Abraham Jakobsson Granbohm

Af de öfrige 6 barnen kommo 4 senare öfver till Amsterdam och öfvergingo äfven till judendomen. Två hans söner, den ene officer den andre läkare (Isaac Grahnbom) stannade kvar och dogo i Sverige.* Dessa, ehuru de ej offentligt afsvurit kristendomen, voro dock judaiserade och vägrade på sitt yttersta att mottaga besök af prest eller anamma sakramentet.

• I Krigsarkivet har författaren funnit »Fullmakt för Volontairen Abraham Granbom att vara underconducteur vid Stockholms-Brigaden», af den 12 Juni 1749, samt »Fullmakt för Abram Granbom att vara Drabant vid Lif-Corpsen» af den 14 September 1751. Några andra handlingar rörande Abraham Grahnbom har författaren ej funnit. Ej heller kan någon annan officer Grahnbom upptäckas.

I Sackléns läkarehistoria finnes blott en Granbom: Isaac Granbom , född 1718, regementsfältskär vid Calmar reg:te 1747 (jfr Bihang till Ny Smål. Beskr. sid. 167); assessors fullmakt på grund af »sin landtegendoms uppodlande» 1770; död 1780. I Krigsarkivet finnes äfven åtskilliga handlingar rörande den sistnämde.

   Dessa båda Grahnbomar skulle således vara de ofvan åsyftade. Den sistnämde, Isaac, uppgifves så väl af Sacklén som Klercker varit son till kronofogden Jacob Granbom. Uti Inr. Tidn. 1780 21/is annonseras G:s död sålunda: »Assessorn Isaac Granbom, död i en ålder af 60 V* år, i Calmar d. 1 1 Nov.» Således kunde han ej vara född 1718, som Sacklén uppgifver, utan 1720. I Lärda Tidningar 1762 n:r 51 läses en uppsats af G. emot Joli. Stagnell, undertecknad Isac Granbohm. (Stafningssättet af namnet varierar.)

https://archive.org/stream/svenskabibliotek41carl/svenskabibliotek4...