Natt och Dag

Natt och Dag är en månghövdad svensk uradlig ätt från Östergötland, varav den adliga ätten nummer 13, känd från 1280 enligt Riksarkivet, utgör den äldsta nu levande svenska, adliga ätten. Namnet Natt och Dag anspelar på kontrastskillnaden mellan det blå och det gyllene fältet i vapenskölden. Genealogen Rasmus Ludvigsson kallade ätten på 1500-talet Dag och natt. I en uppräkning över släkter hos Riddarhuset 1632 kallas den slächten som föhra Natt och Dagh. Det är dock först i början av 1700-talet som medlemmarna själva börjar skriva sig såsom Natt och Dag Marsken och riksrådet Erengisle Näskonungsson och hans bror Karl Näskonungsson har i äldre litteratur angetts vara söner till den 1281 omtalade riddaren Näskonung Bengtsson och tillhörde då troligen en äldre gren av ätten Natt och Dag. Liksom sin bror förde han ett vapen med en delad sköld liknande ätten Natt och Dag.

1. Bo Mattsson (Natt och Dag) Födelse: mellan cirka 1217 och 1240. Död: efter 1249.
   1. Släktens äldste kände stamfader var riddaren, riksrådet och lagmannen i Värend, Nils Sigridsson. Födelse: 1249. Död: tidigast 1299 (49-50) i Ringshult, Torpa, Östergötland, känd sedan 11 maj 1280, när han erhåller gården Ringshult i Torpa (nuvarande Blåvik i Ydre[, Östergötland). Nils Sigridsson var släkt med lagmannen i Tiohärad, Folke Karlsson (Lejonbalk) och övertog detta ämbete från honom efter 1285. Gift med Kristina NN.

      ---

      
      

Källor

• https://sv.wikipedia.org/wiki/Natt_och_Dag