Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.

Top Surnames

view all

Profiles

  • Margareta Mikaelsdotter Jurvelia (1661 - 1715)
    Reference: FamilySearch Family Tree - SmartCopy : Dec 9 2018, 3:51:36 UTC
  • Anders Andersson Vikström (1816 - 1882)
    Anders Wikström perheineen: Pudasjärvi , Rippikirja, 1874-1880 MKO33-45, s. 370 Pudasjärvi , Kuolleet, 1880-1884 MKO27, s. 21 Anders and Kaisa had eight children, one of them Nils August Wikström , s...

Nederluleå Locality Project

Genealogy project for Nederluleå, Sweden.

Nederluleå village projects

No village projects yet.

Regional Locality Projects

Finnmark: Alta I Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kola Peninsula: Alakurtti I Apatity I Gadzhiyevo I Kandalaksha I Kildinstroy I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezhdurechye I Molochny I Monchegorsk I Murmansk I Murmashi I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoy I Polyarny I Polyarnye Zori I Pushnoy I Severomorsk I Snezhnogorsk I Teriberka I Tumanny I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidyayevo I Verkhnetulomsky I Zaozyorsk I Zarechensk I Zelenoborsky Lapland: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemi rural municipality I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå town I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå town I Piteå rural municipality I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå I Pechenga: Korzunovo I Nikel I Pechenga I Songelsk I Zapolyarny Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd

Finland and Karelia

Finland and Karelia project

Introduction to Nederluleå

Nederluleå socken (1340-tal till 1831 Luleå socken) ligger i Norrbotten, uppgick 1969 i Luleå stad och området ingår sedan 1971 i Luleå kommun och motsvarar från 2016 Nederluleå distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1961 1 202,50 kvadratkilometer, varav 1 123,07 km² land.[1] År 2000 fanns här 25 754 invånare. Tätorterna Avan, Måttsund, Antnäs, Ersnäs, Bergnäset, Alvik, Bälinge, Klöverträsk, Södra Sunderbyn, Bensbyn, Rutvik, Persön, Kallax och Brändön samt tätorten och kyrkbyn Gammelstad med sockenkyrkan Nederluleå kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

1327 omtalas Skellefteå socken som den nordligaste bygden vid Bottniska viken. I ett dokument från 1330-talet räknas Luleå som kapellförsamling under Piteå, men redan på 1340-talet är ordningen den omvända och Luleå är moderförsamling till Piteå och Torneå som räknas som kapell. Lule socken sträckte sig då från kusten till norska gränsen, och omfattade även Kalix och Torne älvdalar. 1413 upprättas en skattebok under Erik av Pommern och då finns Piteå socken och Torneå socken - dessa har alltså bildats någon gång mellan 1340-talet och 1413. På 1480-talet omtalas Kalix socken för första gången och verkar vara utbruten ur Luleå socken.[3] 1607 utbröts Jokkmokks socken (ur vilken Gällivare socken i sin tur utbröts 11 oktober 1742). 1621 utbröts Luleå stad och efter att Luleå stadsförsamling utbrutits 1667 blev församlingens namn Luleå landsförsamling. 25 mars 1642 utbröts Råneå socken och efter att Överluleå socken utbrutits 1831 namnändrades Luleå socken till Nederluleå socken (Neder-Luleå fram till 1909).

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Nederluleå församling och för de borgerliga frågorna till Nederluleå landskommun. Landskommunen uppgick 1969 i Luleå stad som 1971 ombildades till Luleå kommun. Den 1 januari 1974 överfördes från Nederluleå församling till Örnäsets församling ett område omfattade en areal av 31,3 kvadratkilometer, varav 29,5 land, och 3 863 invånare.

1 januari 2016 inrättades distriktet Nederluleå, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.

Geografi

Nederluleå socken ligger vid Luleälven omkring Luleå med Lule skärgård som omfattar öar som Sandön, Brändön, Germandön, Hindersön och Junkön. Socknen är en flack bygd vid kusten och den utbredda älvdalen. Socknen omsluter helt Luleå stad.

Fornlämningar

Boplatser från stenåldern är funna och enstaka gravar vid järnålderns strandlinje.Fångstgropar har påträffats, liksom labyrinter i skärgården.

Namnet

Namnet innan delningen 1831 (1339 Lulu) kommer från namnet på Luleälven som i sitt förled har ett samiskt namn, lulij, 'den som bör i öster' använt för att beteckna skogssamer. I ett brev från 1316 talas om prästen i Luleå, De Lula presbiter.

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Neder-Luleå socken och vid folkräkningen 1910 Nederluleå socken.

Wikipedia: Nederluleå socken

Nederluleås lokalitetsprojekt

Släktforskningsprojekt för Nederluleå.

Nederluleås byaprojekt

Inga byaprojekt ännu.

Regionala lokalitetsprosekt

Finnmark: Alta I Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kolahalvön: Alakurtti I Apatity I Gadzjijevo I Kandalaksja I Kildinstroj I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezjduretsje I Molotsjnyj I Montjegorsk I Murmansk I Murmasji I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoj I Poljarnyj I Poljarnye Zori I Pusjnoj I Severomorsk I Snezjnogorsk I Teriberka I Tumannyj I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidjajevo I Verhnetulomskij I Zaoziorsk I Zaretsjensk I Zelenoborskij Lapland: Nedertorneå I Enontekis I Enare I Karungi I Kemi I Kemijärvi I Kemi landsförsamling I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Torneå I Turtola I Utsjoki I Övertorneå I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå stad I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå stad I Piteå lands I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå Petsjenga: Korzunovo I Nikel I Petsjenga I Songelsk I Zapoljarnyj Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd

Finland och Karelen

Finland och Karelen -projekt

Introduktion till Nederluleå

Nederluleå socken (1340-tal till 1831 Luleå socken) ligger i Norrbotten, uppgick 1969 i Luleå stad och området ingår sedan 1971 i Luleå kommun och motsvarar från 2016 Nederluleå distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1961 1 202,50 kvadratkilometer, varav 1 123,07 km² land.[1] År 2000 fanns här 25 754 invånare. Tätorterna Avan, Måttsund, Antnäs, Ersnäs, Bergnäset, Alvik, Bälinge, Klöverträsk, Södra Sunderbyn, Bensbyn, Rutvik, Persön, Kallax och Brändön samt tätorten och kyrkbyn Gammelstad med sockenkyrkan Nederluleå kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

1327 omtalas Skellefteå socken som den nordligaste bygden vid Bottniska viken. I ett dokument från 1330-talet räknas Luleå som kapellförsamling under Piteå, men redan på 1340-talet är ordningen den omvända och Luleå är moderförsamling till Piteå och Torneå som räknas som kapell. Lule socken sträckte sig då från kusten till norska gränsen, och omfattade även Kalix och Torne älvdalar. 1413 upprättas en skattebok under Erik av Pommern och då finns Piteå socken och Torneå socken - dessa har alltså bildats någon gång mellan 1340-talet och 1413. På 1480-talet omtalas Kalix socken för första gången och verkar vara utbruten ur Luleå socken.[3] 1607 utbröts Jokkmokks socken (ur vilken Gällivare socken i sin tur utbröts 11 oktober 1742). 1621 utbröts Luleå stad och efter att Luleå stadsförsamling utbrutits 1667 blev församlingens namn Luleå landsförsamling. 25 mars 1642 utbröts Råneå socken och efter att Överluleå socken utbrutits 1831 namnändrades Luleå socken till Nederluleå socken (Neder-Luleå fram till 1909).

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Nederluleå församling och för de borgerliga frågorna till Nederluleå landskommun. Landskommunen uppgick 1969 i Luleå stad som 1971 ombildades till Luleå kommun. Den 1 januari 1974 överfördes från Nederluleå församling till Örnäsets församling ett område omfattade en areal av 31,3 kvadratkilometer, varav 29,5 land, och 3 863 invånare.

1 januari 2016 inrättades distriktet Nederluleå, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.

Geografi

Nederluleå socken ligger vid Luleälven omkring Luleå med Lule skärgård som omfattar öar som Sandön, Brändön, Germandön, Hindersön och Junkön. Socknen är en flack bygd vid kusten och den utbredda älvdalen. Socknen omsluter helt Luleå stad.

Fornlämningar

Boplatser från stenåldern är funna och enstaka gravar vid järnålderns strandlinje.Fångstgropar har påträffats, liksom labyrinter i skärgården.

Namnet

Namnet innan delningen 1831 (1339 Lulu) kommer från namnet på Luleälven som i sitt förled har ett samiskt namn, lulij, 'den som bör i öster' använt för att beteckna skogssamer. I ett brev från 1316 talas om prästen i Luleå, De Lula presbiter.

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Neder-Luleå socken och vid folkräkningen 1910 Nederluleå socken.

Wikipedia: Nederluleå socken

Alaluulajan paikkakuntaprojekti

Alaluulajan sukututkimusprojekti.

Rekisteröidy paikkakuntaprojektin lisäksi suurempaan kokonaisuuteen, koko Suomen ja Karjalan sukupuuta rakentavaan Suomi ja Karjala -projektiin, sekä soveltuviin kyläprojekteihin (lista alla). Projekteihin liittyminen: kullakin projektisivulla klikkaa Toiminnot > Liity projektiin.

Alaluulajan kyläprojekteja

Ei vielä kyläprojekteja.

Alueen paikkakuntaprojekteja

Finnmark: Alattio I Etelä-Varanki I Gamvik I Hammerfest I Hasviika I Kaarasjoki I Kappa I Koutokeino I Lappea I Lebespyy I Moseija I Paattivuono I Pohjois-Varanki I Porsanki I Pulmanki I Päärlyvooki I Sørøysund I Talmulahti I Teno I Uuniemi I Valasnuora I Vesisaari I Vuoreija Kuolan niemimaa: Alakurtti I Apatiitti I Gadžijevo I Hiipinä I Kantalahti I Kildinstroi I Koutero I Kuola I Luujärvi I Mežduretšje I Molotšnyi I Montšegorsk I Murmansk I Murmaši I Nuorttijärvi I Olenegorsk I Ostrovnoi I Poljarnyi I Poljarnyje Zori I Pušnoi I Severomorsk I Snežnogorsk I Tumannyi I Turjanperä I Tuuloma I Umpi I Uura I Varzuga I Vidjajevo I Ylä-Tuuloma I Zaozjorsk I Zaretšensk I Zelenoborski Lappi: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemin maaseurakunta I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Alakainuu I Alaluulaja I Alatornio I Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Haaparanta I Hietaniemi I Hurttalahti I Jokimukka I Jukkasjärvi I Junosuvanto I Jällivaara I Kaaresuvanto I Karl Gustav-Karunki I Kiiruna I Korpilompolo I Luulajan kaupunki I Norrfjärden I Pajala I Piitimen kaupunki I Piitimen maalaiskunta I Rauna I Täräntö I Töre I Ylikainuu I Yliluulaja I Ylitornio I Älvsbyn I Petsamo: Korzunovo I Nikkeli I Petsamo I Suonikylä I Zapoljarnyi Tromssa: Andørja I Astafjord I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Kaivuono I Kalsa I Kierua I Kvæfjord I Lavangen I Lenvik I Malankivuono I Moskivuono I Målselv I Naavuono I Omasvuono I Paatsivuono I Perttula I Raisi I Raisivuono I Salangen I Sandtorg I Skånland I Torsken I Tranøy I Tromssa I Tromsøysund I Trondenes I Yykeä I Øverbygd

Suuremmat kokonaisuudet

Suomi ja Karjala -projekti

Johdanto Alaluulajaan

Nederluleå socken (1340-tal till 1831 Luleå socken) ligger i Norrbotten, uppgick 1969 i Luleå stad och området ingår sedan 1971 i Luleå kommun och motsvarar från 2016 Nederluleå distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1961 1 202,50 kvadratkilometer, varav 1 123,07 km² land.[1] År 2000 fanns här 25 754 invånare. Tätorterna Avan, Måttsund, Antnäs, Ersnäs, Bergnäset, Alvik, Bälinge, Klöverträsk, Södra Sunderbyn, Bensbyn, Rutvik, Persön, Kallax och Brändön samt tätorten och kyrkbyn Gammelstad med sockenkyrkan Nederluleå kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

1327 omtalas Skellefteå socken som den nordligaste bygden vid Bottniska viken. I ett dokument från 1330-talet räknas Luleå som kapellförsamling under Piteå, men redan på 1340-talet är ordningen den omvända och Luleå är moderförsamling till Piteå och Torneå som räknas som kapell. Lule socken sträckte sig då från kusten till norska gränsen, och omfattade även Kalix och Torne älvdalar. 1413 upprättas en skattebok under Erik av Pommern och då finns Piteå socken och Torneå socken - dessa har alltså bildats någon gång mellan 1340-talet och 1413. På 1480-talet omtalas Kalix socken för första gången och verkar vara utbruten ur Luleå socken.[3] 1607 utbröts Jokkmokks socken (ur vilken Gällivare socken i sin tur utbröts 11 oktober 1742). 1621 utbröts Luleå stad och efter att Luleå stadsförsamling utbrutits 1667 blev församlingens namn Luleå landsförsamling. 25 mars 1642 utbröts Råneå socken och efter att Överluleå socken utbrutits 1831 namnändrades Luleå socken till Nederluleå socken (Neder-Luleå fram till 1909).

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Nederluleå församling och för de borgerliga frågorna till Nederluleå landskommun. Landskommunen uppgick 1969 i Luleå stad som 1971 ombildades till Luleå kommun. Den 1 januari 1974 överfördes från Nederluleå församling till Örnäsets församling ett område omfattade en areal av 31,3 kvadratkilometer, varav 29,5 land, och 3 863 invånare.

1 januari 2016 inrättades distriktet Nederluleå, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.

Geografi

Nederluleå socken ligger vid Luleälven omkring Luleå med Lule skärgård som omfattar öar som Sandön, Brändön, Germandön, Hindersön och Junkön. Socknen är en flack bygd vid kusten och den utbredda älvdalen. Socknen omsluter helt Luleå stad.

Fornlämningar

Boplatser från stenåldern är funna och enstaka gravar vid järnålderns strandlinje.Fångstgropar har påträffats, liksom labyrinter i skärgården.

Namnet

Namnet innan delningen 1831 (1339 Lulu) kommer från namnet på Luleälven som i sitt förled har ett samiskt namn, lulij, 'den som bör i öster' använt för att beteckna skogssamer. I ett brev från 1316 talas om prästen i Luleå, De Lula presbiter.

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Neder-Luleå socken och vid folkräkningen 1910 Nederluleå socken.

Wikipedia: Nederluleå socken