Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.
view all

Profiles

  • Mathilda Lovisa Lundberg (1851 - 1917)
    Född i Piteå: Piteå stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010155/C/3 (1842-1861), bildid: C0035093_00044 . Hemort 1872-1881 i Piteå: Piteå stadsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhö...
  • Erik August Lundström (1829 - 1902)
    Född i Skatan: Piteå landsförsamling (BD) CI:9 (1826-1836) Bild 90 . Hemort 1902 i Piteå: Piteå stadsförsamlings kyrkoarkiv, Församlingsböcker, inbunden serie, SE/HLA/1010155/A II a/2 (1900-1912), bi...
  • Carl Axel Lundström (1853 - 1881)
    Född i Piteå: Piteå stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010155/C/3 (1842-1861), bildid: C0035093_00051 . Hemort 1881 i Piteå: Piteå stadsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslän...
  • Kristina Eliana Holmdahl (1825 - 1903)
    18251109Holmdal, Kristina Eliana(Inga adressuppgifter)Död 2/12 1903.Kyrkobokförd i Piteå stadsförs (Norrbottens län, Norrbotten).Född 9/11 1825 (ingen uppgift om födelseort)Änka. Motsvarande folkbokför...
  • Jonas Andreae Trundman (1643 - 1710)
    9. Jonas Trundman (1669-1707) blef komm. i Torp 1669, sedan 1674 bosatt i Ofvaned och efter 38-årig tjänst här utn. khde i Sveg.Johan Trundman Yrke: komminister i Torp / gymnasistFödd: 1639 Trundav...

Piteå Town Locality Project

Genealogy project for Piteå Town, Sweden.

Piteå Town village projects

No village projects yet.

Regional Locality Projects

Finnmark:
Alta I
Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kola Peninsula: Alakurtti I Apatity I Gadzhiyevo I Kandalaksha I Kildinstroy I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezhdurechye I Molochny I Monchegorsk I Murmansk I Murmashi I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoy I Polyarny I Polyarnye Zori I Pushnoy I Severomorsk I Snezhnogorsk I Teriberka I Tumanny I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidyayevo I Verkhnetulomsky I Zaozyorsk I Zarechensk I Zelenoborsky Lapland: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemi rural municipality I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå town I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå town I Piteå rural municipality I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå I Pechenga: Korzunovo I Nikel I Pechenga I Songelsk I Zapolyarny Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd

Finland and Karelia

Finland and Karelia project

Introduction to Piteå Town

Piteå is a locality and the seat of Piteå Municipality in Norrbotten County, Sweden.

Geography

Piteå is located at the mouth of the Pite River (Swedish: Piteälven), at the shore of the Bay of Bothnia. The central part is located on an islet called Häggholmen, which due to post-glacial rebound almost has become a part of the mainland; the land in northern Sweden rises at a rate of up to 9 mm (0.35 in) per year.

Piteå has an attractive archipelago, which is one of the reasons it is a popular place for tourism both in summer and winter. It features a beach resort area called Pite Havsbad that is often labelled "The Riviera of Norrland" (or Sweden), around which there is a spa, a long sandy beach, a restaurant and a golf course. The area is also suitable for fishing and outdoor activities. In the winter, snow activities such as skiing and winter bathing are common.

History

Piteå received its city privileges on May 12, 1621. The town was originally situated slightly north of its current location, in present-day Öjebyn. In July, 1666, the entire town burnt down, and over the following few years it was rebuilt on Häggholmen, a small island which forms the nucleus of present-day Piteå. In 1721, the new town was burnt down by Russian troops during the Russian Pillage of 1719-1721, and the only building that remained was the church, which is still standing.

The town square, where the town hall is located, has kept its structure from the 17th century. It is one of only two squares in Sweden with closed corners; the other one is in Uppsala.

Piteå's population has increased rapidly since the 19th century. In the years 1870-1920, Piteå had a population of only 2,500 people. Part of the early population increase is attributed to the 1911 opening of the Älvsbyn-Piteå railway branch, as well as industrial establishments and the harbour.

Piteå has traditionally had a strong forestry industry; papermills, sawmills, and its harbour are of some importance.

[https://en.wikipedia.org/wiki/Pite%C3%A5]

Piteå stads lokalitetsprojekt

Släktforskningsprojekt för Piteå stad.

Piteå stads byaprojekt

Inga byaprojekt ännu.

Regionala lokalitetsprosekt

Finnmark:
Alta I
Berlevåg I
Båtsfjord I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasvik I
Karasjok I
Kautokeino I
Kvalsund I
Lebesby I
Loppa I
Måsøy I
Nesseby I
Nordkapp I
Nord-Varanger I
Polmak I
Porsanger I
Sør-Varanger I
Sørøysund I
Talvik I
Tana I
Vadsø I
Vardø
Kolahalvön:
Alakurtti I
Apatity I
Gadzjijevo I
Kandalaksja I
Kildinstroj I
Kirovsk I
Kola I
Kovdor I
Lovozero I
Mezjduretsje I
Molotsjnyj I
Montjegorsk I
Murmansk I
Murmasji I
Notozero I
Olenegorsk I
Ostrovnoj I
Poljarnyj I
Poljarnye Zori I
Pusjnoj I
Severomorsk I
Snezjnogorsk I
Teriberka I
Tumannyj I
Tuloma I
Umba I
Ura-Guba I
Varzuga I
Vidjajevo I
Verhnetulomskij I
Zaoziorsk I
Zaretsjensk I
Zelenoborskij
Lapland:
Nedertorneå I
Enontekis I
Enare I
Karungi I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemi landsförsamling I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Torneå I
Turtola I
Utsjoki I
Övertorneå I
Norrbotten:
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Gällivare I
Haparanda I
Hietaniemi I
Hortlax I
Jokkmokk I
Jukkasjärvi I
Junosuando I
Karesuando I
Karl Gustav-Karungi I
Kiruna I
Korpilombolo I
Luleå stad I
Nederkalix I
Nederluleå I
Nedertorneå I
Norrfjärden I
Pajala I
Piteå stad I
Piteå lands I
Råneå I
Tärendö I
Töre I
Älvsbyn I
Överkalix I
Överluleå I
Övertorneå
Petsjenga:
Korzunovo I
Nikel I
Petsjenga I
Songelsk I
Zapoljarnyj
Troms:
Andørja I
Astafjord I
Balsfjord I
Bardu I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Karlsøy I
Kvæfjord I
Kvænangen I
Kåfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Lyngen I
Malangen I
Målselv I
Nordreisa I
Salangen I
Sandtorg I
Skjervøy I
Skånland I
Storfjord I
Sørreisa I
Torsken I
Tranøy I
Tromsø I
Tromsøysund I
Trondenes I
Ullsfjorden I
Øverbygd

Finland och Karelen

Finland och Karelen -projekt

Introduktion till Piteå stad

Piteå stad var en tidigare kommun i Norrbottens län. Centralort var Piteå och kommunkod 1952-1970 var 2581.

Administrativ historik

Piteå fick stadsprivilegier den 12 maj 1621 vid Öjeby kyrka i Öjebyn men flyttades till sin nuvarande plats 1667 efter en brand året innan. Den 1 januari 1863 inrättades Piteå stad som stadskommun när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1940 - Enligt beslut den 31 mars 1939 överfördes till Piteå stad och Piteå stadsförsamling från Piteå landskommun och Piteå landsförsamling vissa områden med 838 invånare[3] omfattande en areal av 2,86 kvadratkilometer, varav 2,46 kvadratkilometer land. Samtidigt överfördes andra områden i motsatt riktning med 147 invånare omfattande en areal av 0,73 kvadratkilometer, varav allt land.
  • 1941 - Enligt beslut den 15 mars 1940 överfördes från staden till Älvsby landskommun och Älvsby socken ett obebott område omfattande en areal av 8,40 kvadratkilometer, varav 8,07 km² land.
  • 1967 - Piteå landskommun, Hortlax landskommun och Norrfjärdens landskommun inkorporerades i staden.
  • 1971 - Enligt beslut den 3 april 1970 överfördes från Piteå stad och Piteå stadsförsamling till Skellefteå kommun och Byske församling i Västerbottens län ett obebott område med en areal av 4,62 kvadratkilometer, varav 4,32 km² land. Området bestod av fastigheten Romelsön 1:1 som omfattade ön Romelsön.

Den 1 januari 1971 infördes enhetlig kommuntyp och Piteå stad ombildades därmed till Piteå kommun.

Geografi

Piteå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 52,68 km², varav 45,15 km² land. Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1954 omfattade staden den 1 januari 1961 en areal av 46,54 km², varav 43,40 km² land.

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Pite%C3%A5_stad]

Piitimen kaupungin paikkakuntaprojekti

Piitimen kaupungin sukututkimusprojekti.

Rekisteröidy paikkakuntaprojektin lisäksi suurempaan kokonaisuuteen, koko Suomen ja Karjalan sukupuuta rakentavaan Suomi ja Karjala -projektiin, sekä soveltuviin kyläprojekteihin (lista alla). Projekteihin liittyminen: kullakin projektisivulla klikkaa Toiminnot > Liity projektiin.

Piitimen kaupungin kyläprojekteja

Ei vielä kyläprojekteja.

Alueen paikkakuntaprojekteja

Finnmark:
Alattio I
Etelä-Varanki I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasviika I
Kaarasjoki I
Kappa I
Koutokeino I
Lappea I
Lebespyy I
Moseija I
Paattivuono I
Pohjois-Varanki I
Porsanki I
Pulmanki I
Päärlyvooki I
Sørøysund I
Talmulahti I
Teno I
Uuniemi I
Valasnuora I
Vesisaari I
Vuoreija
Kuolan niemimaa:
Alakurtti I
Apatiitti I
Gadžijevo I
Hiipinä I
Kantalahti I
Kildinstroi I
Koutero I
Kuola I
Luujärvi I
Mežduretšje I
Molotšnyi I
Montšegorsk I
Murmansk I
Murmaši I
Nuorttijärvi I
Olenegorsk I
Ostrovnoi I
Poljarnyi I
Poljarnyje Zori I
Pušnoi I
Severomorsk I
Snežnogorsk I
Tumannyi I
Turjanperä I
Tuuloma I
Umpi I
Uura I
Varzuga I
Vidjajevo I
Ylä-Tuuloma I
Zaozjorsk I
Zaretšensk I
Zelenoborski
Lappi:
Alatornio I
Enontekiö I
Inari I
Karunki I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemin maaseurakunta I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Tornio I
Turtola I
Utsjoki I
Ylitornio I
Norrbotten:
Alakainuu I
Alaluulaja I
Alatornio I
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Haaparanta I
Hietaniemi I
Hurttalahti I
Jokimukka I
Jukkasjärvi I
Junosuvanto I
Jällivaara I
Kaaresuvanto I
Karl Gustav-Karunki I
Kiiruna I
Korpilompolo I
Luulajan kaupunki I
Norrfjärden I
Pajala I
Piitimen kaupunki I
Piitimen maalaiskunta I
Rauna I
Täräntö I
Töre I
Ylikainuu I
Yliluulaja I
Ylitornio I
Älvsbyn I
Petsamo:
Korzunovo I
Nikkeli I
Petsamo I
Suonikylä I
Zapoljarnyi
Tromssa:
Andørja I
Astafjord I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Kaivuono I
Kalsa I
Kierua I
Kvæfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Malankivuono I
Moskivuono I
Målselv I
Naavuono I
Omasvuono I
Paatsivuono I
Perttula I
Raisi I
Raisivuono I
Salangen I
Sandtorg I
Skånland I
Torsken I
Tranøy I
Tromssa I
Tromsøysund I
Trondenes I
Yykeä I
Øverbygd

Suuremmat kokonaisuudet

Suomi ja Karjala -projekti

Johdanto Piitimen kaupunkiin

Piitime (ruots. Piteå) on samannimisen Piitimen kunnan keskustaajama. Se sijaitsee Norrbottenin läänissä ja Norrbottenin historiallisessa maakunnassa Pohjois-Ruotsissa. Vuoden 2010 lopussa taajamassa oli 22 913 asukasta.

Piitime oli 1970-luvun alun kuntauudistukseen asti kaupunki.

Piitime on teollisuuskaupunki, jossa on säilynyt historiallista puutaloasutusta. Piitime onkin tunnettu kesä- ja matkailukaupunki. Siellä järjestetään mm. Piteå dansar och ler -festivaali ja Piteå Summer Games -niminen jalkapalloturnaus.

Historiaa

Piitime on vanha kauppa- ja merenkulkupaikkakunta. Alueelta on löydetty kivi- ja pronssikautisia asuinpaikkoja. Ensimmäiset asukkaat olivat ilmeisesti saamelaisia ja kainulaisia. Myöhemmin 1200-luvulla alueelle saapuivat pirkkalaiset, joiden peruja ovat alueen suomalaisperäiset paikannimet. Ruotsalainen asutus on peräisin 1500–1600-luvuilta. Kaupunki sai kaupunkioikeudet vuonna 1621.

Piitimen nähtävyyksiä ovat Öjebyn kivikirkko (alkujaan 1400-luvulta), puukirkko (1686), Strömnäskyrkan (1968), Infjärdenkyrkan (1973) ja Furubergskyrkan (1976) ja raatihuone (1830).

Kuntajaon kehitys

Piitimen pitäjä muodostettiin 1320-luvulla erottamalla se Skellefteån pitäjästä. Vuoden 1330 tienoilla Alaluulajan pitäjä erotettiin Piitimestä. Vuoden 1580 tienoilla erotettiin puolestaan Arvidsjaurin pitäjä. Vuonna 1686 Piitimen pitäjästä erotettiin Piitimen kaupunki, joka sai samalla oman kaupunkiseurakunnan. Älvsbyn kappeli erotettiin 1809.

Vuoden 1862 kuntauudistuksessa pitäjät muutettiin maalaiskunniksi. Norrfjärdenin maalaiskunta erotettiin Piitimen maalaiskunnasta vuonna 1916 ja vuonna 1918 Piitimestä erotettiin vielä Hortlaxin maalaiskunta (suom. Hurttalahti). Vuoden 1952 kuntauudistuksessa kuntarajoja ei muutettu. Piitimen kuntablokki teki kuntaliitoksen jo vuonna 1967, jolloin kolme edellä mainittua maalaiskuntaa liitettiin Piitimen kaupunkiin. Vuonna 1971 Piitimen kaupungista tuli nykyinen Piitimen kunta.

[https://fi.wikipedia.org/wiki/Piitime]
[https://fi.wikipedia.org/wiki/Piitimen_kunta]