Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.
view all

Profiles

  • Katarina (Kajsa) Gunnarsdotter Riström (1792 - 1889)
    Katarina (Kajsa) Gunnarsdotter Riström born after the death of her father Gunnar Olofsson.?
  • Erik Eriksson Riström (1795 - 1866)
  • Sven Artur Johansson (1897 - 1989)
  • Jonas Holmström (1751 - 1808)
    Jonas gifte sej år 1777 med Brita Renbäck f, 1749-02-15. född i Råneå. Brita var dotter till Matts Göransson Renbäck och Anna Mattsdotter Bjons. Matts och Anna flyttade från Vörå 1740 för att börja på ...
  • Anna Nilsdotter Holmström (1758 - 1842)
    Födelse. 17 sep 1758 - Meldersteins Bruk, Råneå, Sverige Död: Mellan 21 jan 1842 och 25 feb 1842 - Kimo Föräldrar: Nils Henrik Larsinpoika Holmström, Brita Catharina Pehr Nilsin Tytär Holmström (o....

Råneå Locality Project

Genealogy project for Råneå, Sweden.

Råneå village projects

No village projects yet.

Regional Locality Projects

Finnmark: Alta I Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kola Peninsula: Alakurtti I Apatity I Gadzhiyevo I Kandalaksha I Kildinstroy I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezhdurechye I Molochny I Monchegorsk I Murmansk I Murmashi I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoy I Polyarny I Polyarnye Zori I Pushnoy I Severomorsk I Snezhnogorsk I Teriberka I Tumanny I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidyayevo I Verkhnetulomsky I Zaozyorsk I Zarechensk I Zelenoborsky Lapland: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemi rural municipality I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå town I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå town I Piteå rural municipality I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå I Pechenga: Korzunovo I Nikel I Pechenga I Songelsk I Zapolyarny Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd

Finland and Karelia

Finland and Karelia project

Introduction to Råneå

Råneå (lulesamiska: Rávnna, på finska Rauna) är en tätort i Råneå socken i Luleå kommun. Orten har även kallats Rånbyn. I Råneå mynnar Råne älv ut i Bottenviken.

Runt omkring tätorten ligger byarna Strömsund, Jämtön, Vitå, Böle, Norra Prästholm, Södra Prästholm, Orrbyn, Niemisel och Avafors.

Historia

Tidigare fanns i samhället sågverk samt internatskola för länets elever med utvecklingsstörning. Skofabriken samt garveriet Lundin & Co. bildades 1883 och blev ett bolag 1915. 1947 hade fabriken 40 industriarbetare. Samma år fanns en annan skofabrik, Bröderna Edfasts Skofabrik (bildad 1930) med 35 industriarbetare.

Administrativa tillhörigheter

I samband med att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863 bildades Råneå landskommun där orten Råneå var centralort. Råneå landskommun upplöstes 1 januari 1969 och uppgick då i Luleå stad, som ombildades till Luleå kommun 1 januari 1971.

[https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5ne%C3%A5]

Råneås lokalitetsprojekt

Släktforskningsprojekt för Råneå.

Råneås byaprojekt

Inga byaprojekt ännu.

Regionala lokalitetsprosekt

Finnmark: Alta I Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kolahalvön: Alakurtti I Apatity I Gadzjijevo I Kandalaksja I Kildinstroj I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezjduretsje I Molotsjnyj I Montjegorsk I Murmansk I Murmasji I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoj I Poljarnyj I Poljarnye Zori I Pusjnoj I Severomorsk I Snezjnogorsk I Teriberka I Tumannyj I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidjajevo I Verhnetulomskij I Zaoziorsk I Zaretsjensk I Zelenoborskij Lapland: Nedertorneå I Enontekis I Enare I Karungi I Kemi I Kemijärvi I Kemi landsförsamling I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Torneå I Turtola I Utsjoki I Övertorneå I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå stad I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå stad I Piteå lands I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå Petsjenga: Korzunovo I Nikel I Petsjenga I Songelsk I Zapoljarnyj Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd

Finland och Karelen

Finland och Karelen -projekt

Introduktion till Råneå

Råneå (lulesamiska: Rávnna, på finska Rauna) är en tätort i Råneå socken i Luleå kommun. Orten har även kallats Rånbyn. I Råneå mynnar Råne älv ut i Bottenviken.

Runt omkring tätorten ligger byarna Strömsund, Jämtön, Vitå, Böle, Norra Prästholm, Södra Prästholm, Orrbyn, Niemisel och Avafors.

Historia

Tidigare fanns i samhället sågverk samt internatskola för länets elever med utvecklingsstörning. Skofabriken samt garveriet Lundin & Co. bildades 1883 och blev ett bolag 1915. 1947 hade fabriken 40 industriarbetare. Samma år fanns en annan skofabrik, Bröderna Edfasts Skofabrik (bildad 1930) med 35 industriarbetare.

Administrativa tillhörigheter

I samband med att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863 bildades Råneå landskommun där orten Råneå var centralort. Råneå landskommun upplöstes 1 januari 1969 och uppgick då i Luleå stad, som ombildades till Luleå kommun 1 januari 1971.

[https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5ne%C3%A5]

Raunan paikkakuntaprojekti

Raunan sukututkimusprojekti.

Rekisteröidy paikkakuntaprojektin lisäksi suurempaan kokonaisuuteen, koko Suomen ja Karjalan sukupuuta rakentavaan Suomi ja Karjala -projektiin, sekä soveltuviin kyläprojekteihin (lista alla). Projekteihin liittyminen: kullakin projektisivulla klikkaa Toiminnot > Liity projektiin.

Raunan kyläprojekteja

Ei vielä kyläprojekteja.

Alueen paikkakuntaprojekteja

Finnmark: Alattio I Etelä-Varanki I Gamvik I Hammerfest I Hasviika I Kaarasjoki I Kappa I Koutokeino I Lappea I Lebespyy I Moseija I Paattivuono I Pohjois-Varanki I Porsanki I Pulmanki I Päärlyvooki I Sørøysund I Talmulahti I Teno I Uuniemi I Valasnuora I Vesisaari I Vuoreija Kuolan niemimaa: Alakurtti I Apatiitti I Gadžijevo I Hiipinä I Kantalahti I Kildinstroi I Koutero I Kuola I Luujärvi I Mežduretšje I Molotšnyi I Montšegorsk I Murmansk I Murmaši I Nuorttijärvi I Olenegorsk I Ostrovnoi I Poljarnyi I Poljarnyje Zori I Pušnoi I Severomorsk I Snežnogorsk I Tumannyi I Turjanperä I Tuuloma I Umpi I Uura I Varzuga I Vidjajevo I Ylä-Tuuloma I Zaozjorsk I Zaretšensk I Zelenoborski Lappi: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemin maaseurakunta I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Alakainuu I Alaluulaja I Alatornio I Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Haaparanta I Hietaniemi I Hurttalahti I Jokimukka I Jukkasjärvi I Junosuvanto I Jällivaara I Kaaresuvanto I Karl Gustav-Karunki I Kiiruna I Korpilompolo I Luulajan kaupunki I Norrfjärden I Pajala I Piitimen kaupunki I Piitimen maalaiskunta I Rauna I Täräntö I Töre I Ylikainuu I Yliluulaja I Ylitornio I Älvsbyn I Petsamo: Korzunovo I Nikkeli I Petsamo I Suonikylä I Zapoljarnyi Tromssa: Andørja I Astafjord I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Kaivuono I Kalsa I Kierua I Kvæfjord I Lavangen I Lenvik I Malankivuono I Moskivuono I Målselv I Naavuono I Omasvuono I Paatsivuono I Perttula I Raisi I Raisivuono I Salangen I Sandtorg I Skånland I Torsken I Tranøy I Tromssa I Tromsøysund I Trondenes I Yykeä I Øverbygd

Suuremmat kokonaisuudet

Suomi ja Karjala -projekti

Johdanto Raunaan

Rauna (joskus Rooneo, ruotsiksi Råneå) on taajama, seurakunta ja entinen kunta Norrbottenin läänissä Pohjois-Ruotsissa. Nykyisin nämä kuuluvat Luulajan kuntaan, mutta osa aiemmasta Raunan seurakunnasta kuuluu Bodenin kuntaan.

Raunan taajamassa on nykyään 1 912 asukasta. Taajama sijaitsee Perämeren rannalla Raunajoen (ruots. Råne älv) suistossa. Taajaman asukasluku on ollut suurimmillaan noin 2 400 henkeä vuonna 1980. Taajamassa sijaitsivat aikaisemmin saha ja kenkätehdas.

Seurakunta

Raunan seurakunta muodostettiin vuonna 1642 erottamalla se Luulajan seurakunnasta. Vuosina 1927–1962 seurakunta oli jaettuna Råneå nedre ja Råneå övre -nimisiin kirkonkirjapiireihin (ruots. kyrkobokföringsdistrikt). Kirkonkirjapiireistä luovuttiin vuonna 1962, kun Råneå övre erosi omaksi Gunnarsbynin seurakunnaksi.

Raunan kirkko on vihitty käyttöön vuonna 1857 ja Gunnarsbynin seurakunnan kirkko vuonna 1928. Vuoden 2011 lopussa Raunan seurakunnan asukasluku oli 4 030 henkeä ja Gunnarsbynin 667 henkeä.

Entinen kunta

Raunan pitäjä perustettiin vuonna 1642 erottamalla se Luulajan pitäjästä. Vuoden 1862 kuntauudistuksessa kirkolliset asiat siirrettiin Raunan seurakunnalle ja maalliset asiat Råneån maalaiskunnalle. Vuonna 1969 kunta jaettiin, kun Gunnarsbynin seurakuntaa vastannut alue liitettiin nykyiseen Bodenin kuntaan ja jäljelle jääneen Raunan alue nykyiseen Luulajan kuntaan. Raunan kunnan pinta-ala oli 2 173,50 neliökilometriä, josta maa-alueita oli 2 022,40 neliökilometriä. Vuonna 2000 entisen kunnan alueella asui 5 152 asukasta. Raunan ja Gunnarsbynin väkilukujen perusteella asukkaita oli 4 697 henkeä vuonna 2011.

Gunnarsbynin alueen lisäksi kuntaan kuuluivat taajaman ympärillä sijainneet kylät:

  • Avafors
  • Böle
  • Jämtön
  • Niemisel (joskus suom. Niemisuvanto)
  • Orrbyn
  • Prästholm
  • Strömsund
  • Södra Prästholm
  • Vitå

[https://fi.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5ne%C3%A5]