелия

Олонецкая Карелия (сокр. Олонец, по-фински Aunuksen Karjala, по-карельски Anuksen Karjala - исторически географический регион в России, в настоящее время находящийся на территории Республики Карелия между Ладожским и Онежским озерами, а также к северу от Онежского. Олонецкая Карелия была частью так называемой Восточной Карелии, за бывшей восточной границей Финляндии. В Российской империи в составе Олонецкой губернии она была разделена на три уезда (округа): Олонецкий, Петрозаводский и Повенецкий.

Локальные проекты Олонецкой Карелии: Остречино I Олонец I Данилово I Ялгуба I Медвежьегорск I Кимасозеро I Кондопога I Коткозеро I Ладва I Линдозеро I Лодейное поле I Мунозеро I Мегрега I Мяндусельга I Мятусово I Паданы I Петрозаводск I Петровский Ям I Поросозеро I Повенец I Пудож I Святозеро I Реболы I Рыпушкалицы I Римское I Ругозеро I Шелтозеро I Шуньга I Шуя I Великая губа I Сямозеро I Тивдия I Толвуя I Туломозеро I Важины I Вешкелица I Ведлозеро I Видлица I Вохтозеро

Южная Карелия

Южная Карелия (по-фински Etelä-Karjala, по-шведски Södra Karelen, Sydkarelen) - это область в юго-восточной Финляндии под управлением регионального правительства Южной Карелии. Региональный центр - город Лаппеэнранта. Как следует из названия, Южная Карелия - самая южная часть старой исторической Карелии по ту сторону финской границы. В культурном и историческом смысле, регион - часть старой Выборгской провинции.

Локальные проекты Южной Карелии: Иматра I Йоутсено I Лаппеэ I Лаппеэнранта I Лауритсала I Леми I Луумяки I Нуйямаа I Париккала I Раутъярви I Руоколахти I Саари I Савитайпале I Симпеле I Тайпалсаари I Уукуниеми I Юлямаа

Карельский перешеек

Карельский перешеек (по-фински Karjalankannas, по-шведски Karelska näset) расположен к востоку от Финского залива и к югу от речки Ладога, геогрфически соединяет Россию и Карелию. Карельский перешеек когда-то входил в состав Финляндии и только после Московского перемирия (1944) вошел в состав России.

Локальные проекты Карельского перешеейка: Антреа I Хейнйоки I Йоханнес I Яаски I Каннельярви I Каукола I Кирву I Кивеннапа I Койвисто I Куолемаярви I Город Кякисалми I Кякисалми сельский муниципалитет I Лавансаари I Метсяпиртти I Муолаа I Рауту I Ряйсяля I Саккола I Сескар I Сяккиярви I Терийоки I Уусикиркко I Вахвиала I Валкярви I Город Выборг I Выборг сельский муниципалитет I Вуоксела

Ладожская Карелия

Ладожская Карелия (по-фински Laatokan Karjala) - исторический район в Карелии. В настоящее время это также может означать часть Российской Карелии (Ладожская Карелия, Карельское Приладожье, или Северное Приладожье), то есть район к северу от Ладоги, граничащий на востоке с Олонецкой Карелией, на юго-западе у Ленинградской области и на северо-западе у Финляндии. В состав современной Ладожской Карелии входят муниципалитеты Лахденпохья, Питкяранта и Сортавала, то есть юго-западная часть Республики Карелия.

Локальные проекты Ладожской Карелии: Харлу I Хийтола I Импилахти I Яккима I Корписелькя I Куркиёки I Лумиваара I Пялкярви I Рускеала I Салми I Соанлахти I Город Сортавала I Сортавала сельский муниципалитет I Суйстамо I Суоярви

Северная Карелия

Северная Карелия (по-фински Pohjois-Karjala, по-шведски Norra Karelen) - финская провинция, расположенная в Восточной Финляндии. Региональный центр Йоэнсуу. Другие города включают Китеэ, Лиекса, Нурмес и Оутокумпу. В провинции много озер, самое большое из которых - Пиелинен (площадь 868 км²), а самая высокая точка - Коли Лиекса, которая достигает 347 метров над уровнем моря.

Локальные проекты Северной Карелии: Эно I Иломантси I Йоэнсуу I Юука I Кесялахти I Кийхтелюсваара I Китеэ I Контиолахти I Куусярви-Оутокумпу I Лиекса I Липери I Нурмес I Пиелисенсуу I Пиелисярви I Полвиярви I Пюхяселькя I Ряаккюля I Тохмаярви I Тууповаара I Валтимо I Вяртсиля

Тихвинская Карелия

Тихвинская Карелия (по-фински Tihvinän Karjala) - это отдельный карельский регион в Бокситогорском районе в юго-восточной части Ленинградской области. Тихвинская Карелия включала в себя 14 сел. Карельские села находятся под управлением администрации села Климово в верховьях реки Чагода. Во время царского правления территория, населенная карелами, принадлежала Тихвинскому уезду, а до этого эти земли принадлежали Тихвинскому монастырю. Тихвинские карелы сохранили свой язык, и даже немногие молодые люди в этом районе могут говорить на нем.

Локальные проекты Тихвинской Карелии: Климово

Тверская Карелия

Тверская Карелия (по-фински Tverin Karjala) относится к карельским поселениям в Тверской области России, в 150-200 км к северо-западу от Москвы. География Тверской Карелии фрагментирована. Тверские карелы живут в довольно разрозненном районе, где большинство населения русские. Согласно официальной переписи, по национальности насчитывается 20 000 карелов (2000), но, по оценкам, фактическое число приближается к 100 000. Карельский язык и культура сохранились в сотнях сел.

Локальные проекты Тверской Карелии: Лихославль I Максатиха I Рамешки I Спирово I Торжок I Тверь

Валдайская Карелия

Валдайские карелы (на финском языке Valdain karjalaiset) были карельской группой, проживавшей в нынешнем Новгородском районе на плато Валдая. Они были потомками жителей округа Кякисалми, бежавших в Россию в 1700-х годах. Местный карельский диалект был близок к тверскому карельскому языку.

Локальные проекты Валдайской Карелии: Ивантеево I Едрово

Беломорская Карелия

Беломорская Карелия (по-фински Vienan Karjala, или Viena, по-карельски как по-фински) является исторической -географическая зона в России простирается от западной части Белого моря до восточной границы Финляндии. На севере граничит с Мурманской областью, на юге с Олонецкой Карелией на линии озера Лувозеро - Озеро Кимазозеро - Озеро Нюк на юго-востоке и на востоке с Архангельской областью. Беломорская Карелия охватывает северную часть Республики Карелия.

Локальные проекты Беломорской Карелии: Юшкозеро I Кандалакша I Кемь I Кереть I Кестеньга I Кондокка I Ковда I Колежма I Лапино I Нюхча I Оланга I Панозеро I Тихтозеро I Поньгома I Сорока I Шуерецкое I Шуезеро I Тунгуда I Ухта I Подужемье I Вычетайбола I Маслозеро I Вокнаволок

Текст: Википедия.

Специальные проекты

Главный проект и сестринские проекты

Финляндия и Карелия - наш основной проект.

Сестринские проекты Карельского проекта включают в себя Кайнуу, Похьянмаа, Центральная Финляндия, Пирканмаа и Хяме, Саво, Варсинайс-Суоми и Сатакунта, Уусимаа и Кюменлааксо, Лапландия, Норрботтен и Финнмарк и Аландские острова.

Об общем семейном древе

  • Принцип: Основное древо состоит из информации об умерших, датируемой, по меньшей мере, сотней лет назад, и из более новой информации. Если вы того не хотите, ныне живущих людей не покажет в Интернете нигде, кроме этой программы, но общее древо - общедоступно. Если у вас есть опыт в генеалогических исследованиях, пожалуйста, присоединяйтесь к нашей команде по строительству нашего главного древа.
  • Как присоединиться: из Geni. Чтобы присоединиться к главному древу: (1) зарегистрируйтесь на Geni.com, (2) добавьте информацию, с учетом Кодекса поведения, (3) присоединитесь к соответствующим региональным и местным проектам, (4) из этих проектов находится локальная информация, чтобы помочь вам присоединиться к главному древу. Вы можете обратиться за помощью по электронной почте: [geni-suojarvi@googlegroups.com].
  • Нужно больше фотографий и историй, а также информации о возможных ошибках! Целью является как можно более высокое качество!
  • Конфиденциальность: соблюдайте её. Кроме того, следует учитывать авторские права и использовать подходящие ссылки. Пожалуйста, изучите финский генеалогический Кодекс поведения. Важно спрашивать у людей разрешения (если вы живете в Финляндии, информация по этому вопросу: http://www.suvut.fi/Sukututkimuksen_kaytannesaannot.pdf (2013)

Общий стандарт имен и названий

Общий стандарт имен и названий в проекте Финляндия и Карелия

Facebook Фейсбук

Группа Facebook для локальных проектов:

Олонецкая, Беломорская и Тверская Карелия | Эно | Иломантси | Импилахти | Корписелькя | Липери | Нурмес | Pielisjärvi | Салми | Soanlahti | Сортавала | Суйстамо | Суоярви

Группа поддержки людей, присоединяющихся к Geni, с карельскими корнями:

Группа поддержки людей, присоединяющихся к Geni, с карельскими корнями

Karelen

ÖVERSÄTTNINGSARBETE PÅ GÅNG 2019-11-03

Projektet "Karelen omfattar Olonets-Karelen, Södra Karelen, Karelska näset, Ladoga-Karelen, Norra Karelen, Tkhyinkarelen, Tverkarelen, Valdaykarelen och Vita Karelen (Vitahavskarelen).

Olonets-Karelen

Olonets-Karelen, även kallat Olonet eller Aunus (på finska Aunuksen Karjala, på karelska Anuksen Karjala, på ryska Олонецкая Карелия, Olonetskaya Kareliya) , är ett historiskt geografiskt område i nuvarande Ryssland. Området ingår numera i Karelska republiken som är en delrepublik i västra Ryssland. Europas två största sjöar Ladoga och Onega ligger delvis inom republiken. Olonets-Karelen var den södra delen av Östkarelen (som även kallas Fjärrkarelen). På 1890-talet var de fyra största språkgrupperna i området ryska, karelska, vepsiska och finska (men även jiddish och polska förekom). Guvernementet Olonets var ett guvernement i kejsardömet Ryssland 1801-1922. Tre av guvernementet Olonets sju ”uyezds” (ungefär motsvarande ”län”) hörde till Olonets-Karelen: Olonet, Petrozavodsk och Povenets.

Lokala och regionala projekt inom Olonets-Karelen: Ostretshino I Olonets I Danilovo I Jalguba I Medvezjegorsk I Kimasozero I Kondopoga I Kotkozero I Ladva I Lindozero I Lodeinoje Pole I Munozero I Megriga I Mjanduselga I Mjatusovo I Padany I Petrozavodsk I Petrovskij Jam I Porosozero I Povenets I Pudozj I Svjatozero I Reboly I Rypushkalitsy I Rimskoje I Rugozero I Sholtozero I Shunga I Shuja I Velikaja Guba I Sjamozero I Tivdija I Tolvuja I Tulomozero I Vazhiny I Veshkelitsa I Vedlozero I Vidlitsa I Vohtozero

Södra Karelen

Södra Karelen eller Sydkarelen (på finska Etelä-Karjala, på ryska Южная Карелия, på engelska "South Karelia") är ett landskapsförbund sydöstra Finland. Det består numera av nio kommuner. Centralort är Villmanstrand (på finska Lapeenranta). Södra Karelen har sitt ursprung i det historiska landskapet Karelen som sträckte sig över ett större område in i nuvarande Ryssland, men som Finland tvingades lämna under vinterkriget 1940 och fortsättningskriget 1944. Södra Karelen hörde till Viborgs län. Den geografiska utsträckningen för Viborgs län har varierat genom historien. (Viborgs och Nyslotts län var ett svenskt län 1634-1721, därefter fick den östra delen av länet och Viborgs slott avträdas till Ryssland. Återstoden av länet bytte namn till Kymmenegårds och Nyslotts län. I och med Freden i Åbo 1743 fick ytterligare områden i Södra Karelen, städerna Villmanstrand, Fredrikshamn (på finska Hamina) och Nyslott (på finska Savonlinna) och fästningen Olofsborg (på finska Olavinlinna) avträdas till Ryssland. Viborgs län återbildades 1812, då de östra delarna eller så kallade ”Gamla Finland” återförenades inom det ryska storfurstendömet Finland. Viborgs län namn ändrades till Kymmene län 1945, men hörde efter länsreformen 1997 ihop med Södra Finlands län. Länsindelningen upphörde i Finland 2009).

Lokala och regionala projekt i Södra Karelen: Imatra I Joutseno I Lappvesi I Villmanstrand I Lauritsala I Klemis I Luumäki I Nuijamaa I Parikkala I Rautjärvi I Ruokolax I Saari I Savitaipale I Simpele I Taipalsaari I Uguniemi I Ylämaa

Karelska näset

Kareliska näset (på ryska Карельский перешеек, Karelski perešejek, på engelska Karelian isthmus) Karelska näset är landområdet mellan Finska viken och sjön Ladoga som förbinder Ryssland med Finland. Gränsen mellan Sverige/Finland, och Ryssland har ofta ansetts gå vid ån Systerbäck (finska: Rajajoki eller Siestarjoki;ryska: Сестра, Sestra), vilket gör att staden Sankt Petersburg inte anses ligga på Karelska näset. Systerbäck brukade också ses som gränsen mellan det äldre Viborgs län och Ingermanland. Genom Nöteborgstraktaten kom Systerbäck att vara en del av gränsen mellan Sverige-Finland och Ryssland 1323–1617. När Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809, kom detta område att höra till storfurstendömet Finland. Och från och med 1812 blev ån återigen en del av gränsen mellan Finland och övriga Ryssland. Gränsen vid Systerbäck kom att behållas när Finland blev helt självständigt 1917. Men Finland tvingades avträda Karelska näset till Sovjetunionen 1944 och flertalet karelare evakuerades. Karelska näset kom att införlivas med Leningrads län (Leningrad oblast).

Lokala och regionala projekt om Karelska näset: Sankt Andree I Heinjoki I Sankt Johannes I Jäskis I Kanneljärvi I Kaukola I Kirvus I Kivinebb I Björkö I Kuolemajärvi I Kyyrölä I Kexholm stad I Kexholms landskommun I Lövskär I Metsäpirtti I Mohla I Pyhäjärvi I Rautus I Räisälä I Sakkola I Seitskär I Hogland I Säkkijärvi I Terijoki I Tyterskär I Nykyrka I Vahviala I Valkjärvi I Viborg stad I Viborgs landskommun I Vuoksela I Vuoksenranta I Äyräpää

Ladoga-Karelen

Ladoga-Karelen (på finska Laatokan Karjala) är ett historiskt geografiskt område norr om Ladoga som avträddes till Ryssland 1944. Numera kan man ibland med "Ladoga-Karelen" också avse områden i nuvarande Ryska Karelen (på ryska Ладожская Карелия, Ladožskaya Kareliya, Карельское Приладожье, Karelskoye Priladožye eller Северное Приладожье, Severnoye Priladožye). Området gränsar till Olonets-Karelen i öst, i sydväst till Leningrad oblast och i nordväst mot Finland. Dagens Ladoga-Karelen omfattar den sydvästra delen av Republiken Karelen och kommunerna Lahdenpohja (ryska: Лахденпохья, Lachdenpochja), Pitkäranta (ryska: Питкяранта (Pitkjaranta), finska: Pitkäranta, karelska: Pitkyrandu) och Sordavala (finska Sortavala och ryska Сортавала, före 1918 Сердоболь, Serdobol). Sordavala fick stadsrättigheter 1632, hörde till Kexholms län och var en del av Sverige fram till freden i Nystad.

Lokala och regionala projekt för Ladoga-Karelen: Harlu I Hiitola I Impilax I Jakimvaara I Korpiselkä I Kronoborg I Lumivaara I Pälkjärvi I Ruskeala I Salmis I Soanlax I Sordavala stad I Sordavala landskommun I Suistamo I Suojärvi

Norra Karelen

Norra Karelen (på finska Pohjois-Karjala, på ryska Северная Карелия) är ett landskapsförbund i östra Finland, som fram till år 2009 ingick det i Östra Finlands län. Norra Karelen har sitt ursprung i det historiska landskapet Karelen. Norra Karelen består av 13 kommuner (gällde år 2013, antalet kommuner år 2019 behöver kontrolleras), varav fem städer, Joensuu, Kides (finska Kitee), Lieksa (ligger på samma plats som Brahea), och Nurmes (grundad 1810). Centralorten är staden Joensuu. En stor insjö i regionen är Pielisjärvi (på finska: Pielinen, även Pielisjärvi) och Koli nationalpark ligger väster om sjön. Joensuu var en livlig utbildnings- och handelsstad, och en viktig knutpunkt för flera landsvägar och vattenleder samt senare även för flyg- och järnvägslinjer.

Lokala och regionala projekt för norra Karelen: Eno I Ilomants I Joensuu I Juga I Kesälahti I Kiihtelysvaara I Kides I Kontiolax I Kuusjärvi-Outokumpu I Lieksa I Libelits I Nurmes I Pielisensuu I Pielisjärvi I Polvijärvi I Pyhäselkä I Bräkylä I Tohmajärvi I Tuupovaara I Valtimo I Värtsilä

Tikhvin-Karelen

Tikhvin Karelen (på finska Tihvinän Karjala) är en separat karelsk region inom Boksitogorsk distriktet i sydöstra delen av Leningrad oblast. (Det finns två karelska grupper inom Leningrad Oblast.) Tikhvin-karelarna själva kallar sig Kar'yalazet/Karialazet. Tikhvinkarelarna har ett eget karelskt språk, men det är få yngre personer som kan tala det numera. Antalet byar är osäkert, kanske finns/fanns det, om man räknar frikostigt, 14 stycken. Byarna ligger under Klimovos administration.Den här karelska bosättningen tros ha uppstått på 1600-talet vid floden Chagoda. Tidigare ägdes detta landområde av ett kloster. De flesta Tikhvinkarelare var gammaltroende. (Gammaltroende eller raskolniker kallas efterföljarna till de ortodoxa kristna som vid den stora schismen 1666–1667 kom att lämna den rysk-ortodoxa kyrkan.)

Lokalitetsprojekt för Tikhvin-Karelen: Klimovo

Tver-Karelen

Tver-Karelen (på finska Tverin Karjala, på ryska Тверская Карелия) avser de karelska bosättningarna i Tver-regionen i Ryssland (ca 150-200 km nordväst om Moskva). Karelare som var ortodoxa flyttade till Tverregionen efter freden i Stolbova 1617, då de protestantiska svenskarna gjorde anspråk på deras områden. Fredsvillkoren 1617 innebar att Ryssland skulle avstå från alla anspråk på Estland och Livland. Sverige fick Kexholms län och Nöteborg, Jama, Koporje och Ivangorod med respektive län, det vill säga större delen av Ingermanland. (Ryssland blev därmed utestängt från Östersjön eftersom Sverige nu ägde en sammanhängande landremsa med Karelen, Kexholms län, Ingermanland och Estland. Denna avstängning kom att leda till fortsatta konflikter mellan länderna som kulminerade under det Stora Nordiska kriget). Tverkarelarna är idag utspridda över ett tämligen stort geografiskt område i Ryssland. År 2000 ska det ha funnits ca 20 000 karelare i Ryssland enligt officiella siffror men vissa beräkningar har pekat på att det kan finnas kanske så många som 100 000 personer. Det karelska språket finns bevarat i flera byar.

Lokala och regionala Tverkarelska projekt: Lihoslavl I Maksatiha I Rameshki I Spirovo I Torzjok I Tver

Valdaj-Karelen

Valdajkarelare (på finska Valdain karjalaiset, på ryska Валдайские карелы) är en karelsk grupp som ska leva i nuvarande Novgorodregionen på Vldajplatån. De ska vara ättlingar till den flyende befolkningen från Kexholm (på finska Käkisalmi, Göksundet, på karelska Karjala, på ryska Приозерск/Priozersk, fram till 1611 Корела/Korela, 1611–1918 och 1940–48 Кексгольм/Keksholm och 1918–1940 Кякисалми/Kjakisalmi) När staden år 1611 (återigen) erövrades av svenskarna fick den en ny befolkning när garnisonens soldater byggde sina hus på stadssidan.Valdajkarelarna pratar en karelsk dialekt som ligger nära tverkarelskan.

Lokalitetsprojekt för Valday-karelare: Ivantejevo I Jedrovo

White Sea Karelia

White Sea Karelia (in Finnish Vienan Karjala, or Viena, in Karelian as in Finnish, in Russian Беломорская Карелия, Belomorskaya Kareliya) is a historical-geographical area in Russia reaching from the western White Sea to the eastern border of Finland. In the north it is bordered by the Murmansk region, in the south by the Olonets Karelia on the Lake Luvozero - Lake Kimasozero - Lake Nyuk line to the southeast and in the east to the Arkhangelsk region. White Sea Karelia covers the northern part of the Republic of Karelia.

Locality projects of White Sea Karelia: Yushkozero I Kandalaksha I Kem I Keret I Kestenga I Kondokka I Kovda I Kolezhma I Lapino I Nyuhtsha I Olanga I Panozero I Tihtozero I Pongoma I Soroka I Shuyeretskoye I Shuyezero I Tunguda I Uhta I Poduzhemye I Vytshetaibola I Maslozero I Voknavolok

Text: Wikipedia.

Special projects

Main Project and Sister Projects

Suomi ja Karjala is our main project.

Sister projects of Karelia Project include Kainuu, Ostrobothnia, Central Finland, Pirkanmaa and Häme, Savo, Varsinais-Suomi ja Satakunta, Uusimaa and Kymenlaakso, Lapland, Norrbotten and Finnmark, and Åland.

About the family tree

  • Principle: The main tree consists of information about deceased persons, dating from the time at least of 100 years ago, and newer information. Living persons are not shown in the Internet outside the program, if you don't desire so - but the main tree is shown in public. If you have experience on genealogy, please join our main tree building team.
  • Joining: from outside Geni: In order to join the main tree: (1) register yourself as Geni user in Geni.com, (2) add information, taking into account the Code of Conduct, (3) join suitable regional and locality projects, (4) local information is found from the projects, to help to join your tree to the main tree. You can ask for help for this by email: [geni-suojarvi@googlegroups.com].
  • More photos and stories, and information about possible errors are needed! The goal is as high quality as possible!
  • Privacy: Please respect privacy. In addition, copyrights should be taken into account and suitable referencing used. Please study the The Finnish Genealogy Code of Conduct. It is important to ask permissions from living people (when you live in Finland): http://www.suvut.fi/Sukututkimuksen_kaytannesaannot.pdf (2013)

General naming standard

General naming standard in Finland and Karelia project


In Facebook

Facebook Group for Locality Projects:

Olonets, White Sea ana Tver Karelia | Eno | Ilomantsi | Impilahti | Korpiselkä | Liperi | Nurmes | Pielisjärvi | Salmi | Soanlahti | Sortavala | Suistamo | Suojärvi

Support group for people with Karelian roots starting Geni:

Uusien karjalaisjuuristen Geniin liittyjien apu