Abraham Bengtsson Nyström

Oekonomidirektör. Född 1789-10-26 i Hållingtorp, Kristberg (E). [1] Död 1849-04-19 i Hållingtorp, Kristberg (E). [2] Abraham gifte sig med Margareta Larsdotter och de fick sex barn som nådde vuxen ålder. Redan som ung visade Abraham sin skicklighet att bygga hus och han och sönerna August och Johan Robert ritade, byggde och inredde 250 gods och gårdar, slott och kyrkor, skolor och sjukhus. Kung Karl XIV Johan omtalade i ett brev Abraham Nyströms sällsynta skicklighet i byggnadskonsten samt gav honom 1831 hederstiteln Oeconomie Directeur (idag professor). Sönerna August och Johan Robert utnämndes till riddare av Vasaorden och August förlänades även medaljen Litteris et Artibus i guld av 8:e storleken av kung Karl XV. Bland de byggnader som presenteras i boken kan nämnas Brokind, Mem, Stjärnorp, Linköpings domkyrka och Gamla Teatern i Vadstena. Utöver släktkrönikan som sträcker sig över 300 år, finns i boken 120 bilder och 25 faktatexter med byggnadsantikvariska observationer. Dessutom ett omfattande appendix över bl.a. alla byggen och personer i boken.

Abraham Nyström växte upp i Hållingstorp, Kristbergs socken i Östergötland. Han visade tidigt konstnärliga anlag och tillbringade en tid hos målaren Pehr Hörberg i Finspång. Emellertid insjuknade Per Hörberg, varför utbildningen avbröts redan efter en kort tid.

Vid 15 års ålder uppförde Abraham sitt första hus, ett bostadshus på Hållingstorps ägor och följande år ett hos grannen i Skrukarp, båda byggnaderna finns kvar ännu i våra dagar. Ett par år senare fick han i uppdrag att bygga en tvåplans mangårdsbyggnad med 19 rum och två flyglar i Ekebyborna socken på andra sidan Boren.

År 1808 utsågs Abraham till sockenmurare. Utnämningen kungjordes av landshövdingen när Abraham närmade sig 19-årsåldern. Till sockenmurare brukade man välja en erfaren murmästare som kunde rita planer och fasader. Fadern Bengt hade med hänvisning till sin sjukdom avsagt sig uppdraget och Abraham hade redan gjort sig känd som en mångsidig hantverkare och skicklig byggare, som behärskade en rad olika yrken: förgyllare, gjutare, glasmästare, guldsmed, kakelugnsmakare, lackerare, metallarbetare, murare, målare, ritare, smed, snickare, svarvare, tapettryckare och urmakare. Han hade också ritat och byggt ett säteri åt en av sin fars vänner.

År 1810 dog fadern. Följande år förlovade sig Abraham med Margaretha Larsdotter (1794–1836) från Helleberga gård, en halvdagsresa från Hållingstorp. 1812, när hon var arton år, ingick de äktenskap. Det första barnet, August, kom 1818. Totalt fick de nio barn, varav fyra avled i tidig ålder. Redan som 42-åring avled hustrun dock i barnsäng. Efter hennes död anställdes en hushållerska, Wilhelmina Lindeberg (1811–1904), som även fick ta hand om barnens uppväxt och utbildning.

Åren 1809–1813 arbetade Abraham med en om- och tillbyggnad av Christian Lagergrens säteri Bålnäs. Lagergren uppmärksammade härvid Abrahams intresse och anlag för arkitektur och gav honom ritlektioner. På bekostnad av kanslirådet Göran af Segerström på Högsjö Gård reste Abraham till Stockholm någon gång 1816–1817 och studerade huvudstadens byggnadskonst och deltog i en ritkurs. Det visade sig snart att den i huvudsak självlärde arkitekten kunde konkurrera med de professionella yrkesmännen. Tillsammans med kusinen Jan Abraham Nyström startade han en verkstad på Hållingstorp och år 1819 mottog de båda, vid en ceremoni i Kristbergs kyrka, av Östergötlands läns hushållningssällskap en silvermedalj som "hedersbevisning för duglighet och offentlig gärning". Från den dagen titulerades Abraham arkitekt och kusinen Jan Abraham fabrikör.

I början av 1800-talet satte greve Baltzar von Platen igång med byggandet av Göta kanal. Abraham Nyström fick nu i uppgift att rita och bygga en ståndsmässig bostad åt den skotte som von Platen rekryterade till chef för verkstaden i Motala. Därmed påbörjades ett nära 50-årigt engagemang i kanalbolaget och det blivande verkstadsbolaget. År 1823 byggde Abraham arbetarbostäder i Östergötland och sedan sluss- och brovaktarstugor med mera.

Abraham och sönerna höll till i Hållingstorp, där de hade sitt högkvarter. I tre särskilda byggnader framställdes inrednings- och dekorationsdetaljer som altartavlor, predikstolar, kolonner med kapitäl och kannelyrer, triglyfer, metoper, friser, meanderbårder, lisener, pilastrar, bronserade gjutjärnsornament i form av små rosetter, terrakottaornament, fönster- samt dörröverstycken med antikiserande slingor, döbattanger, trappor, frontespiser, arkivolter, figurmålade panelväggar, rosetter skurna i trä, spröjsade fönster, lunettfönster, parapeter, palmetter och sirater. I verkstäderna trycktes också tapeter, utfördes smidesarbeten och tillverkades möbler och kakelugnar. Abraham var alltså en föregångare i att leverera färdiga detaljer direkt från "fabrik".

Omkring 1822–1824 gjorde Abraham en utlandsresa till Berlin. Han hade hört om den tyske arkitekten Karl Friedrich Schinkel (1781–1841) som dekorerade med ornament i terrakotta och ville studera detta på plats. Terrakotta användes under renässansen till arkitektoniska ornament och denna teknik återupptogs under 1800-talet.

Abraham och Baltzar von Platen blev goda vänner. De var båda handlingskraftiga människor som tyckte om när något blev uträttat. Vid ett tillfälle skulle konung Karl XIV Johan besöka Baltzar von Platen i Motala. Abraham närde en önskan att få skriftligt tillstånd att bygga också utanför det egna länet och bad von Platen lägga ett gott ord om honom hos konungen. Två veckor senare kom ett brev från Karl XIV Johan, dagtecknat den 4 maj 1817, med bland annat följande passus: "... tillstånd att med egna arbetare så väl i städerna som på landet utföra alla slags byggnader, hwilka kunna honom anförtros". År 1831 återkom konungen:

"Wår Trogne undersåte, Byggmästaren, Oss Älskelige Abraham Nyström. [...] Wi härmed i kraft af detta Wårt Öpna Bref Nådeligen hafva tillagt och förunnat honom, Abraham Nyström, Oeconomie Directeurs namn, heder och wärdighet. Det alle, som vederbör, hafva sig hörsammeligen att efterrätta. Till yttermera visso hafva detta med Egen Hand underskrifvet och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. –Stockholms Slott den 29 januari 1831 Carl Johan."

Sedan den dagen titulerades Abraham Nyström ekonomidirektör.

Vid hans död 1849 övertogs verksamheten av hans båda äldsta söner August och Johan Robert Nyström.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0016462_00306#?c=&m=&s=&cv=...