
Ett projekt för den sydsamiska befolkningen i Jämtlands län
Det här är ett projekt för den historiska sydsamiska befolkningen i landskapen Jämtland och Härjedalen i Jämtlands län, men även Idre och Särna socknar i Dalarnas län. Från 1700-talets mitt folkbokfördes den samiska befolkningen i dessa områden i icke-territoriella s.k. lappförsamlingar, separat från den bofasta bondebefolkningen. Som mest existerade fyra lappförsamlingar, vilka upplöstes 1 januari 1942. Efter det folkbokfördes den samiska befolkningen i de territoriella församlingarna, på samma sätt som den övriga befolkningen.
Tänk på detta innan Du lägger in en ny person i projektet:
- Personen ska ha haft en samisk etnicitet eller ursprung och ha varit bosatt i Jämtland, Härjedalen eller norra Dalarna vid någon tidpunkt under sitt liv.
- Lägg inte till personer födda efter 1941 eller personer som är eller kan förmodas vara nu levande personer.
Lappförsamlingar
- Föllinge lappförsamling, bildad 1746 och 1852 namnändrad till Hotagens lappförsamling.
- Undersåkers lappförsamling, utbruten 1751 ur Föllinge lappförsamling.
- Hede lappförsamling, utbruten 1768 ur Undersåkers lappförsamling och namnändrad 1925 till Tännäs lappförsamling.
- Frostvikens lappförsamling, utbruten 1842 ur Föllinge lappförsamling.
De samiska kapellen
I västra Jämtland uppfördes flera kapell avsedda primärt för den samiska befolkningens behov. Dessa kallades historiskt för "lappkapell", även om de också användes av den bofasta lokalbefolkningen.
- Handöls kapell (Åre socken), uppförd 1799, tagen i bruk 1804 och invigd 1806.
- Vallbo kapell (Undersåkers socken), uppförd 1863.
- Ankarede kapell (Frostvikens socken), uppförd 1895-1896. Tidigare fanns ett enklare kapell eller bönhus.
- Kolåsens kapell (Kalls socken), uppförd 1846-1849.
- Jänsmässholmens kapell (Offerdals socken), invigd 1931.
Skattefjällen c:a 1889
Under 1600-, 1700- och 1800-talen betalade enskilda samer i Jämtland och Härjedalen en särskild skatt (lappränta) för de skattefjäll, som samerna nyttjade för renskötsel och andra näringar. Skattefjällen avskaffades i samband med att den första renbeteslagen trädde i kraft 1889, vilket fick som följd att nyttjanderätten till fjällmarkerna blev en kollektiv rättighet för den samiska befolkningen. Renskötseln kom att organiseras genom särskilda s. k. lappbyar, som var den dåtida administrativa och juridiska benämningen. Av de samiska skattefjällen skapades åtta lappbyar, dessutom tillkom Idre lappby i Kopparbergs län genom kungabrev och kopplades administrativt till lappbyarna i Jämtlands län.
Oviksfjällens lappby: Hundhögs- och Tossås skattefjäll (Ovikens socken) I Sällsjö skattefjäll (Mörsils socken) I Anarisets skattefjäll (Undersåkers socken). Åre lappby: Tranris och Hittings skattefjäll (Undersåkers socken) I Bunner och Täverdals skattefjäll (Undersåkers socken) I Kalls lappby: Kolåsfjäll (Kalls socken) I Skäckerfjäll (Kalls socken) I Offerdals lappby: Oldfjäll (Offerdals socken) I Ansätts- och Stenfjäll (Offerdals socken) I Sösjöfjäll I Grubbdalsfjäll (Offerdals socken) I Hotagens lappby: Gåxsjöfjäll (Föllinge socken) I Murfjäll (Föllinge socken) I Vinklumpfjäll (Föllinge socken) I Frostvikens lappby: Klumpvattenfjäll (Frostvikens socken) I Mellanskogsfjäll (Frostvikens socken) I Bastunäs skattefjäll (Frostvikens socken) I Orrnäsfjäll (Frostvikens socken) I Blåsjö skattefjäll (Frostvikens socken) I Storsjö lappby: Skärvagsdalens skattefjäll (Hede (Storsjö) socken) I Mittådals skattefjäll (Hede (Storsjö) socken) I Ljungris skattefjäll (Hede (Storsjö) socken) I Grönfjällets skattefjäll (Tännäs socken) I Tännäs lappby: Rutfjället (Tännäs socken) I Idre lappby: Inga skattefjäll, men tilldelade renbetesland på Särna norra kronopark. I Övriga: Blåskalsfjäll (Åre socken) I Särvfjället (Hede (Storsjö) socken).
Samebyarna
De äldsta samebyarna var de som skapades 1889:
- Frostvikens lappby.
- Hotagens lappby.
- Idre lappby (Kopparbergs län).
- Kalls lappby.
- Offerdals lappby.
- Oviksfjällens lappby.
- Storsjö lappby.
- Tännäs lappby.
- Åre lappby.
Det dröjde emellertid inte länge innan Åre lappby och Storsjö lappby slogs ihop och bildade Åre-Storsjö lappby (1 maj 1891). Vid en ny byindelning 1915/1916 slogs ytterligare två lappbyar ihop, samtidigt som Frostviken, Offerdal och Åre-Storsjö bröts upp i flera mindre byar. Antalet lappbyar ökade från nio till fjorton.
- Oviksfjällens lappby delades upp i Tåssåsens lappby och Anarisets lappby (1916), senare sammanslagna till Tåssåsens lappby.
- Frostvikens lappby delades upp i Frostvikens norra lappby, Frostvikens mellersta lappby och Frostvikens södra lappby (1916).
- Offerdals lappby delades upp i Offerdals östra lappby och Offerdals västra lappby (1916). Offerdals västra lappby blev Sösjö lappby (1930).
- Åre-Storsjö lappby delades upp i Tranris lappby, Handölsdalens lappby samt Mittådalens lappby (1916). Tranris lappby inkorporerades 1962 med Handölsdalens lappby.
Termen lappbyar ersattes 1971 med dagens samebyar. Sedan dess har flera samebyar dessutom officiellt antagit sina samiska namn, exempelvis Ruvhten i stället för Tännäs. I Jämtland, Härjedalen och norra Dalarna finns numera tolv samebyar:
- Voernese sameby. Tidigare Frostviken norra.
- Ohredahke sameby. Tidigare Frostviken mellersta.
- Raedtievaerie sameby. Tidigare Frostviken södra.
- Jijnjevaerie sameby. Tidigare Hotagen.
- Jovnevaerie sameby. Tidigare Offerdal östra.
- Njaarke sameby. Tidigare Sösjö.
- Kalls sameby.
- Handölsdalens sameby.
- Tåssåsens sameby.
- Mittådalens sameby.
- Ruvhten sijte. Tidigare Tännäs.
- Idre sameby (Dalarnas län, före 1997 Kopparbergs län).