Björn Näf (Färla)

Gravskrift: "fidelis minister Birgheri ducis Sueciae et pedagogus domini Magni regis" "Trogen rådgivare till Birger, jarl av Sverige, och lärare för kung Magnus"

Två av de ätter som av traditionen brukar kallas Färla går att belägga under kung Magnus tid, men inte dessförinnan. En går tillbaka på riddare Björn Näf, som bar två korslagda färlor i sitt vapen. Han uppges på gravstenen i Varnhem ha tjänat Birger jarl och varit kung Magnus lärare, något som antyder att hans släkt blev prominent just genom kopplingen till kungahuset.

Björn ingick äktenskap med en systerdotter till Bengt Hafridsson, lagman i Västergötland. Förmodligen var Nils Björnsson (d. omk, 1329), som också förde färlavapnen, son till Björn Näf. Herr Nils blev lagman i Närke samt riddare och riksråd; han gifte sig med en sondotter till den mäktige västgötalagmannen Algot Brynjulfsson.

Jarlens sekel: En berättelse om 1200-talets sverige, s. 248 Av Dick Harrison

Se även Färla ätter:

Björn näfs ätt. Den förste, som veterligen i vårt land fört två korslagda färlor i vapnet, är riddaren och riksrådet Björn näf) (säkert belagd 1276—96), som på sin ännu bevarade gravsten i Varnhems kloster uppges ha tjänat Birger jarl och varit konung Magnus ladulås' lärare. Hans hustru var systerdotter till västgötalagmannen Bengt Hafridsson och befryndad med kungaätten.

SDHK-nr: 1008

Utfärdat: 12760921, Östra Aros Innehåll: Kung Magnus av Sverigekungör att han till nunnorna i Sko för ett rimligt pris, vilket han också mottagit, sålt sin gård (Skånelaholm) i Skånela (socken) och sitt gods i Harg (Skånela socken) med alla deras tillägor i närvaro av följande fastar: drotsen Magnus, Johannes Filipsson, dennes bror Birger, Gregorius, Birger Håkansson, Filip från ”Romby”, Erland, Johannes Karlsson, Anund Haraldsson, Ulf Holmgersson, Nils ”Naglasun” (eller ”Raglasun”), Nils Ingemundsson, Björn med tillnamnet ”Næf”, Björn (eller Bo) från ”Rikibastum”, Kettilmund, Rörik Birgersson, Bengt ärkedjäkne från Uppsala, prosten Björn samt uppsalakanikerna Jakob Israelsson, magister Anders, ”Høarus”, Rutger (Roger?; ”Rodgerus”), Salomo, Israel Erlandsson och Olof. Utfärdaren och rikets stormän beseglar

SDHK-nr: 1698

Utfärdat: 12960600 Innehåll:Björn ”Neff” och hans hustru Kristina, Tomas Jonsson och hans hustru Katarina, Karl Gregersson och hans hustru Ragnburg samt Ragnvald ”Vlwasæ son” kungör att de givit fru Ragnfrid, änka efter lagmannen Israel i Tiundaland, sitt godkännade och sin tillåtelse att under hennes livstid fritt förfoga över det gods i ’norra’ Sverige i sin helhet, som hon fått i morgongåva och ärvt efter sin son och sin make, på villkor att allt hennes fäderne- och möderneärvda gods i övriga Sverige i sin helhet lämnas till dem själva eller dem, som är fru Ragnfrids lagliga arvingar vid hennes död. Sigillanter är utfärdarna, kung B(irger), marsken Th. Knutsson, lagmannen Bengt i Västergötland, Lars Boberg och domprosten Andreas i Uppsala.

Kopplingen till personerna ovan kan möjligen finnas i detta brev: SDHK-nr: 1353

Utfärdat: 12861021, Baltak Innehåll: Håfrid Sigtryggsdotter upprättar sitt testamente; till nunneklostret i Gudhem skänker hon sina gods i Espered(?)1 med alla tillägor samt sitt kapell vid den heliga Katarinas altare på samma plats, där hon även väljer sin gravplats, till klostret i Varnhem 1 mark lödigt, till vart och ett av klostren i Västergötland 1 mark lödigt, till hospitalen i Lödöse och Skara 1 mark lödigt vardera, till varje sockenpräst i de socknar, där hon äger gods, 1 mark penningar och till kyrkan i ”anguthorp” 1 åker. Vidare friger hon Tove och hennes två spädbarn samt stadfäster ånyo en gåva till sin dotter Kristina från Gudhem. Hon kungör dessutom att hon gjort ett jordabyte med sin son herr Bengt, varvid hon tilldelat honom sina gårdar ”hualstadhi” och ”hørydhær” och i utbyte fått gårdarna ”grafryd” och ”espiryd” ur hans farsarv; därefter skänkte hon nämnda ”grafryd” till sin dotter Ragnfrid. Medlare i denna överenskommelse var herr Håkan Tunesson, herr Magnus Knutsson, herr Ormer, herr Peter från ”anguthorp” m.fl. Sigillanter är kung M(agnus) av Sverige, biskopen i Skara, herr Magnus Knutsson, prästen Peter i ”anguthorp” och utfärdaren.

En gravinskrift i Värnhems klosterkyrka över Björn Näf, känd 1276—96 som riddare och från 1288 ledamot av konungens råd, kallar denne Tidelis minister Birgheri ducis Suecia; et pedagogus domini Magni regis' (sveajarlen Birgers trogne rådgivare och kung M:s lärare). Härmed kan sammanställas Erikskrönikans (EK) uppgift om hur Birger gav sonen Valdemar en riddare som tuktomästare; Björn Näf kan ha fostrat mer än en av jarlsönerna.

Se även i Riksarkivets beskrivning av Magnus Birgersson där Björn Näf förekommer

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4rla,_Bj%C3%B6rn_N%C3%A4fs_%C...

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14612

Björn näfs ätt. Den förste, som veterligen i vårt land fört två korslagda färlor i vapnet, är riddaren och riksrådet Björn näf) (säkert belagd 1276—96), som på sin ännu bevarade gravsten i Varnhems kloster uppges ha tjänat Birger jarl och varit konung Magnus ladulås' lärare. Hans hustru var systerdotter till västgötalagmannen Bengt Hafridsson och befryndad med kungaätten.

Björn Näf (Färla

Gravskrift: "fidelis minister Birgheri ducis Sueciae et pedagogus domini Magni regis" "Trogen rådgivare till Birger, jarl av Sverige, och lärare för kung Magnus"

Två av de ätter som av traditionen brukar kallas Färla går att belägga under kung Magnus tid, men inte dessförinnan. En går tillbaka på riddare Björn Näf, som bar två korslagda färlor i sitt vapen. Han uppges på gravstenen i Varnhem ha tjänat Birger jarl och varit kung Magnus lärare, något som antyder att hans släkt blev prominent just genom kopplingen till kungahuset.

Björn ingick äktenskap med en syster till Bengt Hafridsson, lagman i Västergötland. Förmodligen var Nils Björnsson (d. omk, 1329), som också förde färlavapnen, son till Björn Näf. Herr Nils blev lagman i Närke samt riddare och riksråd; han gifte sig med en sondotter till den mäktige västgötalagmannen Algot Brynjulfsson.

Jarlens sekel: En berättelse om 1200-talets sverige Av Dick Harrison

Se även Färla ätter

SDHK-nr: 1008

Utfärdat: 12760921, Östra Aros Innehåll: Kung Magnus av Sverige kungör att han till nunnorna i Sko för ett rimligt pris, vilket han också mottagit, sålt sin gård (Skånelaholm) i Skånela (socken) och sitt gods i Harg (Skånela socken) med alla deras tillägor i närvaro av följande fastar: drotsen Magnus, Johannes Filipsson, dennes bror Birger, Gregorius, Birger Håkansson, Filip från ”Romby”, Erland, Johannes Karlsson, Anund Haraldsson, Ulf Holmgersson, Nils ”Naglasun” (eller ”Raglasun”), Nils Ingemundsson, Björn med tillnamnet ”Næf”, Björn (eller Bo) från ”Rikibastum”, Kettilmund, Rörik Birgersson, Bengt ärkedjäkne från Uppsala, prosten Björn samt uppsalakanikerna Jakob Israelsson, magister Anders, ”Høarus”, Rutger (Roger?; ”Rodgerus”), Salomo, Israel Erlandsson och Olof. Utfärdaren och rikets stormän beseglar

• https://vitterhetsakad.bokorder.se/sv-SE/article/970/skanelaholm bok om SKånelaholm

SDHK-nr: 1698

Utfärdat: 12960600 Innehåll:Björn ”Neff” och hans hustru Kristina, Tomas Jonsson och hans hustru Katarina, Karl Gregersson och hans hustru Ragnburg samt Ragnvald ”Vlwasæ son” kungör att de givit fru Ragnfrid, änka efter lagmannen Israel i Tiundaland, sitt godkännade och sin tillåtelse att under hennes livstid fritt förfoga över det gods i ’norra’ Sverige i sin helhet, som hon fått i morgongåva och ärvt efter sin son och sin make, på villkor att allt hennes fäderne- och möderneärvda gods i övriga Sverige i sin helhet lämnas till dem själva eller dem, som är fru Ragnfrids lagliga arvingar vid hennes död. Sigillanter är utfärdarna, kung B(irger), marsken Th. Knutsson, lagmannen Bengt i Västergötland, Lars Boberg och domprosten Andreas i Uppsala.

Kopplingen till personerna ovan kan möjligen finnas i detta brev: SDHK-nr: 1353

Utfärdat: 12861021, Baltak Innehåll: Håfrid Sigtryggsdotter upprättar sitt testamente; till nunneklostret i Gudhem skänker hon sina gods i Espered(?)1 med alla tillägor samt sitt kapell vid den heliga Katarinas altare på samma plats, där hon även väljer sin gravplats, till klostret i Varnhem 1 mark lödigt, till vart och ett av klostren i Västergötland 1 mark lödigt, till hospitalen i Lödöse och Skara 1 mark lödigt vardera, till varje sockenpräst i de socknar, där hon äger gods, 1 mark penningar och till kyrkan i ”anguthorp” 1 åker. Vidare friger hon Tove och hennes två spädbarn samt stadfäster ånyo en gåva till sin dotter Kristina från Gudhem. Hon kungör dessutom att hon gjort ett jordabyte med sin son herr Bengt, varvid hon tilldelat honom sina gårdar ”hualstadhi” och ”hørydhær” och i utbyte fått gårdarna ”grafryd” och ”espiryd” ur hans farsarv; därefter skänkte hon nämnda ”grafryd” till sin dotter Ragnfrid. Medlare i denna överenskommelse var herr Håkan Tunesson, herr Magnus Knutsson, herr Ormer, herr Peter från ”anguthorp” m.fl. Sigillanter är kung M(agnus) av Sverige, biskopen i Skara, herr Magnus Knutsson, prästen Peter i ”anguthorp” och utfärdaren.

En gravinskrift i Värnhems klosterkyrka över Björn Näf, känd 1276—96 som riddare och från 1288 ledamot av konungens råd, kallar denne Tidelis minister Birgheri ducis Suecia; et pedagogus domini Magni regis' (sveajarlen Birgers trogne rådgivare och kung M:s lärare). Härmed kan sammanställas Erikskrönikans (EK) uppgift om hur Birger gav sonen Valdemar en riddare som tuktomästare; Björn Näf kan ha fostrat mer än en av jarlsönerna.

Se även i Riksarkivets beskrivning av Magnus Birgersson där Björn Näf förekommer

Gravskrift: "fidelis minister Birgheri ducis Sueciae et pedagogus domini Magni regis" "Trogen rådgivare till Birger, jarl av Sverige, och lärare för kung Magnus"

Två av de ätter som av traditionen brukar kallas Färla går att belägga under kung Magnus tid, men inte dessförinnan. En går tillbaka på riddare Björn Näf, som bar två korslagda färlor i sitt vapen. Han uppges på gravstenen i Varnhem ha tjänat Birger jarl och varit kung Magnus lärare, något som antyder att hans släkt blev prominent just genom kopplingen till kungahuset.

Björn ingick äktenskap med en syster till Bengt Hafridsson, lagman i Västergötland. Förmodligen var Nils Björnsson (d. omk, 1329), som också förde färlavapnen, son till Björn Näf. Herr Nils blev lagman i Närke samt riddare och riksråd; han gifte sig med en sondotter till den mäktige västgötalagmannen Algot Brynjulfsson.

Jarlens sekel: En berättelse om 1200-talets Sverige Av Dick Harrison

Björn Näf levde [1] under 1200-talet och var svensk riddare (känd som detta 1276–1296) och riksråd (från 1288) samt lärare åt kung Magnus Ladulås. Hans hustru hette Kristina. Han ligger begravd i Varnhems kloster, under en gravsten med inskriften "Fidelis minister Birgheri ducis Sueciae et pedagogus domini Magni regis" ("Trogen rådgivare till Birger, jarl av Sverige, och lärare för kung Magnus"). Uppges 1285-1286 vara lagman i Södermanlands lagsaga.[2]

1. Färla, ätter, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/14612, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam)
2. Karl Gustaf Westman (1904). Svenska rådets historia till år 1306, s. 57. Stockholm

ref: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rn_N%C3%A4f